Utbildningsinspektion i, grundskola årskurs 2-6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1
SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Grundskola, särskild undervisningsgrupp 8 är en av fyra skolor i Näsbyparks rektorsområde. Utbildningen vid skolan utgörs av en särskild undervisningsgrupp motsvarande årskurs 2 6. Eleverna där har problem av olika slag. Det kan vara inlärningssvårigheter, bristande motivation och koncentrationssvårigheter, aggressivt och störande beteende, inre oro, ängslan och psykosomatiska problem, svårigheter med kamratrelationer och kontaktsvårigheter, skadegörelse, snatteri och en allmän oförmåga till meningsfull sysselsättning på fritiden. Skolan är inrymd i en äldre villa. Eleverna kommer från hela kommunen och flera av dem åker taxi till skolan. som kallar sitt arbete miljöterapeutiskt kan ta emot 12 elever. Vid inspektionen fanns 8 elever inskrivna och 9 personal i skolan, alla arbetar dock inte heltid. Lärare, fritidspedagoger och psykolog har ett nära samarbete och visar ett stort engagemang och hög kompetens. Undervisningen sker ofta enskilt med eleverna eller i små grupper. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 5 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsråden Ingrid Åsgård och Monica Norberg. Besök i genomfördes den 7 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes formella intervjuer med platsansvarig, lärare och fritidspedagoger, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte verksamheten under en dag och deltog i lektioner, raster, skollunch och skolans dagliga promenad. 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Eleverna i är placerade i denna särskilda undervisningsgrupp för att de har inlärningssvårigheter på grund av känslomässiga och sociala problem. Med detta utgångsläge präglas en stor del av undervisningen av ett miljöterapeutiskt förhållningssätt med samtal och övningar som skall lära och hjälpa eleverna att förstå hur andra känner och upplever olika situationer. Ett av målen för verksamheten är att eleverna bättre skall kunna hantera konkurrens, konflikter och motgångar av olika slag. Intervjuade föräldrar upplever att skolan lyckas bra med att få eleverna att möta andra barn och vuxna på ett mer tillfredsställande sätt. Under inspektionen upplevde inspektörerna oftast hjälpsamma och vänliga elever. Sammanfattningsvis och mot bakgrund av de svårigheter eleverna i har, bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete med normer och värden är gott. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Skollag och läroplan föreskriver att skolan skall ansvara för att eleverna utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Kunskaperna skall också ge en grund för fortsatt utbildning. Med tanke på elevernas skolbakgrund och deras svårigheter uppger lärarna i att de prioriterar värdegrundsmålen i läroplanen och en stor del av skoldagarna i ägnas åt att få eleverna att utveckla en bättre social kompetens. Därför blir undervisningen i olika ämnen inte så långtgående som i en vanlig skola. Men när eleverna har ro att sitta och arbeta, blir lärandet oftast 3
SKOLVERKET mycket effektivt. Skolan strävar efter att eleverna skall genomföra de nationella proven i årskurs 5, men enligt personalens erfarenheter är det inte så många elever som klarar av själva provsituationen. Vid inspektionen framkom att ingen elev hade genomfört proven förra läsåret. Inspektörerna bedömer att eleverna har ringa kännedom om vilka kunskapsmål de skall nå i olika ämnen och en bristande uppfattning om hur väl de uppnått dessa mål. Skolan bör verka för att eleverna i högre grad blir medvetna om och förtrogna med målen i ämnena. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan bör verka för att eleverna i högre grad blir medvetna om och förtrogna med målen i ämnena. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Läraren skall enligt läroplanen tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i klassen och i skolan. Läraren skall också samarbeta med hemmen i fråga om elevernas fostran och då klargöra skolans normer och regler. s miljöterapeutiska arbete går ut på att ge eleverna fasta och tydliga regler och rutiner som skapar trygghet. Eleverna ska lära sig att hitta nya förhållningssätt och nya erfarenheter som innebär att diskussioner och analys av provocerande händelser är att föredra framför utagerande reaktioner. Detta arbete sker i nära samverkan med hemmen eftersom ett av s viktigaste mål är att eleven tillsammans med sin familj utvecklar strategier för att klara den vanliga skolan, efter tiden i. Inspektörerna finner att personalen är samstämmig och konsekvent i sitt förhållningssätt. Det dagliga arbetet i skall hela tiden ge upphov till leva-lärasituationer. Man har fasta och tydliga rutiner kring skolarbete, raster, samlingar och måltider. Vid de dagliga samlingarna tar man bl.a. upp aktuella händelser i skolan och dagens schema. Varje elev får berätta om något som hänt sedan sist och kamraterna skall lyssna och inte avbryta. Den som inte respekterar reglerna för gemensamma samlingar får först en tillsägelse och om den inte efterlevs får eleven lämna rummet tillsammans med en vuxen. Varje dag avslutas med att eleven utvärderar och reflekterar över sin skoldag. Det sker utifrån frågor som: Har jag undvikit bråk? Har jag arbetat bra? Har jag varit en juste kompis? En skala mellan 0 och10 används. Att få eleverna att ta ansvar för sitt lärande är ett ständigt pågående arbete i. I början av sin tid på skolan får eleven mycket tydliga regler för sitt uppträdande och strukturer för sitt arbete. När eleven klarar av att bättre 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun ta ansvar för sitt arbete, får han också större möjligheter att välja aktiviteter och arbetssätt. Alla inom skolväsendet skall aktivt motverka kränkande behandling, trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Inspektörerna bedömer att s arbete mot kränkande behandling är mycket bra. Skolan arbetar aktivt mot alla former av kränkande behandling och när konflikter uppstår löser man dem omedelbart. Personalen går tillsammans med berörda elever till en lugn plats för att först rekapitulera händelsen och sedan komma på hur man skulle ha gjort i stället. Vid dessa tillfällen är minst två ur personalen med. Föräldrar kallas in vid upprepade kränkningar. Vid samlingarna tar man kontinuerligt upp frågor om kränkande språk och andra former av kränkningar. Vid inspektionen framkommer att personalen ständigt fokuserar på sitt eget förhållningssätt gentemot eleverna i skolan. Inget som eleverna skulle kunna uppfatta som kränkningar får förekomma. har ett mycket gott hälsofrämjande arbete med många aktiviteter inlagda på schemat. Varje morgon tar till exempel alla elever och all personal en promenad på 20 minuter. Personalen upplever att promenaden, förutom att den är nyttig för kroppen, också är ett bra sätt att få kontakt med eleverna genom att bara gå och småprata med dem. Varje måndag eftermiddag har hela skolan något de kallar utedag. Då lämnar man skolan för aktiviteter i skogen, badhuset, bowlinghallen etc. Under raster och andra pauser är pingisrummet i källaren en populär plats. Fyra vuxna är alltid schemalagda för rastverksamhet, där fri lek uppmuntras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet är gott. Skolan har ett hälsofrämjande arbete som är föredömligt. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Organisation och innehåll i undervisningen Författningarna ger skolorna ett stort frirum att organisera undervisningen utifrån lokala förutsättningar och elevers behov. beskriver sin undervisning som en tillrättalagd undervisning som skall stärka eleverna i deras självförtroende och tillit till att klara skolarbetet. Skolan skall vidare försöka öka elevernas motivation samt ge dem förutsättningar (basfärdigheter) att klara ordinarie skolgång och de nationella målen. För att nå dessa mål arbetar man i två 5
SKOLVERKET mindre undervisningsgrupper, där arbetsro skall råda. Om en elev stör får han flytta till ett annat rum tillsammans med en vuxen. Inspektörerna bedömer att organisationen av undervisningen fungerar väl. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Enlig läroplanen skall undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Eleverna i har haft stora svårigheter att nå målen i de skolor de gått tidigare. När de antas till skolan formuleras en individuell studieplan utifrån det åtgärdsprogram som avlämnande skola upprättat. Flera av eleverna har stora koncentrationssvårigheter och arbetar därför bäst enskilt och de får omedelbar hjälp av lärarna om de får svårigheter med arbetet. Personalen inför successivt allt fler gruppuppgifter när eleverna är mogna för det. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med individanpassning fungerar väl. Arbetssätt och arbetsformer Eleverna i ges stora möjligheter att lyckas genom individuellt anpassade uppgifter och de får mycket beröm när de klarat betingen. Undervisningen handlar främst om basfärdigheter i ämnena svenska, matematik och engelska. En stor del av undervisningen utgår från tryckta läromedel. Lärarna uppger att undervisningen fungerar bäst så, eftersom eleverna har stora koncentrationssvårigheter. De blir lätt oroliga om man blandar in för många moment. På schemat finns endast matematik, musik, slöjd och idrott på fasta positioner. Övriga ämnen studeras när omständigheterna är gynnsamma. Inspektörerna finner dock anledning att ifrågasätta denna begränsning. Eleverna bör få en tydlig bild av vilka ämnen som ska studeras i skolan, även om undervisningen inte går att genomföra regelbundet. Vid inspektionen framkommer att eleverna i har goda tillfällen att lära om samhället utanför skolan vid de många utflykterna och de årliga lägerskolorna som genomförs. Under skoldagarna förs många samtal mellan vuxen och elev. Under dessa samtal får nyfikna elever svar på många av sina frågor om livet och världen. Vägledning och utvecklingssamtal Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Informationen som ges vid samtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna samt tydliggöra vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen. I genomförs obligatoriska föräldrasamtal en gång i månaden för att föräldrarna skall känna sig delaktiga i elevens utveckling. Vid samtalen deltar från skolan ansvarig lärare, kontaktperson och psykolog. Föräldrarna kallas var för sig om situationen så kräver. Vid samtalen utvärderas tidigare uppsatta mål och nya mål för elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling formuleras. Föräldrarna godkänner och skriver under individuella studieplaner och åtgärds- 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun program. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen genomförs på ett bra sätt och i rätt omfattning. Utvärdering och bedömning av lärandet Inspektörerna finner vid samtal med lärarna att de har en stor medvetenhet om de enskilda elevernas förmågor och svårigheter. Elever, lärare och föräldrar uppfattar att eleverna gör stora framsteg i skolarbetet. Inspektörerna bedömer dock att eleverna har ringa kännedom om vilka kunskapsmål de skall nå i olika ämnen och en bristande uppfattning om hur väl de uppnått dessa mål. Sammanfattningsvis bedömer inspektörernas att skolans pedagogiska arbete är av godtagbar kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Näbyviksskolan leds av rektor för Näsbyparks rektorsområde. Rektor, som har pedagogisk utbildning, har kännedom och god kontroll över det pedagogiska arbetet i, men hon har delegerat personalfrågor och pedagogisk planering till platschef för skolan. Personalen är en mycket sammansvetsad grupp som tar stort ansvar för verksamheten. Vid intervjuer framhåller de att en grundläggande förutsättning för verksamheten i är att alla medarbetare har samma värdegrund och att de kan enas om rutiner och förhållningssätt. Rektor träffar platschef och personal en gång i veckan. För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Rektor skall besluta om arbetsplanen och den skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. I finns en mycket knapphändig arbetsplan för hela rektorsområdet och en Verksamhetsplan för. I den senare anges skolans mål och visioner. Vidare beskrivs hur skolan skall arbeta miljöterapeutiskt för att nå dessa mål samt exempel på hur man utvärderar. Inspektörerna finner att verksamhetsplanen är ett levande dokument vars innehåll styr verksamheten. Inspektörerna bedömer dock skolan bör utveckla en arbetsplan så att det tydligare framgår hur skolan avser arbeta med elevernas lärande för att nå de nationella målen för utbildningen. Skolan har ingen egen kvalitetsredovisning och i rektorsområdets kvalitetsredovisning nämns bara med antal elever och personal. Någon måluppfyllelse redovisas inte. Inspektörerna bedömer att skiftlig kvalitetsredovisning inte har upprättats vilket skall åtgärdas. 7
SKOLVERKET Rektor har ett särskilt ansvar för rättssäkerheten i skolan. Vid inspektionen framkommer att kontroll av skolplikt och närvaro är tillfredsställande. Rutiner kring beslut gällande avvikelser från timplanen och elevernas anpassade studiegång är oklara. Skolan uppger att det snarare är fråga om en anpassad skolgång än anpassad studiegång. Inspektörerna finner vidare att ledning, styrning och ansvarsfrågor gällande verksamheten i är oklara. Chefen för kommunens elevstödsgrupp fattar de formella besluten om placering i skolan. Elevstödsgruppen är också den som anslår pengar till verksamheten. Rektor håller sig informerad om verksamheten och stödjer det pedagogiska arbetet, men det är platschefen som leder det verksamhetsnära arbetet i skolan. När en elev bedöms mogen att flytta tillbaka till en vanlig skola, är det personalen i Näsbyvikskolan som tar kontakt och sköter överflyttningen. Inspektörerna bedömer att ansvarsfördelning gällande styrning och ledning av skolan är oklar och bör förtydligas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att ansvarsfördelningen inom skolledningen bör tydliggöras. Skolans arbetsplan bör utvecklas så att det tydligare framgår hur skolan avser arbeta med elevernas lärande för att nå målen för utbildningen. Skolan bör utveckla elevernas och föräldrarnas delaktighet i arbetet med arbetsplanen. Skiftlig kvalitetsredovisning har inte upprättats vilket skall åtgärdas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Vid inspektionen framkommer att de föreskrifter som finns angående elevens val och modersmålsundervisning följs i. Modersmålsundervisning erbjuds och anordnas när eleverna önskar och bedöms klara undervisningssituationen. De föräldrar inspektörerna samtalade med beskriver att de är mycket nöjda med att deras barn nu går i en skola där de får rätt hjälp och de anser att de får god information om de valmöjligheter som finns för kommande skolgång. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att utifrån de behov och förutsättningar som eleverna har är omfattningen av undervisningen tillfredsställande i. 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Kommuner är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. I arbetar en platsansvarig speciallärare, två lärare med ansvar för var sin undervisningsgrupp, en fritidspedagog med heltidstjänst och två fritidsledare med deltidstjänster. I slöjd, musik och idrott finns utbildade lärare. I verksamheten arbetar även en psykolog 16 timmar i veckan. Inspektörerna finner att personalens kompetens och erfarenhet väl stämmer överens med författningarnas krav. Föräldrar uppskattar särskilt personalens förmåga att skapa en trygg skolmiljö där arbetsro råder. Skolans lokaler är ändamålsenliga för verksamheten och den undervisning som ges. De många mindre rummen passar bra för samtal och enskild undervisning. Lokalerna är dock i behov av renovering. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att skolans resurser för kvalitet i undervisningen är godtagbara. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av god kvalitet. Inspektörerna vill särskilt framhålla att skolan har ett hälsofrämjande arbete som är föredömligt. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Kunskaper - Skolan bör verka för att eleverna i högre grad blir medvetna om och förtrogna med målen i ämnena. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Ansvarsfördelningen inom skolledningen bör tydliggöras. - Skolans arbetsplan bör utvecklas så att det tydligare framgår hur skolan avser arbeta med elevernas lärande för att nå målen för utbildningen. - Skolan bör utveckla elevernas och föräldrarnas delaktighet i arbetet med arbetsplanen. 9
SKOLVERKET Det finns också en sådan brist i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristen inom nedan angivna område skall snarast åtgärdas. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Skriftlig kvalitetsredovisning har inte upprättats (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Datum Ort 2005-09-02 Stockholm Ingrid Åsgård Monica Norberg 10