Den nya publikationsekonomin bibliometri, open access och ekosystemet för forskningsinformation Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor Kungliga biblioteket Malmö högskola, 2014-01-22
Programmet OpenAccess.se Samordnar utvecklingen mot open access i Sverige Samverkar med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer Kungliga biblioteket koordinerar Expertgrupp för open access och publiceringsfrågor Konferenser, möten och föredrag Webbplats, blogg och e-postlista
Seminariets delar Bibliometri Vad är det och hur räknar man? Kritisk granskning av bibliometri Fördelning av forskningsmedel med bibliometri Open Access Vad menas och hur skapar man open access? Hur hanterar vi omställningen av den vetenskapliga publiceringen? Publikationshantering Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin? Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Publikationsekonomi Varför har forskningspublikationerna blivit så viktiga? Diskussion
Bibliometri för utvärdering av forskning publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått
Bibliometri = statistiska analyser av publikationer Produktion publikationer Hur många per organisation, forskare, krona? Genomslag citeringar Blir publikationerna lästa och gör intryck i forskarsamfundet? Samverkan nätverk Samförfattande, ämnesrelationer och citeringsrelationer Dynamik Hur förändras ovanstående indikatorer över tiden?
Datakällor för bibliometri Thomson Reuters Web of Science (ISI) 12 000 tidskriftstitlar Elsevier Scopus 18 000 tidskriftstitlar och konferensserier Google Scholar Samlar in "allt på nätet" Även doktorsavhandlingar, böcker och rapporter Egen publikationsdatabas (MUEP) Bättre täckning fler typer av dokument Verifierade data koppling forskare och organisation Inga citeringsdata ingen världsdata
Olika forskningsfälts synlighet i Web of Science 100% Tidskriftsartiklar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Konferenstryck Rapporter Böcker 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH) Övrig samhällsvetenskap Humaniora
Citeringsbaserad bibliometri Bygger på antagandet att en citering speglar en publikations genomslag i forskningssamfundet Citerande/refererande Citerande/refererande B C Referens Citering Citerad A Citering Referens
Citeringar ojämnt fördelade http://www.syque.com/quality_tools/toolbook/variation/measuring_spread.htm
Citeringar i relation till publikationstyp och ålder 45 Average citations related to age and document type 40 35 30 25 20 Review articles Original articles 15 10 5 0
Citeringar i relation till ämne och ålder
Fältnormerad citeringsgrad Publiceringsår Fler citeringar ju fler år sedan publicering 45 40 35 30 25 Average citations related to age and document type Dokumenttyp Översiktsartiklar får 2,5 gånger fler citeringar än originalartiklar Forskningsfält Cellbiologi 10 gånger fler citeringar än matematik Normering jämför lika med lika Samma år, dokumenttyp och forskningsfält Normerat världsmedelvärde = 1 Mer än 1 => större genomslag än världsgenomsnittet Review articles 20 Original articles 15 10 5 0 Average citation per original publication related to age and subject field 70 60 Cell Biology 50 Immunology Microbiology Oceanography Psychology 40 Plant Sciences Zoology Physics, Applied 30 Economics Sociology Veterinary Sciences 20 Law Mathematics Humanities, Multidisciplinary 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Missbrukade bibliometriska indikatorer Citeringar (C) Citeringar kan inte jämföras rakt av mellan olika forskningsfält Average citation per original publication related to age and subject field 70 60 Cell Biology 50 Immunology Microbiology Oceanography Psychology 40 Plant Sciences Zoology Physics, Applied 30 Economics Sociology Veterinary Sciences 20 Law Mathematics Humanities, Multidisciplinary 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Thomson Reuters Journal Impact Factor (JIF) Genomsnittlig citeringsgrad för en tidskrift Är inte tillämplig på tidskriftens artiklar h-index: h antal publikationer citerade minst h gånger Ej justerad för forskningsfält, karriärlängd, samförfattande
Visualiseringar av bibliometriska relationer
Mäter bibliometri forskningskvalitet? en kritisk granskning
Ett fåtal högciterade artiklar skapar medelvärdet 2.5 Confidence interval in relation to analysed number of publications 2 95% confidence interval 1.5 1 0.5 y = 2.06x - 0.41 R² = 0.96 0 1 10 100 1000 10000 Number of analysed publications (full count)
Hur bör man använda bibliometri? Som statistiskt underlag till sakkunniga Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda organisationen Bibliometri fungerar bäst på makronivå En statistisk genväg till kvalitetsbedömning Peer review Bibliometri Länder Lärosäten Grupper Individer 1 10 100 1000 10000 100000 Publikationer per år
Mäter citeringsbibliometri forskningskvalitet? Ja, om: Forskningen publicerar sig i internationella tidskrifter Impact (citeringar) = kvalitet Forskningen är "konventionell" Datamaterialet är stort (> 500 publikationer) Nej, om: Forskningen genererar böcker, rapporter, patent, debattartiklar och praktiska resultat Citeringar betyder något annat än impact Forskningen är ung, smal och paradigmbrytande Datamaterialet är litet (< 50 publikationer) Ej diagnostiskt: Bibliometri mäter inte frånvaro av kvalitet
Fördelning av forskningsmedel med bibliometri
Forskningspolitiska propositionen 2008 10% av lärosätenas basanslag konkurrensutsattes 5% baserat på externa medel 5% baserat på publikationer och citeringar Produktion gånger genomslag Publikationer gånger citeringar Antal publikationer och citeringar justeras för olikheter i forskningsfälten All statistik baserad på Thomson Reuters databas
VRs arbete med publiceringsindikatorn 2009 VR tog fram ny modell "SEK per pek" Föreslog utvidgning av dataunderlaget med Kungl. bibliotekets SwePub Vetenskapsrådet styrelse rekommenderade regeringen att vänta med implementering Regeringen uppdrog åt VR att räkna enligt forskningspropositionens modell Samma modell för budgetåren 2010-2014
Web of Science + SwePub = sant? 100% 90% 80% 70% 60% SwePub-data 50% 40% 30% Web of Science-data 20% 10% 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Övrig samhällsvetenskap Humaniora
Forskningspolitiska propositionen 2012 Ny modell för fördelning av medel till lärosätena Baserad på kollegial bedömning VR levererar modell till årsskiftet 2014/2015 KB får uppdrag att utveckla SwePub för statistik tillsammans med VR Blir SwePub en del av den nya fördelningsmodellen? VR får uppdrag att utveckla SweCRIS Nationellt forskningsinformationssystem Publikationsdata från SwePub blir del av SweCRIS
Svenska ekosystemet för forskningspublikationer Publikation Forskare CV för ansökan Regering Universitetsledning Lokal publikationsdatabas (MUEP) Prisma Vetenskapsrådet Rapporter Analyser Insamling SwePub Kungl. biblioteket Utsökning? Research.se SweCRIS Vetenskapsrådet
Open Access nya krav och möjligheter för dina publikationer
Från kommunikation till tidskriftsmarknad Forskarnas brevkommunikation blev en tidskriftsmarknad Förlag och tryckerier behövdes för paketering och spridning av publikationer Affärsmodell baserad på forskarnas behov av uppmärksamhet och anseende Tidskrifternas renommé blev karriärvaluta Förlagen betalar varken författare, redaktörer eller granskare Marknadsmässiga prenumerationspriser
Internet skapar nya förutsättningar Nätbaserad spridning av information Behovet av tryckerier och distribution av papper försvinner Behovet av paketering av informationen i tidskrifter minskar Forskarna publicerar manus, artiklar, bloggar, föredrag, etc. på nätet Förlagen flyttar den gamla pappersmodellen till internet Big deals paket med tidskrifter döljer kostnadsökningar
Vetenskaplig publicering prenumeration Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter Allmänhet $ $? Redaktör Forskare! Tidskrift Förlag! Granskare Forskare Överlåtelse av upphovsrätten! Publikation Forskningsfinansiär $! Projekt! $! Bibliotek Forskare $ Universitet $
Vad innebär open access? Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet Med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt free availability on the public internet, permitting any users to read, download, copy, distribute, print, search, or link to the full texts of these articles, crawl them for indexing, pass them as data to software, or use them for any other lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers other than those inseparable from gaining access to the internet itself. The only constraint on reproduction and distribution, and the only role for copyright in this domain, should be to give authors control over the integrity of their work and the right to be properly acknowledged and cited. Budapest Open Access Initiative 2001
Gratis och libre grader av frihet i open access Gratis OA tar bort ekonomiska hinder Fritt att läsa men inget mer Libre OA tar bort hinder för användning Gratis OA + ytterligare frihet för återanvändning Creative Commons CC-BY licens gör det fritt att: ladda ned och samla in för bearbetning länka, kopiera och sprida vidare indexera för sökning i databaser göra textmining skapa bearbetningar
Vetenskaplig publicering open access Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter!!! Allmänhet Redaktör Forskare!! Tidskrift Förlag! Granskare Forskare Forskningsfinansiär $ $ Publikation! Projekt $! $ OA-krav! Bibliotek Forskare $ Universitet $
Två huvudvägar till open access Gröna vägen Placera en kopia i ett öppet arkiv ämnesarkiv eller vid eget lärosäte Parallellpublicering Gyllene vägen Publicera i en tidskrift med en open access-modell Producenten finaniserar
Parallellpublicering den gröna vägen till OA Kopia av publikationen på annat ställe än i tidskriften Fördelar Ändrar inte det traditionella systemet Relativt små extra kostnader Synliggör material som inte publicerats på annat sätt Nackdelar Extra arbete för forskare och bibliotek Embargo-tid mellan publicering och open access Ej tidskriftens version av artikeln Inte ekonomiskt hållbart för tidskrifterna på sikt Artikeln sällan fri för återanvändning ( Libre OA )
OA-tidskrift den gyllene vägen till OA Artikeln fri att läsa på tidskriftens webbplats Fördelar Den slutgiltiga artikeln som open access Inget embargo Artikeln fri för återanvändning ( Libre OA ) Ekonomiskt hållbart för tidskrifterna/förlagen Nackdelar Kostsamt för universitet och forskningsfinansiärer Dubbla system under övergången Hur hantera publiceringsavgifter för icke-finansierad forskning? Hybrid-OA friköpta artiklar i prenumerationstidskrifter skapar dubbla kostnader
Stödet för open access ökar Svenska forskningsfinansiärer kräver open access sedan 2010 Vetenskapsrådet, Formas, Forte (FAS), Riksbankens Jubileumsfond, Wallenbergstiftelsen, Östersjöstiftelsen Svenska regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet "utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information" EU-kommissionen all forskning i Horizon 2020 open access från år 2014 uppmanar medlemsländerna att anta nationella OApolicyer
Open access skapar nya publiceringsformer Mega journals Renodlad service till den publicerande forskaren PLoS ONE 80 artiklar/dygn Community journals PeerJ livstids författarmedlemskap för $99 Funder journals Fritt att publicera och läsa elife Wellcome Trust
Oseriösa open access-tidskrifter Författaravgifter skapar grund för en ny marknad Tidskrifter utan seriös peer review Bjuder in till publicering via spam-liknande e-post Lurar oerfarna forskare i behov av meritering Jeffrey Bealls lista med misstänkt skumma tidskrifter och förlag scholarlyoa.com/publishers/ Seriösa OA-förlag och tidskrifter OASPA.org Open Access Scholarly Publishers Association DOAJ.org Directory of Open Access journals
Hur du hanterar publikationsekonomin
Hur optimerar man sitt bibliometriska utfall? Skriv artiklar på engelska i internationella tidskrifter Kontrollera tidskriftens genomslag (Journal Impact Factor) Samarbeta och sampublicera Referera till dina tidigare publikationer (själv-citera) Använd ett unikt och konsekvent författarnamn Ange tydliga organisationsanknytningar Gör dig unik med en identifierare från ORCID.org
Öka synlighet och genomslag för din forskning Publicera open access fritt tillgängligt för alla Registrera publikationen i din organisations publikationsdatabas Lägg din CV på nätet med publikationslista Med länkar till publikationerna Använd preprint-arkiv för snabbare spridning Blogga, twittra, facebooka, instagramma, Delta i communitites ResearchGate, Mendeley, Publicera dina forskningsdata
Hur hanterar du krav på open access? Inkludera en publiceringsstrategi i projektplanen Vilka kanaler? Publiceringsavgifter? Förenliga med finansiärens krav? Läs kontraktet med forskningsfinansiären Läs avtalet (CTA) med tidskriften/förlaget Försök få undantag om det inte stämmer med finansiärens krav Right to publish istället för överlåtelse av upphovsrätt
Vem betalar för open access-publiceringen? Forskningsfinansiären Kostnaden för publicering del av projektkostnaden Separat bidrag för publiceringen Publiceringsfonder vid lärosätet Administreras ofta av biblioteket Ny budgetpost skapar omställningsproblem Mikrofaktura per publikation skapar mycket administration
Redskap för forskare och bibliotekarier DOAJ.org Directory of Open Access Journals Hitta OA-tidskrifter inom olika ämnesområden SHERPA/ROMEO Villkor för parallellpublicering OASPA OA Scholarly Publishers Association Kontrollera vilka förlag som är seriösa Bealls lista Kontrollera vilka tidskrifter som kan vara oseriösa
Varför publikationsekonomi?
Kunskapssamhället och publikationsekonomin Kunskapssamhälle global konkurrens Forskningen en produktionsfaktor Forskaren en kunskapsproducent Universiteten kunskapsfabriker Vetenskapliga publikationer mätbara mått på prestation och genomslag Research Intelligence Systems CRIS Current Research Information System SweCRIS Nationellt forskningsinformationssystem
En framväxande publikationsekonomi Bibliometrin blir del av forskningsutvärderingar Underlag för statistik över produktion och genomslag Publikationsmått används för medelstilldelning Både centralt av regeringen och lokalt av universitetsledningar och institutionsledningar Publikationsmått är en del av universitetsrankningar Används av studenter och forskare när de väljer universitet Publikationernas antal, citeringsgrad och inramning räknas inte deras innehåll
Tack för mig! Frågor? Diskussion! Web: openaccess.se Blogg: openaccess.kb.se E-mail: ulf.kronman [at] kb.se Twitter: @UlfKronman Kronman, U: Managing your assets in the publication economy. Confero. 2013. DOI: http://dx.doi.org/10.3384/confero13v1130117