Yttrande Dnr 20160056 TCO Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29). har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29). Sammanfattning av s synpunkter välkomnar utredningen och ser som helhet positivt på utredningens förslag. Det är hög tid att lyfta fram frågor kring lärares och forskares villkor och lärosätenas attraktivitet som arbetsgivare. delar helt utredningens ståndpunkt att det inte finns någon motsättning mellan goda och trygga villkor och effektivitet och excellens. ställer sig i huvudsak bakom utredningens förslag men har några invändningar och önskar i något fall skarpare skrivningar. delar inte utredningens förslag när det gäller att anställningen som biträdande lektor endast kan förnyas i två år om särskilda skäl föreligger (sjukdom, föräldraledighet etc). menar att om särskilda skäl föreligger ska det inte finnas någon bortre tidsgräns för anställningen. ställer sig bakom utredningen att tiden mellan doktorsexamen och en meriteringsanställning kortas till fem år, men ser dock behov av att ytterligare utreda vilka konsekvenser det får för lektorer inom övriga utbildningssystemet när det gäller möjligheter att meritera sig. När det gäller behörighetskraven för en anställning som lektor anser att pedagogisk skicklighet ska väga lika tungt som vetenskaplig meritering. vill också gärna se en bortre tidsgräns för stipendiefinansiering för doktorander för att påskynda övergången till anställning som doktorand. Förbundet menar också att det kan vara värt att överväga förslag som anger mål för mobiliteten mellan lärosäten. Utredningen i korthet Bakgrunden är att universitet och högskolor behöver lyckas med att attrahera forskarbegåvningar till att satsa på en forskarutbildning och en fortsatt akademisk karriär. Utredningens övergripande syfte är att föreslå åtgärder för att bättre säkra återväxten av unga forskare i Sverige. Här fokuserar utredningen på hur lärosätena som arbetsgivare ska vara än mer attraktiva för studenter, lärare och forskare som är den viktigaste resursen för verksamhetens kvalitet och utveckling. Viktiga faktorer är att karriärvägarna för lärare och forskare präglas av tydliga förutsättningar och krav som är gemensamma för lärosätena, att rekryteringsprocessen är transparant samt att lärosätena erbjuder likvärdiga och goda villkor i övrigt.
Yttrande 2 [5] Utredningens innehåller en rad förslag. Det handlar om att skapa bättre villkor för doktorander, där man vill avskaffa utbildningsbidraget och inrätta ett mer enhetligt regelverk kring stipendiefinansiering. Det handlar även om att inrätta en ny karriärväg i form av biträdande lektor, där tjänstetillsättningen är transparant. Förslaget syftar till att minska förekomsten av visstidsanställningar och att öka mobiliteten mellan lärosäten. s synpunkter välkomnar utredningen och menar att det är hög tid att lyfta fram dessa viktiga frågor kring lärares och forskares villkor och lärosätenas attraktivitet som arbetsgivare. delar helt utredningens ståndpunkt att det inte finns någon motsättning mellan goda och trygga villkor och effektivitet och excellens. De går alldeles utmärkt att förena och anser att de är varandras förutsättningar. Utredningen presenterar en rad konkreta förslag. s synpunkter på dessa redovisas nedan. Bättre villkor för doktorander Ett område handlar om bättre villkor för doktorander. Utredningen föreslår att utbildningsbidraget för doktorander avskaffas fr o m den 1 juli 2017. Bakgrunden är att även om majoriteten av doktoranderna har goda anställnings- och arbetsvillkor så finns det dock problem för de som finansieras med utbildningsbidrag och stipendier. ställer sig positivt till förslaget då utbildningsbidraget har flera kända svagheter, som bland annat ger ett sämre socialt skyddsnät. Det är viktigt att lärosätena erbjuder likvärdiga villkor när det gäller anställning som doktorand. Här är det bra med en bortre tidsgräns. Bättre villkor för doktorander med stipendier Utredningen har även flera förslag som syftar till att ge bättre villkor för doktorander med stipendier. Utredningen menar dock att i grunden finns det starka skäl för att begränsa finansiering med stipendier till förmån för anställning som doktorand. Stipendier är exempelvis inte pensionsgrundande och ger inte samma möjligheter till undervisning som för anställda. På lång sikt menar utredningen att de bör de fasas ut helt, men anger här ingen bortre tidsgräns. Utredningen föreslår dock en rad förbättringar inom nuvarande system. Utredningens förslag till huvudregel innebär att doktoranderna ska anställas senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på heltid till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Utredningen föreslår att undantag ska kunna göras för doktorander med stipendier som: finansieras inom ramen för ett nationellt eller mellanstatligt biståndoch kapacitetsuppbyggnadsprogram där stipendier utgör en vedertagen finansieringsform och antagande högskola har insyn i stipendievillkoren och hur stipendiet betalas ut, och finansieras via stipendier inom ramen för ett av Europeiska Unionen
Yttrande 3 [5] finansierat program eller motsvarande, där stipendier utgör en vedertagen finansieringsform och där krav på finansiering genom anställning blir ett hinder för antagande högskolas medverkan. instämmer i att stipendiefinansiering har en rad svagheter och att det finns starka skäl för att begränsa finansiering med stipendier till förmån för anställning som doktorand. Här anser att det är önskvärt att ange en bortre tidsgräns för när stipendierna ska vara avskaffade som finansieringsform. En sådan tidsgräns ger ett signalvärde och torde bidra till en snabbare omställning. Med detta sagt ställer sig förbundet bakom utredningens förslag till huvudregel. delar även utredningens förslag till att undantag från huvudregeln bör göras i vissa fall. Utredningen föreslår att vid stipendiefinansiering ska en reglering om en lägsta beloppsnivå införas som lägst ska motsvara lönen för doktorandanställning efter skatt för nyantagna doktorander och följa doktorandlönestegen. I utredningens förslag ingår även att Kammarkollegiets försäkring ska ge rätt till ersättning för förlängd studietid p.g.a. sjukdom eller föräldraledighet som motsvarar tiden för frånvaro, under förutsättning att stipendium inte lämnas för den förlängda tiden. stödjer dessa förslag och anser att det är välkomna och rimliga regleringar. Här är en central utgångspunkt att vi vill se jämlika villkor på arbetsmarknaden. Det är en självklarhet att i Sverige ska svenska anställnings- och lönevillkor gälla för samtliga som är verksamma oavsett nationalitet; det gäller inom högre utbildning liksom inom andra sektorer. Införande av ny karriärväg biträdande lektor Utredningen föreslår att en ny karriärväg ska införas inom högre utbildning, biträdande lektor. Bakgrunden är att visstidsanställningar är alltför vanligt förekommande och att rörligheten mellan lärosäten är låg efter disputationen. Förslaget innebär att anställningen som biträdande lektor är tidsbegränsad om lägst fyra till högst sex år. En biträdande lektor ska efter ansökan befordras till en anställning tillsvidare som lektor om hen har behörighet för en sådan anställning och bedöms lämplig vid en prövning enligt lärosätets bedömningsgrunder för anställningen. Förslaget innebär att tjänst som biträdande lektor ska utlysas nationellt och även internationellt, om inte särskilda skäl talar emot. Externa bedömare ska delta i rekryteringsprocessen med sakkunnigbedömning. Syftet är att attrahera de bäst kvalificerade kandidaterna samt att främja mobilitet och jämställdhet. är mycket positivt till utredningens förslag och välkomnar fler och tydligare karriärvägar som präglas av ett transparant utlysnings- och rekryteringsförfarande och att det anges i högskoleförordningen att prövning ska ske enligt de bedömningsgrunder som högskolan ställt upp för anställningen som biträdande lektor. delar dock inte utredningens förslag när det gäller att anställningen som biträdande lektor endast kan förnyas i två år om särskilda skäl föreligger (sjukdom, föräldraledighet etc). menar att om särskilda skäl föreligger ska det inte finnas någon bortre tidsgräns för anställningen.
Yttrande 4 [5] I utredningen beskrivs att syftet med anställningen är att den biträdande lektorn ska ges möjlighet att meritera sig såväl vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla behörighetskraven för en anställning som lektor. Samtidigt anser utredningen att betoningen bör ligga på den vetenskapliga meriteringen för att ge möjlighet för en biträdande lektor att utvecklas till en mer självständig och etablerad forskare. är tveksamt till en sådan prioritering. Internationella jämförelser visar att Sverige utmärker sig genom att undervisningsskicklighet prioriteras lågt i relation till egen forskning för att meritera sig. Utredningens förslag måste ta fasta på detta och tydligare lyfta fram betydelsen av pedagogisk skicklighet som en grund för meritering till lektor. Detta är en tydlig markering att undervisningsskicklighet är en viktig kvalitetsaspekt. Utredningen föreslår att i syfte att betona anställningens betydelse för personer i början av en karriär som lärare föreslår utredningen att tiden mellan doktorsexamen och en meriteringsanställning kortas till fem år. har inga invändningar mot detta förslag. ser dock behov av att ytterligare utreda vilka konsekvenser det får för lektorer inom övriga utbildningssystemet när det gäller möjligheter att meritera sig. Nationella mål för ett ökat antal meriteringsanställningar Utredningen föreslår att regeringen bör sätta upp ett nationellt mål om att antalet biträdande lektorer under 2017 2022 ska öka med 50 procent. Förslaget innebär också att jämställdheten bland nya biträdande lektorer bör följas upp årligen. Ambitionen bör vara att andelen kvinnor minst motsvarar andelen i rekryteringsunderlaget. är mycket positivt till förslaget och menar att det ligger i linje med syftet att anställning som biträdande lektor inte ska vara ett renodlat elitspår utan ska användas bredare. Åtgärder för att minska visstidsanställningar Utredningen föreslår att balansen mellan forskaranställningar och läraranställningar bör ändras. Ambitionen är att minska antalet forskare för att öka andelen lärare lektorer, professorer och inte minst biträdande lektorer för att möta framtida behov och vara en attraktiv arbetsgivare. välkomnar förslaget som är ett steg i rätt riktning för att komma tillrätta med att visstidsanställningar är alltför vanligt förekommande. Det är också en viktig åtgärd som bidrar till att kompetensförsörjningen inom högre utbildning fungerar bättre det gäller inte minst inom lärarutbildningen. Åtgärder för ökad mobilitet Utredningen menar att graden av mobilitet hör samman med hur karriärsystemet för forskare och lärare är utformat. Utredningens förslag - som handlar om en mer enhetlig
Yttrande 5 [5] reglering av anställning som biträdande lektor liksom nationella mål för att öka antalet meriteringsanställningar torde därför gynna mobiliteten. Utredningen anser utöver detta att lärosätena bör ha en rekryteringsstrategi som är tydligt kommunicerad och som tillmäts meritvärde samt att en årlig statistisk uppföljning av mobiliteten ger incitament för lärosätena. Utredningen ger förslag på hur en sådan uppföljning kan se ut. delar uppfattningen att karriärsystemets utformning är nära kopplat till viljan att byta arbetsgivare. Därför är de förändringar som föreslås mycket angelägna det gäller införande av en ny karriärtjänst och nationella mål för att öka antalet meriteringsanställningar. Det är positivt med en tydlig rekryteringsstrategi och med årliga uppföljningar. Utredningens förslag är välkomna och bör öka mobiliteten. Men om kommande uppföljningar visar att rörligheten inte påverkas i någon större omfattning så anser att skarpare förslag behövs. Mot bakgrund av att mobiliteten är extremt låg i Sverige kan det vara värt att överväga förslag som anger mål för mobiliteten där utgångspunkten är den årliga uppföljningen. Malin Tufvesson Enhetschef Lena M Olsson Utredare