Budgetunderlag 2015 2017 Brottsförebyggande rådet
Hemställan Utifrån denna redogörelse hemställer Brottsförebyggande rådet att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att fastställa anslaget 04 01 007 001 Brottsförebyggande rådet för år 2015 till 102 918 tkr, för år 2016 till 114 585 tkr och för år 2017 till 118 713 tkr. att föreslå riksdagen att fastställa anslaget 04 01 015 001 Utveckling av brottsförebyggande arbete för år 2015 till 8 000 tkr, för år 2016 till 8 200 tkr och för år 2017 till 8 400 tkr. Detta budgetunderlag har beslutats av Brås generaldirektör Erik Wennerström. Föredragande var den administrativa chefen Riitta Perttunen-Elo. Erik Wennerström Generaldirektör Riitta Perttunen-Elo Administrativ chef 2
Innehåll Inledning... 4 Verksamhetsåret 2014... 5 Statistikverksamheten... 6 Forsknings- och utvecklingsverksamheten... 6 Utveckling av brottsförebyggande arbete... 7 Internt verksamhetsstöd... 7 Verksamheten under åren 2015 2017... 8 Tre prioriterade utvecklingsområden... 8 1. Utveckling av ny statistik, särskilt sådan som möjliggörs genom RIF... 8 2. Utökade forsknings- och utvecklingsinsatser i nära samverkan med myndigheterna i rättsväsendet... 9 3. Analyser av brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat... 10 Förslag till finansiering av Brås verksamhet åren 2015 2017... 11 Översikt av anslagsfinansierad verksamhet samt lån i Riksgälden... 12 3
Inledning Regeringens mål för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Som en av regeringens myndigheter inom rättsväsendet är det Brås uppgift att bidra till att målen uppnås. Brås roll är att vara ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Därmed tar myndigheten ett särskilt ansvar för kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området och stödjer såväl brottsbekämpande som brottsförebyggande arbete. Brå ansvarar för den officiella kriminalstatistiken och viss annan periodisk statistik, och har till uppgift att följa, analysera och rapportera om kriminalstatistiken, brottsligheten och samhällets reaktioner på brott. Myndigheten initierar och bedriver forsknings- och utvecklingsarbete för att ge regeringen och myndigheterna i rättsväsendet konkreta underlag för åtgärder och prioriteringar, samt bistår löpande regeringen i kriminalpolitiska frågor. Brå stödjer utvecklingen av det lokala brottsförebyggande arbetet bland annat genom att lyfta fram och sprida ett kunskapsbaserat och kvalificerat metodstöd till lokala aktörer, främst inom rättsväsendet. Myndigheten arbetar internationellt framför allt genom EU och FN, samt genom den årliga forskningskonferensen The Stockholm Criminology Symposium. Det genomförs också enskilda forskningsprojekt i samarbete med aktörer i andra länder och med internationella institutioner. På detta sätt medverkar myndigheten till att verksamheterna på det kriminalpolitiska området utvecklas och effektiviseras. Brå kan beskrivas som ett stabsorgan på det kriminalpolitiska området, vilket innebär att regeringen är Brås viktigaste avnämnare. Brå bistår regeringens myndigheter och även kommittéer med kunskapsunderlag. Brås verksamhet bygger på ett nära och förtroendefullt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet. Myndighetens produktion av kunskap, fakta och statistik är effektiv och omfattande och resulterar i produkter som är lättillgängliga och användbara för målgrupperna. Den kontinuerliga anpassningen av Brås olika produkter till målgruppernas behov är en förutsättning för att Brås spridning av kunskap ska nå fram och göra avtryck i rättsväsendets verksamheter. 4
Verksamhetsåret 2014 I budgetunderlagen för 2013 2015 respektive för 2014 2016 äskade Brå om utökat ramanslag för att kunna utveckla verksamheten och ge regeringen och rättsväsendets myndigheter största möjliga nytta. I budgetpropositionen för 2013 och 2014 höjde regeringen anslaget med 12 respektive 6 miljoner kronor och aviserade fortsatt anslagshöjning, med 7 miljoner kronor 2015. Utifrån den respons som Brå fått i och med budgetpropositionerna, regleringsbreven och i dialogen med Regeringskansliet, gör Brå bedömningen att resurstillskottet framför allt ska användas till förstärkt verksamhet när det gäller utveckling av ny statistik, särskilt sådan som möjliggörs genom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) utökade forsknings- och utvecklingsinsatser i nära samverkan med myndigheter i rättsväsendet, för att utveckla deras verksamheter analyser av brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat. Prioriteringen av de tre särskilt identifierade utvecklingsområdena inleddes 2013 och fortsätter under kommande år. Den befintliga, platta organisationsstrukturen med sammanlagt nio enheter kvarstår. Under 2013 kompletterades organisationen med två funktioner, den ena för utveckling av rättsstatistik och den andra för analyser av brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat. Den förra funktionen har börjat lägga grunden för ny statistik och den andra har börjat leverera kortanalyser. Satsningen på dessa två funktioner fortsätter under 2014 och verksamheterna förblir viktiga fokusområden under perioden 2015 2017. För att motsvara regeringens förväntningar och Brås grundvärden, liksom för att förstärka några av myndighetens roller, arbetar myndigheten utifrån Strategi 2015. Strategin definierar både hur Brå ska arbeta och vilka områden som ska förstärkas under åren 2013 2015. Dokumentet lyfter fram tre mål för verksamheten, liksom de strategiska åtgärder som priorieteras under perioden. De tre målen är: Brå är en attraktiv arbetsplats med ett effektivt verksamhetsstöd av hög kvalitet. Brå producerar tillförlitlig och behovsanpassad löpande statistik. Brå producerar kunskap som bidrar till ökad effektivitet, ökad kvalitet och utveckling av verksamheten hos myndighetens målgrupper. Strategin genomsyras av ett ökat fokus på verksamheterna i rättsväsendet. Det är också rättsväsendets myndigheter som vid sidan av regeringen är Brås viktigaste målgrupper. Två inslag i strategin som realiserades under 2013 och som ska fortsätta att utvecklas är dels en fast struktur för systematisk samverkan med de centrala myndigheterna i rättsväsendet, dels intensifierade insatser för effektiv kommunikation med målgrupperna. Syftet är att öka förutsättningarna för att projekten ska kunna läggas upp och genomföras på ett framgångsrikt sätt och för att resultaten ska komma till största möjliga nytta. Strategin tar också fasta på att Brås verksamhet kräver särskild kompetens som förutsätter högt kvalificerade medarbetare. För att ytterligare stärka förmågan att attrahera och behålla högpresterande personer fortsätter därför satsningarna på god arbetsmiljö, bra anställningsvillkor och behovsanpassad kompetensutveckling. Under senare år har Brå fått ett utökat ramanslag som framför allt ska generera mer målgruppsanpassad verksamhet. Anslagsökningen ska även täcka kostnadsökningar som myndigheten inte själv kan påverka. Det skapar utmaningar att inom sådana ekonomiska ramar klara av en situation där kostnaderna för att köpa tjänster såväl inom som utanför staten ökar. Det gäller inte minst debiteringar inom staten, vilket kan åskådliggöras med Brås största årliga inköp från Statistiska centralbyrån (SCB) som avser urvalsdragning, datainsamling med mera för Nationella trygghetsundersökningen (NTU), vars omfattning och karaktär gör att SCB är den enda tänkbara leverantören. Prisutvecklingen för denna typ av tjänster har ökat väsentligt. Under åren 2007-2014 ökade priset på SCB:s tjänster med cirka 51 procent. 5
Sedan flera år medverkar Brå i det omfattande utvecklingsprojektet RIF (Rättsväsendets informationsförsörjning). Engagemanget har varit och är resurskrävande, vilket Brå erhållit särskilda medel för. Satsningen fortsätter under 2014 och framöver, och behöver finansieras även fortsättningsvis. Brå disponerar sedan många år tillbaka ett särskilt anslag för arbetet till stöd för lokalt brottsförebyggande arbete. Storleken på detta anslag har varit oförändrad och alltså inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen i staten. I realiteten innebär det att utrymmet för myndigheten att ge stöd på området minskat år för år. Statistikverksamheten Ett stort och grundläggande verksamhetsområde för Brå är statistik. Som ansvarig för den officiella kriminalstatistiken producerar myndigheten statistik över brottslighet och samhällets reaktioner på brott. I uppgiften ingår att utveckla innehållet och kvaliteten och att göra anpassningar till rättsväsendets och samhällets informationsbehov. Statistikverksamheten innebär i stor utsträckning löpande produktion och publiceringen av den officiella kriminalstatistiken samt en IT-intensiv förvaltning och utveckling av statistiksystemen. Till statistikprodukterna hör även Nationella trygghetsundersökningen (NTU), statistiken över hatbrott samt statistik över politikers utsatthet för brott, genom Politikernas trygghetsundersökning (PTU). Det enskilt största utvecklingsinriktade arbetet under 2014 är relaterat till Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Målet är att ärendena genom rättskedjan ska hanteras elektroniskt i ett strukturerat format, för effektivare ärendehantering med högre kvalitet och större möjligheter att följa ärenden genom rättskedjan. En huvuduppgift för Brå, utöver att säkerställa fortsatt produktion av kriminalstatistiken, är att ta tillvara de möjligheter som RIF innebär för framtidens statistik. Därför fortsätter satsningen på den funktion för utveckling av rättsstatistiken som inrättades 2013. För att så snabbt som möjligt få ut verksamhetsnytta utvecklas först ett nytt datalager som ska laddas med uppgifter från rättsväsendet enligt de nya formaten. Målsättningen är att datalagret från och med 2015 ska användas för framställning av en ny löpande statistik över ärendeflödet inom rättsväsendet av ett slag som tidigare inte varit möjligt att ta fram. Det gäller exempelvis mycket användbar statistik över handläggningstider genom olika faser i rättkedjan. Den nya databasen ska även möjliggöra uttag av mikrodata, som kan användas för ingående analyser av rättsväsendets utrednings- och forskningsverksamhet inom och utanför Brå. Brå möter under 2014 de ökade förväntningarna på analys av brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat genom att fortsätta att satsa på den nya funktionen för sådana analyser. Utifrån främst befintlig statistik kommer funktionen under året att ta fram flera så kallade kortanalyser, dels av brottsutvecklingen, dels av utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet, som avser sådant som brottsuppklaring, åtalsfrekvens, utdömd straffmassa, återfall i brott efter verkställigheter etc. Forsknings- och utvecklingsverksamheten Ett annat stort och viktigt verksamhetsområde för Brå är forskning och utveckling. Myndighetens kunskaps- och faktaproduktion bygger i stor utsträckning på tillämpad forskning. Kunskapen, inklusive utvecklingen av nya kunskapskällor, tas fram med vetenskapliga metoder och förhållningssätt och forskningsrapporterna granskas av externa vetenskapliga experter. Merparten av den här verksamheten bedrivs i projektform och redovisas i rapporter och andra publikationer. Viktiga arbetsuppgifter är också att bistå andra myndigheter och aktörer genom att leverera, tolka och förklara forskningsresultat och statistik. I syfte att stärka Brås roll som kunskapscentrum för rättsväsendet och för att säkerställa att den kunskap Brå genererar är efterfrågad, behovsanpassad och kan tas tillvara av målgrupperna, har Brå inrättat en stående samrådsfunktion mellan Brå och flera av de centrala myndigheterna i rättsväsendet. Genom samrådet får Brå del av myndigheternas centrala erfarenheter, bedömningar och önskemål inför att nya projekt ska startas upp och redan påbörjade projekt ska redovisas. Det ger också Brå möjlighet att hitta 6
rätt kanaler ut i myndigheterna, såväl under projekten som för de färdiga produkterna. Till fördelarna hör också att Brå får kännedom om myndigheternas mest angeläga utvecklingsbehov, som kan matchas mot Brås möjligheter att bistå med kunskapsinsatser. På detta sätt utgör det fördjupade samrådet en central del i Brås förstärkta kapacitet att identifiera angelänga utvecklingsbehov i rättsväsendet. I enlighet med förväntningar och återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev, intensifierar Brå under året arbetet med att ge myndigheterna i rättsväsendet metodstöd. Med metodstöd avses tillfällen då Brå överför kunskap till någon av de andra rättsväsendemyndigheterna, för att bidra till att arbetssätt och verksamheter vid den berörda myndigheten utvecklas. Utveckling av brottsförebyggande arbete Den tredje av Brås kärnverksamheter är att bidra till att utveckla lokalt brottsförebyggande arbete. Med fortsättning 2014 riktas utvecklingsstödet på ett tydligare sätt in på tre spår. Det första är att det ekonomiska stödet koncentreras till ett prioriterat fokusområde, som under 2014 blir att belysa vikten av att det brottsförebyggande arbetet är kunskapsbaserat. Det andra spåret är att utveckla en omvärldsbevakning för att mer systematiskt fånga upp dokumenterad kunskap om, praktiska erfarenheter av och nya tendenser i brottsförebyggande arbete. Det tredje spåret är att bearbeta insamlat material till användbar kunskap för målgrupperna och sprida kunskapen via webbplatsen, skrifter och möten med målgrupperna vid konferenser och seminarier. Internt verksamhetsstöd Utöver kärnverksamheterna finns en rad stödverksamheter, som är en förutsättning för att kärnverksamheten ska kunna bedrivas på ett bra sätt. Det är verksamheter som rör samordning, kommunikation, IT, förvaltningsstöd, personalfrågor, löneadministration och juridiska frågor. 7
Verksamheten under åren 2015 2017 Tre prioriterade utvecklingsområden Som framgått ovan har Brå fått besked om vad myndigheten bör prioritera under kommande år. Brå gör bedömningen att dessa prioriteringar bör styra verksameten även i det lite längre perspektiv som detta budgetunderlag avser, alltså åren 2015 2017. Nedan utvecklas vilka behov och lösningar som Brå ser på dessa områden. 1. Utveckling av ny statistik, särskilt sådan som möjliggörs genom RIF Statistik är ett stort och viktigt verksamhetsområde för Brå. Det är helt centralt att det finns tillgång till relevant statistik av god kvalitet som gör det möjligt att följa och bedöma såväl brottsligheten som rättsväsendets verksamheter. Något som ökar ständigt är efterfrågan på statistik som kan ligga till grund för bedömningar av vilka konsekvenser som reformarbetet i rättsväsendet medför, och över huvud taget hur myndigheternas verksamhetsresultat utvecklas. De stora utmaningarna under åren 2015 2017 blir att göra anpassningar till RIF och framför allt att ta till vara de möjligheter till att utveckla ny statistik som RIF innebär. I detta arbete ingår att hantera de successivt ökade produktions-, drifts- och förvaltningskostnader som följer av de nyutvecklade statistikprodukterna. Till saken hör att de nya statistikprodukter som Brå planerar ta fram innebär ett påtagligt tillskott till Brås samlade produktflora. En grundläggande insats i RIF-sammanhanget är alltså att Brå lägger stora resurser på anpassningar för att säkerställa att myndigheten kan ta emot och använda information i de nya formaten, som bedrivs i ett internt projekt som förkortas RÄLS. Det handlar här både om att säkerställa fortsatt produktion av befintlig statistik och att se till att de nya grunduppgifterna skapar möjligheter att utveckla helt nya statistikprodukter. Arbetet är förenat med omfattande koordinering och kontakt gentemot de övriga medverkande myndigheterna. Brå har påbörjat ett flerårigt utvecklingsarbete som ska resultera i flera helt nya statistikprodukter, anpassade till de centrala målgruppernas behov. Brås målsättning är att från och med 2015 publicera ny löpande statistik som beskriver flödet av brott och brottsmisstankar genom rättsväsendet med olika mått på utfall, exempelvis handläggningstider. Den nya statistiken, som till en början måste avgränsas till flödet i polis- och åklagarväsendet, ska också omfatta nya och tillförlitligare mått på polisens och åklagarnas förmåga att klara upp brott och lagföra personer. Ett annat prioriterat område för ny statistik gäller brottsutsatta individer som kommer i kontakt med rättsväsendet i egenskap av målsägare, för att exempelvis belysa hur målsägare fördelar sig på kön, ålder och geografisk region samt olika brottstyper. Vidare avser Brå att utveckla ny statistik över kontaktförbud, vilket är mycket efterfrågat. Med tiden införlivas nya statistikprodukter i den officiella kriminalstatistiken. Brås möjligheter att leva upp till dessa målsättningar förutsätter dock att driftsättningarna av de nya systemen i rättsväsendet inte drabbas av förseningar, fel eller kvalitetsbrister. Brister i leveranserna leder ovillkorligen till en längre konstruktionsfas för Brå, vilket försenar de förväntade kvalitetsnyttorna för kriminalstatistiken, liksom möjligheterna att ta fram kunskapsbaserade underlag för styrning av rättsväsendets myndigheter. Resultaten av dessa satsningar blir påtagliga nyttovinster, men vägen dit blir kostsam. Den pågående anpassningen och utvecklingen inom myndighetens statistikverksamhet är mycket IT-intensiv och motsvarar en ansenlig insats i förhållande till Brås ordinarie verksamhet. Satsnigen kräver specialistkompetenser, som hittills tillhandahållits genom externa konsulter. Konsultanvändning är starkt kostnadsdrivande, och myndigheten har därför övervägt olika strategier för att reducera kostnadsnivån inför framtiden. Den strategi som väljs är att från och med 2015 växla över från konsulter till anställd personal. Planen innebär att växlingen sker med en tredjedel av kompetensbehovet inför 2015, en tredjedel inför 2016 och en tredjedel inför 2017. Det innebär att växlingen är fullt genomförd inför 8
2017. Därutöver väljer myndigheten att i högre utsträckning använda befintliga resurser för satsningarna under åren 2015 2017, en ökning med 2 000 tkr under de tre åren jämfört med 2014 års nivå. Givet strategin att växla från konsulter till anställd personal, beräknas de två ovan beskrivna satsningarna kosta 16 500 tkr 2015, 24 100 tkr 2016 och 20 700 tkr 2017. En betydande del, 10 900 tkr per år, finansieras inom de ekonomiska ramar som gäller för myndigheten vid 2014 års anslagsnivå. Den totala kostnadsnivån för satsningarna förutsätter dock ytterligare finansiering motsvarande cirka 5 700 tkr under 2015, cirka 13 300 tkr under 2016 och cirka 9 900 tkr under 2017, för att säkerställa att satsningarna kan fullföljas, med avseende på såväl konstruktion som produktion, drift och förvaltning. För att de nya statistikprodukterna ska kunna realiseras måste ett grundläggande produktionssystem för dem upprättas och uppnå en viss nivå. Vissa anpassningar är också nödvändiga för att myndigheten ska kunna hålla jämna steg med övriga RIF-myndigheter. Därmed blir leveranstidpunkten för dessa två delar direkt beroende av de tilldelade resurserna. Brå bedömer att Brås statistikverksamhet under 2015, utöver RIF-satsningen, bör kunna rymmas inom den resursförstärkning av ramanslaget som regeringen aviserat till och med 2015, under förutsättning att det kompletteras med medel för den RIF-relaterade satsningen enligt ovan. För åren 2016 och 2017 kommer myndigheten att behöva tillföras viss ytterligare förstärkning av rambudgeten för att kunna upprätthålla och fortsätta utveckla den samlade statistikverksamheten, och även för dessa år gäller bedömningen under förutsättning att det tillförs medel för den RIF-relaterade satsningen. 2. Utökade forsknings- och utvecklingsinsatser i nära samverkan med myndigheterna i rättsväsendet Det krävs mer än grundläggande statistik av hög kvalitet för att kunna bedöma brottsligheten och rättsväsendets verksamheter. Till Brås viktigaste uppgifter hör att närmare följa och analysera olika aspekter av brottsligheten och myndigheternas arbete med att hantera den, genom rättskedjans olika faser och inom många av rättsväsendets verksamheter. Brå arbetar i dagsläget med ett trettiotal forsknings- och utvecklingsprojekt om året, varav vissa görs på uppdrag av regeringen, medan andra initieras efter förfrågan från andra myndigheter och ytterligare en del på eget initiativ. Grovt sett kan de indelas i studier om brottslighet, om polisverksamhet och om andra verksamheter i rättskedjan. En del av studierna är kartläggningar av brottslighet och verksamheter, men många är utvärderingar eller uppföljningar av verksamheter. I linje med regeringens styrning ska Brå under åren 2015 2017 intensifiera sina forskningsinstatser och utveckla verksamheten så att den i ännu större utsträckning kan bidra till kunskaps- och metodutvecklingen inom rättsväsendet och kriminalpolitiken i stort. Regeringen och rättsväsendet ska ha tillgång till högkvalitativa beslutsunderlag i sitt arbete med att förbättra och effektivisera verksamheterna. I utvecklingsarbetet betonas särskilt tre inslag. 1. Det första inslaget är att Brå satsar på en stående samrådsfunktion med sju av de centrala myndigheterna i rättsväsendet. Det ger Brå möjligheter att försäkra sig om att forskningsprojekten är väl förankrade vid de myndigheter som är målgrupper och att kontaktvägarna är de rätta. Det säkerställer att myndigheternas behov tillgodoses, att Brå får tillgång till nödvändiga uppgifter och att resultaten kan nå fram och göra nytta. I själva kärnan av forskningsprocessen håller Brå dock hårt på integriteten. Myndigheten tar eget ansvar för val av forskningsupplägg, metodanvändning, analys och vilka slutsatser som dras. Insynen i och granskningen av dessa delar garanteras i stället genom externa vetenskapliga rådgivare och granskare, såväl från myndighetens vetenskapliga råd som från forskarsamhället i övrigt. 2. Det andra inslaget är ett ökat fokus på metodstöd, främst till rättsväsendets myndigheter. Metodstöd innebär överföring av kunskap, om arbetssätt eller verksamheter, som kan ligga till 9
grund för beslut om dessa. Det handlar om att Brå i begränsad eller mer omfattande form överför kunskap till målgrupperna, om dessa målgruppers egen verksamhet. I vissa fall sker det genom att Brå direkt för målgruppen sammanställer redan framtagen kunskap och presenterar resultaten i form av ett föredrag, eller genom att delta i en expertgrupp eller liknande. I andra fall sker det genom att Brå i ett projekt följer och studerar en myndighets verksamhet och löpande återkopplar kunskap till myndigheten. 3. Det tredje inslaget är att Brå förstärker sin kapacitet att identifiera angelägna utvecklingsbehov inom rättsväsendet. Myndigheten förväntas inte bara utföra uppdrag från regeringen, utan även kunna bedöma på vilka områden som myndigheten kan bidra med ytterligare insatser för att rättsväsendet ska utvecklas. Det handlar om att kunna ta fasta på påtagliga förbättringsbehov i rättsväsendet, och vilka möjligheter Brå har att bidra till förbättring på dessa områden, genom forskning och andra insatser. Utöver dessa åtgärder för att förbättra kvaliteten och målgruppsanpassningen behöver Brå också utveckla och förstärka sin kapacitet att bedriva och producera forskning under perioden 2015 2017. Myndigheten behöver utöka sin verksamhet och generera mer kunskap, till grund för förbättringsåtgärder i rättsväsendet. Brå bedömer i dagsläget att denna utveckling och förstärkning, beträffande målinriktning, kapacitet och nyttogenomslag, ryms inom den anslagsförstärkning som regeringen aviserat till och med 2015. För att denna utveckling ska kunna fortsätta och befästas under 2016 och 2017 kommer det att behövas viss fortsatt anslagsförstärkning under dessa år. 3. Analyser av brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat Utöver att ta fram ny kunskap genom djuplodande forsknings- och utvecklingsprojekt behöver Brå löpande följa och bedöma dels hur brottsligheten förändras, dels hur myndigheternas hantering av brottsligheten utvecklas. Därför inrättade Brå under 2013 en funktion för analys. Funktionen uppgift är att utifrån bearbetning av befintlig statistik göra företrädesvis snabbt genomförda och avrapporterade analyser av brottsutvecklingen och utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet. Med det senare avses sådant som brottsuppklaring, åtalsfrekvens, utdömd straffmassa, återfall i brott efter verkställigheter etc. I många fall kommer analyserna att spänna över både brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat, vilket var fallet i den första publicerade analysen från den nya funktionen. Valet av analysobjekt utgår från Brås egna bedömningar, önskemål från Justitiedepartementet, liksom från myndigheterna i rättsväsendet. Satsningen på denna analysverksamhet fortsätter. Under perioden 2015 2017 ska den ha kapacitet att löpande leverera ett förhållandevis stort mått av användbara resultat. På detta sätt stärks möjligheterna, såväl för Brå som för rättsväsendets myndigheter och för regeringen, att dra slutsatser om brottslighetens utveckling och om myndigheternas arbete med att hantera brottsligheten. Den här verksamheten ska rymmas inom det utökade anslag som regeringen aviserat för 2015 och sedan inom den generella anslagsutvecklingen för myndigheten. 10
Förslag till finansiering av Brås verksamhet åren 2015 2017 Brå gör bedömningen att det för 2015 behövs dels ett tillskott till huvudanslag 04 01 007 001 i den storleksordning som aviserats i budgetpropositionerna för 2013 och 2014 (7 000 tkr), dels ett tillskott på 5 700 tkr för RIF-satsningen. Bra gör vidare bedömningen att det för åren 2016 och 2017 behövs fortsatt förstärkning av huvudanslaget för att satsningarna på statistik och forskning ska kunna fullföljas, på 3 000 tkr för 2016 och på 4 000 tkr för 2017. Det är nödvändigt för att ansträngningarna verkligen ska ge påtaglig och varaktig nytta för målgrupperna. Därutöver behövs finansiering av den del av RIF-satsningen som inte ryms inom myndighetens hittillsvarande ekonomiska ramar, vilket är 5 700 tkr för 2015, 13 300 tkr för 2016 och 9 900 tkr för 2017. Sammantaget innebär det höjningar av anslaget 04 01 007 001 med 10 600 tkr för 2016 och 600 tkr för 2017. Brå fortsätter att notera att storleken på anslaget 04 01 015 001, Stöd till lokalt brottsförebyggande arbete, har varit oförändrat sedan 2007. För att arbetet med att utveckla det brottsförebyggande arbetet inte successivt ska urholkas föreslår Brå att detta anslag justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen i statlig verksamhet. Mot denna bakgrund bedömer Brå att det att det under treårsperioden 2015 2017 finns ett behov av förstärkningar av myndighetens anslag, enligt tabell 1. Tabell 1. Avisering och föreslagen höjning av anslagen 2015 2017 (tkr). År 2015 År 2016 År 2017 Anslag Avisering Föreslagen höjning Avisering Föreslagen höjning Avisering Föreslagen höjning 04 01 007 001 7 000 5 700-10 600-600 Varav övrig förstärkning 0 3 000 4 000 Varav för RIFsatsningen - 5 700-7 600 - -3 400 04 01 015 001-843 - 200-200 Summa 7 000 6 543-10 800-800 11
Översikt av anslagsfinansierad verksamhet samt lån i Riksgälden Tabell 2. Anslagsfinansierad verksamhet (tkr) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Anslag utfall prognos beräkn. beräkn. beräkn. Uo 04 01 007 001 80 787 89 700 102 918 114 585 118 713 Ingående överföringsbelopp 1 452 2 327 Indragning Uo 04 01 015 001 7 157 7 157 8 000 8 200 8 400 Ingående överföringsbelopp Indragning Uo 01 06 001 015 1 473 500 Ingående överföringsbelopp Indragning 27 Uo 13 03 001 003 400 2 000 Ingående överföringsbelopp Indragning Avgiftsinkomster som disponeras 1 062 1 320 1 400 1 400 1 400 Övriga inkomster som disponeras* 21 344 15 377 5 000 5 000 5 000 Summa 113 702 118 381 117 318 129 185 133 513 *Åren 2013 och 2014 innehåller RIF-medel. Tabell 3. Lån i Riksgälden (tkr) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 utfall prognos beräkn. beräkn. beräkn. IB lån i Riksgälden 1 385 793 1 616 2 169 2 802 Beräknad nyupplåning 429 1 750 2 000 2 500 2 500 Beräknad amortering 1 021 1 077 1 446 1 868 2 121 UB lån i Riksgälden 793 1 616 2 169 2 802 3 181 Beslutat/föreslagen låneram 5 500 5 500 5 500 5 500 5 500 Beräknad ränteutgift 14 32 54 82 106 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,77 1,20 1,50 1,75 2,00 Finansiering av räntor och amorteringar: Anslag 04 01 007 001 1 035 1 110 1 501 1 950 2 227 12
Budgetunderlag 2015 2017 Brottsförebyggande rådet/national Council for Crime Prevention BOX 1386, TEGNÉRGATAN 23, SE-111 93 STOCKHOLM, SWEDEN TELEFON +46 (0)8 401 87 00 FAX +46 (0)8 411 90 75 E-POST INFO@BRA.SE WWW.BRA.SE URN:NBN:SE:BRA-542 Brottsförebyggande rådet