Products Pumpar Övriga tillbehör Motorer Motorer allmän information Spänning Trefasmotorer för en hastighet kan normalt kopplas om för två spänningar. Detta beror på att statorlindningens tre faser kan kopplas på två sätt: stjärnkoppling (Y-koppling) och triangelkoppling (D-koppling). Den lägsta spänningen används då motorn är kopplad i (D) och den högsta spänningen då motorn är kopplad i Y. Spänningen vid Y= 3x spänningen vid. Ovanstående kopplingsschema gäller för elmotorer 220-240 VD/380-420 VY
Monteringsbeteckning Nedan finner ni tillgängliga byggformer och monteringsbeteckningar:
Skydd Motorskyddsbrytare Otillåten höjning av motortemperaturen på grund av överbelastning eller bortfall av en fas förhindras av en motorskyddsbrytare. Den ström som det termiska överlastskyddet skall ställas in på finns angiven på motorns märkskylt. I en del fall är en vanlig motorskyddsbrytare inte något tillräckligt skydd. Detta gäller särskilt svårare driftförhållanden, t.ex. start av utrustning med högt tröghetsmoment, vid användning av frekvensomriktare och diftförhållande med stora skillnader i kyltemperaturen. I dessa fall kan termokontakter eller termistorer i lindingarna användas. Termokontakter Termokontakter kan monteras i motorns lindning. När en bestämd temperatur uppnås bryter termokontakterna en elektrisk krets t.ex. matningsspänningen till en kontaktor som slår ifrån motorn. Den brytande kontakten är en temperaturkänslig bimetallfjäder.termokontakter kan fås på samtliga motorstorlekar. Termistorer Skyddsenheten består av termistorerna som kan monteras i lindningarna och ett utlösningsrelä. Termistorerna är temperaturkänsliga resistorer som vid en viss temperatur ändrar resistansen kraftigt. Detta indikeras av utlösningsreläet som i sin tur t.ex. bryter matningsspänningen till en kontaktor. Termistorer kan fås på samtliga motorstorlekar. Kylning Som standard finns mantelkylning med utvändning kylfläkt på motoraxelns icke drivsida (B-sidan), normbeteckning IC411. Andra kylmetoder kan erbjudas t.ex. separat driven kylfläkt som ofta önskas vid frekvensomriktardrift. Klassning Kapslingsklasser Rätt kapslingsklass är en förutsättning för att en motor skall kunna arbeta säkert under lång tid i hård drift och svår miljö. Kapslingsklassen anges enligt SS-EN 6 0034-5 med beteckningen IP (International Protection) följd av två siffror, exempelvis IP 54. första siffran anger graden av skydd mot beröring och inträngning av fasta föremål. andra siffran anger skydd mot vatten. Första Skydd mot beröring och inträngning av föremål: siffran 0 Inget särskilt skydd mot ofrivillig eller oavsiktlig beröring av spänningsförande eller rörliga delar. Inget skydd mot inträngning av fasta främmande föremål. 1 Spänningsförande eller rörliga delar inom höljet får ej kunna beröras oavsiktligt, men väl avsiktligt, med hela handen eller annan större del av kroppen. Stora fasta främmande föremål (diameter större än 50 mm) får ej kunna intränga. 2 Spänningsförande eller rörliga delar inom höljet får ej kunna beröras med finger. Små fasta främmande föremål (diameter större än 12 mm) får ej kunna intränga. 4 Spänningsförande eller rörliga delar inom höljet får ej kunna beröras med verktyg, tråd eller liknande föremål, tjockare än 1 mm. Små fasta främmande föremål (diameter större än 1 mm) får ej kunna intränga; för inlopp och utlopp till yttre fläkt och för höljets dräneringshål är dock grad 2 tillräcklig. 5 Spänningsförande eller rörliga delar inom höljet skall vara fullständigt skyddade mot beröring. Skadlig dammavlagring skall vara förhindrad. Damminträngning är ej fullständigt förhindrad, men damm får ej intränga i sådan mängd att maskinen ej fungerar tillfredsställande. 6 Damminträngning är fullständigt förhindrad.
Andra Skydd mot vatten: siffran 0 Inget skydd. 1 Lodrätt fallande vattendroppar får ej medföra skadlig inverkan. 2 Vattendroppar fallande inom en vinkel av 15 från lodlinjen får ej medföra skadlig inverkan. 3 Vatten strilande uppifrån och inom en vinkel av 60 från lodlinjen får ej medföra skadlig inverkan. 4 Vatten strilande från alla riktningar får ej medföra skadlig inverkan. 5 Vatten sprutande från alla riktningarna får ej medföra skadlig inverkan. 6 Vatten från hög sjö får ej tränga in i maskinen i skadliga mängder. 7 Vatten får ej tränga in i maskinen i skadliga mängder när den är dränkt i vatten under visst mindre tryck och begränsad tid. 8 Vatten får ej tränga in i maskinen i skadliga mängder när den är dränkt under specificerat tryck och obegränsad tid. Isolationsklass Motorerna tillverkas med olika kvalitet på isolationsmaterialet. Isolationsmaterialen har indelats i olika klasser som anges med en bokstav t.ex. B eller F. Isolationsklassen anger den övre temperaturgräns som isolationsmaterialet tål. Omgivningstemperatur, tillåten temperaturstegring och en bestämd temperaturreserv är faktorer som bestämmer hur mycket en motor kan belastas. Märkeffekten för en motor är normalt angiven för en omgivningstemperatur på 40 C. Om omgivningstemperaturen är högre måste den uttagna effekten reduceras. Isolationsklass A E B F H Omgivningstemperatur C 40 40 40 40 40 Tillåten temperaturstegring C 60 75 80 105 125 Temperaturreserv C 5 5 10 10 15 Maxtemperatur C 105 120 130 155 180 Olika driftarter Driftart anges med någon av beteckningarna S1 S9. S1 är den normala driften som motorns märkeffekt är angiven efter. Vid vissa drifter kan dock motorns märkeffekt höjas. Beroende på hur belastning och därmed motorns uteffekt varierar med tiden, skiljer mellan nedan angivna driftarter. Märkeffekten vid varje driftart fastställs genom ett belastningsprov, som motorn ska genomgå utan att de i IEC 34-1 och SS 426 01 01 fastställda temperaturgränserna överskrids. Vid driftart S2 ska beteckningen följas av belastningsperiodens längd. Vid driftarterna S3 och S6 ska beteckningen följas av intermittentsfaktor. Exempel: S2 60 min, S3 25%, S6 40% vid driftart S4,S5, S7, S8, S9 skall beteckningar följas av tröghetsmoment m.m. S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 S8 S9 Kontinuerlig drift Korttidsdrift, då motorn under fastställd belastningstid uppnår tillåten temperaturstegring. Därpå följande driftspaus skall vara så lång att motorn åter antar omgivningstemperaturen. Intermittent drift, en sekvens av lika arbetsperioder där varje period består av en del med konstant effekt och en med driftpaus. Arbetsperioden är så kort att termisk fortfarighet ej hinner inträda. Arbetsperioder med jämnt växlande starter, belastningar och driftspauser. Arbetsperioder med jämnt växlande starter, belastningar, bromsningar eller reverseringar och driftspauser. Kontinuerlig drift med periodisk belastning dvs. belastningstid och tomgångstid är så korta, att fortfarighetstillståndet ej uppnås under en arbetsperiod. Arbetsperioder med jämnt växlande starter, belastningar och bromsningar eller reverseringar utan driftspauser. Kontinuerlig drift med intermittent belastningsvartalsändring. Drift med icke-periodisk belastning och varvtalsvariation (typisk frekvensomriktaredrift).
Verkningsgrad Inom EU finns från 2011-06-16 ett lagkrav på lägsta tillåtna verkningsgrad för de flesta elmotorer som tillverkas inom eller importeras till EU. Undantaget är bland annat motorer för explosionsfarliga omgivningar, bromsmotorer och motorer som är integrerade i en maskin så att man inte kan mäta elmotorns verkningsgrad separat. 2-, 4- och 6-poliga motorer från 0,75 till 375 kw med märkvärden för kontinuerlig drift omfattas. Verkningsgraden delas in i IE1, IE2, IE3 och eventuellt även IE4 i framtiden. Högre siffra anger högre verkningsgrad. Verkningsgradsklass och verkningsgrad skall anges på motorns märkskylt. Värdena är baserade på normen IEC 60034-30. IE1 motsvarar ungefär EFF2. IE2 motsvarar ungefär EFF1 och är identisk med NEMA Energy Efficiency / EPACT. IE3 har ytterligare 10-15 % lägre förluster än IE2 och är identisk med NEMA Premium Efficiency. IE4 har ytterligare 10 % lägre förluster än IE3. Verkningsgraden skall mätas enligt norm IEC 60034-2-1 vilket innebär att verkliga värden skall anges medan verkningsgrad enligt den gamla normen IEC 60034-2 fick beräknas genom uppskattning av förlusterna vilket kunnat utnyttjas för att förbättra verkningsgradssiffrorna. Datum för införande är enligt nedan. 2011-06-16 0,75-375 kw minimum IE2, 2015-01-01 7,5-375 kw minimum IE3 alternativt IE2 och varvtalsstyrning, 2017-01-01 0,75-375 kw minimum IE3 alternativt IE2 och varvtalsstyrning. Minimum Verkningsgrad % 2 poler 4 poler 6 poler kw EFF1 IE2 IE3 EFF1 IE2 IE3 IE2 IE3 0,75 77,4 80,7 89,6 82,5 75,9 78,9 1,1 82,8 79,6 82,7 83,8 81,4 84,1 78,1 81 1,5 84,1 81,3 84,2 85 82,8 85,3 79,8 82,5 2,2 85,6 83,2 85,9 86,4 84,3 86,7 81,8 84,3 3,0 86,7 84,6 87,1 87,4 85,5 87,7 83,3 85,6 4,0 87,6 85,8 88,1 88,3 86,6 88,6 84,6 86,8 5,5 88,6 87,0 89,2 89,2 87,7 89,6 86,0 88,0 7,5 89,5 88,1 90,1 90,1 88,7 90,4 87,2 89,1 11 90,5 89,4 91,2 91 89,8 91,4 88,7 90,3 15 91,3 90,3 91,9 91,8 90,6 92,1 89,7 91,2 18,5 91,8 90,9 92,4 92,2 91,2 92,6 90,4 91,7 22 92,2 91,3 92,7 92,6 91,6 93,0 90,9 92,2 30 92,9 92,0 93,3 93,3 92,3 93,6 91,7 92,9 37 93,3 92,5 93,7 93,6 92,7 93,9 92,2 93,3 45 93,7 92,9 94,0 93,9 93,1 94,2 92,7 93,7 55 94,0 93,2 94,3 94,2 93,5 94,6 93,1 94,1 75 94,6 93,8 94,7 94,7 94 95 93,7 94,6 90 95,0 94,1 95,0 95,0 94,2 95,2 94,0 94,9 110 94,3 95,2 94,5 95,4 94,3 95,1 132 94,6 95,4 94,7 95,6 94,6 95,4 160 94,8 95,6 94,9 95,8 94,8 95,6 200-375 95,0 95,8 95,1 96,0 95,0 95,8