Bildspelspresentation

Bildspelspresentation Det här där de bilder som vi ska titta på under dagen och de saker som jag tänkt prata om. Förhoppningsvis dyker det upp frågor allteftersom de olika sakerna tas upp ådå försöker vi hitta svar på dem innan vi går vidare. Detta gör att dagen kanske inte helt följer, och tar upp allt som står häri, men det är tänkt att det ska kunna läsas och förstås även om vi inte tagit upp allt. Hoppas att dagen kan tillföra några fakta och några åsikter/infallsvinklar som känns användbara. Tack för att jag får dela med mig mina erfarenheter och synpunkter. Om du upptäcker nå t fel i materialet, så vore det gôrbra om du talade om det för mig, mejladress nedan. /Nils Allan. opyrigt nilsallan@hotmail.com

När vi håller på med myndighetsutövning, det vill säga när vi tar beslut som representanter för samhället, är det viktigt att det för den enskilde är en rättsäker handläggning, att inte beslut tas till synes slumpmässigt och utan klara förståliga motiveringar. Målsättningen med dagen är att vi ska försöka höja rättssäkerheten, som kan delas in i olika delar. Offentlighet Offentlighet innebär inte bara att vi ska kunna svara på frågor vad det är som styr att någon får bistånd, medan andra får avslag. Det innebär även att den enskilde ska få förklarat för sig vad det är som gäller och hur vi kommit fram till det. Eftersom vi ska dokumentera allt av betydelse är det bra om vi kan göra det så korrekt som möjligt. Överklagbarhet Vid JO:s granskningar har det kommit fram att det inte är helt ovanligt att vi (socialtjänsten) gör fel när vi hanterar överklagningar. Några saker kan vara viktiga att tänka på så att vi undviker onödigt merarbete. Objektivitet Lika för alla gäller inte för oss om vi inte lägger till som har samma förutsättningar. Vi ska ta varje beslut utifrån sökandes situation, förmågor och behov, vilket gör att det inte existerar två exakt likadana ärenden. Personer med beroendeproblematik är en grupp som det finns en del diskussioner om. Det finns en del 1

domar om vad som gäller i olika situationer. Domarna kan vara till hjälp när vi ska reda ut vilka verktyg vi har till hands vid handläggning av dessa ärenden. Lagstöd Socialtjänstlagen 4 kap 1, biståndsparagrafen, styr vårt arbete och det kan vara en fördel om vi har klart för oss vilka tre villkor som finns för att få bistånd och hur begreppet skälig levnadsnivå består av tre olika delar. En sådan struktur kan förutom att underlätta motivering av beslut, även vara ett sätt för att vid eventull överklagan tydliggöra vårt beslut. Beslut inom rimlig tid Ju mer vi kan om regelverket och slipper att leta efter vilka bestämmelser som gäller, ju mer tid kan vi lägga på själva beslutsfattandet och snabbare komma fram till hållbara beslut. Socialens roll i dagens samhälle? Är vår huvuduppgift att se till att alla som gör så gôtt de kan får bistånd så att de har möjlighet till en skälig levnadsnivå om de inte kan ordna det på annat sätt? eller Är vår huvuduppgift att vara extraresurs åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så att de inte behöver jobba med de som har störst behov av kvalificerad hjälp? eller Är vår huvuduppgift fattiggörandet, att noga bevaka att biståndstagare ska få så lite pengar som möjligt? 2

Socialtjänstlagen: ska dokumenteras 11 Kap. Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade: ska dokumenteras 21 a Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt denna lag skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 21 b Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. 3

Tillsyn, både inre och yttre När riksdagen ska kolla så att vi följer de lagar som de bestämt, så gäller det att deras ombudsmän (JO) av dokumentationen kan komma fram till att vi gjort rätt. Likaså om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fått in klagomål på vår handläggning så ska det av dokumentationen framgå att vi handlagt ärendet korrekt. Men vanligare kanske den inre kontrollen är, att ansvariga i kommunen ska kunna se att vi gjort rätt. Allra vanligast kanske kan vara att sökande, eller dennes ombud, vill ha tillsyn i sitt ärende och ta del av vad vi har i personakten. Utvärdering, exv måluppfyllelse För att vi ska utveckla och förbättra vår verksamhet anses det av många vara nödvändigt att vi systematiskt sätter upp målsättningar och följer upp om vi lyckas nå de mål vi hoppas på. Socialstyrelsen betonar i sina föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) vikten av att dokumentera målsättningar och uppföljningar. Handläggningsstöd Den i särklass största nyttan gör dokumentationen i handläggningen. Skrivandet ger struktur Journalskrivandet i sig har en strukturerande funktion. Vi tvingas tänka till vad vi sagt och vad som är viktigt Handläggarbyte Vid handläggarbyten, såväl förberedda som oförberedda, är en korrekt journal ovärderlig Eget kom ihåg Det kan kanske, eventuellt, hända att vi själva glömmer bort hur vi tänkt/gjort... 4

Vad ansökan gäller Vi måste utreda och besluta om varje sak som den sökande vill ha. Beslutsunderlag Det ska klart och tydligt framgå vad vår utredning har kommit fram till. Bedömning Hur uppfylls lagens villkor som gäller för att ha rätt till bistånd? Slutligt beslut, med lagrum Slutligt beslut är om sökanden får, eller inte får, det den söker om. När och av vem Sköts väl av datorn 5

Socialstyrelsens författningssamling 2014:5 Föreskrifter och allmänna råd. Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS tar upp en del konkreta detaljer som ska dokumenteras. Vi behöver inte fundera på om vi ska ta med nedanstående. Det ska dokumenteras! Lex Sarah-rapport Om vi gör en Lex Sarah-rapport i ett ärende ska detta skrivas in i journal. Likaså om rapporten leder fram till en anmälan till IVO. Däremot ska inte vår hantering av lex Sarah-rapporten skrivas in i sökandes journal. Kommunicering Om vi som underlag för ett beslut använder saker som inte kommer från den sökande, så ska sökanden få reda på uppgifterna och möjlighet att uttala sig om dem innan vi tar beslut. Det ska dokumenteras när och på vilket sätt kommuniceringen har gjorts. Medgivande att kontakter tas Oftast vill vi ha ett skriftligt medgivande från sökande om vi behöver bryta sekretessen å ta kontakt med någon, men det är inget juridiskt krav på att medgivandet ska vara skriftligt. Däremot måste det dokumenteras. Övriga närvarande Om någon mer än sökanden medverkat vid handläggningen så ska detta skrivas i journalen. Överklagandehantering Överklaganden ska dokumenteras såväl när det kommer in, som när vi skickar det vidare till förvaltningsrätten och domstolens avgörande. 6

Persontillhörighet Det ska stå klart vad det är som gör att sökanden omfattas (inte omfattas) av LSS. Den enskildes uppfattning Det är viktigt att vi tar hänsyn till den enskildes vilja och åsikter. Det ska klart framgå vad den enskilde tycker om sin situation, sina behov och möjliga åtgärder/insatser. Bedömning av eventuella alternativa insatser Vi ska vara lyhörda och flexibla och se vilka olika alternativ som finns. Målsättning för insatsen Vi måste vid beslutsfattandet göra klart, såväl för oss som för sökanden, vad insatsen ska tjäna till. 7

Inkomna handlingar Grundregeln är, som vanligt, att det som kan ha betydelse ska sparas. Kommunen anger i en dokumenthanteringsplan vad som gäller angående vad som ska gallras och vad som ska kastas. (Handlingar som är ställda till oss sparas i fem år om det inte är av ringa/ingen betydelse, exempelvis ett mejl om när nästa möte/besök är inbokat. Kopior på papper som finns hos andra kan som regel betraktas som handlingar av ringa värde och gallras när det är inaktuellt, exempelvis när överklagningstiden har gått ut.) Nämna det viktigaste i journal och hänvisa till personakt Eftersom vi i journal ska kunna följa ärendet, så ska det skrivas in i journal att handlingen kommit in och vad som däri kan vara av betydelse för beslutet. Bedömningsfråga: handlingar av tillfällig och ringa betydelse, vid inaktualitet Förutom kommunens dokumenthanteringsplan kan vi även få hjälp i en bilaga till Riksarkivets författningssamling 1997:96 om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse. Bilaga till RA-FS 1997:6 A. Exempel på handlingar som genom sitt informationsinnehåll eller sin funktion är av tillfällig eller ringa betydelse 1. Kopior och dubbletter som inte har någon funktion då det finns arkivexemplar hos myndigheten med samma innehåll. 2. Inkomna eller expedierade framställningar, förfrågningar och meddelanden av tillfällig betydelse eller rutinmässig karaktär. 3. Handlingar som har inkommit för kännedom och som inte har föranlett någon åtgärd, om de även i övrigt är av ringa betydelse. 8

4. Inkomna handlingar som inte berör myndighetens verksamhetsområde, eller som är meningslösa eller obegripliga, om handlingarna inte kräver vidarebefordran till annan myndighet eller enskild för åtgärd. 5. Register, liggare, listor och andra tillfälliga hjälpmedel som har tillkommit för att underlätta myndighetens arbete, och som saknar betydelse när det gäller att dokumentera myndighetens verksamhet, att återsöka handlingar eller att upprätthålla samband inom arkivet. 6. Mottagnings- och delgivningsbevis under förutsättning att de inte har påförts anteckning som tillfört mål eller ärende sakuppgift. 7. Handlingar som endast tillkommit för kontroll av postbefordran, under förutsättning att de inte längre behövs som bevis för att en försändelse har inkommit till eller utgått från myndigheten. Här avses t.ex. inlämningskvitton och kvittensböcker för avgående post. 8. Loggar för e-post och fax under förutsättning att de inte längre behövs för kontroll av överföringen, och att de inte heller behövs för återsökning av de handlingar som inkommit till eller utgått från myndigheten och som skall bevaras. 9. Handlingar som utgjort underlag för myndighetens interna planering och verksamhetsredovisning, när sammanställning eller annan bearbetning har gjorts, under förutsättning att handlingarna inte heller i övrigt har någon funktion. B. Exempel på handlingar som är av tillfällig betydelse genom att innehållet har överförts till nya databärare, eller genom att handlingarna på annat sätt har ersatts av nya handlingar 1. Handlingar som har inkommit till myndigheten eller expedierats från myndigheten i elektronisk form, t.ex. e-post, om handlingarna har överförts till annat format eller annan databärare, t.ex. genom utskrift på papper. En förutsättning är att överföringen endast har medfört ringa förlust. För att förlusten skall anses ringa, krävs att handlingarna inte är autenticerade genom elektroniska signaturer eller motsvarande. De får inte heller vara strukturerade på ett sådant sätt att betydande bearbetningsmöjligheter går förlorade. 2. Handlingar som upprättas och sprids elektroniskt i informationssyfte, t.ex. webbsidor, under förutsättning att handlingarna har överförts till annat lagringsformat eller annan databärare för bevarande. Om överföringen innebär förlust av samband med andra handlingar inom eller utom myndigheten, t.ex. genom elektroniska länkar, får en bedömning göras i varje enskilt fall av länkarnas värde. Sådana handlingar som avses i första stycket och som är felaktiga eller inaktuella, under förutsättning att de ersätts av rättade / uppdaterade handlingar. En förutsättning är att de uppgifter som rättats / uppdaterats endast är av tillfälligt intresse (t.ex. adress, telefonnummer, öppettider). 3. Handling som inkommit till myndigheten i icke autenticerad form, t.ex. fax eller e-post, om en autenticerad handling med samma innehåll har inkommit i ett senare skede. En förutsättning är att handlingen inte har påförts några anteckningar av betydelse för myndighetens beslut eller för handläggningens gång. Om den först inkomna handlingen påförts ankomststämpel bör den bevaras till dess att ärendet har avslutats, om inte ankomsttiden dokumenterats på annat sätt, t.ex. i diarium eller lätt tillgänglig logglista. I de fall ärendet rör myndighetsutövning mot enskild bör handlingen bevaras till dess att överklagandetiden har löpt ut. 4. Handling som inkommit till myndigheten i form av meddelande i röstbrevlåda, telefonsvarare och motsvarande, och som tillfört ett ärende sakuppgift, under förutsättning att innehållet dokumenterats i en tjänsteanteckning som tillförts övriga handlingar i ärendet. 5. Felaktiga uppgifter i ADB-upptagningar av registerkaraktär, vilka tillkommit genom skrivfel, räknefel eller motsvarande förbiseendefel, under förutsättning att rättning har skett. 6. Handlingar som har överförts till annan databärare inom samma medium, under förutsättning att de inte längre behövs för sitt ändamål, t.ex. arkivexemplar av ADB-upptagningar och mikrofilm (säkerhets-, mellan- och bruksexemplar) som har ersatts av nya exemplar, samt ADB-upptagningar som endast framställts för överföring, utlämnande, utlån eller spridning av handlingar. 9

Reglerna om överklagningar finns i förvaltningslagen. Får inte finnas misstankar om att vi försöker stoppa överklagningar Om vi ska göra någonting och det är krångligt, så händer det att vi tröttnar och struntar i att göra det, trots att vi tycker att vi borde göra t. Vi ska inte göra någon utredning och bedömning av om överklagan är juridiskt korrekt, Vi ska exempelvis inte utreda om det är ett överklagbart beslut eller om klaganden har rätt att överklaga. Sån t åligger domstolen. Bara göra rättidsbedömning! Vi ska kolla om det kommit in i rätt tid: tre veckor efter det att klaganden fått del av beslutet. Kommit in i rätt tid Om det kommit in inom tre veckor ska vi skicka detta vidare med övriga handlingar i ärendet (det vill säga handlingar som kommit in som rör den aktuella ansökan). Eventuellt kan vi förutom rättidsbedömningen skicka med ett yttrande. Kommit in för sent: avvisa med överklagbart beslut I de fall vi bedömer att överklagan kommit in för sent ska klaganden få ett överklagbart beslut om detta. I de fall vi inte har något mottagningsbevis eller annat som styrker när sökanden fått beslutet, så tror jag det är svårt att säga att klaganden fått beslutet tidigare än vad den själv säger. Däremot förlängs inte överklagningstiden även om sökanden inte har orkat/hunnit överklaga förrän det gått tre veckor från det den fick beslutet. 10

Överklagningstiden räknas olika för oss och för sökande Sökanden har tre veckor, från det den fått beslutet, på sig att överklaga. Vi har tre veckor, från domens beslutsdatum, på oss att överklaga. Det spelar alltså ingen roll om den som ska handlägga överklagan får domen först efter två veckor (exempelvis på grund av att postgången/hanteringen inte fungerat): Den klagande ska kunna ringa till domstolen dagen efter att det gått tre veckor från beslutsdatumet och få besked om domen trätt i laga kraft eller om den överklagats. Så ibland får vi bråttom... Inte vår sak att bedöma överklagans riktighet Det kan hända att vi får överklagningar från föräldrar till sökanden eller från andra som inte är part i ärenden. Vi kan få överklagningar på beslut som vi inte tagit. Men det är då inte vår sak att avvisa överklagan: detta är en uppgift för domstolen. Vi gör rättidsbedömning (om möjligt) och skickar därefter vidare till förvaltningsrätten (om vi inte avvisar som för sent inkommen). Även om vi delvis ändrat ett överklagat beslut, så ska överklagan skickas vidare till förvaltningsrätten Exempel: Om sökanden fått avslag på grund av att den inte medverkat i utredningen, inte lämnat in kontoutdrag, och det i samband med överklagan kommer in kontoutdrag som visar att sökanden har 18 579 kronor på sitt sparkonto, så tas ett nytt avslagsbeslut med motivering behovet kan tillgodoses på annat sätt, genom banktillgodohavande. I sån t fall ska överklagan gälla det nya beslutet och skickas till förvaltningsrätten tillsammans med det nya beslutet. (Jag har inte någonstans hittat att detsamma gäller om förvaltningsrätten återförvisar ett ärende för att utreda om övriga villkor för bistånd är uppfyllda...?) 11

Rättidsbedömning måste göras Vi ska avgöra om överklagan kommit in i rätt tid, men i övrigt ska vi inte utreda om överklagan uppfyller de juridiska förutsättningarna för att prövas. Exempel: Sökandens granne skickar in en överklagan. Vi kanske talar om för grannen att den inte är part i målet och därmed inte har överklagningsrätt. Vi talar om att grannen måste hjälpa sökanden att själv överklaga för att den ska bli prövad. Grannen göra så och allt är frid och fröjd. MEN om grannen då ändrar sig/tycker att det inte är värt besväret, så ska vi ändå skicka överklagan vidare, trots att den som överklagat sagt att det behöver vi inte göra. Inget krav att göra särskilt yttrande Om vi skött vårt journalskrivande och det inte i överklagan framkommit något nytt så kan det vara onödigt att skicka med något särskilt yttrande det räcker att vi till övriga handlingar lägger till vår rättidsbedömning. Kanske tydliggöra, exv med hänvisningar till domar I journal och i beslut så skriver vi sällan med hänvisningar till domar eller lagens förarbeten, men till domstolsväsendet kan det vara bra om vi kan hänvisa till domar eller lagförarbeten. Om det är ett omfattande material, så kan det ibland vara bra att poängtera vad som är orsaken till avslaget, så att det inte försvinner i allt annat. Bemöta/kommentera uppgifter i överklagan Även om överklagan inte påverkar beslutet, så tycker jag att vi i yttandet ska tala om hur vi ställer oss till klagandes uppgifter. Detta för att visa att vi läst och tagit ställning till klagandes uppgifter. Å det kan ju hända att vi missat nå t... 12

Högsta förvaltningsdomstolen, som då hette Regeringsrätten, bestämde vad som ska gälla avseende ekonomiskt bistånd till personer med beroendeproblematik, RÅ 2009 ref 103. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet Om en person har så allvarliga problem med sitt beroende att det kan vara aktuellt med någon form av tvångsåtgärder från samhällets sida, så är det bestämmelserna i LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) som gäller. Enligt sjätte paragrafen så är vi skyldiga att anmäla om vi får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt den lagen. Resultaten från tvångsbehandlingar visar inte entydigt att detta är ett bra sätt att hjälpa och stötta personer med allvarlig beroendeproblematik. Socialtjänstlagen betonar frivillighet och motivation som viktiga drivkrafter. Inte kräva behandling Vi har inte rätt att ge avslag på en ansökan om ekonomiskt bistånd med hänvisning till att behovet kan tillgodoses genom att sökanden går med på behandling eller att den sökanden genom att inte delta i behandling för, eller planering för att bli fri från, sitt missbruk inte gör så gott den kan för att så snabbt som möjligt få annan försörjning. Personligt besök för att utreda och planera De som söker ekonomiskt bistånd ska visa att de uppfyller villkoren för att ha rätt till bistånd. Vi ska utreda den sökandes förmågor och behov, vilket kan kräva personligt besök. Detta gäller även för personer med beroendeproblematik. Att vägra ställa upp på behandling eller planering för att bli av med sitt missbruk är alltså i sig inget skäl att ge avslag på ekonomiskt bistånd. Men att inte komma på besök/möte för att medverka i utredningen om rätt till bistånd kan medför avslag på 13

ansökan: i och med att sökanden inte kom på besök går det inte att fastställa sökandes rätt till ekonomiskt bistånd. Inte bevilja bistånd som uppenbarligen används till annat Enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan socialnämnden beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Detta kan t.ex. gälla en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för, prop. 1996/97:124 s. 170. Kammarrätten höll med nämnde om att ansökan skulle avslås: Utredningen i målet talar för att NN hade ett pågående missbruk i anslutning till den aktuella biståndsperioden. Det fanns till följd av detta befogad anledning befara att biståndet skulle komma att användas till annat än vad det var avsett för. Det har därför funnits särskilda skäl att på sätt nämnden gjort beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnomen till en lägre nivå. Kammarrätten Jönköping 25 april 2013, mål nr 2942-12 14

Matpengar, alltid? Högsta förvaltningsdomstolen (som då hette Regeringsrätten) har fastslagit att även den som använt sina pengar till annat än vad vi anser vara nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, ska beviljas bistånd till mat. Även om vi vid ett tillfälle gjort något dumt, så ska vi inte behöva svälta, tigga, låna eller bli kriminella för att få mat. NN:s ansökan om bistånd avsåg endast ett visst akut nödtillfälle. Vid sådant förhållande ankom det på nämnden att lämna henne det bistånd som hon vid detta tillfälle inte själv kunde tillgodose. Det saknar därvid betydelse att NN genom eget agerande kan anses ha vållat sitt nödläge. RÅ 1995 ref 56, mina understrykningar Se även SoL 1 kap 1, portalparagrafen, om människans ansvar.... Men det finns domar där sökanden fått avslag på ansökan om matpengar. Det är i fall där sökanden tidigare fått akuthjälp och därefter återigen gör val som försätter sökanden i nödsituation. I ett ärende hade sökanden använt sin sjukersättning till inköp på systembolaget och andra drogrelaterade kostnader och sökte bistånd till mat. Hen hade tidigare, vid ett par tillfällen vid liknande situationer, beviljats matpengar, men fick denna gång avslag. Hen överklagade beslutet, men kammarrätten ansåg att sökanden i det läget inte var berättigad till bistånd: den enskilde har ett ansvar för att tillgodose sina behov. Hänsyn ska därför tas till inkomster som den bidragssökande har haft före ansökningstillfället och där det framgår att sökanden känt till kraven för rätt till bistånd men ändå vid upprepade tillfällen agerar på sådant sätt att nödläge uppstår. Av betydelse är även om den utgift som föranlett nödläget varit oförutsägbar och nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå. KR i Sundsvall 24 september 2015, mål nr 589-15. Detta gäller de som haft pengar, men gjort åt dem till annat. Att ge helt avslag, det vill säga även på ansökan om matpengar (el, hyra) med motivering att en person har en beroendeproblematik, är inte en åtgärd/straff som ryms inom socialtjänstlagen. 15

Drogtest, aldrig? Vi har ingen rätt att ställa krav på att någon ska lämna drogtest för att ha rätt till ekonomiskt bistånd. Men kammarrätten ansåg att det är möjligt att ställa krav på att sökanden som i sin planering för att bli självförsörjande ska genomföra drogtest, om denne har samtyckt till det. I det aktuella ärendet var det Arbetsförmedlingen som tagit initiativet till testerna. Men det gick inte att i dokumentationen läsa vad som överenskommit om drogproverna och sökanden hade en version och soc en annan. Eftersom överenskomna tider inte fanns dokumenterat ansåg kammarrätten att det inte fanns skäl till att ge avslag på grunden att sökanden missat tider. Kammarrätten i Göteborg 7 april 2016, mål nr 346-16. I ett annat ärende hade sökanden uteblivit från inbokade drogtester och uppföljningssamtal utan att kontakta soc för att anmäla sin frånvaro och boka nya tider. Sökanden hade gett sitt samtycke till att lämna regelbundna drogtester för att för nämnden klargöra om det fanns en missbruksproblematik som hindrade hen från att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kammarrätten ansåg därför att testerna inte påtvingats hen som ett villkor för att få ekonomiskt bistånd och att det inte heller varit fråga om att fullfölja någon behandlingsplan eller en rehabilitering. Kammarrätten ansåg att NN:s skäl till att hen inte hört av sig (varit hos sin svårt sjuka mor, inte hade någon telefon eller telefonnummer till den person som hade hand om testerna) inte var godtagbara och att sökanden måste därför anses ha undandragit sig utredning av möjligheterna till självförsörjning. På grund härav kan NN inte anses ha gjort vad som ankommer på hen för att hen ska vara berättigad till det sökta biståndet. Kammarrätten delade nämndens uppfattning att ansökan skulle avslås, Kammarrätten i Göteborg 2 februari 2016, mål nr 5427-15. JO påpekar att en vägran att lämna drogtest är i sig ingen självständigt avgörande orsak för att nekas ekonomiskt bistånd. JO 31 maj 2016, dnr 749-2015. Men det är inte en otänkbar situation att vi anser att det är uppenbart att sökanden använder biståndet till annat och vi tycker att det blir fel att då bevilja helt försörjningsstöd utan ger avslag med motivering att biståndet uppenbarligen används till annat. Sökanden förnekar missbruk. Vi erbjuder möjlighet att lämna drogtest och på så vis visa att vi har fel, så vi kan ändra vårt beslut. Sökanden lämnar inte drogtest och vårt avslagsbeslut kvarstår. Sökanden kan då uppleva/säga att hen inte får bistånd eftersom hen inte ville göra drogtest. Men avslaget grundar sig i en sådan situation på att biståndet uppenbarligen används till annat, det vill säga inte att sökanden vägrat drogtest. Samarbete A och O I dessa ärenden är det naturligtvis viktigt att beslut om ekonomiskt bistånd stämmer överens med det motivationsarbete som görs för att stötta och hjälpa sökanden att komma från sitt missbruk även om det ligger på olika handläggare. 16

Socialtjänstlagen 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. För att vi ska kunna bevilja bistånd så måste vi utreda om lagens villkor är uppfyllda. Om sökanden inte medverkar å vi inte på annat sätt kan få fram de uppgifter som behövs, så avslås ansökan med motiveringen att sökanden inte medverkar i utredningen så att det går att få fram tillräckligt underlag för att bevilja bistånd. 17

Arbetslinjen gäller Historiskt sett så har alltid arbetslinjen varit allenarådande. Fram till slutet av 1800- talet var det olagligt att vara arbetslös. I fattigvårdslagen från 1918 står att Vid fattigvårdens handhavande bör fattigvårdsstyrelsen låta sig angeläget vara att lämna understöd på sådant sätt, att den behövande så vitt möjligt må bliva i stånd att för framtiden genom eget arbete försörja sig och de sina. (26.) Regeringsrättens årsbok 1991 notering 326 (förkortas RÅ 1991 not 326) fastslog att sökanden som bara sökte jobb som discjockey inte gjorde så gott den kunde och därmed inte hade rätt till bistånd. Däremot är det tillräckligt att på heltid vara med arbetsmarknadsprogram, RÅ 1998 ref (referat) 24. Att delta i SFI anses vara nödvändigt för att så snart som möjligt bli självförsörjande, RÅ 1995 ref 88. All frånvaro är inte ogiltig frånvaro, officialprincipen, RÅ 1996 ref 70. Praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet SoL 4 kap 4 Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. 18

1 2 Söka bistånd i stället för jobb? Det kan råda olika uppfattningar om den gör så gott den kan som är arbetslös och arbetsför och väljer att i första hand gå till socialtjänsten och söker ekonomiskt bistånd i stället för att gå till Arbetsförmedlingen och söka jobb. Jag delar Kammarrätten i Stockholms (2 mars 2016, mål nr 8326-15) åsikt att det är ett rimligt krav att även den som inte tidigare haft ekonomiskt bistånd bör ha anmält sig på Arbetsförmedlingen för att ha rätt till bistånd. Planera sin ekonomi, normöverskott De som vet om att de antagligen inte har några inkomster under den närmaste tiden har ett ansvar att planera sin ekonomi så att pengarna räcker så länge som möjligt. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser att det krävs särskilda skäl för att mer än tre månader räkna med inkomster/tillgångar som redan förbrukats. Det vill säga att en persons rätt till ekonomiskt bistånd för juni påverkas som regel inte av inkomster denne haft och förbrukat i februari, HFD 14 juni 2017, mål nr 342-344-16. Om sökanden inte tidigare haft ekonomiskt bistånd kan det vara svårt att veta vad vi (samhället) anser nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, medan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd troligtvis är medvetna om vad som anses nödvändigt och vad vi anser möjligt att spara till kommande behov. Eftersom det finns många kostnader som inte täcks av riksnormen kan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd ha större behov att med sina inkomster/tillgångar köpa saker som de som tidigare haft högre egna inkomster kunnat köpa när de haft dessa inkomster. 19

Sälja saker Om behovet av ekonomiskt bistånd bedöms överstiga tre sammanhängande månader eller om det finns andra särskilda skäl, bör även möjligheten att realisera andra tillgångar(än exv banktillgodohavande å aktier/na) påverka socialnämndens bedömning av rätten till bistånd. En tillgång bör dock endast påverka rätten till bistånd, om den har ett betydande värde och om överskottet vid en försäljning motiverar åtgärden. Sådana kapitalvaror som vanligtvis finns i ett hem, t.ex. TV, dvd, musikanläggning och dator, bör i regel inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd, om varornas värde är skäligt. Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är knutna till det som sålts, utan att det påverkar rätten till ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens Allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1 sidan 16 Bo hos föräldrar Det finns ingen rättighet att få hjälp till ett eget boende bara för att föräldrars underhållsskyldighet enligt föräldrabalken upphör (som regel när den unge går ur gymnasiet). Om behovet av skälig levnadsnivå kan uppnås genom att sökande bor kvar hos sina föräldrar beviljas som regel inte bistånd till annat boende, RÅ 1997 ref 79. Ta studielån Studerande som har möjlighet att ta studielån kan på så sätt tillgodose sitt behov och de har därmed inte rätt till försörjningsstöd. Grundtanken är att studerande ska kunna försörja sig genom studiestödssystemet och inte behöva försörjningsstöd. I de fall detta inte är möjligt ska det göras en bedömning om vad som är bäst för sökande: Söka jobb? Delta i Af:s/vår verksamhet? Studera med (kompletterande) försörjningsstöd? 20

Åka kommunalt Om det finns allmänna kommunikationer räknas som regel kostnaden för detta vara det som är nödvändigt för att ha möjlighet till nödvändiga resor. Extra tillägget För att uppmuntra barn till föräldrar med låg inkomst att studera finns ett extra tillägg i studiestödet. Det kan vara 285, 570 eller 855 kronor/per månad, men ska inte påverka föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) tycker att detta är rimligt - om inte den studerande väljer att spara det extra tillägget. Då tycker HFD att det inte fyller sitt syfte. att uppmuntra till studier, HFD 24 maj 2017, mål nr 3236-16. HFD motiverar inte varför de tycker att möjlighet till sparande i stället för konsumtion skulle vara mindre studiemotiverande. De berör inte heller socialtjänstalgens intentioner om respekt för människors självbestämmande och integritet och att vi ska stärka möjligheterna att leva ett självständigt liv. Däremot skriver de att det inte är möjligt att bortse från inkomster/tillgångar trots att de i samma dom nämner att det extra tillägget inte ska räknas med (så länge det förbrukas omgående). Exempel på andra inkomster som inte ska räknas med: jobbstimulansavdraget, barns inkomst av anställning, försäkringsersättningar/skadestånd som ersätter ekonomiska förluster, fonder/stipendier avsedda till särskilda ändamål. Eftersom jag tycker att domen går stick i stäv med socialtjänstlagen anser jag att den ungdom som vill spara sitt extra tillägg ska få göra det till dess att den avslutar studierna. Jag tycker till och med att det kan vara klokt att spara pengar... 21

Det är inte helt ovanligt att våra olika begrepp blandas ihop... Vad betyder normöverskott? Högsta förvaltningsdomstolen skriver (14 juni 2017, mål nr 342-344-16) på sidan 2 om normöverksott : Ett belopp från en månad som överstiger riksnormen, s.k. normöverskott... och på sidan 6 När socialnämnden prövar en ansökan om försörjningsstöd sker inledningsvis en utredning av hushållets ekonomi och möjligheterna att tillgodose behovet på annat sätt. Därefter beräknas hushållets behov av bistånd genom att riksnormen läggs ihop med skäliga kostnader för boende, hushållsel m.m. Sedan dras detta belopp från hushållets inkomster. Resultatet blir hushållets nettobehov av försörjningsstöd. Är resultatet negativt innebär det normalt en rätt till bistånd med mellanskillnaden för att den enskilde ska anses vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Om resultatet däremot är positivt uppstår ett normöverskott. Jag har inte tidigare stött på någon som använt någon av HFD:s definitioner av normöverskott så därför tror jag att det vanliga torde vara att ordet normöverskott används för att beskriva om sökandes inkomster och tillgångar överstiger den summa som vi bedömer vara nödvändig för att ha en skälig levnadsnivå. Det vill säga att om sökanden har pengar som täcker riksnormen och övriga poster i försörjningsstödet, men inte till övriga saker som är nödvändiga för att ha en skälig levnadsnivå, exempelvis barnomsorgsavgift; mediciner, sjukvård, hemutrustning, så sägs inte att sökande har ett normöverskott. Eftersom HFD använder normöverskott med två annorlunda och sinsemellan motstridiga, definitioner, så kan vi inte utgå ifrån att sökanden förstår vad vi menar med normöverskott och vara medvetna om att uttrycket uppenbarligen kan användas om olika saker. 22

När vi ska ta ställning till om ansökan gäller något som är nödvändigt för en skälig levnadsnivå, kan denna uppdelning vara ett sätt att strukturera upp bedömningen. Riksnormen Finns det särskilda skäl som gör att sökanden har extra kostnader utöver det som riksnormen är avsedd att täcka? Särskilda kostnader utanför riksnormen Är kostnaden skälig? Finns det andra alternativ? Bistånd till livsföring i övrigt Är det sökta nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå? Vilka alternativ finns? Vid en eventuell överklagan kan det vara bra att inte ovanstående kategorier blandas ihop. 23

Är internet nödvändigt för att idag ha en skälig levnadsnivå? Ja, och det ingår inte i riksnormen. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) kan inte behovet tillgodoses genom att använda offentliga datorer på exempelvis bibliotek. Utrymmet för att anse att någon ska ha en skälig levnadsnivå utan tillgång till internet i hemmet är synnerligen begränsat, 11 maj 2017, mål nr 1893-1895 16. Redovisa vad handikappersättningen använts till HFD skriver med hänsyn till utformningen av bestämmelsen i 4 kap. 1 socialtjänstlagen kan Högsta förvaltningsdomstolen inte komma till annan slutsats än att denna form av handikappersättning bör betraktas som en tillgång vid bedömningen av om det föreligger rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, till den del den enskilde inte har visat att han eller hon har merkostnader på grund av funktionsnedsättningen som motsvarar den utbetalda ersättningen. En del av handikappersättningen kan vara ersättning för att många med funktionsnedsättning sliter och smutsar ner sina kläder mer än personer utan funktionsnedsättningar, att de ofta tvingas göra oekonomiska inköp och att det är dyrare för dem att tillgodose sina behov av fritidsaktiviteter. De behöver dessutom ofta betala för att anlita hjälp i olika situationer, Försäkringskassans vägledning 2012:2 Handikappersättning sidan 9 24

Inte möjligt att undanta inkomster, exv handikappersättning?? HFD hänvisar till en tidigare HFD-dom (HFD 2010 ref 42) och lagens förarbeten (prop 2000/01:80 s. 93 ff.) som påstår att det Utan att i grunden göra om socialbidragets konstruktion är det därför inte möjligt att generellt skydda vissa tillgångar mot att beaktas vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd, (dom 11 maj 2017, mål nr 1893-1895-16) vilket kan tyckas lite konstigt med tanke på de undantag som finns, exempelvis jobbstimulans, hemmaboende ungdoms inkomst och extra tillägget i studiehjälpen och tidigare undantag med SFI-bonus, ersättning enligt vanvårdsutredningen... och studiemedel! Studiemedel kan, enligt HFD och Socialstyrelsen, undantas Men Högsta förvaltningsdomstolen tycker att de som har studiemedel ska få använda det till en hejdundrande examensfest i stället för att betala junihyran och ändå kunna vara berättigade till bistånd för junihyrans icke-terminsdel. HFD-resonemang: Enligt 3 kap. 5 första stycket studiestödslagen (1999:1395) får studiemedel lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier. NN uppbar studiemedel fram till terminens slut. Studiemedel är avpassade till terminen och avsedda att täcka levnadskostnader som hänför sig till denna. Det saknas därför grund för att i ett biståndsärende kräva att den studerande med studiemedel ska täcka kostnader som hänför sig till tid efter terminens slut. Detta gäller även om studiemedlen skulle räckt till för att den sökanden skulle kunnat ha en skälig levnadsnivå även efter terminen om den använt sina tillgångar bara till att ha en skälig levnadsnivå, HFD 2011 ref 56. Så vitt jag ser så finns det inget i domen som säger att detta är regel eller undantag vad gäller lån som är avsett för visst ändamål. Exempelvis ett lån på fem tusen kronor för att köpa en snygg tavla? Eller en bekväm säng? Om lånet är anpassat efter priset på tavlan/sängen, så räcker det inte till annat... 25

Jämför med Kammarrätten i Göteborg som tycker att pengar som finns på kontot ska användas till skälig levnadsnivå även om det är någon annans pengar! (20 januari 2017, mål nr 3943-16, se nedan sidan 28) Vad säger lagen om bestämmelser för olika grupper? Jag har inte hittat någonstans varför studerandes studiemedel ska särbehandlas SoL 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Människor med funktionshinder 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Proportionalitetsprincipen I nya förvaltningslagen, som träder ikraft 1 juli 2018, kommer det med en proportionalitetsprincip om att vi måste överväga vad som är värt att göra (något förenklat :-). Det känns för mig väldigt, väldigt långt bort att vi ska kräva av de sökande som av Försäkringskassan bedömts vara i behov av handikappersättning ska redovisa, och att vi ska utreda och bedöma, vilka utgifter som kan tänkas vara merkostnader på grund av deras funktionsnedsättning. Utgångsläget kan vara att Försäkringskassans bedömning och beslut är korrekt, så handikappersättningen behövs för att täcka merkostnaderna och räknas därför inte med som inkomst vid biståndsberäkning. Om sökanden som har handikappersättning söker ekonomiskt bistånd för att täcka merkostnader, så får vi utreda behovet och möjligheten att täcka kostnaderna med handikappersättning. 26

Hemmaboende barns/ungdoms inkomst SoL 4 kap. Rätten till bistånd 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421). Jobbstimulan-lön SoL 4 kap. Rätten till bistånd 1 b För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 (särskild beräkningsregel). Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 1 a. Lag (2013:421). 27

Vissa försäkringsersättningar, fonder och stipendier undantas Socialstyrelsen skriver i sina Allmänna råd 2013, sidan 19: Socialnämnden bör inte ställa krav på att studiestödet ska räcka under en längre tidsperiod än den som angivits av den utbetalande myndigheten. på sidan 20: Vissa faktiska inkomster bör socialnämnden dock i regel inte räkna med. Sådana inkomster är t.ex. ersättning för merkostnader till följd av funktionsnedsättning, ersättning för omkostnader i samband med ett åtagande, t.ex. familjehemsersättningens omkostnadsdel, försäkringsersättningar som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust, skadestånd som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust, stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa eller extra tillägg till studiestöd. 28

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) slår fast att de som fått avslag på sin asylansökan fortfarande omfattas av LMA även om de inte har rätt ill bistånd enligt den lagen, HFD 5 juni 2017, mål nr 1527-1529--16 De som omfattas av LMA har inte rätt till bistånd enligt SoL 4 kap 1 Lag om mottagande av asylsökande m.fl. 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande), 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader. Möjligt att bevilja enligt SoL 4 kap 2 Kommunen har enligt 2 kap. 1 socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver och kan enligt 4 kap. 2 ge bistånd även i andra fall än de som omfattas av 4 kap. 1. Socialtjänstlagen 4 kap 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. SoL 4 kap 2 ger inga rättigheter Av överklagandebestämmelserna i 16 kap. 3 följer emellertid att denna paragraf inte ger enskilda en sådan rätt till bistånd som kan prövas i domstol. Dvs är ej överklagbart. 29

Tillfällig vistelse Utländska medborgare som tillfälligt befinner sig i landet, exempelvis turister och affärsresande, har rätt till bistånd enbart i en nödsituation (nämns bland annat i RÅ 1995 ref 70). Asylsökande De som söker asyl omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och har enligt den lagens första paragraf inte rätt till bistånd enligt SoL 4 kap 1 till saker som omfattas av LMA-bistånd. De hänvisas alltså till Migrationsverket. I avvaktan på beslut om uppehållstillstånd Uppehållstillstånd ska som regel vara ordnat innan personen kommer hit, men i vissa fall kan Migrationsverket tillåta att personen får vara kvar i landet i avvaktan på beslut. För att kunna utreda det, så bör vi få sökandes tillstånd att kontakta Migrationsverket för att få reda på vad som gäller för sökande. Om den får vara i landet gäller socialtjänstlagens villkor för denne. När vi ber om tillåtelse att prata med Migrationsverket är det viktigt att tala om att vi i kontakter med Migrationsverket är skyldig att i vissa fall svara på frågor från dem, utlänningslagen 17 kap 1. Utan rätt att vara i landet Socialtjänstens ansvar för de som inte har rätt att vara i landet gäller akut nödhjälp, som till exempel kan vara hjälp med hemresa. Kanske en fråga för kommunens politiker att ta ställning till och bestämma om? Vad innebär vårt yttersta ansvar? Med uppehållstillstånd Likabehandling, det vill säga rätt till bistånd om SoL-villkoren är uppfyllda. 30

Uppehållsrätt om lagens villkor är uppfyllda Till skillnad mot de som har uppehållstillstånd, så har inte de som har uppehållsrätt inte något dokument att visa upp. Om de uppfyller lagens villkor, så har de uppehållsrätt. Undantag är familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare (som ska ha ett uppehållskort) och de som efter fem års laglig vistelse i landet fått permanent uppehållsrätt (som får intyg om detta). Migrationsverket utfärdar dessa dokument. Utlänningslagen 3 a kap Lagen innehåller många konkreta bestämmelser exempelvis om vilka som har uppehållsrätt, vilka som räknas som familjemedlemmar och vad som händer när någon får sluta sitt jobb och när någon skiljer sig. Fyra kategorier + familjemedlemmar 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. i är arbetstagare eller egen företagare Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. 31

2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är 1. make eller sambo till EES-medborgaren, 2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, 3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller 4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EESmedborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EESmedborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen. Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. 32

Anställda och företagare Det finns inget krav på att en arbetstagare ska kunna försörja sig på sin inkomst för att ha uppehållsrätt. En musiklärare som arbetade tolv timmar i veckan ansågs uppfylla kravet på anställd och därmed ha uppehållsrätt. I ett annat rättsfall har det räckt med tio timmar i veckan. Prop 2005/06:77 Genomförande av EG-direktivet om unionsmedborgares rörlighet inom EU och varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, på sidan 183 (å framåt) Det avgörande är inte om det rör sig om ett lågavlönat deltidsarbete. Det är inte heller nödvändigt att arbetstagaren kan försörja sig på sin inkomst. Det avgörande är att det utförda arbetet inte framstår som så ringa att det i praktiken är av helt marginell betydelse. KR i Göteborgs dom 11 juni 2010, mål nr 3177-09 Arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning En arbetssökande från ett EES-land som inte tidigare haft anställning här i landet har uppehållsrätt om hen har en verklig möjlighet att få en anställning. Det finns alltså ingen lagstadgad sex-månadersgräns, utan det kan hända att vi i samband med att arbetssökande EES-medborgare söker ekonomiskt bistånd ska ta ställning till om hen har en verklig möjlighet att få en anställning. Språkkunskaper, kontakter, egen planering, specialkunskaper och Arbetsförmedlingens bedömning är viktiga delar i vår bedömning. Sökanden, som var EES-medborgare, hade varit i Sverige i fyra månader men bedömdes inte ha någon verklig möjlighet att få anställning. Men förvaltningsrätten tyckte, med hänvisning till Antonissen-domen att arbetssökande automatiskt har uppehållsrätt under sex månader. Kammarrätten tyckte däremot att sökanden inte hade någon verklig möjlighet att få anställning eftersom hen inte omgående anvisats något jobb av af, inte hade någon utbildning, hade ytterst begränsade kunskaper i svenska och engelska och 33

hade begränsad arbetslivserfarenhet. Att hen sålde tidningen "Faktum" gjorde inte att hen hade uppehållsrätt som anställd. Därför saknade hen uppehållsrätt och var bara berättigad till bistånd i akut nödläge. Kammarrätten i Göteborg 13 april 2015, mål nr 4223-14. Kammarrätten i Stockholm anser i dom 3 juni 2016 (mål nr 8774-15) att en arbetssökande EES-medborgare inte automatiskt har sex månader på sig att söka jobb efter att på eget initiativ avslutat anställning. Studerande Ska vara självförsörjande för att ha uppehållsrätt. Självförsörjda Vid akut nödläge, exempelvis orsakad av bankstrul, kan sökande vara berättigad till bistånd i sådant fall med villkor om återbetalning. Ändrade förhållande De som ofrivilligt fått sluta sitt jobb och då anmäler sig på Arbetsförmedlingen behåller sin uppehållsrätt. Om anställningen varit kortare än ett år så behålls uppehållsrätten i sex månader. Vid längre tids anställning behålls uppehållsrätten så länge villkoren är uppfyllda. Vid partners dödsfall och vid skilsmässa, så finns det vissa i lagen konkretiserade situationer där uppehållsrätten behålls. 34

Nordiska medborgare likställs med svenska medborgare inom konventionens område där socialtjänstlagen ingår så länge de befinner sig i Sverige. Det gäller oavsett om de är bosatta här eller vistas här tillfälligt. Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd sidan 43. 35