Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Relevanta dokument
Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Min bok om hållbar utveckling

Grundläggande energibegrepp

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Förnybara energikällor:

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar. Handbok för skolmåltidspersonal

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Energihushållning. s i handboken

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Min bok om hållbar utveckling

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Spara energi. - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Fysik: Energikällor och kraftverk

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Energi & Atom- och kärnfysik

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget:

Energi. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Varifrån kommer elen?

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Energikällor Underlag till debatt

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Energiförbrukning 2010

s : Bl ir det något kv

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Spelinstruktioner och material

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Energisituation idag. Produktion och användning

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Energiskaffning och -förbrukning 2012


Kapitel 6. Termokemi

elab Sol, vind och vatten... Elevdata

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

El- och värmeproduktion 2011

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Energiskaffning och -förbrukning 2013

El- och värmeproduktion 2012

Utveckling och hållbarhet på Åland

Svar: Extra många frågor Energi

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Mjölkkon & biologisk mångfald

El- och värmeproduktion 2010

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU

Naturskyddsföreningen

Energiskaffning och -förbrukning

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Vindpark Töftedalsfjället

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Vindenergi. Holger & Samuel

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Kapitel 6. Termokemi

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

Transkript:

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar ENERGI Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007 2010 mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo, Linnéstaden, Tuve-Säve och Tynnered samt Göteborgs Agenda 21 och Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF).

Personer som har bidragit till det pedagogiska materialet Energivetare (studenter): Emma Björkman, Emanuel Blume, Joakim Engström, Anna Fälth, Dan Gall, Lisa Janmar, Caroline Larsson och Emelie Wigermo. Pedagoger (studenter): Louise Backelin, Kristina Bengtsson, Zara Bergström, Anna Brynås, Johanna Ekfeldt, Sofia Emanuelsson, Emma Harborn, Katarina Karlsson, Kjell-Åke Larsson, Lena Liljeröd och Sofia Valegård. Miljöbron: Malin Planander och Torunn Renhammar. Foton och illustrationer framsidan: www.miljoportalen.se; sid. 3: Fotomedia Grafisk form och layout Eva Lena Pernander/Julija Smilevska, Lokalförsörjningsförvaltningen 2008 2

Om energi Vad är energi? Vad är det för likhet mellan en häst, en bil och en elvisp? Alla behöver energi för att fungera! Att exakt definiera energi är inte det lättaste. Ett sätt att uttrycka det är att säga att energi är något som kan omvandlas till arbete. Hästen får i sig energi i form av hö, bilen tankas med något slags bränsle och elvispen fungerar med hjälp av el som den får genom kontakten i väggen. Energi kan varken nyskapas eller förstöras. Men det låter ju motsägelsefullt! Varför måste bilen tillföras energi om energin aldrig förbrukas? Förklaringen är att energin alltid omvandlas i en viss riktning, mot en form som inte går att återföra till den ursprungliga energiformen, om inte extra energi tillförs. En del energi blir inte alltid omvandlad för det ändamål som det är tänkt. Energin får lägre och lägre kvalitet. Energin i bränslet som gör att motorn kan arbeta och föra bilen framåt utvecklar också en massa värme som går till spillo. En del av den energi som för bilen framåt omvandlas till värme i däcken. Ett uppvärmt hus måste konstant tillföras värme eftersom en del av värmen smiter ut genom väggar och fönster. Men värmen försvinner inte, istället leder den till en obetydlig höjning av utomhustemperaturen. För att spara på energi måste vi Hästen behöver hö undvika onödiga energiomvandlingar, till exempel isolera husen bättre eller minska luftmotståndet på bilen. Energi mäts ofta i Wattimmar (Wh) och beräknas som effekten (W) gånger tiden (h). Effekten är ett mått på arbetsförmåga. För att undvika en massa nollor används följande prefix: K(kilo)=1000 M(mega)=1000 000 G(giga)=1000 000 000 T(tera)=1000 000 000 000 Förnybar och icke förnybar energi Energi kan delas upp i förnybar och icke förnybar där den förnybara energin är sådan som inte består av begränsade resurser. Till de förnybara energikällorna räknas sol, vind, vatten och bioenergi, som alla ursprungligen kommer ifrån solen. Vatten avdunstar och blir till regn tack vare solen. Regnet faller ner och det bildas vattendrag som utnyttjas i vattenkraften. Vindar uppkommer på grund av solens ojämna uppvärmning av luften. Bioenergi, som kommer från åker och skog, har vuxit till tack vare energi från solen. Den solenergi som strålar in mot jordens yta uppgår till ca 10-15000 ggr mer än vad jordens samlade befolkning använder. Icke förnybar energi kommer från jordens lager och är antingen fossil eller kärnkraft. De fossila bränslena består av gamla växt- och djurdelar som omvandlats under miljontals år. Även dessa har ursprungligen fått sin energi från solen, men vi förbrukar dem i en större hastighet än de bildas och därför räknas de inte som förnybara. 3

Till de fossila bränslena hör olja, kol och naturgas. Kärnkraften räknas inte heller som förnybar. Det är den enda energi som används vid storskalig elproduktion där energin ursprungligen inte kommer från solen. Istället använder man sig av kärnenergi, energi som finns i urankärnorna. Följande bild ger en bra sammanfattning (Miljöportalen). 4

FÖR ELEVER ÅK 3 6 Vad är energi? Vad är det för likhet mellan en häst, en bil och en elvisp? Alla behöver energi för att fungera! Det är svårt att förklara vad energi är. Energi kan till exempel vara el, värme, bränsle eller mat. Hästen får i sig energi när den äter hö. Bilen tankas med något slags bränsle för att den ska kunna köra. Elvispen fungerar med hjälp av el som den får genom kontakten i väggen. Människor får energi genom att äta mat. Förnybar och icke förnybar energi Energi kan delas upp i förnybar och icke förnybar. Till de förnybara energikällorna räknas sol, vind, vatten så kallade földesresurser och bioenergi så kallade fondresurser, som alla ursprungligen kommer ifrån solen. Flödesresurs nybildas ständigt oavsett uttag. Fondresurs nybildas under förutsättning att uttaget inte är för stort. Vatten avdunstar och blir till regn tack vare solen. Regnet faller ner och det bildas vattendrag som utnyttjas i vattenkraften. Vindar uppkommer på grund av solens ojämna uppvärmning av luften. Bioenergi, som kommer från åker och skog, har vuxit till tack vare energi från solen. Icke förnybar energi kommer från jordens lager och är antingen fossilt eller kärnkraft. De fossila bränslena består av gamla växtoch djurdelar som omvandlats under miljontals år. Till de fossila bränslena hör olja, kol och naturgas. Kärnkraften räknas inte heller som förnybar. Bilden till vänster ger en bra sammanfattning (Källa: Miljöportalen). 5

ÅK 6 9 Vad är energi? Vad är det för likhet mellan en häst, en bil och en elvisp? Alla behöver energi för att fungera! Att exakt definiera energi är inte det lättaste. Ett sätt att uttrycka det är att säga att energi är något som kan omvandlas till arbete. Hästen får i sig energi i form av hö, bilen tankas med något slags bränsle och elvispen fungerar med hjälp av el som den får genom kontakten i väggen. Energi kan varken nyskapas eller förstöras. Men det låter ju motsägelsefullt! Varför måste bilen tillföras energi om energin aldrig förbrukas? Förklaringen är att energin alltid omvandlas i en viss riktning, mot en form som inte går att återföra till den ursprungliga energiformen, om inte extra energi tillförs. En del energi blir inte alltid omvandlad för det ändamål det är tänkt. Energin får lägre och lägre kvalitet. Energin i bränslet som gör att motorn kan arbeta och föra bilen framåt utvecklar också en massa värme som går till spillo. En del av den energi som för bilen framåt omvandlas till värme i däcken. Ett uppvärmt hus måste konstant tillföras värme eftersom en del av värmen smiter ut genom väggar och fönster. Men värmen försvinner inte, istället leder den till en obetydlig höjning av utomhustemperaturen. För att spara på energi måste vi undvika onödiga energiomvandlingar, till exempel isolera husen bättre eller minska luftmotståndet på bilen. Energi mäts ofta i Wattimmar (Wh) och beräknas som effekten (W) gånger tiden (h). Effekten är ett mått på arbetsförmåga. För att undvika en massa nollor används följande prefix: K(kilo)=1000 M(mega)=1000 000 G(giga)=1000 000 000 T(tera)=1000 000 000 000 Förnybar och icke förnybar energi Energi kan delas upp i förnybar och icke förnybar där den förnybara energin är sådan som inte består av begränsade resurser. Till de förnybara energikällorna räknas sol, vind, vatten så kallade földesresurser och bioenergi så kallade fondresurser, som alla ursprungligen kommer ifrån solen. Flödesresurs nybildas ständigt oavsett uttag. Fondresurs nybildas under förutsättning att uttaget inte är för stort. Vatten avdunstar och blir till regn tack vare solen. Regnet faller ner och det bildas vattendrag som utnyttjas i vattenkraften. Vindar uppkommer på grund av solens ojämna uppvärmning av luften. Bioenergi, som kommer från åker och skog, har vuxit till tack vare energi från solen. Den solenergi som strålar in mot jordens yta uppgår till ca 10-15000 gånger mer än vad jordens samlade befolkning använder. Icke förnybar energi kommer från jordens lager och är antingen fossilt eller kärnkraft. De fossila bränslena består av gamla växt- och djurdelar som omvandlats under miljontals år. Även dessa har ursprungligen fått sin energi från solen, men vi förbrukar dem i en större hastighet än de bildas och därför räknas de inte som förnybara. Till de fossila bränslena hör olja, kol och naturgas. 6

Kärnkraften räknas inte heller som förnybar. Det är den enda energi som används vid storskalig elproduktion där energin ursprungligen inte kommer från solen. Istället använder man sig av kärnenergi, energi som finns i urankärnorna. Följande bild ger en bra sammanfattning (Miljöportalen) 7

FÖR LÄRARE Övningar åk 3 6 Övning 1 Diskutera med eleverna varför förnybar energi är bättre för miljön än icke förnybar. Övningar åk 6 9 Övning 1 Låt eleverna ta reda på hur mycket Sveriges totala energianvändning var år 2010. Räkna ut hur mycket det blir per invånare och försök att hitta jämförelse med andra länder. 8