INVÄNDIGA UNDERHÅLLSARBETEN

Antikvarisk kontroll Järrestads kyrka INVÄNDIGA UNDERHÅLLSARBETEN Simrishamns kyrkliga samfällighet, Järrestads socken i Simrishamns kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:016

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3 www.malmo.se/kulturmiljo Antikvarisk kontroll Järrestads kyrka invändiga underhållsarbeten Simrishamns kyrkliga samfällighet, Järrestads socken i Simrishamns kommun, Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:016 Författare: Foto: Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Järrestads kyrka ISSN: 1653-493x Malmö Kulturmiljö 2008

Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun... Simrishamn Socken...Järrestad Beställare... Simrishamns kyrkliga samfällighet Länsstyrelsens tillstånd... 2007-11-06, Dnr 433-44812-07 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skånes yttrande... 2007-10-02 Syn av arbetsområdet... 2007-12-04 Arbetena påbörjades... v.4 2008 Slutbesiktning...2008-04-15, efterbesiktning 2008-08-13 Entreprenör...Simons Måleri AB, Simrishamn Konsult...Ponnert Arkitekter AB, Lund Arbetsbeskrivning... Upprättad av Ponnert Arkitekter AB, mars 2007 Antikvarisk kontrollant..., Malmö Kulturmiljö Beskrivning och historik Järrestad kyrka är helgad åt S:t Johannes eller möjligen S:t Nikolaus och var en av de kyrkobyggnader som tillhörde cistersienserklostret i Tommarp. Dess långhus, kor och absid uppfördes under andra hälften av 1100-talet medan det kvadratiska tornet tillkom under senmedeltiden. Ursprungligen hade kyrkan tre portaler, förutom syd och nordportal även en i korets södra fasad. Spår efter nord- och sydportaler syns i långhusets murar. Vid restaureringen på 1880-talet nedrevs det gamla vapenhuset framför ingången på södra långhusväggen, den norra portalen hade igenmurats redan vid århundradets mitt. Korets kryssvalv av sandsten är sannolikt av tidigare ursprung än långhusets spetsbågiga kryssvalv av tegel, slagna under 1400-talet. Idag är kyrkan putsad och vit avfärgad, rundbågiga muröppningar med svartmålade fönster och blyinfattade rutor. Torn, långhus och kor har trappgavlar och plåtklätt sadeltak I långhusets västra del finns orgelläktaren. Kyrkorummet har öppna bänkar på vardera sidan om mittgången. I koret är predikstolen, från 1635, placerad i norr och dopfunten i söder. Altarordningen med bågformad altarring består av ett fast altare med altartavla daterad 1849 samt korskrank. Långhusets två travéer har sekundärt slagna, trubbiga spetsbågsribbvalv. Även tornbågen är spetsbågig. Triumfbågen och tribunbågen som skiljer koret från långhuset och absiden är trubbigt spetsbågiga, breda och slätputsade. Murar och valv är slätputsade och avfärgade vita. De odekorerade valvribborna med rektangulärt snitt står på pilastrar med enkelt profilerade kapitäl. I valvkapporna finns skvallerhål. Det nordöstra hörnet av långhuset har en snedställd, hög mursockel som slätputsats och avfärgats vit likt murar och valv. Ribbprofilen i korets valv är v-formad. TIDIGARE INRE FÖRÄNDRINGAR OCH RESTAURERINGAR 1832 Kalkavfärgning på grund av fuktskador. 1869-70 Orgelläktare i långhuset samt orgelverk med tillhörande orgelfasad uppfördes. 1880-tal Långhusets fönster, placerades där norr- och sydportalen tidigare fanns. 1929 Gjutjärnsfönstren reparerades och restaurerades. 1936 Program inför renovering visar att kyrkans murar och valv var blått limfärgade och golvet bestod av cement. (Protokoll från upphandling av invändigt målningsarbete i kyrkan visar att kyrkans väggar och valv hade blå kulör även då.). Murarna målades vid renoveringen istället vita. I den södra långhusväggen murades ett nytt rökrör till värmeugnen in. 1937 Kyrkan får ett nytt pneumatiskt orgelverk. Den gamla orgels fasad från 1870 återanvändes. 4 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:016

1948 Installation av elektrisk uppvärmning och belysning. Radiatorer under kyrkbänkarna tillkommer. Sakristian fick ny utvändig dörr. 1952 Tillbyggnad av orgelläktaren. Den raka barriären urvidgades med en centrerad, utskjutande halvrundel. Valv och murar rengjordes från gråvit limfärg och kalkavfärgades. Cementgolvet målades med grå cementfärg. Kyrkan träinredning målades i grå toner med en skär ton i fasen runt fyllningarna på bänkryggarna samt på bänkgavlarna. Tidigare var all träinredning utom orgel- och läktarfasaderna ådringsmålade. Orgelfasaden fick behålla sitt guld och målades i övrigt i en ljus ton med skära inslag. Läktarbarriären behandlades i likhet med orgelns fasad. Altarringen bemålades likt övrig träinredning, med inslag av guld. Knäfallets klädsel av mörkröd sammet ersattes av ett grågult tyg. Altartavlans ram och målning restaurerades. Målningen konserverades. Vapenhusets väggar och tak målades i en ljus ton, dörrar och pelare i grått. 1988 Vapenhus i tornets bottenvåning byggdes om med toalett och inbyggt textilskåp. Kyrkans befintliga järnfönster kompletterades av nya innanfönster med träkarm och träbåge samt öppningsbara vred. Trappan till orgelläktaren breddades och förlängdes i vinkel, längs tornets norra mur. Läktarens barriär höjdes genom att ny del infogas i nederkant, mellan befintlig barriär och läktargolv. All el i kyrkan drogs om i slutet av 1980-talet, sannolikt i samband med denna renovering. 1990 Konservator Herman Andersson restaurerade predikstol med baldakin samt altartavla. 1992 Ny högtalaranläggning och hörselslinga installerades. 2004 Ny anläggning för den automatiska klockringningen installerades. Arbetets omfattning 2008 I ansökningshandlingarna till länsstyrelsen ingick både ut- och invändiga underhållsarbeten. Länsstyrelsens beslut 2007-11-06 innefattar således även utvändig underhållsmålning av plåttak samt takavvattning. Dessa arbeten planeras att utföras i ett senare skede. I arbetshandlingarna föreslogs att avfärgningen av väggar och valv skulle utföras med ren silikatfärg av fabrikat KEIM, på grund av att underlaget troligen består av kalkcementbruk. För att få klarhet vilket material som var lämpligast för väggar och valv utförde Ulf Nymberg från Målarkalk AB 2007-12-05 en provtagning och analys av ytornas färgskikt. Provtagningen bestod av en enkel fältmässig analys av det befintliga ytskiktet i kyrkan. Det visade sig att det befintliga ytskiktet, som släppte i flagor, var kalkbaserat och löstes upp i syrabad. Det underliggande gulaktiga färgskiktet visade sig också vara kalkhaltigt men med mycket dålig sugförmåga troligen beroende på att den också innehåller någon filmbildande tillsats. Innerst finns ett gråaktigt skikt som även detta har nedsatt sugförmåga. Med den enkla analys som gjordes var det inte möjligt att få fram de olika skiktens exakta sammansättning, för detta skulle det behövas mer avancerades analysmetoder i labb. Enligt Målarkalk AB:s färgskiktsanalys är den huvudsakliga anledningen till problemet att underlaget har alltför dålig sugning i underliggande skikt, och att den yttersta kalkfärgen delvis strukits på i tjocka skikt som släpper från underlaget. Med tanke på den obefintliga sugningen som underlaget har avråder man från att avfärga med kalkfärg. För att använda kalkfärg skulle det vara nödvändigt att all underliggande och filmbildande färg avlägsnades helt så att ett rent och sugande underlag uppnås. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:016 5

Ytskikt som släpper i flagor Ulf Nymberg, Målarkalk AB Efter att analysen avslutades togs beslutet att underlaget skulle rengöras så att all ytlig avfärgning elimineras försiktigt med wishab svamp eller likvärdigt och att ytorna därefter besiktigas. Efter ovanstående rengöring togs ett enhälligt beslut om att enbart torrengöring skulle utföras på väggar och valv, endast med färgbättringar med kalkfärg på de inre solbänkarna där underliggande mörka ytor var tydligast, samt delar av väggytorna. 6 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:016

UTFÖRDA TILLÄGG Målning av trätaket under orgelläktaren utfördes med oljefärg. Mindre bättringsmålningar med oljefärg utfördes på de övre delarna av läktarräcket och altarringsräcket. Under arbetet med torrengöring av väggar och valv Slutresultat av torrengöring MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:016 7

Iakttagelser under arbetena Då ingen nerknackning av putslager utfördes framkom således ej heller eventuellt några äldre bevarade puts-och färglager. I samband med torrengöring framkom dock på delar av väggarna den tidigare blå limfärgen som omnämns vid restaureringen 1936 då den övermålas med vit färg. Fragment av blå limfärg Antikvarisk kommentar Med tanke på det resultat som analysen visade att samtliga färglager helt måste avlägsnas om man skulle göra en korrekt avfärgning av ytorna, är den rengöring och mindre färgförbättringar som utfördes en acceptabel lösning. Vid en framtida invändig restaurering bör man dock, med den vetskap vi har idag om färgskikten, låta utföra ytterligare mer avancerade analyser så att man tidigt kan ta ställning vilka åtgärder som måste göras innan en avfärgning utförs. Övrigt Fotodokumentation före under och efter arbetenas genomförande har utförts av Malmö Kulturmiljö. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Kulturmiljös arkiv. 8 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:016

Referenser Nymberg U: Färgskiktsanalys i Järrestads kyrka, utförd av Målarkalk AB, Hyllinge 2007-12-05 Ponnert Arkitekter AB: Arbetskopia av underhållsplan för Järrestads kyrka juli 2004 Ponnert Arkitekter AB: Arbetshandlingar för Järrestads kyrka mars 2007 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:016 9

Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Flensburgska gården Fasadändring samt förnyad VS-anläggning. Fastigheten Oscar 25 och 26 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:002 Carola Lund Arbeten utförda 1955 2007. Malmö Stadsteater Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Malmö Stadsteater. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk studie. Tripasin. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Antikvarisk kontroll. Oxie kyrka. Nytt läktarräcke. Oxie församling, Oxie socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:012 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Scan i Kävlinge. Underlag för planprogram. Fastigheten Exporten 15 i Kävlinge kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:013 Antikvarisk kontroll. S:t Johannes kyrka. Konservering av väggmålningar. Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:014 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården. Byte av syll, hus C. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:015 Lars Persson Kulturhistorisk utredning. På jakt efter Hovdala by. En kulturgeografisk studie av huvudgården Hovdalas ägoområde. Brönnestads socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:016 Antikvarisk kontroll. Järrestads kyrka. Invändiga underhållsarbeten Simrishamns kyrkliga samfällighet, Järrestads socken i Simrishamns kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:005 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Mobilia. Från manufaktur till köpcentrum. Fastigheten Bohus 8 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 Antikvarisk kontroll. Örsjö kyrka. Invändig restaurering. Villie församling, Örsjö socken i Skurups kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:007 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Hipp. Förändringsarbeten gård. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:008 Carola Lund Arbeten utförda 2002 2007. Kvarndala gård. Malmö Försköningsoch Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:009 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö stadsteater. Tillbyggnad. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 Carola Lund och Olga Schlyter Metodutredning. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Uppföljning av Malmö stads miljömål. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:011 Antikvarisk kontroll. Degeberga kyrka. Utvändig restaurering. Degeberga kyrkliga samfällighet, Degeberga socken i Kristianstad kommun. Skåne län.