Tid för integration. Kommentarer. Mats Hammarstedt

Relevanta dokument
Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Hur påverkar flyktinginvandringen de offentliga finanserna?

Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser

Sammanfattning 2018:3

Perspektivmeldingen 2017

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER

Pressträff. Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december John Hassler: Ordförande

Økonomisk institutt, UiO

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data.

Budgetpropositionen för 2018

Ekonomiska läget i omvärlden Utvecklingen av offentliga finanser Stort reformbehov kommande år

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

Lönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända. ESO-seminarium Eva Löfbom

Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

Delegationen för migrationsstudier Joakim Palme, Ordförande

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Centerpartiets Riksdagsgrupp

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Etableringsreformens första år

Vägen ut i arbetslivet har din bakgrund någon betydelse?

Statistik om Borlänge kommun Jonas Fellström Plan- och markkontoret

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Økonomisk institutt, UiO

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Återutvandring från Sverige

Utmaningar för den ekonomiska politiken

Vad kostar invandringen?

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Hur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/

Delegationen för migrationsstudier. Henrik Malm Lindberg

Invandrare och pensioner

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Arbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1

Sammanfattning 2017:7 Figur Antal asylsökande i förhållande till befolkningen , procent

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser

Gruppen lågutbildade i Sverige

Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi i Danmark 1

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

risk för utrikes födda

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

ETABLERING OCH KARRIÄRVÄGAR för utrikes födda på svensk arbetsmarknad

EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens kriser över? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?

Arbetsmarknadssituationen för flyktingar och flyktinganhöriga The labour market situation for refugees and refugee family members

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Registerdata för integration

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Hushållens ekonomiska standard 2013

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Vågar du möta dina fördomar?

Nyanländas etablering - insatser för hållbart mottagande och effektiv etablering

DECEMBER Kan företagande vara vägen in på arbetsmarknaden för nyanlända?

Bilaga 5. Tabellsamling

Kommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88

Hotell- och restaurangbranschen

Utvecklingen under de senaste åren

Arbetsmarknadsstatistik

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

Integrationspolitiskt program

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden.

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM

Underlag b. Flyktinginvandrarnas framtida ekonomiska standard - särskilt fokus på kvinnor

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Sveriges framtida befolkning Lena Lundkvist

Befolkningsutvecklingen påverkar arbetsmarknaden

Bättre samordning, bättre sammanhållning. - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16

HÖSTBUDGET. Investeringar för fler jobb

Födelseland, kön och utbildning effekter på sysselsättningsgraden

Arbetsmarknadsläget och nyanländas etablering

STATISTI K PÅ LI K A VI LLKO R. Rätt jobb åt utrikes födda akademiker

Hushållens ekonomiska standard

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Sveriges möjligheter att finansiera och genomföra försvarssatsningar. Lars Calmfors FOI 21/3-2017

Östeuropéers rörlighet är lönsam för de rikare EU-länderna

utvecklingen på arbetsmarknaden 83

Statens årsredovisning En sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:101

Hushållens ekonomiska standard

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Regeringens satsningar på nyanländas etablering

Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden?

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

Bilaga 4 till LU2011. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Stefan Eriksson

Utmaningar på arbetsmarknaden

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Transkript:

Tid för integration Kommentarer Mats Hammarstedt

Flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering Tabell 1. Andel (procent) förvärvsarbetande flyktingar (20-64 år) efter vistelsetid i Sverige. Antal år sedan invandring Tidpunkt 1997 2000 2005 2010 2013 0 3,5 4,2 9,1 2,9 5,6 1 9,8 11,0 15,6 9,8 16,0 2 17,9 18,6 26,6 15,7 26,9 5 43,8 35,0 41,6 37,2 10 58,8 51,1 56,6 15 61,6 61,5 Avser folkbokförda personer i åldern 20-64 år. Andelen sysselsatta avser personer i åldern 20-64 år som var registrerade som sysselsatta i november det aktuella året. Källa: www.scb.se, registerdata för integration

Utbildningsnivå Tabell 2. Andel (procent) individer med olika utbildningsnivå bland utrikes och inrikes födda (25-64 år) år 2016 Utbildningsnivå (procent) Inrikes födda Utrikes födda Förgymnasial utbildning Gymnasieutbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre 10 47 16 27 0 20 33 14 26 7 Födda i Syrien 35 22 21 15 6 Irak 29 30 15 22 3 Somalia 52 29 7 5 7 Afghanistan 39 30 11 13 7 Källa: www.scb.se, befolkningens utbildning Uppgift saknas

Sysselsättningsutveckling bland flyktingar Sysselsättningsutvecklingen blivit gradvis sämre under de tre decennier som studeras. Åttiotalets flyktingar kom i arbete snabbare än senare års flyktingar Dock inga skillnader på längre sikt (15-20 år) Under senaste tjugo åren har integrationen varit stabil. Stora skillnader mellan flyktingar med olika ursprungsländer Relativt bra integration: Före detta Jugoslavien, Etiopien/Eritrea, Chile Sämre integration: Irak, Somalia Delar in flyktingarna i grupper med hög och låg integrationspotential

Invandring och offentliga finanser Hur omfördelar med offentliga sektorn inkomster mellan inrikes och utrikes födda? Tvärsnittskalkyl. Cash-flow Jämför offentliga sektorns kostnader och intäkter ett enskilt år Livscykelkalkyl. Nuvärdesberäkning

Invandring och offentliga finanser Intäkter Direkta skatter (kommunalskatt, statlig inkomstskatt, skatt på kapitalinkomster) Socialförsäkringsavgifter Indirekta skatter Kostnader Transfereringar (socialbidrag, bostadsbidrag, barnbidrag, inkomst föranledd av studier, inkomst föranledd av föräldraledighet, arbetslöshetsersättning, inkomst av arbetsmarknadspolitisk åtgärd, ålderspension, förtidspension, sjukpenning) Offentlig konsumtion (sjukvård och äldrevård, stöd till personer med funktionsnedsättning, skola och barnomsorg, kriminalvård och rättsväsende, integrationspolitiska åtgärder, arbetsmarknadspolitik) Övriga utgifter (offentlig förvaltning, försvar, infrastruktur)

Invandring och offentliga finanser Varje år sker en omfördelning från inrikes födda till utrikes födda till ett belopp motsvarande ca 2 procent av Sveriges BNP. BNP = 4600 miljarder (2017). Omfördelningen uppgår till ca 90 miljarder kronor årligen. Men stora variationer över tid! Två faktorer avgörande för omfördelningen: Ålder Sysselsättning En större andel av den utrikes än av den inrikes födda befolkningen utgörs av människor i arbetsför ålder.

Invandring och offentliga finanser Ruists tvärsnittskalkyl finner att den offentliga sektorns nettokostnad för en flykting år 2015 uppgick till ca 60 000 kronor De flyktingar som invandrar idag förväntas leva 58,3 år i Sverige. Genomsnittlig årlig kostnad per flykting: 74 000 kronor Gruppen med hög potential: 53 000 kronor Gruppen med låg potential: 90 000 kronor Resultat i linje med tidigare forskning: Ruist (2015) finner att den offentliga sektorns nettokostnad per flykting uppgår till ca 70 000 kronor per år Aldén & Hammarstedt (2016) finner att kostnaden per flykting minskar från 190 000 kronor till ca 95 000 kronor under första sju åren i landet

Invandring och offentliga finanser Skulle gärna sett mer information om flyktingarnas inkomster Ger en bild av framgången på arbetsmarknaden och ligger till grund för skatteintäkterna Skulle också gärna sett mer analyser av flyktingar med olika utbildningsnivå Integration med låga inkomster leder till låga skatteintäkter

Förändring i kostnadsstruktur (transfereringar) Kostnad 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1 2 3 4 5 6 7 År sedan uppehållstillstånd Barnbidrag Socialbidrag Bostadsbidrag Studiemedel Föräldraförsäkring Ålderspension Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Slutsatser Integrationen av flyktingar tar relativt lång tid. Tämligen konstant under senaste tjugo åren. Den långsamma integrationen gör att flyktinginvandringen blir en kostnad för den offentliga sektorns finanser både på kort och lång sikt Vissa flyktinggrupper har högre integrationspotential Trots kostnader för flyktingmottagandet går det att ha ett offentligfinansiellt överskott (Sverige, 2017) Centrala frågor efter att ha läst rapporten: Hur mycket är det rimligt att integrationen kan förbättras? Vilka åtgärder är effektiva? Utbildning, subventionerade anställningar, förändrade ingångslöner, arbete mot diskriminering