Citadellet i Landskrona

Antikvarisk kontroll Citadellet i Landskrona RENOVERING/OMBYGGNAD AV MATERIALGÅRDEN M 332 Citadellet/Landskrona, Landskrona kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:015 Anders Reisnert

Antikvarisk kontroll Citadellet i Landskrona RENOVERING/OMBYGGNAD AV MATERIALGÅRDEN M 332 Citadellet/Landskrona, Landskrona kommun Skåne län

Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Antikvarisk kontroll Citadellet i Lanskrona - renovering/ombyggnad materialgården M 233 Citadellet/Landskrona kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2010:015 Författare: Andets Reisnert Foto: Anders Reisnert Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Anette Lindgren Omslagsbild: Materialgården från öster Malmö Museer 2010

Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Historik 5 Innan åtgärder 6 Syfte med åtgärderna 6 Renoveringens/ombyggnaden omfattning 6 Iakttagelser under arbetena 7 Konserveringsarbeten 7 Antikvarisk kommentar 7 Övrigt 7 Referenser 8 Årets rapporter 9 Bilagor Bilaga 1 Dokumentation före arbetena Bilaga 2 Dokumentation under arbete plus slutbesiktning

Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun...Landskrona Ort...Landskrona Fastighet... M 233 Citadellet Ägare... Statens Fasighetsverk Riksantikvarieämbetets tillstånd... Dnr 311-2685-2008, datum 2008-11-04 Arbetena påbörjades... 2009-04-14 Slutbesiktning... 2009-05-27, utlåtande 2009-06-27 Byggmötesprotokoll...nr 1 2009-04-14, nr 2 2009-05-06, nr 3 2009-05-27, nr 4 2009-06-17 Entreprenör...Byggnadsfirman Otto Magnusson AB, Malmö Snickeri... Skåne Hantverks Snickeri AB, Landskrona Måleri... Prahls Måleri & Dekoration, Malmö Konsult... Byggkonsult Torbjörn Larsson Arbetsbeskrivning...Gunilla Svensson Arkitektkontor Antikvarisk medverkan...anders Reisnert, Malmö Museer Arkiverat material...digitala bilder och uppmätningsritningar Situationsplan över Citadellet upprättad av Statens Fastighetsverk. Materialgårdsbyggnaden är markerad med rött (ej i. originalet). 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:015

Historik Citadellet i Landskrona började byggas 1549 på order av den danske kungen Christian III. Troligen var Danmarks Generalbyggmästare för tiden, Morten Bussert, arkitekt för bygget. Det praktiska arbetet på plats leddes av amiralen och länsmannen på Helsingborg och Landskrona län, Peder Skram. Fästningen var för sin tid mycket modern och ingick i ett större förnyelseprogram av det danska rikets fasta försvar och administration. Då Landskrona har den enda naturliga djuphamnen längs Öresunds stränder, hade staden och fästningen stor strategisk betydelse. Möjligen skall både grundläggandet av staden Landskrona 1413 och senare uppförandet av Citadellet ses mot bakgrund av Danmarks uppbyggande av en militär flotta. Under Erik av Pommerns regering sker en översyn av rikets sjökrigsväsen och ännu har kungen inte fått Köpenhamn, som senare skulle bli Danmarks marinbas. Under Christian III sker åter en upprustning av flottan. Vid Skånelandskapens övergång till Sverige 1658 blev Landskronas läge ännu viktigare. Från att ha försvarat en av Danmarks viktigaste inre vattenvägar kom nu fästningen att bli en av hörnstenarna i Sveriges gränsförsvar. Svenskarna började omedelbart en omfattande modernisering av fästningens och stadens fasta försvar. Den forna renässansborgen byggdes ut till ett starkt citadell med ett bastioneringssystem enligt samtidens modernaste principer för fast försvar. När Danmark försökte återta Skånelandskapen 1676 var Landkrona en av norra Europas modernaste och bäst rustade fästningsanläggningar, väl försedd med kanoner, manskap och förråd. Trots detta intogs både staden och fästningen efter en kortare belägring av den danska armén. Danskarna byggde vidare på fästningsverken och efter freden 1679 blev fästningen och staden åter svensk. Ytterligare utbyggnader och moderniseringar följde. I slutet av 1700-talet, genom artilleriets utveckling, började dock denna fästningstyp bli omodern. Vallar, kurtiner och bastioner lämnades att förfalla. Som så många andra utrangerade fästningar omvandlades Landskrona Citadell till fångfästning. Citadellet i Landskrona började byggas 1549 på order av den danske kungen Christian III. Troligen var Danmarks Generalbyggmästare för tiden, Morten Bussert, arkitekt för bygget men det var Peder Skram som ledde det praktiska arbetet på plats. Fästningen var för sin tid mycket modern och ingick i ett större förnyelseprogram av rikets fasta försvar och administration. Vid Skånelandskapens övergång till Sverige blev Landskrona en av Sveriges viktigare gränsfästningar. Vid krigsutbrottet 1676 var Landkrona en av norra Europas modernaste och bäst rustade fästningsanläggningar. Trots detta intogs både staden och fästningen efter en kortare belägring av den danska armén. Danskarna byggde vidare på fästningsverken och efter freden 1679 blev fästningen och staden åter svensk. Ytterligare utbyggnader och moderniseringar följde. I slutet av 1700-talet började denna fästningstyp bli omodern. Landskrona Citadell blev istället fångfästning och fängelse. Stora ombyggnader av de gamla fästningsverken och byggnaderna vidtog för att anpassa dessa för fängelseändamål. Bland andra byggnader uppfördes den här aktuella Materialgården. 1935 blev Landskrona Citadell statligt byggnadsminne och 1983 utfärdades nu aktuella skyddsföreskrifter. Av dessa framgår att Materialgården endast har ett exteriört skydd och att interiörerna därmed inte omfattas av byggnadsminnet. Byggnaden har byggts om i flera etapper. Omfattande ändringsarbeten genomfördes under andra världskriget, troligen för att nyttja byggnaden som förläggning. På 1970- talet byggdes Materialgården åter om för Hemslöjdens räkning. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:015 5

Innan åtgärder Byggnaden fick en genomgående och omfattande renovering på 1970-talet. Nuvarande planlösning är till stora delar från denna tid, med en utformning som anpassades till hyresgästen Hemslöjdens behov. Toaletter och cafékök tillkom också då, liksom ytskikt som golv, målade ytor o.s.v. Inredningsdetaljer från Materialgårdstiden saknas helt. Den intressantaste delen ur antikvarisk synpunkt är onekligen vinden. Innan åtgärderna var den ouppvärmd råvind, med kupor med träluckor in mot gårdssidan av byggnaden. Syfte med åtgärderna Nuvarande hyresgästen Hemslöjden flyttar till en annan byggnad på kasernområdet (f.d. Kommendantbostaden, se separat rapport) och Materialgården ska få ny funktion som bageri med servering. För att tillgodose den nya hyresgästens behov behövde nya ändringar göras i planlösningen, ytskikt behövde renoveras och befintliga toaletter behövde tillgänglighetsanpassas. Vinden byggdes om för att användas som kontor, omklädningsrum, personalutrymmen och lagerutrymme. Renoveringens/ombyggnaden omfattning - Rivning av äldre skiljeväggar - Nya skiljeväggar - Ny dörr i ny dörröppning - Nytt klinkergolv - Nya gummigolv - Delvis nya trösklar - Ommålning av golv, fönster, väggar, tak och snickerier Som tidigare nämnts är det vindsvåningen som innehåller de största antikvariska värdena i byggnadens interiör. Ombyggnaden av vinden innebar: - - Höjning av takbjälkar (hanaband) - Putsning och målning av murvägg - Insättning av fönster i befintlig öppning - Invändig isolering av takkupa - Nya skiljeväggar - Nya dörröppningar med nytillverkade dörrar. - Nytt plankgolv - Ny trappa Ommålning av snickerier utfördes generellt med vit linoljefärg. Nya snickerier målades dock inte med linoljefärg, vilket var föreskrivet. Synliga delar av timmerkonstruktionerna i vindsvåningen rengjordes och behandlades med ofärgad träolja. Träluckorna i vindskuporna ersattes med nytillverkade fönster. Detta utgjorde en ändring av byggnadsminnets exteriör och tillstånd lämnades av Riksantikvarieämbetet (Dnr 311-2685-2008) 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:015

Iakttagelser under arbetena Ytskikt i form av målningsfragment påträffades vid rivning av toaletternas mellanväggar. Det rörde sig här om flera lager med ljust ockragul kalkfärg. Samma färg påträffades även på vindsvåningens östra gavel. I övrigt påträffades endast mindre fragment av ytskikt under renoveringen. Exempel på detta är ett fragment av en stänkmålning av senare datum(troligen från 1970-talet) som påträffades i köket vid demontering av elinstallation. Några ingrepp gjordes ej i byggnadens stomme varför äldre målningsskikt ej kom att friläggas. På vinden fanns en bevarad stagbockskonstruktion som avlastat bjälklaget. Denna dokumenterades med både ritning och foto. Inga avsteg gent emot upprättade arbetshandlingar gjordes Konserveringsarbeten Inga konserveringsarbeten var nödvändiga. Antikvarisk kommentar Spår av inredning och ombyggnader kring andra världskriget kunde också konstateras. Materialgården brukar dateras till 1700-tal, närmare bestämt Inget äldre murverk eller konstruktionsdetaljer frilades vid ombyggnaden 2009 och det är därför svårt att verifiera dateringen. Den finns dock utsatt på äldre kartor och är då så snarlik att man får uppfattningen att det rör sig om samma byggnad. Med anledning av iakttagelser gjorde vid renovering får man dock intrycket av att byggnaden åtminstone delvis förnyats under 1800-talets första hälft. Detta gäller exempelvis takstolarna. På vinden kunde spår av äldre konstruktioner konstateras. Ett gulmålat bostadsutrymme har en gång, möjligen under andra världskriget, varit inredd vindsvåningens östliga gavel. Övrigt Byggnadens interiör fotodokumenterades före arbetena startades upp. Se bilaga 1. Dokumentation under och efter arbete ligger i bilaga 2. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:015 7

Referenser REFERENSLISTA Referenslistan indelas i litteratur (publicerat material samt material som ska publiceras), opublicerat material, muntliga uppgifter, kartmaterial och internetreferenser. Litteratur Publicerat material samt material under arbete (som ska publiceras). Opublicerat material Rapporter som inte ingår i en rapportserie såsom arkivrapporter, analysrapporter, brev m.m. Muntliga uppgifter Muntliga uppgifter. Kartmaterial Kartmaterial. Internetreferenser Internetreferenser. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:015

Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation. Hamnmästarbostället. Dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:002 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Ravlunda kyrka. Utvändig renovering. Kiviks församling,ravlunda socken i Simrishamns kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Vinslövs församlings kanslibyggnad. Omläggning av tak.fastigheten Vinslöv 129:2, Vinslövs socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:004 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Södra Rörums kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,södra Rörums socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:013 Anette Lindgren Antikvarisk rapport. Jonstorps kyrka. Yttre renovering av tornet. Farhult-Jonstorps församling, Jonstorps socken i Höganäs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:014 Anette Lindgren Antikvarisk rapport. Södra Rörums kyrka. Utvändig renovering av fasader. Hörby församling,södra Rörums socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:015 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona Renovering/ ombyggnad av materialgården. M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:016 Jörgen Kling Antikvarisk rapport.farstorps kyrka.konservering av kalkmåleri, altaruppsats och predikstol, Hästveda- Farstorps kyrkliga samfällighet, Farstorps socken i Hässleholms kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äspinge kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,äspinge socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:006 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona - Upptagning av ny dörröppning i Kommendantflygeln. M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:007 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Lyby kyrka. Utvändig renovering Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:008 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona Invändig ombyggnad av Kommendantflygelsens bottenvåning. M332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:009 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Norra Rörums kyrka. Utvändig renovering. Höörs församling, Norra Rörums socken i Höörs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:010 Anette Lindgren Antikvarisk kontroll. Välluvs kyrka. Utvändig restaurering. Välluvs församling, Välluvs socken i Helsingborgs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:011 Olga Schlyter Planeringsunderlag. Limhamns kalkbrott. Kulturhistoriska lämingar. Fastigheten Limhamn 155:355 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:012 Anette Lindgren och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk förundersökning. Zoologiska institutionen i Lund. Förundersökning inför om- och tillbyggnad. Fastigheten Eskil 9 i Lund, Skåne län.

BILAGA 1 Dokumentation före arbetena, 2009-03-17 sid 1 Gårdsmiljön före arbetena påbörjades Detalj av inre hörn med lastlyckor till vinden Lastlucka inifrån vinden. Blivande takkupa i rum 202.

BILAGA 1 Dokumentation före arbetena, 2009-03-17 sid 2 Ovan: Vy från östra delen av vinden, med delar av takstolar och bockkonstruktionen Till höger: Vy från väster. Nedan: Principskiss över takstol och bockkonstruktionen. Detaljer syns på foton på motstående sida.

BILAGA 1 Dokumentation före arbetena, 2009-03-17 sid 3 Ovan: Bockkonstruktionen på vinden. Troligen tillkommen under 1800-talets andra hälft. Ovan till höger: Detalj av bockkonstruktion med genomförning av järn. Nedan: Avväxling kring ventilationsdon på vinden. Nedan t. h.: Detalj av hanaband med gul färg.

BILAGA 1 Dokumentation före arbetena, 2009-03-17 sid 4 Ovan: Rum 101 mot norr Till höger och nedan: Rum 102 mot söder med detalj av öppen spis

BILAGA 1 Dokumentation före arbetena, 2009-03-17 sid 5 Ovan: Rum 103 mot öster Nedan: Förrum 103 framför toaletterna Till höger: Detaljer av toalettinredningar.

BILAGA 1 Dokumentation före arbetena, 2009-03-17 sid 6 Till höger och nedan, Rum 107 och 108 mot norr Närmast till höger: Trappa till vind från rum 107, troligen från 1940- talet. Längst till höger: Äldre stänkmålning som kom fram vid rivning av el.

BILAGA 1 Dokumentation före arbetena, 2009-03-17 sid 7 Rum 110, kök, mot söder. Korridor 115 med stänkmålning från 1970-talet. Tegelgolv i Rum 113.

BILAGA 2 Dokumentation under arbete sid 1 Vinden Besiktning 2009-03-31 Ovan: Märkning av hanaband med siffran IIII Ovan till höger: Ockragult färgfragment på östra gavelväggen på vind. Nedan till höger: Fyllning i trossbotten Nedan: Bjälklag i östra delen med bockkonstruktion.

BILAGA 2 Dokumentation under arbete sid 2 Vinden Besiktning 2009-04-14 Ovan: takstol i östra delen Till höger: Takfoten inifrån med takbjälkar som vilar direkt på murkrönet Nedan: Avväxling av bjälklag med bockkonstruktion och lägre placerat hanaband

BILAGA 2 Dokumentation under arbete sid 3 Rum 102-103, besiktning 2009-04-01 Till vänster: Elinstallationer i rum 102 Nedan till vänster: Köksinredning skiljeväggar avlägsnade. Nedan: Gjutning under köksskåp. Rum 103 mot väster, besiktning 2009-04-14

BILAGA 2 Dokumentation under arbete sid 4 Rum 103 ovan och ovan till höger: äldre fönster Nedan och nedan till höger: nytillverkat fönster.

BILAGA 2 Dokumentation under arbete sid 5 Rum 105 Ovan och ovan till höger: Kakel och porslin demonterat. Till höger; Mellanvägg demonterad. Nedan: Golvklinker demonterat Nedan till höger: Ockragula färgfragment (kalkfärg) kom fram bakom rivet kakel. Besiktning 2009-03-31

BILAGA 2 Dokumentation under arbete sid 6 Slutbesiktning 2009-05-27 Vänster: Dekormåleri i rum 101 Nedan: Detalj av dekorationsmåleri Nedan till vänster: Rum 102 Längst ner: Montering av kök i rum 103