Ny cykelplan för Stockholm

Ny cykelplan för Stockholm 2011-05-10 Ny cykelplan för Stockholm

Varför ny cykelplan? I dagsläget två cykelplaner, delvis olika fokus Kraftig ökning av antalet cyklister Nya behov och förutsättningar Stockholm växer Brister över kommungränser Översiktsplanen Vision 2030 Budget 2011 2011-05-10

Cykelplan 2011 Beslut TRn 2010-06-14 En cykelplan Fokus på pendlingscyklister och arbetsresor Identifiera ett övergripande, primärt, cykelvägnät för cykelpendling Fokus på framkomlighet och säkerhet Regionalt resande cykling över kommungränser är viktigt Klar hösten/vintern 2011 2011-05-10

Lägesrapport Identifiering av primära cykelstråk Inventering av stråken Åtgärdsförslag + nya stråk Potential för ökad cykeltrafik: studie var folk arbetar och bor inom en radie på 20 km från Sergels Torg Löpande förankring/dialog med kommuner, cykelorg., Trafikverket, SL mfl Remiss under hösten 2011 2011-05-10

Primära cykelvägnätet (utkast 110428) 2011-05-10

Arkitektur Stockholm The City of Stockholm Stadsmiljörådet 5 maj 2011 Niklas Svensson, stadsbyggnadsstrateg

2011-05-09 Antagen översiktsplan 15 mars 2010 Tre uppdrag inom ramen för rullande översiktsplanering Översyn av byggnadsordningen Planering och utveckling av parker och grönområden Ny energiplan 2011-05-09 www.stockholm.se/oversiktsplan 2

2011-05-09 Antagen översiktsplan 15 mars 2010 Tre uppdrag inom ramen för rullande översiktsplanering Arkitektur Stockholm Parkstrategi Ny energiplan 2011-05-09 www.stockholm.se/oversiktsplan 3

2011-05-09 4 www.stockholm.se/oversiktsplan

2011-05-09 Utmaningar för stadsbyggandet Fortsatt tillväxt ställer krav på långsiktig planering då många intressen samspelar Miljö- och klimatfrågorna får allt större betydelse Stora sociala skillnader i storstadsregioner Utmaningarna förutsätter en helhetssyn och en sammanvägning av intressen och mål 2011-05-09 www.stockholm.se/oversiktsplan 5

2011-05-09

2011-05-09 7 www.stockholm.se/oversiktsplan 2011-05-09

2011-05-09

Fördialog Genomförda aktiviteter Startmöte den 3 februari Intern workshop den 6 maj Seminarium på Färgfabriken den 25 maj Studieresa Malmö/Köpenhamn Tällberg Foundation den 29 augusti: En dag för framtiden Möten med expertgruppen Workshop Färgfabriken den 17 september Intern workshop den 21 september Business arena den 29 30 september Seminarium om riksintressen den 7 oktober KTH stadsbyggnadsakademin Workshop TK/SBK Hus möter grönt 10/2 2011-05-09 13 www.stockholm.se/oversiktsplan

2011-05-09 14 www.stockholm.se/oversiktsplan

2011-05-09 Promenadstaden översiktsplan för Stockholm Utgångspunkter för stadsutvecklingsstrategierna är: Naturlandskapets karaktärsdrag Bebyggelsens årsringar Stadsutvecklingsstrategierna: 1. Forsätt att stärka centrala Stockholm 2. Satsa på attraktiva tyngdpunkter 3. Koppla samman stadens delar 4. Främja en levande stadsmiljö i hela staden Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Denna del är ett arkitekturprogram. Här tas de inledande delarna av byggnadsordningen omhand, det som rör Stockholms framväxt och stadslandskapets karaktär. Antas av KF som ett tillägg till översiktsplanen. Arkitektur Stockholm stadsbyggnadskaraktärer Den efterföljande delen av Arkitektur Stockholm innebär att beskriva förhållningssätt till stadens karaktärsdrag, det som finns i den andra delen av byggnadsordningen; stadsbyggnadskaraktärer. Det innebär även att beskriva förhållningssätten till det kulturhistoriska värdena. En beskrivning av hur Arkitektur Stockholm förhåller sig till översiktsplanen och hur stadsbyggnadskaraktärerna 2011-05-09 www.stockholm.se/oversiktsplan i byggnadsordningen kan hanteras i den fortsatta processen 15

2011-05-09 Arkitektur Stockholm Inledning Arkitekturens möjligheter Ett rikt och levande stadsliv En attraktiv stadsmiljö Hög arkitektonisk kvalitet för en hållbar utveckling Processer för hög kvalitet i stadsbyggandet Stadens verktyg för att uppnå hög kvalitet Kontinuerlig utvärdering för att uppnå hög arkitektonisk kvalitet Utveckla konkurrensmomentet genom fler arkitekttävlingar Nätverk för konkurrens- och upphandlingsfrågor Dialog och samverkan Stockholms identitet och utveckling Promenadstaden grunden för fortsatt utveckling Naturlandskapet ger förutsättningarna Taklandskapen och naturens förutsättningar tecknar stadens siluett Bebyggelsens årsringar berättar om stadens framväxt Stadens värdefulla kulturmiljöer en resurs i den fortsatta utvecklingen Riksintressen för kulturmiljövården 2011-05-09 16 www.stockholm.se/oversiktsplan

Samrådet Utställning Webb och sociala medier Dialogaktiviteter - Invigning av utställningen i Kulturhuset med Öppet-hus riktat till allmänheten - Frukostmöte Stockholm Bygger - Workshop med ungdomar kring framtida arkitektur på Ung-08 samt undersöka möjligheterna till att ha Arkitektur Stockholm som tema för TioTretton på Kulturhuset. - Aktivitet i samband med Kulturfestivalen - Färgfabriken 3 2011-05-09 17 www.stockholm.se/oversiktsplan

2011-05-09 ÖP 99 Natur- och friluftsområden Närnatur och närpark mellan stadsdelarna Natur- och parkstränder Bebyggelseområde av betydelse för den biologiska mångfalden Bebyggelseområde av betydelse för den gröna karaktären Förbindelsestråk för rekreation Plats där behovet av förbättrad rekreationsförbindelse är stort 2011-05-09 19 www.stockholm.se/oversiktsplan

2011-05-09 Promenadstaden Säkerställ en god tillgång till attraktiva parker och grönområden Värna och utveckla stadens ekologiska infrastruktur 2011-05-09 20 www.stockholm.se/oversiktsplan

2011-05-09 Uppdrag KF mars 2010 Utveckla parkprogrammet och ta fram metoder för planering och utveckling av parker och grönområden med fokus på hur fler stockholmare ska få möjlighet att utnyttja stadens gröna miljöer 2011-05-09 21 www.stockholm.se/oversiktsplan

2011-05-09 Genomfört Enkät Utvärdering av riktlinjer för tillgång till park och natur Ekologisk infrastruktur Kulturhistoriska värden Miljö och klimatanpassning Grönkompensation 2011-05-09 22 www.stockholm.se/oversiktsplan

MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MF DEN 29 APRIL 2011 Luften i Stockholm, Årsrapport 2010 2010 års resultat från mätningar av luftföroreningar och meteorologi Jämförelse med miljökvalitetsnormer och nationella delmål Frisk luft Trender Analyser av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan

Så kontrolleras luften i Stockholm EU:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) Gränsvärden och målvärden för EU:s medlemsländer Luftkvalitetsförordning (2010:477) Svenska miljökvalitetsnormer definierade Naturvårdsverkets föreskrifter (2010:8) Hur kontrollen av luftkvalitén ska ske Samverkansområde Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund SLB-analys operatör Redovisar årliga data till Naturvårdsverket (via datavärd) MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys

Mätprogram Lokala mätstationer Regionala mätstationer (meteorologi) Meteorologiska parametrar, bl.a. Torkel Knutssonsgatan, Högdalen Trafik på Hornsgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

Luften har blivit bättre Minskad oljeförbränning, renare fordon och bränslen, trängselskatten Miljökvalitetsnormer (MKN) och EU-direktiv till skydd för människors hälsa klaras överallt i staden, liksom för bensen, bens(a)pyren, As, Cd, Ni Urban bakgrundsluft taknivå i innerstaden 140 120 100 80 60 40 Svaveldioxid Kväveoxider Bly Kolmonoxid 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Största problemen i staden är kvävedioxid, NO 2 och partiklar, PM10 20 0 0,4 0,2 0 MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

Ökade halter av marknära ozon Långväga intransport av ozon från kontinenten MKN hälsoskydd klarades inte i Stockholm år 2010. MKN växtskydd klarades i Stockholm år 2010. Naturvårdsverket kräver inget åtgärdsprogram för Stockholm. Internationella åtgärder krävs. 60 50 40 30 20 10 0 Torkel Knutssonsgatan, tak på Södermalm MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

Svag minskning för kvävedioxid i gatunivå Minskningen, ca 10-20 % räcker inte för att klara MKN Ozonet gynnar kvävedioxidbildning i gatunivå. Kraftig ökning av dieselfordon i staden. Högre utsläpp än t.ex. bensinbilar. Åtgärdsprogram för länet beslutades av regeringen 2004 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hornsgatan Norrlandsgatan Sveavägen MKN årsmedel Nationell delmål Frisk luft MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

Dygnsmedelvärden för NO 2 svårast att klara MKN: 60 µg/m 3 får max överskridas 7 dygn/år Hornsgatan 67 dygn, Sveavägen 46 dygn, Norrlandsgatan 68 dygn, Essingeleden 59 dygn. Meteorologin 2010 innebar högre halter av NO 2. Åtgärdsprogram för länet beslutades av regeringen 2004 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hornsgatan, år 2010 MKN dygnsmedel MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

NO2 2011 Antal dygnsvärden över 60 µg/m3 hittills under år 2011 har varit: 20 st vid Essingeleden (Lilla Essingen) 17 st vid Hornsgatan 11 st vid Sveavägen 2 st vid Folkungagatan 6 st vid Norrlandsgatan 17 st i Uppsala 0 st vid Torkel Knutssonsgatan 0 st i Norr Malma MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

Fina partiklar, PM2.5 PM2.5 = partiklar mindre än 2,5 µm, 1 µm = en tusendels mm PM2.5 utgör en tredjedel av PM10- halterna (PM10<10 µm) Minskning p.g.a. mindre utsläpp av slitagepartiklar, avgaspartiklar, mindre intransport senare år MKN och nationellt delmål klaras 40 35 30 25 20 15 10 5 0 MKN årsmedel Nationell delmål Frisk luft Hornsgatan Sveavägen Urban bakgrund - Torkel MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

Partiklar, PM10 Består både av grova partiklar 2,5-10 µm samt fina PM2.5. Mer slitagepartiklar och mindre intransport än PM2.5. Dubbdäckens slitage på vägbanorna viktig. Lägre halter p.g.a. minskade utsläpp av fina förbränningspartiklar. Mindre utsläpp av slitagepartiklar senare år MKN årsmedel klaras Meteorologin 2010 innebar lägre halter av PM10. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 MKN årsmedel Nationell delmål Frisk luft Hornsgatan Sveavägen Norrlandsgatan Urban bakgrund, tak Torkel K. MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

Dygnsmedelvärden för PM10 svårast att klara MKN: 50 µg/m 3 får max överskridas 35 dygn/år Hornsgatan 46 dygn, Sveavägen 30 dygn, Norrlandsgatan 25 dygn, Essingeleden 38 dygn. Åtgärdsprogram för länet beslutades av regeringen 2004 Dubbdäcksförbud på Hornsgatan i jan 2010 200 175 150 125 100 75 50 Hornsgatan, år 2010 MKN dygnsmedel 25 0 MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

PM 10-2011 26 st vid Essingeleden (Lilla Essingen), 39 st vid Hornsgatan, 34 st vid Sveavägen, 35 st vid Folkungagatan, 29 st vid Norrlandsgatan, 31 st i Uppsala, 25 st i Södertälje, 10 st vid E4 Häggvik, 0 st vid Torkel Knutssonsgatan, 0 st i Norr Malma MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-analys MiILJÖFÖRVALTNINGEN DEN 29 APRIL 2011

Varför dubbdäcksförbud? Gränsvärden överskrids Bidrag från dubbdäck till PM10 Hälsopåverkan av partiklar Andra aspekter med dubbdäck Vägbaneslitage större Miljöeffekter större Bränsleförbrukning högre Bullernivåer högre Varför bara Hornsgatan? Avgifter ej möjligt Förbud i hela innerstaden ej möjligt Möjlighet gavs att ändra vägföreskrifter

Dubbförbud från 1:a Jan 2010 +Förkortad säsong med 2 veckor (15 april i st f 30 april) Mätstation

%, Percentage studded tyres Dubbandelen har minskat 100 Fraction studded tyres 80 60 40 20 0 jan-05 aug-05 feb-06 sep-06 mar-07 okt-07 maj-08 nov-08 jun-09 dec-09 jul-10 Månad Infartsleder Vintern 2009/2010 ~65 %

Dubbandel Hornsg 2003-2007 Sveavägen 2010 Hornsgatan 2010 2010: 35% - 40% dubbdäck jämfört med 65%-70% tidigare

Minskad trafik Fordon per dygn 35 000 30 000 Trafikflöde,Hornsgatan (rullande medelvärde) 25 000 20 000 15 000 10 000 2011 2010 2009 2008 5 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec - Minskad trafik under perioden med dubbförbud; - Ca 7000 med dubbdäck 2010 jämfört med 17000 tidigare - Jämn fördelning över andra gator av vissa av de som försvann fr Hornsg.

ton ton ton Sandning & saltning (Södermalm) ca 2 x mer 2009/2010 jfrt med 2008/2009 Men Hornsgatan sandas ej normalt 700 600 500 400 300 200 100 0 300 250 200 150 100 50 0 700 600 500 400 300 200 100 0 Sand dec 2008 dec 2009 jan 2009 jan 2010 feb 2009 feb 2010 mar 2009 mar 2010 Salt dec 2008 dec 2009 jan 2009 jan 2010 feb 2009 feb 2010 mar 2009 mar 2010 Flis dec 2008 dec 2009 jan 2009 jan 2010 feb 2009 feb 2010 mar 2009 mar 2010

Meteorologin onormal 2010 ger främst lägre halter p g a vägbanornas fukt andel timmar med fuktig vägbana 100% 80% 60% Hornsgatan 2010 Hornsgatan flerårsvärden 2006-2009 andel timmar med fuktig vägbana 100% 90% 80% 70% 60% Mer snö/is o fuktigare 40% 50% 40% vägbanor 20% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0% o C 30 25 20 Mckt kallare än normalt Högdalen, temperatur, månadsmedelvärden 2010 Högdalen, temperatur, flerårsmedelvärden 1989-2009 o C 30 25 20 m/s 6 5 Låga vindhastigheter Högdalen, vindhastighet, månadsmedelvärden 2010 Högdalen, vindhastighet, flerårsmedelvärden 1989-2009 m/s 6 5 15 15 4 4 10 10 3 3 5 5 0 0 2 2-5 -5 1 1-10 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec -10 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0

PM10 Medelvärde januari -maj µg/m3 Bidrag till PM10 Januari-maj 2006-2010 40,0 37,5 37,7 2006 35,0 2007 32,2 2008 30,0 27,4 29,5 27,5 2009 2010 25,0 20,0 21,9 21,4 19,7 19,7 22,7 20,1 18,7 15,0 15,3 13,4 10,0 5,0 0,0 Hornsg Essingen Sveav

PM10/NOx Hornsgatan 2007-2010 PM10/NOx (mg/g) 1400 Hornsgatan 1200 1000 2010 2009 2008 800 2007 600 400 200 0 jan-01 jan-20 feb-08 feb-27 mar-18 apr-06 apr-25 maj-14 Tydliga indikationer: Trots lång period med fuktig vägbana & mer sand än normalt så blev haltbidragen på våren mindre än normalt

Minskad PM10 generering 2010 Minskad dubbandel från ca 65% till 40% Ca 30% till 40% minskad bildning av PM10 Januari-maj 2010 jfrt med 2009 +Minskad trafikmängd Totalt ca 50% - 60% minskad PM10 bildning Januari - maj 2010 jfrt m 2009

Lägre dubbdäcksandel Slutsatser Både i innerstaden och infartslederna Fr ca 65% tll 35%-40% på Hornsgatan Mindre mängd trafik Hornsgatan ca 25% Små ökningar på mindre gator PM10 halterna lägre främst p g a snöiga, isiga, fuktiga vägbanor Mindre generering av PM10 För jan maj 2010 jfrt med 2009 Ca 30-40% Ca 50% mindre inklusive trafikminskningen