Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Relevanta dokument
Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Is i livsmedelsanläggningar

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det?

Vattenverk i Askersund kommun

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Provtagning av dricksvatten 2011

Förklaring till analysresultat för dricksvatten

Vad är vatten egentligen?

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Schysst vatten i kranen?

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Ackrediteringens omfattning

Vattenverk i Askersund kommun

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Medicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5

Gränsvärden och parametervärden

Egenkontrollprogram för vattenverk

Sammanfattning av händelse med otjänligt dricksvatten i Nacka augusti t o m november 2016

Livsmedelsverkets författningssamling

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Kontrollprojekt 2015

Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A

Egenkontroll för dricksvattenanläggning:

Laboratorier ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A Livsmedel Ja Nej

Laboratorier ALcontrol AB Karlstad Ackrediteringsnummer 1006 Karlstad A ten. en Bioluminiscens Sötvatten Ja Nej

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ;

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Om dricksvattenkvalitet

Statens livsmedelsverks författningssamling

Egenkontrollprogram för vattenverk

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; 1

Laboratorier AK Lab AB Borås Ackrediteringsnummer 1790 A SS , utg 1 Nej Ja. SS , utg 1 Nej Ja

Livsmedelsverkets författningssamling

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ;

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

KVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER. Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Hur ska analyserna genomföras? Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Dricksvattnet, senaste provtagning

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3

Dricksvattnet i Kärda

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Livsmedelsverkets författningssamling

små dricksvattenanläggningar

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Livsmedelsverkets föreskrifter om naturligt mineralvatten och källvatten; 1

Dricksvattenkvalitet Karlstad, Alster, Skattkärr och Väse

Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Transkript:

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Här hittar du information om varje mikrobiologisk dricksvattenparameter med ett gränsvärde i bilaga 2 till SLVFS 2001:30. Parametrarna kommer i bokstavsordning. Aktinomyceter Dricksvatten hos användaren 100/100 ml Aktinomyceter kan tillväxa lokalt till höga halter i brunnskonstruktioner, hydropressar, filter och filtermassor och i distributionsanläggningar. Tillväxten kan stimuleras av olika naturmaterial och ämnen, till exempel trä, gummi, lindrev och mineralolja. Dålig omsättning av dricksvattnet i till exempel ändledningar och reservoarer kan ge upphov till höga halter aktinomyceter. Aktinomyceter kan ge lukt och smak. Det finns inga vetenskapliga belägg för att aktinomyceter i dricksvatten orsakar överkänslighetsreaktioner eller mag/tarmbesvär. Odlingsbara mikroorganismer vid 22 C Utgående desinfekterat dricksvatten 10/ml Dricksvatten hos användaren 100/ml Förpackat dricksvatten 100/ml Kommentar Gränsvärdet för utgående dricksvatten ska tillämpas på desinfekterat dricksvatten. Orsaken till onormala förändringar ska alltid undersökas. Parametern indikerar sådan påverkan från vatten eller jord som normalt inte är av fekalt ursprung. På utgående desinfekterat dricksvatten fungerar parametern som en kontroll av att desinfektionen fungerar. Onormalt höga halter kan indikera att desinfektionen inte fungerar effektivt. Hos användaren och på förpackat dricksvatten fungerar parametern som ett allmänt mått på dricksvattnets mikrobiologiska kvalitet. Onormalt höga halter kan indikera läckage, korskoppling, nedsmutsning av anslutningar eller liknande. Förekomst av onormalt höga halter kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. 1 (5)

I parametern ingår framför allt olika bakterier. Även mikrosvamp och aktinomyceter ingår i den mån de kan upptäckas i analysen, men de utgör normalt bara en liten del av mikrofloran. Odlingsbara mikroorganismer vid 36 C Förpackat dricksvatten 20/ml Parametern indikerar att det förpackade dricksvattnet innehåller mikroorganismer som normalt inte förekommer i ett opåverkat vatten. Föroreningen kan ha sitt ursprung i råvattnet eller i förpackningsprocessen. Halter över gränsvärdet kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. Långsamväxande bakterier Dricksvatten hos användaren 5000/ml Parametern indikerar mikrobiologisk tillväxt i vattenverk och distributionsanläggning. Avsnittet om distribution utreder närmare möjliga effekter av mikrobiologisk tillväxt i vattenverk och distributionsanläggning. Motverka mikrobiologisk tillväxt i distributionsanläggningen I parametern ingår olika bakterier som har förmåga att etablera sig och tillväxa i vattenverk och distributionsanläggning. Clostridium perfringens Dricksvatten hos användaren Kommentar Gränsvärdet ska tillämpas på antalet Clostridium perfringens inbegripet sporer. 2 (5)

Förekomst av C. perfringens kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. Analysen omfattar vegetativa celler och sporer. Halterna av C. perfringens i gödsel och avlopp är lägre än de av E. coli, men sporer av C. perfringens överlever längre i vatten och har större motståndskraft mot desinfektion än andra fekala indikatorbakterier. Därför kan C. perfringens förekomma i råvatten och dricksvatten i frånvaro av sjukdomsframkallande mikroorganismer. Samtidigt anses C. perfringens vara den bakteriella indikator som bäst motsvarar motståndskraftiga sjukdomsframkallande mikroorganismers uppförande i råvatten och vid passage genom vattenverkets beredningssteg. C. perfringens kan orsaka mag/tarmbesvär, men infektionsdosen är mycket högre än de halter som kan förväntas förekomma i dricksvatten. Escherichia coli (E. coli) Förekomst av E. coli innebär ökad risk för vattenburen smitta. De flesta E. coli är harmlösa tarmbakterier, men det finns sjukdomsframkallande E. coli som kan ge allvarliga symptom. E. coli har oftast lägre motståndskraft mot desinfektion samt sämre överlevnad i omgivningen än exempelvis intestinala enterokocker. Intestinala enterokocker Förekomst av enterokocker innebär ökad risk för vattenburen smitta. De flesta enterokocker är harmlösa tarmbakterier som förekommer i lägre antal men som bedöms ha en 3 (5)

större motståndskraft och längre överlevnad i omgivningen än E. coli. Koliforma bakterier 10/100 ml 10/250 ml Parametern indikerar i första hand ytvattenpåverkan, men en fekal påverkan från människor eller djur, till exempel via avlopp eller naturgödsel, kan inte uteslutas. Förekomst av koliforma bakterier kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. Mikrosvamp Dricksvatten hos användaren 100/100 ml Mikrosvamp kan växa till lokalt till höga halter i brunnskonstruktioner, filter och filtermassor och i distributionsanläggningar. Tillväxten kan stimuleras av olika naturmaterial och ämnen, till exempel trä, gummi, lindrev och mineralolja. Dålig omsättning av dricksvattnet i till exempel ändledningar och reservoarer kan ge upphov till höga halter mikrosvamp. Mikrosvamp kan ge lukt och smak. Jästsvamp kan orsaka igensättning. Höga halter (över 1000/100 ml) av vissa mögelsvampar, framför allt av släktet Philophora, har i sällsynta fall gett överkänslighetsreaktioner på huden (eksem, klåda och utslag) vid dusch och bad. Gränsvärdet avser summan av jäst- och mögelsvamp. Jäst och mögel bör särskiljas i analyssvaret. De tekniska och estetiska effekterna av mögelsvamp är relativt väl belagda och gränsvärdena bygger på erfarenheter från svenska undersökningar. De misstankar om hälsomässiga effekter som finns bygger på en svagare faktagrund och berör inte vattnet som dryck. Bevisade problem är sällsynta och förekomst av mikrosvamp i dricksvattnet har i flera fall skapat obefogad oro. Det finns inga vetenskapliga belägg för att mögelsvamp i dricksvatten orsakar mag/tarmbesvär. Pseudomonas aeruginosa 4 (5)

Pseudomonas aeruginosa är en bakterie som kan tillväxa och bilda biofilm i förpackat dricksvatten. Den kan ge infektioner hos individer med försvagad motståndskraft. Senast uppdaterad 26 mars 2018 Ansvarig grupp LK_Team Livsmedelshygien 5 (5)