LKO. Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Verksamhetsberättelse 2010 LKO

LKO. Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Verksamhetsberättelse 2010 LKO

Projektledarens förord Som en följd av SKB:s platsvalsbeslut i juni 2009 förändrades LKO-projektets organisation från och med den 1 januari 2010. De tre tidigare arbetsgrupperna har ersatts av en ny arbetsgrupp, Granskningsgruppen. Gruppens främsta uppgift är att bevaka de lokala miljöfrågorna samt säkerhetsfrågorna under byggande och drift av Clink, som kommer att bli en integrerad anläggning bestående av nuvarande Clab och den nya inkapslingsanläggningen. Granskningsgruppen består av förtroendevalda, experter, regionförbundets projektledare, kommunala tjänstemän samt representanter från organisationer verksamma i Misterhultsområdet. Projektet samordnas som tidigare av Utvecklingsgruppen där kommunstyrelsens ordförande leder arbetet. Trots att Granskningsgruppen är ny så har många av dess medlemmar lång erfarenhet från LKO-projektet. Gruppen består till stor del av medlemmar i det som tidigare var Säkerhetsgruppen och Misterhultsgruppen. Eftersom de två grupperna haft olika uppdrag i projektet har det varit viktigt att bygga upp kompetensen i gruppen. En del av kompetensuppbyggnaden bestod i ett studiebesök hos projektledningen för Citytunneln i Malmö. Fokus låg på det framgångsrika miljöarbete som präglat projektet. En bra förberedelse inför den kommande granskningen av SKB:s miljöbalksansökan. Gruppen har också gjort studiebesök på Clab och träffat ledningen för inkapslingsprojektet för att diskutera kommande samarbete. Inledningen av verksamhetsåret ägnades annars i huvudsak åt granskning av och yttrande över SKB:s preliminära MKB som dessutom var föremål för samråd. Ett antal kritiska frågor identifierades som kommer att bevakas i kommande ansökan. Under hösten lades en hel del av arbetet på granskningen av SKB:s Fud-program 2010. Kommunens yttrande konsenterades framförallt på de frågor som berör Clab och den kommande inkapslingsanläggningen. Det är angeläget att mellanlagringen i Oskarshamn inte får permanent karaktär eller sväller ut i stor volym. Faktorer som äventyrar slutförvarets igångsättning bedömer kommunen vara avgörande i denna fråga. Omständigheter som direkt och indirekt påverkar igångsättningen har därför varit en viktig del i kommunens granskning. Rolf Persson Projektledare 1

Verksamhetsberättelse 2010 Kortfattad redovisning LKO-projektets huvuduppgift är att förbereda ett komplett underlag för kommunfullmäktiges beslut om eventuell lokalisering av en inkapslingsanläggning till Oskarshamns kommun. Det ställer stora krav på medverkande att upprätthålla arbetssätt, inriktning och engagemang under flera år. LKO-projektets övergripande uppdrag är att vid en ansökan om inkapslingsanläggning presentera ett fullgott underlag för ett beslut i kommunfullmäktige. Beslutstillfället som avses är när kommunen ska yttra sig till regeringen i tillåtlighetsärendet, vetobeslutet. Målsättningen är att alla frågeställningar av betydelse ska vara genomlysta i det underlag som lämnas. Detta innebär att LKO-projektet ska: Bevaka att de övergripande kraven för kommunens medverkan i lokaliseringsprocessen uppfylls. Fortlöpande följa miljöfrågorna och påverkan lokalt och regionalt. Fortlöpande följa säkerhetsfrågorna. Bevaka direkta och indirekta möjligheter till utveckling i kommunen som är kopplade till slutförvarsprojektet. Initiera utredningar över frågeställningar som uppkommer. Öka beslutsfattarnas och kommuninvånarnas kompetens inom kärnavfallsområdet, särskilt avseende inkapsling av använt kärnbränsle. Inhämta frågor och synpunkter från kommuninvånarna och våra grannkommuner. Upprätthålla internationella kontakter för att följa utvecklingen inom andra länders kärnavfallsprogram med tonvikt på lokalt deltagande. Arbetet ska genomföras i den anda som utvecklats i projektet enligt Oskarshamnsmodellen med transparens och öppenhet som främsta ledstjärnor. Efter platsvalsbeslutet i juni 2009 togs under hösten fram ett nytt förslag till organisation för LKO-projektet. Den nya organisationen fastställdes av kommunfullmäktige i december 2009 och trädde i kraft den 1 januari 2010. Följande aktiviteter har genomförts under 2010: 10 möten i granskningsgruppen 2 möten i utvecklingsgruppen 9 konferenser som vi arrangerat eller deltagit i 7 studiebesök varav 5 utländska som blivit informerade om LKO:s arbete 11 möten med SKB och eller SSM 2

4 redovisningar i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 1 studieresa 3 samråd Övergripande krav I december 2009 fastställde kommunfullmäktige ett antal övergripande krav för kommunens fortsatta medverkan i kärnavfallsprocessen. Dessa tillsammans med LKO-projektets nya uppdrag redovisas nedan. Inkapslingsanläggningen ska byggas och drivas med teknik och säkerhetstilllämpningar i framkant av utvecklingen Kommentar: Vår utgångspunkt är att inkapslingsanläggningen ska bli en tillgång i kommunen genom god utformning, hög säkerhet, god miljö, hög teknisk standard, samt vara ett tekniskt och miljömässigt föredöme. Anläggningen kommer troligen att bli den första i sitt slag i världen och därmed bli ett intressant besöksmål för både experter och allmänhet. Kvalitén på anläggningen ska framgå genom bl a god arkitektonisk utformning, hög kvalitet på materialval såväl exteriört som interiört. Teknikval och processer i stort som i smått ska bygga på goda säkerhetsmarginaler och försiktighet i tillämpning. Anläggningar, installationer och processer ska löpande förbättras/dateras upp så att bästa möjliga teknik tillämpas. Villkor, riktvärden och gränsvärden som kan innefattas i ett kommande tillstånd från miljödomstol eller regeringen ska ses som minimikrav. Vi anser att anläggningen ska ligga i framkant av utvecklingen, såväl inom miljöområdet som inom teknikval i övrigt. Endast använt kärnbränsle som produceras i landet enligt SKB:s redovisning i skrivelse daterad 2006-03-17 beaktas i lokaliseringsprocessen. Kommentar: Vid kommunfullmäktige den 8 maj 2006 beslutades att ändra lydelsen till den det har ovan. SKB kunde därigenom göra platsundersökningar för använt kärnbränsle från 60 års drift av kärnkraftverken. Antalet kapslat ökar därmed från 4500 till 6000 st. Oavsett hur många kapslar som ska kapslas in är det endast avfall som uppstått i Sverige som kan bli aktuellt. Enligt svensk lag kan heller inte utländskt bränsle bli aktuellt att slutförvaras, och därmed också inkapslas, i landet. Resultatet av utredningar inom samhällsprogrammet om såväl juridiska som politiska aspekter är att slutförvaring av utländskt avfall i Sverige inte kommer att aktualiseras av EU. Kommunens krav är så här långt uppfyllt. I den kommande ansökan måste sökanden (SKB) ange vilka volymer som ansökan avser, dvs. hur många kapslar man vill kapsla in och deponera. Om ansökan innefattar fler kapslar än vad som tidigare angivits har kommunen möjlighet att agera i miljödomstolen. 3

Medborgarnas acceptans och kommunens medgivande av en platsundersökning vilade på förutsättningen att SKB:s program endast omfattar använt kärnbränsle som produceras i landet. Även om det i nuvarande lagstiftning är tydligt att endast svenskt avfall får slutförvaras i landet så markerar kommunen sitt ställningstagande med detta övergripande krav. En förutsättning för kommunens fortsatta medverkan i lokaliseringsprocessen är att det arbete som kommunen lägger ned även i fortsättningen till fullo ersätts av medel från kärnavfallsfonden. Kommentar: Oskarshamns kommun har sedan 1994 varit engagerad i slutförvarsfrågan. Tillsammans med Östhammars kommun har vi på lokal nivå tagit ansvar för en nationell fråga. I kommunen finns ett starkt folkligt och politiskt stöd för det arbete som görs i projektet. Det är inte rimligt att detta arbete ska finansieras med ordinarie skattemedel. För att vi även i fortsättningen ska kunna möjliggöra ett stort deltagande och höja vår kompetens så krävs en fortsatt finansiering från Kärnavfallsfonden. LKO:s uppdrag är att vid en ansökan om inkapslingsanläggning presentera ett fullgott underlag för ett beslut i kommunfullmäktige. Beslutstillfället som avses är kommunens yttrande till regeringen inför tillåtlighetsbeslutet ( vetobeslutet ) enligt miljöbalken. Detta kommer att ske tidigast år 2014 men kan även dröja ett par år till. Det är inte otroligt att det även efter detta beslut finns behov av att bevaka frågeställningar i kärnavfallsfrågan. Bidrag från Kärnavfallsfonden avser informationsinsatser för lokalisering av slutförvarsanläggningar, så bidrag efter lokaliseringsbeslutet faller utanför nuvarande regelverk. 4

LKO-projektets resurser och ekonomi I LKO-projektet fanns följande anställda och internt köpta tjänster vid utgången av 2010: Projektledare, LKO-projektet Rolf Persson, 75 % Administrativa tjänster köps från kommunledningskontoret motsvarande 75 % tjänst. Till projektet fanns dessutom kopplade följande konsulter som är experter till projektledningen och arbetsgruppen: Antonio Pereira Bo Carlsson Projektet köper också tjänster av Nova Högskolecentrum. I LKO-projektets organisation medverkar ca 20 personer, politiker, tjänstemän och intresserade kommuninvånare. Kommunala tjänstemän ersätts med en genomsnittskostnad på 200 kr per timme. Andra medverkande får sammanträdesarvoden på samma sätt som i den kommunala/politiska verksamheten. LKO-projektet beräknade verksamhetens kostnader 2010 till 3,4 milj. kr. En ansökan lämnades in till Strålsäkerhetsmyndigheten på 2,4 milj. kr. Anledningen till ansökan om ett lägre belopp var att projektet tidigare beviljats 1 milj. kr från Miljdepartementet vardera för åren 2009 och 2010. Hela bidraget kommer från kärnavfallsfonden. Det extra bidraget som kommunen beviljats för år 2010 ska redovisas separat till regeringen. Kostnaden för verksamheten under 2010, exklusive bidrag från kärnavfallsfonden uppgår till 2 586 103 kronor. Sammanställd resultaträkning och granskning av räkenskaper framgår av bilagorna 7 och 8. 5

Sammanfattning av pågående aktiviteter Förslag till inkapslingsanläggning i anslutning till Clab. 1992 presenterade SKB i sitt forskningsprogram FUD 92 sina planer på lokalisering och utformning av det svenska systemet för att slutförvara det använda kärnbränslet. I det MKB-samråd som genomförts för inkapslingsanläggningen är lokalisering vid Clab huvudalternativet. En alternativ lokalisering som även utretts är i Forsmark. Inkapslingsanläggningen är en komplicerad industriell anläggning där det använda starkt radioaktiva bränslet lyfts upp från CLAB:s bassänger till strålskyddade s.k. heta celler. Det använda bränslet som därefter hanteras i luft, placeras sedan i stålbehållare inneslutna i kopparcylindrar vilka förses med ett lock som svetsas på kopparcylindern. SKB genomför i kapsellaboratoriet i Oskarshamns hamn ett utvecklingsprogram för att finna en fungerande teknik för detta arbete. Kommunen följer forskning och utveckling i kapsellaboratoriet och på Äspö. Tekniken att svetsa samman lock och kapsel samt provning av fogarna har utvecklats och en svetsmetod, friction stir welding, har valts som referensmetod för ansökan enligt kärntekniklagen för inkapslingsanläggningen. Fortfarande pågår arbete med att utveckla metoder för oförstörande provning. Det är i första hand SSM som följer utvecklingen på inkapslingsområdet och en viktig del i Granskningsgruppens uppdrag är att ta del av SSM:s arbete från denna uppföljning. Även alternativa lokaliseringar av inkapslingsanläggningen ska utredas samt konsekvenserna av att ingen åtgärd görs (ett så kallat nollalternativ). I november 2006 lämnade SKB in en ansökan till dåvarande SKI enligt kärntekniklagen om att få bygga en inkapslingsanläggning. SKB lämnar den 16 mars 2011 en samlad ansökan för hela slutförvarssystemet enligt både miljöbalken och kärntekniklagen. SKB har således ändrat den ursprungliga planen att först göra en komplett ansökan för inkapslingsanläggningen och därefter en för slutförvaret. Kommunens villkor om att inte ta inkapslingsanläggningen i drift förrän slutförvaret är klart är inte aktuellt längre. Tillstånd att bygga inkapslingsanläggningen och slutförvaret kommer samtidigt. 6

Sammanfattning av Granskningsgruppens verksamhet Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av granskningsgruppens verksamhet under året. Gruppens protokoll finns att läsa på projektets hemsida: www.oskarshamn.se. Granskningsgruppens verksamhet 2010 Den nya granskningsgruppen, som i huvudsak består av medlemmar från före detta Säkerhetsgruppen och Misterhultsgruppen, fick som sin första konkreta arbetsuppgift att yttra sig över den preliminära MKB som SKB valt att samråda om. De områden som gruppen valde att koncentrera sin granskning till var: Omfattning och innehåll Clab o Vattenhantering o Utsläpp av radionuklider Clink o Torkning av bränsle o Avfallshantering o Buller o Trafikolycksrisker Nollalternativet Säkerhetsfrågor Under hösten lades mycket energi åt granskningen av Fud-rapport 2010. De viktigaste frågorna som berördes i kommunens yttrande var: Behov av fortsatt forskning och utveckling Konsekvenser av ökad utbränning av bränsle i reaktorerna Möjlighet till återtag o Under driftskedet o Efter förslutning Markförvar Torkning av bränsle Torr mellanlagring av styrstavar Tidplan, framförallt med avseende på lagringskapaciteten i Clab 7

Granskningsgruppens deltagare Charlotte Liliemark Ordförande Rigmor Eklind (s) Vice ordförande Matti Wahlström (v) Elisabeth Englund (kd) Anders Stenberg (m) Kerstin Åbinger Samhällsbyggnadskontoret Anders Svalin Regionförbundet Catharina Lihnell Järnhester Döderhults Naturskyddsförening Bengt-Åke Persson Misterhultsföretagarna Kaj Lindholm Misterhultsbygdens intresseförening Karl-Gunnar Karlsson Misterhults församling Övriga Lena Andersson Rolf Persson Bo Carlsson Antonio Pereira Sekreterare Projektledare Expert Expert 8

Oskarshamnsmodellen Vi har sammanfattat LKO:s arbete med kärnavfallsfrågorna i sju punkter i något vi beskriver som Oskarshamnsmodellen. Öppenhet och delaktighet Allt material på bordet, verkligt inflytande. MKB vår plattform Vi tar fram underlag tillsammans med övriga parter men vi fattar våra beslut oberoende. Kommunfullmäktige vår uppdragsgivare Kompetent uppdragsgivare som svarar inför väljarna. Allmänheten är en resurs Tydlig process och konkreta förslag ger engagemang och inflytande. Miljögrupperna är en resurs Miljögrupperna och deras experter ger viktiga bidrag till arbetet. SKB pressas till tydliga svar Vi måste ha kunskap för att ställa de svåra frågorna. Våra frågor måste få tydliga svar. Myndigheterna är våra experter SSM deltar under hela processen. Vårt beslut tas efter myndigheternas ställningstagande. 9

Information och kunskapsuppbyggnad Den nybildade granskningsgruppen hade sitt första möte den 14 januari. Förutom en presentation av gruppens medlemmar och planering för det kommande året gjordes också en genomgång av den nya organisationen och det nya uppdraget. På eftermiddagen samma dag hade SKB bjudits in för att presentera den preliminära MKB:n. Mötet hölls i Höganäslokalen i Figeholm. Granskningsgruppens andra möte för året den 25 januari ägnades framförallt åt granskningen av den preliminära MKB som SKB lämnat som en del i samrådsprocessen. Projektet närvarade vid regiondagarna i Kalmar den 28-29 januari. Den 5 februari hade styrgruppen för Eden of Sweden FoU möte. SKB hade bjudit in till samråd om den preliminära MKB:n i Östhammar den 6 februari. Som en del av vårt förberedelsearbete och kunskapsuppbyggnad var LKO-projektet närvarande. På kvällen den 9 februari genomfördes motsvarande samråd för Oskarshamns kommun i Hägnad, Figeholm. Granskningsgruppen hade träffats på eftermiddagen samma dag för att förbereda sina frågor till SKB. Den 10 februari genomfördes ett arbetsmöte med SKB International. Regionförbundet, SKB och LKOprojektet hade den 18 februari ett planeringsmöte för kommande regionala informationsinsatser. Representanter för Linnéuniversitetet var på besök den 23 februari och fick information om kärnavfallsprojektet. Den 25 februari var de närmaste intressenterna samlade för en diskussion om väg 743. På kvällen samma datum hade SKB bjudit in samtliga deltagare i LKOprojektet till en avslutning. Den 3 mars hade Kristdala samhällsförening kallat till ett öppet möte med information om kärnavfallsprojektet och mervärdesavtalet. SSM, länsstyrelserna i Kalmar och Uppsala län samt Östhammars och Oskarshamns kommuner hade den 10 mars ett gemensamt möte för att diskutera den kommande prövningsprocessen och den preliminära MKB:n. LKO-projektet har erbjudits en plats i den referensgrupp om kopparkorrosion som SKB inrättat. Gruppens första möte ägde rum i Stockholm den 24 mars. Vid granskningsgruppens möte den 26 mars gjordes bland annat en genomgång av kritiska säkerhetsfrågor som den tidigare säkerhetsgruppen identifierat. Projektet medverkade vid en runda bords konferens i Luxemburg den 8-9 april arrangerad av EU-kommissionen och ANCLI. Temat var tillämpningen 10

av Århuskonventionen inom kärnavfallsområdet. Kärnavfallsrådet hade ett öppet rådsmöte den 15 april 2010 på Näringslivets hus i Stockholm. LKO deltog i mötet där flera talare redogjorde för bergtekniska utmaningar vid uppförandet av ett slutförvar av använt kärnbränsle, som var mötets tema. När granskningsgruppen träffades den 23 april behandlades bland annat följande två frågor. Information och diskussion om de regionala miljömålen och dess roll i den kommande ansökan. Rapport från Kärnavfallsrådets öppna möte om bergtekniska utmaningar vid uppförandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. Den 3 maj hade SKB kallat till samråd i Östhammar på temat - Säkerhetsanalysens roll i miljökonsekvensbeskrivningen. Projektet hade tre representanter på plats. Östhammars och Oskarshamns kommuner hade den 20 maj ett så kallat ÖSOS- möte på Arlanda. De båda kommunerna presenterade sina nya organisationer och gick igenom respektive kommuns synpunkter på den preliminära MKB:n. Dessutom fördes diskussioner om gemensamt arbete med kommande ansökan och Fudrapport. Styrgruppen för Eden of Sweden FoU hade möte den 24 maj. Granskningsgruppens möte den 27 maj ägnades i sin helhet åt tillståndsprocessen och tillståndsansökans omfattning och innehåll. Miljöjuristen Peggy Lerman hade anlitats för att gå igenom processen kring tillståndsansökan för Clink. Den 28 maj arrangerade Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning, MKG, ett seminarium i Uppsala i Studiefrämjandets lokaler. Seminariet Kärnavfall hot och möjligheter handlade om kopparkorrosion, juridik och djupa borrhål. LKO deltog i seminariet. IAEA arrangerade en internationell konferens om använt kärnbränsle i Wien den 31 maj 4 juni. LKOprojektet var inbjudet för att medverka i en paneldiskussion om intressenters medverkan. Den 7 juni hade referensgruppen för kopparkorrosion sitt andra möte. En flygstrejk kom dock i vägen för vår medverkan. Representanter för franska medier och myndigheter var på besök den 16 juni och fick veta mer om projektet. Granskningsgruppen hade satt av en heldag för sitt möte den 17 juni. Förmiddagen ägnades åt ett studiebesök vid Clab. Eftermiddagen ägnades åt ett möte med SKB:s projektgrupp för Clink. Styrgruppen för Eden of Sweden FoU hade möte den 23 juni. Projektet medverkade vid ett möte med Trafikverket angående väg 743 den 24 juni. Projektledaren deltog och föreläste vid utbildningen Decommissioning and radioactive waste management i Cambridge den 28 juni-2 juli. Den 25 augusti hade vi besök av representanter för franska EDF och italienska Enel. De var intresserade av hur Oskarshamn jobbat med den lokala förankringen av kärnavfallsprojektet. Granskningsgruppens möte den 26 11

augusti ägnades bland annat åt förberedelser och information inför en kommande studieresa till Malmö och Citytunneln. Dessutom fick gruppen information om pågående översyn av lagstiftningen inom kärnteknik- och strålskyddsområdet. Framtidsdagarna är ett årligen återkommande arrangemang riktat till kommuninvånarna i Oskarshamn. I år ägde detta rum den 27-28 augusti. LKO-projektet var naturligtvis där. Den 2 oktober hade vi besök av politiker och tjänstemän från de schweiziska kantoner som är tänkbara kandidater för ett slutförvar av använt kärnbränsle. Östhammar och Oskarshamn gjorde en gemensam presentation av hur vi arbetat i de båda kommunerna. Oskarshamns kommun har ett vänortssamarbete med kommunen Hibicus Coast i Sydafrika. Under ett besök från deras kommunledning den 6 september berättade projektledningen om LKO-projektets arbete. Granskningsgruppen genomförde den 9 september ett studiebesök hos projektorganisationen för Citytunneln i Malmö. Syftet var framförallt att ta del av projektets arbete med miljöfrågor. Den 20 september genomfördes ett arbetsmöte om väg 743. Nuvarande och tidigare projektledning intervjuades den 21 september av en forskare vid Örebro Universitet för en avhandling om dialog och deltagande i slutförvarsfrågan. SSM, länsstyrelserna i Kalmar och Uppsala län samt Östhammars och Oskarshamns kommuner hade den 22 september ett uppföljande gemensamt möte för att diskutera den kommande prövningsprocessen. Samma dag var en japansk journalist på besök i Oskarshamn för att informera sig om LKO-projektet. Projektet deltog vid ett möte med Misterhultsföretagarna den 24 september. På dagordningen stod bland annat frågor kring kommande etablering av inkapslingsanläggning. Granskningsgruppens möte den 14 oktober hade två huvudpunkter på agendan. Planering av Fud-granskningen och genomgång av miljödomen för Citytunneln i Malmö. Den 19 oktober träffade representanter för Nova och LKO SKB International. Strålsäkerhetsmyndigheten hade den 22 oktober bjudit in till en information för remissinstanserna avseende SKB:s Fud-program. Från Oskarshamn deltog sex personer. Den 27 oktober genomfördes det sista myndighetssamrådet om platsundersökningsskedet mellan SSM och SKB. Kommunerna har haft var sin observatörsplats. Vi deltog även vid detta tillfälle. Samtliga nämndspresidier i Oskarshamn hade den 27-28 oktober möte om gemensamma utvecklingsfrågor. Kärnavfallsprojektet var en given punkt på agendan. Den 1 november genomfördes överläggningar med Regionförbundet i Kalmar län om samverkan i kärnavfallsfrågan. En studiecirkel från Vuxenskolan informerades den 10 november om kommunens arbete med slutförvarsprojektet. 12

Granskningsgruppens möte den 11 november ägnades i huvudsak åt förslaget till yttrande över Fudprogrammet. Projektet medverkade den 15 november vid ett möte med reserensgruppen för kopparkorrosion i syrefri miljö. Den 16 november hade vi besök av en informatör från SSM. Fem personer från Oskarshamn deltog den 17 november vid Kärnavfallsrådets seminarium Bästa möjliga teknik tolkning och användning inom olika avfallsområden. Hultsfreds kommun arrangerade den 26 november en demokratidag med de närliggande kommunerna. LKOprojektet var där och berättade om det lokala demokratiarbetet inom kärnavfallsprojektet. Den 30 november besökte en fransk parlamentariker Oskarshamn och fick bland annat en information om LKOprojektet. Granskningsgruppen hade sitt sista möte för året den 8 december. Arbetsplanen för 2011 fastställdes. Granskningsgruppens ordförande och projektledaren deltog vid en konferens i Reims den 15-17 december. Temat för konferensen var Reversibility and Retrievability in Planning for Geological Disposal of Radioactive Waste. 13

Bilageförteckning Bilaga 1 Granskningsgruppens arbetsplan 2010 Bilaga 2 Minnesanteckningar Granskningsgruppen 2010 Bilaga 3 Verksamhetsberättelse 2009 för LKO-projektet, KF 2010-06-07 Bilaga 4 Remissyttrande över skrivelse från MKG angående ersättning från kärnavfallsfonden till miljöorganisationerna, KF 2010-11-16 Bilaga 5 Remissyttrande över förslag till direktiv om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, KF 2010-12-21 Bilaga 6 Remissyttrande över SKB:s Fud-program 2010, KF 2010-12-21 Bilaga 7 Sammanfattande räkenskapsberättelse, resultat- och balansräkning 2010 Bilaga 8 Granskning av räkenskaper och verksamhetsberättelse, Öhrlings. Rapport över utförd granskning, kommunens revisorer 14