Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 10 onsdagen den 10 december 2014 Kl 14.00-16.00 Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Dan Hessman, univ.lektor Anders Mikkelsen, professor Charlotta Nilsson, univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Maria Messing, bitr.univ.lektor Else Lytken, univ.lektor Suppleanter Claes-Göran Wahlström, professor Jan Pallon, professor Christelle Prinz, univ.lektor Sven Åberg, professor Joachim Schnadt, professor Mattias Richter, univ.lektor TA-personal Cecilia Bille, ekonom Anneli Nilsson-Ahlm, ekonom Bengt Meuller, forsk.ing Studenter David Winge, doktorand Lovisa Waldner, GLUFS Daniel Damberg, TLTH Katarina Lindqvist, ekonom Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Göran Frank, forskn.ing Jesper Borggren, doktorand Johanna Paulsson, GLUFS FilipThor, TLTH Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef, Per Kristiansson, st.f.o. bitr.prefekt, Tomas Brage, huvudstudierektor Nfak, Elisabeth Nilsson, studierektor Tfak och Evert Stenlund, studierektor FU har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Institutionsfrågor 6.1 Nyanställningar. Beslutspunkt. Bilagor 6.2 Ekonomi. Bilagor 6.3 Jämställdhetsarbete. Information. 7 GU-frågor 7.1 Nedskärningar inom GU. Diskussion.
8 Lokalfrågor 8.1 Omflyttningar inom huset. Information. 9 Övriga frågor 10 Nästa styrelsemöte 11 feb. 2015, kl. 14.00-16.00 Möten under våren 2015: 18 mars, 6 maj och 10 juni. Knut Deppert prefekt
Fysiska institutionen Lunds universitet 2014-12- 03 INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL STYRELSEMÖTE DECEMBER 2014 1. Prefektbeslut - Omflyttningar (STYR 2014/545), EU- stöd (STYR 2014/1103), Delegation av beslut om föräldraledighet (P 2014/3652), Process avdelningsföreståndare (STYR 2014/1102), bilaga. 2. Hänt sen sist - 10 nov: Chalmers beslutade att införa basfinansiering som en ny modell för fördelning av anslag från utbildningsdepartementet. Det innebär att alla tillsvidareanställda fakultetsmedlemmar ska få minst 75 procent av sin lön från högskolan. Implementeringen av en ny modell kommer att sträcka sig över sex år och ske gradvis. - 18 nov: Möte mellan MAXIV, Nfak, LTH och institutionen. - 20 nov: Första mötet kring aktiviteter i Lund angående internationella ljusåret 2015 (www.ljus2015.se). 3. Institutionen - 13 nov: Möte i Jämställdhets/Mångfalds/Likabehandlingsgruppen - 20 nov: Beskrivningen av institutionen skickades till blivande rektor och styrelseordförande LTH, bilaga 4. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU - 11 nov: Reviderad Arbetsordning för Lunds universitet (Dnr STYR 2014/927) - 13 nov: Uppdaterade föreskrifter om val till universitetskollegiet samt val på fakultets- och institutionsnivå. En justering har gjorts i 3 kap 7 och berör valberedningen för val till Universitetskollegiets övriga verksamheter. (Dnr STYR 2014/989) - 14 nov: Sista avtalet inom lönerevisionen 2014 är klart. - 24 nov: Universitetskollegiet förordar Eva Wiberg som prorektor LU - 24 nov: LU forskningsnämnd beslutade om vilka KAW- projekt som ska skickas in. o Linke, Heiner: Nanowiring Cellular States in 4D o Rudolph, Dirk: Characterisation of New Superheavy Elements o Swietlicki, Erik: Black Carbon Formation, atmospheric life cycle and impacts o Sörensen, Stacey: Towards attosecond core- level spectroscopy and imaging (TACSI) o Xu, Hongqi: Pursuing Revolutions in Quantum Information Processing: Advancing the Search for Majorana Fermions in Solid- State Systems - 24 nov: LU forskningsnämnd beslutade vilka som ska nomineras till Wallenberg Academy Fellow: Julia Even, Caterina Doglioni, Minna Patanen, Edouard Berrocal, Per Johnsson (på väntelista) - 27 nov: LU strategi för samarbete med Afrika (Dnr SAMV 2014/176) 1 Månadsrapport till styrelsemöte i december 2014
NatFak - 19 nov: Nfak beslutar att höja bidrag till LU Science Center (Vattenhallen) med 1,2 mkr till 2,3 mkr. LTH - 17 nov: LTH beslutar permanent stopp för antagning till Technology Management (STYR 2014/1009), men en förstudie om något liknande/bättre startades. - 17 nov: LTH beslutar omfördelning av medel till biblioteksverksamhet, vilket innebär en minskning med 510 kkr i rörliga medel till vårt bibliotek. - 1 dec: LTH besluter om rutiner för ersättning av doktorander som innehaft förtroendeuppdrag (Dnr STYR 2014/1100). 5. FU - Från Nfak finns det två remisser: "Rutiner för handledarbyte" och "Handlingsplan för förebyggande och hantering av konflikter mellan doktorand och handledare" 6. GU - 20 nov: Konsekvensanalys kring nedskärningar inom GU- LTH skickades till LTH, bilaga 7. Ekonomi - Budgetarbete pågår 2 Månadsrapport till styrelsemöte i december 2014
STYR 2014/542 Fysiska institutionen Professor Per Kristiansson Biträdande prefekt 2014-11- 14 Omflyttningar Fysiska Institutionen Som en del av omflyttningarna inom institutionen har vi nu även inkluderat behovet av laboratorier och förråd. Avdelningar har uppmanats att komma in med önskemål om framtida laboratorie- och förrådsbehov och en summering av dagsläget återfinns nedan. Sammanställning av önskemål vad gäller laboratorier och förråd FF: Behov av nya laboratorier och om E127 utnyttjas ersättningsförråd för detta. SLF: Ersättning för A201 samt 2-3 nya lablokaler. Inget förrådsbehov. Kemilab AF: Lokal för utrustning som flyttas från MAX- lab då detta läggs ner. PF: Korttidsförråd för instrumentlagring i samband med flytt. MF: KF: Litet förråd för förvaring av detektoruppställning. 50m2 förråd för lagring av sten. FTF: Behov av fyra lab, ca 100m2 totalt (anmält 29/10-14). Cirka 50 m2 förråd, som ersättning för det som utnyttjas i bl a D- huset.. Föreslagna och planerade åtgärder Vinden hus H röjs ut och görs om till organiserat förråd. Detta arbete pågår. Delar av det frigjorda utrymmet reserveras för FF. FF: Rymmer ut sitt förråd E127 och bygger om detta till laboratorier. Förråden ersätts med plats i vindsförråd, samt några mindre förråd i anslutning till FF. SLF: Övertar fem rum i källaren på astronomihuset och bygger om dessa till tre lablokaler. Har avtalat med KF om samutnyttjande av kemilab och personal. Beslut steg 3 1. Kostnad för utrymmning och iordningsställande av vind bekostas av institutionen som sedan hyr ut förrådsplats (normal medelhyra) till forskningsavdelningar. 2. Kostnader i samband med ombyggnaden av E127 bekostas av FF. 3. Kostnaden för iordningställandet av laboratorier till normal standard i astronomihuset delas mellan institution (1/3) och SLF (2/3). Institutionens bidrag är för den tvingande flytten från A201. Fysikums medelhyresmodell tillämpas på dessa lokaler. Per Kristiansson Biträdande prefekt, ansvarig för lokalfrågor Visiting address Sölvegatan14, 223 62 Lund Postal address Box 118, 221 00 Lund Telephone dir 046-222 76 27, central 046-222 00 00 E- mail per.kristiansson@nuclear.lu.se Internet http://www.fysik.lu.se
21 november 2014 STYR 2014/1103 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Extra medel för EU-projekt inom Fysiska institutionen Bakgrund Institutionen är i stort behov av externa medel för att genomföra den excellenta forskning som bedrivs inom institutionen. En stor del av dessa externa medel kommer via olika EU-projekt. EU har som bekant begränsat pålägget för gemensamma kostnader till högst 20%. För att samma förutsättningar för EU-anslag som för de flesta nationella externa anslag beslöt Nfak och LTH, för c:a 10 år sedan, att tillföra de institutioner som har EU-anslag mellanskillnaden. För Marie Curie-stipendier gjordes en extra justering upp till 35%. Denna princip tillämpas sedan dess inom institutionen. Senast beslöts detta 2009-10-04: "Alla EU-medel kompenseras med 12,5% på inkomna medel. Utöver detta erhålls 10% kompensation på utbetalda Marie Curie löner." Med åren har fakulteterna ändrad på sina principer. Nfak anser att ett extra stöd inte behövs då summan av externa medel ingår i fördelningsnyckeln från fakulteteten. Hos LTH togs extrastödet för Marie Curie-stipendier bort. Beslut 1. Efter diskussion i institutionsstyrelsen, möte 2014-11-12, fortsätter Fysiska institutionen med extrastöd till EU-projekt. 2. På inkomna EU-medel ges ett stöd på 12,5% av underlaget. 3. På inkomna Marie Curie-medel ges ett ytterligare stöd på 10,2% av 80% av underlaget. Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, 221 00 LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S-223 62 LUND Telefon: 046-222 7670 E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet: http://www.fysik.lu.se
20 november 2014 P 2014/3652 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Delegering av uppgifter till avdelningsföreståndare Beslut om föräldraledighet Bakgrund Fysiska institutionen saknar i dagsläget en arbetsordning. Detta beslut är en del i processen att formulera en sådan. Beslut Prefekten delegerar till avdelningsföreståndare att ta beslut om föräldraledighet för anställda inom respektive avdelning. Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, 221 00 LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S-223 62 LUND Telefon: 046-222 7670 E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet: http://www.fysik.lu.se
20 november 2014 STYR 2014/1102 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Tillsättning av avdelningsföreståndare vid Fysiska institutionen sammanfattande beskrivning av processen Bakgrund Vid Fysiska institutionen leds forskningsavdelningar av en avdelningsföreståndare. Tillsättningen av en avdelningsföreståndare regleras inte i Lunds universitets arbetsordning. Inom institutionen finns det ett flertal styrelse- resp prefektbeslut som rör tillsättning av avdelningsföreståndare. Efter diskussion i institutionsstyrelsen, möte 2014-11-12, beslutas härmed riktlinjer för tillsättning av avdelningsföreståndare vid forskningsavdelningar. Riktlinjer 1. Avdelningsföreståndare ska vara vetenskapligt kompetent med fast anställning och bör vara anställd som lärare. 2. Avdelningsföreståndare utses av prefekten för tre år efter förslag från avdelningens anställda. 3. Förslaget från avdelningens anställda ska ha förankrats genom en öppen process där alla ska känna delaktighet, t ex genom val. 4. Om ett val genomförs är alla anställda inom avdelningen som har en anställning med en varaktighet om minst ett år röstberättigade. 5. En ställföreträdande avdelningsföreståndare utses av prefekten för tre år efter förslag från avdelningsföreståndare. 6. Prefekten ska informera institutionsstyrelsen om utsedda avdelningsföreståndare och deras ställföreträdare. Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, 221 00 LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S-223 62 LUND Telefon: 046-222 7670 E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet: http://www.fysik.lu.se
Lunds universitet 20 november 2014 Fysiska institutionen Fysiska institutionen beskrivning till LTH styrelse Fysiska institutionen har c:a 320 anställda, inkl. doktorander, och en årsomsättning på c:a 320 MSEK, varav 73% LTH. Nästan 60% av dessa medel kommer från externa källor (Vetenskapsrådet, EU och olika stiftelser, t ex KAW, SSF). Institutionen är en av tre institut- ioner som tillhör två fakulteter, LTH och Naturvetenskapliga fakulteten (Nfak). Institut- ionen är organiserad i sju forskningsavdelningar, var och en har sedan ett flertal forskar- grupper. Tre avdelningar tillhör enbart LTH, två enbart Nfak och två tillhör både LTH och Nfak. Personal: Antal anställda: LTH 219 (totalt 322) Professorer: LTH 24 (totalt 41), adjungerade prof. 2 (Nfak), gästprof. 2, seniorprof. 1 Lektorer: LTH 20 (totalt 29), biträdande 6, vikarierande 2, adjungerad 1 Doktorander: LTH 90 (totalt 132) TA- personal: LTH 39 (totalt 55) Övriga: LTH 39 (totalt 63) Inom Lunds universitet står Fysiska institutionen för c:a 5% av årsomsättning, 4% av alla anställda, 5% av professorer och 4% av doktorander. 4% av alla avhandlingar och 7% av alla vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter. Av de 217 mkr som beviljades från Vetenskapsrådet för perioden 2015-2019 hamnar 71 mkr inom Fysiska institutionen, dvs 32%. Forskningen vid institutionen täcker ett brett spektrum av modern fysik. Atomfysik (LTH) Centralt för forskningen och undervisningen är atomär, molekylär och optisk fysik (AMO). Gemensam för alla är användning av avancerade optiska metoder och lasersystem. Till avdelning tillhör Lund High- Power Laser Facility där ultra- korta pulser och ultra- intensivt laserljus genereras och tillämpas. Forskningen vid avdelningen är: attosekund- vetenskap, hög- intensiv laserfysik, partikelacceleration med lasrar, tidsupplöst röntgendiffraktion, laserspektroskopi, kvantelektronik, kvantinformation samt biofotonik med inriktning mot medicin, speciellt cancerbehandling. En mastersutbildning i fotonik drivs från avdelningen, ursprungligen med ingång från LTH men nyligen flyttad till Fysik/Nfak. Från avdelningen koordineras Lunds Lasercentrum (LLC) som dels utgör en Linnémiljö och dels en bety- dande infrastruktur för laserbaserad forskning med europeisk status. Fasta tillståndets fysik (LTH) Vid avdelningen forskas och undervisas inom nanovetenskap och nanoteknik, och fysik för lågdimensionella material, mestadels baseras på halvledarmaterial. Tung vikt läggs på interdisciplinära användningsaspekter (applikationer) för nanoelektronik, effektiv belys- ning, solceller, optoelektroniska komponenter samt nanobiofysik. Dessutom ingår under- sökningar om säkerhetsaspekter kring nanomaterial. Avdelningen är världsledande när det gäller framställning och användning av halvledar- nanotrådar. Lund Nano Lab (LNL), ett renrum för tillverkning av nanomaterial, är en del av avdelningen och centralt för forsk- ningen inom avdelningen och nanometerkonsortiet. En mastersutbildning i nanofysik star- tades här men flyttades nu till Nfak. Fysiska institutionen Beskrivning till SLTH, Nov. 2014 1
Förbränningsfysik (LTH) Forskningen och undervisning vid avdelningen kretsar kring teoretiska och experimentella aspekter av förbränningsprocesser, inkl. förbränningskemi. Avancerad optisk spektroskopi är den huvudmetod som används. Samma teknik används även för undersökning av andra gasburna processer och inom miljöforskning. Inom avdelningen finns ett förbränningstek- nisk centrum som en betydande infrastruktur. Kärnfysik (LTH + Nfak) Verksamheten är inriktad mot både grundläggande och tillämpad kärnfysik samt aerosol- fysik och astrogeobiosfärsforskning. Grundläggande forskning om atomkärnors struktur bedrivs huvudsakligen vid europeiska acceleratorcentra. Tillämpad forskning bedrivs huvudsakligen i Lund vid de två mindre acceleratorerna LIBAF (jonstråleanalys inom t ex geologi) och SSAMS ( 14 C- analys för medicin- och miljöstudier). Aerosolforskningen foku- serar på aerosolers inverkan på klimat, hälsa och miljö. Plattformen för avancerade detek- torer (PAD) är ett initiativ för utveckling av multidisciplinära detektorer och fungerar som en gemensam lokal bas. Matematisk fysik (LTH + Nfak) Vid avdelningen i matematisk fysik bedrivs teoretisk flerkropps- kvantfysik i nära sam- arbete med experimentell forskning. Forskningsämnena inkluderar kvantapplikationer, nanosystem, nukleära strukturer, nya material, atomspektra, så väl som instängda kalla atomer. Flera tekniker inkluderar densitetsmatris- koherens, konfigurationsinteraktioner, Greens funktion, densitetsfunktionell teori och Hartree- Fock- metoder. Partikelfysik (Nfak) Avdelningen för partikelfysik fokuserar på de grundläggande beståndsdelarna av materia och de krafter som verkar på dem. Forskningen undersöker förutsägelser om vår nutida förståelse av naturens lagar, Standardmodellen, och söker för en bredare förståelse än vad den täcker, t.ex. vad mörk materia kan bestå av. Avdelningen deltog i forskningen som hit- tade Higgs partikel. Största delen av forskningen utforskar data från CERN. Teknisk R&D bedrivs också vid avdelningen, framförallt i e- vetenskap och detektorutveckling för fram- tida experiment. Synkrotronljusfysik (Nfak) Vid avdelningen för synkrotronljusfysik bedrivs huvudsakligen experimentell forskning på elektroniska och strukturella materialegenskaper. Avdelningen är aktiv i utveckling av nya metoder samt utvecklingen vid MAX- IV- laboratoriet. Forskning i många långtidsprojekt bedrivs världen över och avdelningen är engagerad i flertalet nätverk som stödjs av nationell och europeisk finansiering. Vid sidan om linjestrukturen är institutionen inblandad i olika centra och konsortia: Lunds Lasercentrum, som är en del i EU Major Infrastructure Laserlab Europe, www.llc.lu.se, www.laserlab- europe.eu nmc@lu, the Nanometer Structure Consortium at Lund University, www.nano.lu.se CECOST, the Centre for Combustions Science and Technology, www.cecost.lth.se CAST, Consortium for Aerosol Science and Technology at Lund University, www.cast.lu.se ATLAS och ALICE, internationella kollaborationer kring experiment vid CERN MAX IV, deltagande i uppbyggnad av olika strålrör vid MAX IV FAIR, deltagande i uppbyggnad av anläggningen i Tyskland (lika stort som ESS) ESS, deltagande i uppbyggnad (acceleratorfysik, detektorsystem). Fysiska institutionen Beskrivning till SLTH, Nov. 2014 2
Institutionen leder eller deltar i tre svenska Strategiska Forskningsområden (SFO): nmc@lu (www.nano.lu.se), MERGE (Modelling the Regional and Global Earth system, www.cec.lu.se/o.o.i.s/23982) och essence (http://essenceofescience.se). Två Linnécentra har huvuddelen av arbete inom institutionen: Exploring and controlling the states of mat- ter Interdisciplinary Laser Spectroscopy within the LLC (www.llc.lu.se/linnaeus_centre) och Nanoscience & Quantum Engineering (nanoqe.fysik.lth.se). Två forskarskolor leds från institutionen: Nanoscience and Quantum Engineering (nanoqe.fysik.lth.se/linnaeus- school) och ADMIRE (Advanced Microscopy Research Envi- ronment, www.admire.lu.se). Medan forskningen vid institutionen spänner över många olika aspekter i modern fysik så finns inte all modern fysik med. Till exempel forskar vi i dagsläget inte om kol- baserade nanostrukturer (som grafen), magnetiska material, topologiska isolatorer och mörk materia. Utbildning Institutionen är inblandad i i princip all grundutbildning inom fysik vid Lunds Universitet. På LTH- sidan har vi två civilingenjörsprogram som har sina rötter vid institutionen, Teknisk fysik och Teknisk nanovetenskap, och vi förse nästan alla civilingenjörs- och ingen- jörsprogram med fysikutbildning. Detta leder till 270 helårsprestationer och fler än 2000 studenter som har något utbildningsmoment inom institutionen. På den naturvetenskap- liga sidan har vi olika kandidat- och mastersprogram med ca 180 helårsprestationer och 400 studenter. Fysiska institutionen erbjuder idag 29 grundläggande obligatoriska fysikkurser för 12 av LTH:s 16 civilingenjörsprogram. I uppdraget ingår också kurser i fysik för Högskoleingen- jörsprogrammen (Byggteknik) samt tekniskt basår vid Campus Helsingborg. Utöver detta erbjuder institutionen ett stort antal valfria kurser. Då olika utbildningsprogram ser behov av fysikkurser med helt olika inriktning, har institutionen av tradition visat stor flexibilitet och erbjudit programmen precis de kurser som programmen beställt. Tredje uppgiften Institutionen har ett starkt engagemang när det gäller kontakt till samhället. Detta spänner från enkla skolkontakter, t.ex PRAO- elever, via aktiviteter mot gymnasister, t.ex NMT- dagar, till fysik för allmänheten, t.ex Fysik- och lasershow. Vid institutionen finns det Nationella resurscentrum för fysik (NRCF) som är en pedagogisk och didaktisk resurs för skollärare. Flera av institutionens forskare är inblandad i industriella utvecklingar, antingen via kon- sultuppdrag eller via startup- företag. Fysiska institutionen Beskrivning till SLTH, Nov. 2014 3
Bilaga 1 Personal på institutionen Prefekt Biträdande prefekt Biträdande prefekt Knut Deppert Anders Oskarsson (Nfak) Per Kristiansson Avdelningsföreståndare och biträdande avdelningsföreståndare (Dagsläget redovisat, institutionen är i skedet att välja nya avdelningsföreståndare för perioden 2015-2017) Atomfysik Claes Göran Wahlström Atomfysik Stefan Andersson- Engels Fasta tillståndets fysik Dan Hessman Fasta tillståndets fysik Anders Gustafsson Fasta tillståndets fysik Annelie Löfgren Förbränningsfysik Marcus Aldén Förbränningsfysik Per- Erik Bengtsson Kärnfysik Kristina Stenström Ericsson (Nfak) Kärnfysik Dirk Rudolph (Nfak) Matematisk fysik Sven Åberg Matematisk fysik Peter Samuelsson (Nfak) Partikelfysik Torsten Åkesson (Nfak) Partikelfysik Else Lytken (Nfak) Synkrotronljusfysik Stacey Sörensen (Nfak) Synkrotronljusfysik Joachim Schnadt (Nfak) Studierektorer LTH Elisabeth Nilsson Nfak Thomas Brage (Nfak) Forskarutbildning Anders Gustafsson (Forskningsnämnd 1) Forskarutbildning Evert Stenström (Nfak) Programledare Teknisk fysik Teknisk nanovetenskap Teknisk nanovetenskap Administrativ personal Administrativ chef Intendent Carina Fasth Charlotta Nilsson Magnus Borgström Britt- Marie Hansen Gabriele Kalus (Nfak) Föreståndare till centra och konsortia CAST Erik Swietlicki CECOST Marcus Aldén Lund Laser Centre Claes- Göran Wahlström nmc@lu Heiner Linke Forskarskola ADMIRE Maria Messing Nanoscience and Quantum Engineering Sven Åberg Kontaktpersoner vid projekt inom Strategiska Forskningsområden (SFO) MERGE Erik Swietlicki nmc@lu Heiner Linke Fysiska institutionen Beskrivning till SLTH, Nov. 2014 4
Ledamöter i olika LTH- nämnder Forskningsnämnd 1 Per Kristiansson Forskningsnämnd 1 Anders Gustafsson Karriärnämnd Bengt Martinsson Rekryteringsnämnd Carina Fasth Utbildningsnämnd A Stefan Andersson- Engels Utbildningsnämnd B Charlotta Nilsson Utbildningsnämnd C Brigitta Svenningsson Fysiska institutionen Beskrivning till SLTH, Nov. 2014 5
Bilaga 2 Extern forskningsfinansiering Nfak (ksek) LTH (ksek) Fysiska institutionen Beskrivning till SLTH, Nov. 2014 6
2014-11-20 Fysiska Institutionen Elisabeth Nilsson, studierektor, LTH Konsekvensanalys Från à la Carte till Dagens rätt neddragning av GU-ekonomin, Fysik LTH Fysiska institutionens GU-medel minskar under 2015 med ca 15 %. Detta får stora konsekvenser för verksamheten, och kommer att inverka påtagligt på fysikundervisningens vid LTH omfattning och kvalité. Hälften av medelsminskningen till institutionen härrör från SLTH:s drastiska beslut att stoppa intaget till Tekniskt basår vid Campus Helsingborg, medan resten till ungefär lika stora delar beror på minskad antagning till utbildningsprogrammen, samt LTH:s nya fördelningsmodell. Stödet till den laborativa verksamheten i form av en fast tilldelning varje år minskar också. Detta trots att institutionen så sent som i maj 2014 uppmanades att äska nya medel för verksamheten. Fysiska institutionen föreslog och motiverade en höjning av medlen för laborativ verksamhet med närmare 2 MSEK per år 1, något som nu uppenbarligen inte kommer att ske. Bakgrundsbeskrivning Fysiska institutionen erbjuder idag 29 grundläggande obligatoriska fysikkurser för 12 av LTH:s 16 civilingenjörsprogram. I uppdraget ingår också kurser i fysik för Högskoleingenjörsprogrammen (Byggteknik) samt tekniskt basår vid Campus Helsingborg. Utöver detta erbjuder institutionen ett stort antal valfria kurser som företrädesvis läses av studenter vid utbildningsprogrammen Teknisk fysik och Teknisk nanovetenskap, samt av studenter vid naturvetenskapliga fakulteten. Eftersom olika utbildningsprogram ser behov av fysikkurser inom helt olika områden, har institutionen av tradition visat stor flexibilitet och erbjudit programmen precis de kurser som programmen beställt à la carte. Denna mycket uppskattade tradition ser vi nu starkt hotad. Årskurs 1 ingenjörens verktyg Elva av de tolv utbildningsprogram som läser fysik gör det med början i årskurs 1. Institutionen tar således ett mycket stort ansvar för introduktionen av studenten till uppgifter som experimentell metodik, skriftlig och muntlig kommunikation samt hantering av ingenjörsverktyg typ Matlab. Detta är en stimulerande men arbetskrävande uppgift, inte minst med tanke på studenternas allt mer heterogena bakgrund och kunskaper. För att kunna möta nya studentgrupper har därför flera introduktionskurser i fysik utvecklats i riktning mot mer studentinteraktivitet, gruppövningar, återkoppling och kontinuerlig handledning. Detta kostar pengar, men innebär ett arbete helt i linje med flera av målen för civilingenjörsutbildningarna 2. Fysikinstitutionen utbildar inte bara mot kunskapsmålen utan också, i högsta grad, mot färdighetsmålen. 1 Se Bilaga 1. 2 Se bilaga 2. 37 Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress Professorsgatan 1 Telefon 046-222 76 72, Mobil 0706-89 76 72 Telefax 046-222 36 E-post elisabeth.nilsson@ftf.lth.se Internet http://www.ftf.lth.se/research/faculty_by_name/elisabeth_nilsson/
Förnyelse och utveckling utvärdering och kvalité Fysiska institutionen ger kurser som värderas mycket högt i studenternas utvärderingar 3. Studenternas nöjdhet är på topp, speciellt för de kurser som medvetet satsat på nya koncept och pedagogiska inslag som bygger på interaktivitet, delaktighet, samspel, möten och diskussioner mellan studenter och lärare. Bland dessa kurser kan nämnas FAFA10, FAFA20, FAFA55, FAFF05, FAFF15, FFF110 och FMFF20. Institutionen har under senare år engagerat sig aktivt i utvecklingen av digitala hjälpmedel för undervisningen. Detta har t.ex. resulterat i föreläsningar tillgängliga via youtube och egenutvecklat studentmaterial tillgängligt via hemsidor. Institutionen har också varit mycket aktiv i försöken att implementera live@lund vid LTH. Kursansvariga har arbetat sida vid sida med utvecklarna vid live@lund för att möjliggöra användning av plattformen på kurser av den typ fysikinstitutionen ger (och för vilka live@lund definitivt inte är utvecklat). Studierektor har därefter sammanfattat institutionens syn på utvecklingsbehov av live@lund i ett dokument presenterat för LTH i maj 2014 4. Dessutom är institutionen engagerad i implementeringen av Ladok3 via studierektors deltagande i en av Ladok3-projektets arbetsgrupper. Institutionen gör också under innevarande läsår en fakultetsövergripande satsning på pedagogisk utbildning av doktorander. Detta är initierat dels av ett ökande behov för att sätta in inte minst internationella doktorander i det undervisningssammanhang som råder vid institutionen, dels av att Genombrottets kapacitet att ta emot doktorander på sin introduktionskurs är långt ifrån tillräcklig. Omvärldsanalys Breddad rekrytering Fysiska institutionen har ända sedan 1990-talet varit aktivt delaktig i utvecklingen av fysikundervisningen på Tekniskt basår. Det är ett faktum att basåret är en viktig rekryteringskanal för LTH, men det utgör också en mötesplats på vilken institutionens lärare får kontakt med fysikundervisning på gymnasienivå 5. Arbetet vid Campus Helsingborg innebär också ett engagemang i Högskoleingenjörsutbildningarna, till vilka LTH rekryterar helt andra ungdomsgrupper än vad man lyckas med till civilingenjörsutbildningarna. Verksamheten ger således värdefull input för fysikinstitutionens lärare i arbetet med att ta emot nya, alltmer heterogena studentgrupper. Vikten av breddad rekrytering till utbildningsprogrammen i Lund är uppenbar! Konsekvenser av reducerade GU-medel Fysiska institutionen hade under början av 2000-talet ett underskott i myndighetskapital på ca 10 MSEK. Institutionens GU sattes på svältkur och under intensiva sparbeting arbetades myndighetskapitalet upp, för att idag ligga på den positiva sidan. Institutionen kommer därför, genom att använda hela sitt myndighetskapital på GUsidan, att kunna genomföra det undervisningsuppdrag vi åtagit oss när vi i september 2014 lämnade in kursutbudet för 2015/16. När myndighetskapitalet förbrukats, vilket inträffar under läsåret 2015/16, drabbas institutionens GU-verksamhet med nödvändighet av kraftiga nedskärningar. Kärnverksamhet Fysiska institutionen tvingas från och med nu renodla sin GU-verksamhet. Detta innebär en total avveckling av engagemanget i Tekniskt basår vid Campus Helsingborg. 3 Se https://www.ceq.lth.se/institution/inst/kurser/?lasar=1314 4 Se Bilaga 3. 5 Värt att notera i detta sammanhang är att flera av institutionens engagerade lärare har lärarutbildning och erfarenhet av undervisning på grund- och gymnasieskola.
Detta sker i samband med avslutningen av innevarande läsår. Institutionen kommer också att förorda nedläggning av kursen FAFF15 Hållbar utveckling med nanoperspektiv eftersom denna, trots att den rönt stor internationell uppmärksamhet 6 och introducerat hållbarhetsaspekter i fysikundervisningen vid institutionen, inte kan anses ingå i kärnverksamheten. Fysiska institutionen har alltid skräddarsytt kurser för LTH:s utbildningsprogram. Detta kommer inte att vara möjligt i framtiden. Vi ser en möjlig lösning i ett begränsat utbud från vilket programmen får välja lämpliga moduler, men detta kräver omfattande förändringar i 12 av LTH:s utbildningsprogram. Och då riskerar institutionen att program tackar nej till fysikkurser för att istället försöka ge kurser med fysikinnehåll på egen hand. Denna utveckling ser vi redan nu tendenser till inget av LTH:s kemiprogram läser idag någon fysik och det är en mycket olycklig utveckling som motverkar fysikens (tillsammans med matematik) viktiga roll som förenande kunskapsbas för civilingenjörsprogrammen. Pedagogisk kvalité ett signum eller onödig lyx? Fysik utgörs till stor del av laborativ verksamhet. Denna sker idag i mindre studentgrupper. I ett besparingsscenario kan det därför tyckas attraktivt att lägga ner laborationer och satsa på undervisning i storgrupp. Men om institutionen väljer detta spår, vem ser då till att civilingenjören uppnår färdighetsmålen? Särskilt de färdighetsmål som behandlar skriftlig och muntlig kommunikation samt lagarbete och samverkan i grupper torde snarare kräva ytterligare indivisuliserad undervisning i liten grupp än motsatsen. Om Fysiska institutionen ändå väljer att avsevärt dra ner volymen på sin laborativa verksamhet kommer detta att leda till att kvaliteten också försämras, eftersom tekniskt laborationsstöd i form av forskningsingenjör och tekniker inte kan bibehållas. Vi vill också påpeka att enkla åtgärder som en reduktion av laborationslokaler redan är genomförda. Under senare år har rumsytan för laborationer reducerats med ca 40 % 7. En möjlighet att minska kostnaderna på kursnivå är att reducera insatser av dyr personal, dvs. professorer och lektorer. Det är i GRUB, Fysiska institutionens interna redovisningssystem för undervisningskostnader, mycket tydligt att kursansvariga lärares lön har stor betydelse för kurskostnaden. Genom att låta doktorander och, i vissa fall t.o.m. teknologer ta över delar av undervisningen förslagsvis laborationer och övningar görs kurser billigare. Detta friställer professorer och lektorer från undervisning och gör på så sätt undervisningen mindre forskningsanknuten något som går stick i stäv mot utbildningarnas kunskapsmål. En minskning av andelen forskningsmeriterade lärare skulle allvarligt äventyra LTH-utbildningarnas rykte i samhället. Det skulle också innebära att finansierade arbetsuppgifter inom GU minskar för professorer och lektorer, vilket påkallar ökning av fakultetsmedel för forskning om uppsägningar ska undvikas. Även nyrekryteringen av unga kompetenta forskare till anställningar som (biträdande) lektorer är i fara. Det utvecklingsarbete som institutionen påbörjat och som beskrivits ovan kommer att få ett abrupt slut. Det finns inte längre medel för återkoppling och handledning i mindre studentgrupper, inte heller för utveckling av e-learning. När behoven av stöd för en alltmer heterogen studentskara ökar, tvingas vi återvända till traditionell förmedlingspedagogik i form av storföreläsningar. 6 Kursledningen har presenterat kursen på internationella konferenser samt deltagit i ett internationellt forskningsprojekt som undersöker just ingenjörsutbildningars sätt att hantera utbildning i Hållbar Utveckling. Se https://www.youtube.com/watch?v=3wtni7ownmq. 7 Se Bilaga 1.
Initiativet med en pedagogisk/metodisk kurs för doktorander kommer också att läggs på is då medel för detta inte kommer att kunna avsättas. Det är också självklart att även om man i ett ettårsperpektiv kan spara en del på minskat utvecklings och kvalitetsarbete så måste en permanent anpassning till den reducerade nivån leda till ökning av graden av självstudier om inte lärandemålen ska reduceras. Institutionens roll på campus, inom LTH och nationellt Trots att Fysiska institutionen fysiskt sett ofta placeras utanför LTH:s campus 8 är närvaron i LTH:s organisation hög. Institutionen har ett stort engagemang i program, nämnder och kommittéer, och synligheten inom grundutbildningen är stor. I och med neddragningarna inom GU riskerar LTH att gå miste om en del av detta engagemang, vilket får konsekvenser för kvalitén på hela grundutbildningen. Implementeringen av nya undervisningsverktyg av typen live@lund kommer att avstanna när GU-medlen krymper. På samma sätt förutser vi att engagemanget i utåtriktad verksamhet kommer att avta. Institutionen har alltid haft ett stort engagemang i samverkansprojekt och aktivt deltagit i uppbyggnaden av verksamheten vid Vattenhallen, i Flickor på teknis, i LTH:s julkalender, i Nationellt Resurscentrum för fysik i GEMSTONE och i NMT-dagarna. Flera av dessa engagemang har skett, och sker, helt utan ersättning till institutionen, något som framöver kommer att vara en omöjlighet. Ytterligare ett konkret bevis på institutionens engagemang för LTH:s studenter är det stöd som ges från institutionen till F-sektionen för organisation av pluggkvällar. Detta stöd kommer inte att kunna ges i fortsättningen. En minskad samverkan med det omgivande samhället och ett nedlagt engagemang i basårsverksamheten ger en minskad möjlighet att exponera institutionens hittills så framgångsrika forskning för en bredare allmänhet. Detta är mycket olyckligt. Sammanfattning LTH:s minskade anslag till GU kommer i hög grad att påverka Fysiska institutionen negativt. Då institutionen tar mycket stort ansvar för att förse LTH:s studenter grundläggande kunskaper och färdigheter återverkar denna nedskärning menligt på kvalitén i utbildningarna. Det är inte acceptabelt framför allt inte för studenterna. Lund 2014-11-20 Knut Deppert Prefekt, Fysiska Institutionen! Elisabeth Nilsson Studierektor, Fysiska Institutionen, LTH 8 Något som t.ex. leder till att Fysiska institutionen aldrig finns med på LTH:s karta, eller ryms inom LTH:s planer för lokalrenoveringar.
2014-06-19 Fysiska Institutionen Elisabeth Nilsson, studierektor, LTH Bilaga 1. Äskande om medel för undervisningsformer som kräver extra resurser LTH Budget 2015 Nedan följer fysiska institutionens äskanden samt en kortfattad redogörelse för hur dessa motiveras av insatser i grundutbildningen i fysik vid LTH. Sammanställningen i tabellen nedan skiljer på kostnader för laborativ verksamhet på obligatoriska kurser (6508 kkr, punkt 1-5) och valfria kurser (438 kkr, punkt 6). Sist i skrivelsen, under rubriken Valfria kurser, motiveras laboratoriekostnaderna, som i huvudsak är användningen av forskningslab/utrustning, på institutionens valfria kursutbud. Kostnaderna bygger på den interna redovisning av samtliga kostnader för undervisning som kontinuerligt sker i fysiska institutionens redovisningssystem GRUB 1. Institution: Fysiska institutionen Kostnadsställe nummer: 107136 Kostnadsställe namn: Kurslaboratoriet i fysik Ersättning äskas för: Belopp / kkr 1. Utrustning 500 2. Driftskostnader (exklusive löner och hyra) 450 3. Lokalkostnader a) 1275 kvadratmeter 2 175 b) städning av 1275 kvadratmeter 460 c) Forskningslaboratorier på obligatoriska kurser 143 4. Personalkostnader a) Forskningsingenjör 100% 1 230 b) Tekniker 100% 1 025 c) Handledarinstruktion 20% 300 d) Säkerhetsarbete (riskbedömningar mm) 5 % 75 5. Övrigt a) Upprustning av laboratoriemöbler 150 6. Forskningslaboratorier på valfria kurser 438 Summa äskade medel: 6 946 37 Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress Professorsgatan 1 Telefon 046-222 76 72, Mobil 0706-89 76 72 Telefax 046-222 36 E-post elisabeth.nilsson@ftf.lth.se Internet http://www.ftf.lth.se/research/faculty_by_name/elisabeth_nilsson/
Beskrivning av laborativ verksamhet, obligatoriska kurser Inledning Fysiska institutionen ger idag 30 grundläggande kurser i fysik inom något civilingenjörsprograms obligatorium. Dessa 30 kurser samlar totalt ca 275 hst (2100 studenter) och på 26 av kurserna utgör laborationer en väsentlig del av kursen. Institutionen ger 30 olika laborationer 2 för grundläggande obligatoriska kurser och av dessa laborationer ges drygt en tredjedel enbart för F- och N-programmen. Lokaler Institutionen har sedan 2009, då kostnaderna för den laborativa verksamheten senast uppskattades, sparat ytterligare på laborationslokaler, från ca 2100 m 2 till 1275 m 2. Den totala hyreskostnaden har därmed minskat med 25 % till 2 175 kkr (3a). Kostnaderna för städning av denna (mindre) yta har dock ökat till 460 kkr (3b). Några av våra obligatoriska kurser för N-programmet (framför allt FAFF05, FFFA01 och FFF110) använder också Lund NanoLab, LNL. Laboratoriet fungerar i allt väsentligt som en fristående ekonomisk enhet och säljer laboratorietid till såväl interna som externa användare. För att få tillgång till LNL måste även grundutbildningens obligatoriska kurser betala efter gängse prislista 3. Kostnaderna för nyttjandet av LNL för dessa kurser uppgår till 143 kkr (3c). Personalkostnader Personalkostnaderna för den laborativa verksamheten fördelas idag på en forskningsingenjör (100 %, 4a), en tekniker (100 %, 4b) och ca 25 % övrig personal (4c och 4d). I insatserna av övrig personal ingår framför allt arbete för att säkerställa studentsäkra laborationer. I detta ingår utbildning av laborationshandledare samt kontinuerlig uppföljning av riskbedömningar. Även strålsäkerhetsarbete är inkluderat. Den genomsnittliga overheaden på fysiska institutionen LTH uppgår till totalt 90 % och är inkluderad i personalkostnaderna. Utrustning Kostnaderna för förnyelse av laboratorieutrustning varierar mellan åren och den angivna summan, 500 kkr per år (1), är ett uppskattat 5-års medelvärde. Summan avser framför allt inköp av medelstor apparatur. Det är i detta sammanhang värt att notera att grundutbildningen vid Fysiska institutionen under en längre period i stort sett avstått från investeringar i utrustning i syfte att spara pengar. Vi har därför påbörjat en diskussion kring inköp av sådan, dyrare utrustning som krävs för att bedriva forskningsnära undervisning. Medel för dylika investeringar ingår inte i ovanstående äskande. Drift Driftskostnaderna (2) på 450 kkr, vilka också inkluderar 90 % overhead, omfattar materiel till driften av laborationsuppställningar. Exempel är elektronikkomponenter, halvledarmaterial och flytande helium (t.ex. inom den laborativa verksamheten på kurserna FFFF01, FFFF05, FFF110 och FAFA55). Övriga investeringar Under rubriken övrigt (5) har listats 150 kkr för förnyelse av laboratoriemöbler. Detta är ett nyligen påbörjat arbete i syfte att stärka säkerhetsarbetet genom att se över ergo-
nomin inom den laborativa verksamheten. Detta har varit helt eftersatt eftersom grundutbildningen vid Fysiska institutionen under ett flertal år levt under sparbeting. Valfria kurser Institutionens valfria kurser utnyttjar till stor del forskningslaboratorier för den laborativa verksamheten. Av de valfria kursernas 1347 laborationstimmar är 875 timmar förlagda till forskningslaboratorier. Med en schablonkostnad på 500 kr/timme inkluderas även slitage på forskningsutrustningen. Forskningsavdelningarnas kostnad för den laborativa verksamheten på valfria kurser (exklusive arbetsinsatsen), dvs. kostnaden för det intrång grundutbildningen gör på forskningens domäner, uppgår således till 438 kkr. Sammanfattning Fysiska institutionens äskande om medel för den laborativa verksamheten uppgår totalt till 6 946 kkr årligen, varav 6 508 kkr avser kostnader för obligatoriska och 438 kkr avser kostnader för valfria fysikkurser på LTH. Lund 2014-06-19 Knut Deppert Prefekt, Fysiska Institutionen! Elisabeth Nilsson Studierektor, Fysiska Institutionen, LTH 1 GRUB är ett egenutvecklat redovisningssystem i vilket kursansvariga redovisar samtliga kostnader i form av undervisning, examination, lokaler etc. på en kurs. GRUB ligger till grund för forskningsavdelningarnas tilldelning av grundutbildningsmedel, men är också ett sätt att få överblick över samtliga lärares undervisning och undervisningssituationen på institutionen som helhet. 2 Se bilaga 1. 3 Prislistan är koordinerad med myfab, den svenska forskningsinfrastruktursammanslutningen för renrumsfaciliteter och innebär bl.a. att akademiska användare betalar en avsevärt lägre avgift än kommersiella.
Bilaga 2. 1.2 Mål för civilingenjörsexamen (Högskoleförordningen 1993:100) Mål För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Bilaga 3. 2014-05-07 Fysiska institutionens syn på utvecklingsbehov av live@lund Inledning Under vårterminen 2014 har fyra kurser vid Fysiska institutionen (med 26, 35, 61 respektive 92 studenter) genomförts med hjälp av verktyget live@lund. Samtliga inblandade kursansvariga är vana vid arbete i olika typer av plattformar och har därför kunnat ge värdefull input såväl till utvecklare vid live@lund som till studierektor och övriga undervisare vid institutionen. Nedan följer en kort beskrivning av institutionens undervisningsverksamhet, kopplad till de behov av utveckling som vi ser som helt nödvändiga för att live@lund ska bli ett användbart verktyg i vår verksamhet. Kort beskrivning av verksamheten LTH-delen av Fysiska institutionen bedriver en stor undervisningsverksamhet. Årligen ges ungefär 60 kurser, varav cirka hälften är större, obligatoriska kurser för LTH:s olika civilingenjörsprogram. Verksamheten inkluderar mycket laborativt arbete i mindre studentgrupper. Flera kursansvariga har också genom åren genomfört pedagogiska utvecklingsarbeten som bland annat resulterat i att vi idag alltmer frekvent nyttjar alternativa undervisningsformer och alternativ examination. Våra 340 hst innebär att det på institutionen årligen hanteras >2500 individer som var och en skapar ett antal resultat. I det enklaste fallet handlar det om en student som genomfört och skrivit rapport på några laborationer samt genomfört en skriftlig (eller muntlig) tentamen. I ett mer ambitiöst scenario har studenten, förutom detta, arbetat med kamratgranskning, deltagit i obligatoriska labförberedelser i form av diskussioner, gjort inlämningsuppgifter, skrivit grupp- och individuella dokument på vilka kurslärarna givit feedback både en och två gånger, etc. Ju mer vi arbetar med alternativa former för undervisning och examination, desto mer akut blir behovet av en transparent, lättskött (och rättssäker) plattform i vilken såväl studenter som lärare och administratörer ser kursen och studenternas resultat utvecklas. Att såsom idag hantera all administration mer eller mindre manuellt är i längden ohållbart. Manuell hantering innebär också att studenterna har svårt att följa sin utveckling och se sina resultat. Idag rings många samtal och skickas många mail enbart för att ge studenterna information om t.ex. vilka obligatoriska moment som de är godkända på. Efter att ha provkört live@lund enligt ovan och fått vissa önskemål tillgodosedda, är vi nu beredda att sammanfatta våra erfarenheter och föreslå vilken utveckling av plattformen som krävs för att den ska bli användbar i vår och, som vi tror, många andra LTH-institutioners verksamhet. Möjligheterna med live@lund Det finns flera fördelar för såväl administratörer som lärare och studenter med att arbeta i live@lund. LTH-studenterna ser idag dock inte riktigt fördelarna eftersom vi (på LTH) bara använder plattformen på enstaka kurser. Med en mer generell användning skulle studenterna inse t.ex. fördelen med att inte behöva surfa runt på en mängd olika webbsidor för att hitta information, samt fördelen med att hitta alla sina resultat på ett ställe. För administratörer är kopplingen till Ladok etc. den stora fördelen. För den lärare som idag använder sig av webbsidor (tillverkade och uppdaterade t.ex. via Typo-3) i kombination med den service som datordriftgruppen vid LTH ger, är funktionaliteten i live@lund inte slående. Via webbsidorna kan information delas och alla dokument, filmer, länkar och diskussionstavlor kan distribueras likaväl från en
webbsida som från live@lund. Med hjälp av student-, mejl- och anmälningslistor från datordriftgruppen kan också kommunikationen med studenterna hanteras enkelt. Den stora fördelen med live@lund är uppenbar framför allt för de lärare som inte tidigare arbetat med webbsidor etc. Dessa får ju då ett relativt enkelt verktyg att använda och allt samlat på ett ställe. Eftersom den lärarkategorin är ovanlig på LTH och eftersom vår verksamhet är så bred (se ovan) måste ytterligare funktionalitet till för att live@lund ska bli attraktivt att använda. Begränsningarna i live@lund I vår verksamhet är antalet lärare inblandade i en kurs stort; ju fler studenter desto fler lärare. Detta är en funktion av den laborativa verksamheten och av den undervisning som sker i mindre grupper. Det betyder att vårt behov av att många lätt ska kunna arbeta med och ta del av resultatredovisning är stort. Till två av 2014-års kurser har därför ett Resultatredovisningsformulär utvecklats. I detta formulär fyller lärare i godkända resultat efter hand och studenterna (och övriga lärare) kan lätt se resultaten växa fram. Detta fungerar fint, men har en begränsning t.ex. i det att formuläret innehåller en fixerad gruppindelning. Innan det finns några resultat att visa upp ska dock studenternas rapporter etc. läsas, rättas och ges feedback på. Om då många lärare och många laborationsgrupper är inblandade blir det krångligt. Handledarna måste veta exakt vilka studenter de haft på laboration vid vilken tidpunkt för att kunna ge feedback till rätt studenter. Sedan behöver rapporter som rättats ofta gå både två och tre gånger fram och tillbaka innan de är godkända. Dagens live@lund ger bara utrymme för en återinlämning. Studenterna kan själv välja grupper i live@lund. Det är bra. Men i kurser med många gruppaktiviteter är studenterna ofta engagerade i flera olika gruppkonstellationer och detta stöds inte tillräckligt i live@lund. Live@lund är idealiskt för en kurs där samtliga studenter arbetar framåt med samma uppgifter - antingen individuellt, i grupp eller både och. Det fungerar utmärkt så länge gruppindelningen är fix, eller möjligen görs om med jämna mellanrum. Men det fungerar inte optimalt i våra kurser. Men istället för att nu beskriva vad som inte fungerar, försöker vi nedan berätta hur vi skulle vilja ha det! Utveckling av live@lund större insatser Att bygga en matris av scheman, grupper och aktiviteter i vilken vi stoppar våra studenter känns bakvänt. Vi skulle önska att delar av systemet fungerade precis tvärtom. Man kan tänka sig större eller mindre valfrihet för den enskilde studenten lite beroende på hur stor kursen är. Men idén är att man, generellt sett, håller ordning på studentens aktiviteter med hjälp av deras - och lärarnas - passerkort. På en stor kurs kan en gruppindelning av studenterna redan vara gjord. Då vet studenterna när, var och med vilken handledare de ska genomföra t.ex. en viss laboration. Genom att avläsa närvarande studenters och handledares passerkort registreras sedan närvaro på just den laborationen. Då är studenten taggad med tid och plats för lab och tillsammans med detta ligger handledarens identitet. Studenten kan sedan skicka in sin rapport till systemet utan att bry sig om vem som ska ha dem. Systemet tar hand om rapporten och ser till att den hamnar hos rätt handledare informationen finns ju. Detta gör det också rättssäkert i och med att bara de studenter som finns registrerade som närvarande på labben kan skicka en rapport till rätt handledare. Med en möjlighet för studenter att byta laborationstillfälle behöver man då inte alls hålla reda på grupperna, utan det är systemet som håller reda på individerna! Administrationen av studenter som är sjuka eller av annan anledning behöver ny labtid kommer att underlättas enormt.