Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella mätningar av Q och W. Då ansätts ofta en generell avbördningskurva av formen: n Q = ah Där Q är flöde, h är vattendjupet vid sjöutloppet, och a och n är empiriska konstanter. Problemet är att sätta rimliga värden på konstanterna a och n. 2
Generell avbördningskurva Gun Grahn (2002) jämförde parametrarna hos ett stort antal fältmätta avbördningskurvor med avrinningsområdenas och sjöarnas egenskaper. Inget tydligt samband mellan parametrarna och areor och/eller sjöprocent. Låga värden på a och n ger små förändringar i Q med W, passande för mindre områden. För stora områden bör a vara stort och n ha mindre betydelse. Rekommenderade värden för n: Sjöprocent (%) <1 1-5 >5 n 1,8 2,0 2,5 Ansätt a = områdets area/100 + 0,5*bredden på sjöutloppet, men större värden än a = 100 är sällsynta. 3 Jämför modellprestanda (R 2 ) 1 0.9 0.8 Generell 0.7 0.6 0.5 0.4 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1 Observerad 4
Generell avbördningskurva Thomas Skaugen (2004) presenterade en metod för att bestämma konstanterna a och n från kartmaterial och medelvattenföring (MQ). I en karta mäts det geometriska förhållandet mellan sjön och utloppet, vilket bestämmer konstanten n. För att bestämma konstanten a introduceras medelvattenföringen och ett uttryck för djupet vid medelvattenföringen. Sex norska områden testades. Sjö B H B H Vattendrag 5 Jämför uppskattade och observerade a Generell 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Observerad 6
Jämför uppskattade och observerade n 3 2.5 2 Generell 1.5 1 0.5 0 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 Observerad 7 Kalibrering med statistik Lurån, Dalarna: Avbördningskurvan kalibreras utifrån statistiska mått på vattenföringen, som uppskattas från mätstationer i liknande närliggande områden (DimQ). Ansätter generell kurva med värden på a och n, kör fram modellen för en period (t.ex. 1961-1990). Konstanterna a och n justeras genom att jämföra medelhögoch medellågvattenföringen (MHQ respektive MLQ). Q = 90 ( h 269,7) 1, 9 Indata (P och T) Tillrinning Vattenstånd Vattenföring 8
Kalibrering mot fåtal observationer av W Älgsjön, Värmland: Fåtal observationer av vattenstånd Indata (P och T) (en avläsning per vecka i 11 veckor). Antag att modellberäknad Tillrinning tillrinning är korrekt. Ansätter generell kurva med värden på a och n som ger överensstämmelse mellan Vattenstånd observerade och simulerade vattenstånd: Q = 5,5 h ( 117,32) 2, 2 Vattenföring 9 Avbördningskurvor från rymden? Sverige har tusentals sjöar utan vattenståndsmätningar. Sjöarna saknar eller får felaktiga avbördningskurvor i våra modeller. Även kalibrering med ett fåtal mätpunkter kan förbättra modellens prestanda betydligt. Polära satelliter med s.k. altimeter-instrument har passerat över Sverige sedan början av 1990-talet: Topex/Poseidon, Jason-1, ERS-1, ERS-2, Envisat and GFO space altimetry missions. Finns det historiska satellitdata som kan användas för modellkalibrering och som vi redan betalat för? 10
Satellitmätningar? Kan även mäta vattenstånd i sjöar och vattendrag om träffytan är tillräckligt stor. HYDROWEB vid LEGOS (Laboratoire d Etudes en Geophysique et Oceanografie Spatiales) i Toulouse, Frankrike: http://www.legos.obs-mip.fr/ HYDROWEB demonstrerar metoden för ca 100 sjöar och 250 mätpunkter i vattendrag. Historiska tidsserier från början av 1990-talet till nutid. Kan dessa data användas för att uppskatta dynamiken i sjöar utan fältmätningar och upprätta avbördningskurvor? 11 Sjöar på HYDROWEB 12
Vattendrag på HYDROWEB: 13 Exempel Vänern 14
Satellitmätta vattenstånd i Vänern 46.5 W Satellite 46 45.5 45 44.5 44 43.5 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 15 Jämför med SMHI:s pegeldata 46.5 W Satellite W Sjötorp 46 45.5 45 44.5 44 43.5 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 16
Jämför med SMHI:s pegeldata 46 45.5 45 W Satellite 44.5 44 43.5 43.5 44 44.5 45 45.5 46 W Sjötorp 17