Kommunbeskrivning för Norrköpings kommun Översiktlig planering 2015 1
Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 4 Utbildning - nivå och studieresultat... 6 Sysselsättning... 10 Antal sysselsatta... 10 Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare... 11 Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen... 14 Arbetsmarknad... 14 Näringsliv... 18 Kommunikationer... 23 Kommunikationsstruktur... 23 Bilanvändning... 24 Pendling... 26 Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud... 29 Bostadsmarknad... 29 Serviceutbud... 30 Utbildningsutbud... 31 Kultur- och fritidsutbud... 33 Omgivande lokalmiljö... 34 Klimatpåverkande utsläpp... 35 Källor... 38
Inledning 2
Befolkning Storlek och sammansättning Befolkningspyramid, 2014 Diagram 1: Befolkningspyramid relativa tal, 2014 3
Diagram 2: Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning Befolkning i 10-årsklasser i kommunen 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0-9 13106 13342 13622 14113 14626 14925 15128 15607 16222 16497 10-19 16565 16537 16522 16349 16087 15552 15148 14989 14899 14892 20-29 15986 16134 16515 17000 17569 18121 18474 19137 19622 20039 30-39 16822 16566 16487 16583 16643 16629 16595 16566 16600 16571 40-49 16477 16850 17173 17270 17346 17458 17669 17841 17854 17957 50-59 16515 16140 15884 15727 15580 15528 15547 15630 15809 16235 60-69 13458 14152 14707 15207 15519 15823 15879 15863 15880 15647 70-79 8950 8970 8976 9032 9133 9233 9432 9761 10189 10754 80-89 5795 5790 5783 5788 5724 5672 5568 5535 5413 5422 90+ 968 982 1011 991 1027 1109 1183 1195 1261 1269 Totalt 124642 125463 126680 128060 129254 130050 130623 132124 133749 135283 Tabell 1: Befolkningsutveckling och framskrivning och kommun Diagram 3: 4
Befolkningsutveckling och framskrivning efter åldersklasser Diagram 4: Befolkningsutveckling efter födelseöverskott och nettoflyttning Diagram 5: 5
In- och utflyttare till kommunen efter ålder och kön, genomsnitt per år de senaste fem åren, 2014 Diagram 6: Utbildning - nivå och studieresultat Utbildningsnivå i kommunen Utbildningsnivå, befolkning 20-64 år, 2014 Diagram 7: 6
Utbildningsnivå efter kön, befolkning 20-64 år, 2014 Diagram 8: Resultat från grundskola och gymnasieskola Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen, 2014 Källa: Skolverket Diagram 9: 7
Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen Källa: Skolverket Diagram 10: Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen, 2014 Källa: Skolverket Diagram 11: 8
Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen Källa: Skolverket Diagram 12: 9
Sysselsättning Antal sysselsatta Sysselsatt dag- och nattbefolkning efter kön (flera år) Diagram 13: Sysselsättningsgrad efter kön och ålder, 2014 Diagram 14: 10
Sysselsättningsgrad Diagram 15: Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Arbetslöshet i kommunen Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 16: 11
Ohälsotalet i kommunen, personer 20-64 år Källa: Folkhälsoinstitutet Diagram 17: Andel av befolkningen 20-64 år som är förtidspensionerade Källa: Folkhälsoinstitutet Diagram 18: 12
Antal personer och hushåll i kommunen som har fått ekonomiskt bistånd Källa: Socialstyrelsen Diagram 19: Antal personer som fick ekonomiskt bistånd år 2007 var cirka 8 500. Det var 2 500 färre än motsvarande antal år 2000. Antalet minskade stadigt under åren 2001-2006, men ökade något mellan åren 2006 och 2007. Samma mönster gäller antal hushåll respektive antal barn (0-15 år) som har fått bistånd. Andel av befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd Källa: Socialstyrelsen och SCB Diagram 20: Diagrammet ovan visar att andelen av befolkningen (totalt) som har fått ekonomiskt bistånd är högre i Norrköping än i Östergötland och riket. Tittar man på andelen barn, 0-15 år, som har fått bistånd är andelen däremot högre i riket än i Norrköping och i Östergötland som helhet. 13
Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Arbetsmarknad Norrköping hade år 2006 en hög andel arbetstillfällen inom handel och transport, jämfört både med Östergötland och riket. När det gäller näringsgrenen tillverkningsindustri och utvinning var andelen istället lägre än i Östergötland och riket. I övrigt var skillnaderna inte så stora. Sysselsatt dagbefolkning fördelad efter näringsgren och kön, 2014 Diagram 21: Arbetsmarknaden var tydligt könsuppdelad. För kvinnorna i dagbefolkningen var branscherna med högst andel Hälso- och sjukvård samt Utbildning och forskning. För männen var det Handel och transport respektive Tillverkningsindustri och utvinning. Inom näringsgrenarna Finansverksamhet och företagstjänster, Personliga och kulturella tjänster samt Offentlig förvaltning var skillnaderna inte så stora. Den relativa förändringen av antalet arbetstillfällen per näringsgren mellan åren 1997 och 2006 var i Norrköping störst inom Finansverksamhet och företagstjänster samt Utbildning och forskning. Se diagram nedan. Samma sak gällde för Östergötland och riket. För Utbildning och forskning berodde dock förändringen till stor del på en ändring år 2002 av definitionerna av näringsgrenar som medförde att förskolan fördes över till den näringsgrenen. 14
Förändring av sysselsatt dagbefolkning de senaste 10 åren efter näringsgren, 2014 Diagram 22: Näringsgrenarna Jordbruk, skogsbruk och fiske samt Tillverkningsindustri är branscher som minskat i omfattning mellan åren 1997 och 2006. Det gäller i alla tre redovisade regioner. Diagrammet som följer visar att ej offentligägda aktiebolag och offentlig sektor var de två sektorer som hade störst andel sysselsatta av dem som arbetade i Norrköping år 2006. Bland männen som arbetade i Norrköping återfanns ungefär två tredjedelar i ej offentligägda aktie-bolag medan knappt hälften av kvinnorna fanns i offentliga sektorn. 15
Sysselsatt dagbefolkning fördelad på sektorer efter kön, 2014 Diagram 23: Antalet arbetstillfällen inom sektorn ej offentligt ägda aktiebolag ökade med knappt 6 000 under perioden 1997-2006. Inom offentligt ägda företag minskade antalet arbetstillfällen med knappt 3 000 under samma period. Sysselsatt dagbefolkning efter sektor Diagram 24: Antalet arbetstillfällen inom sektorn ej offentligt ägda aktiebolag ökade med knappt 6 000 under perioden 1997-2006. Inom offentligt ägda företag minskade antalet arbetstillfällen med knappt 3 000 under samma period. 16
Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 10 år efter näringsgren, andel av de sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension, 2014 Diagram 25: Räknat i antal personer, som under förutsättning att de väljer att gå i pension vid 65 års ålder skulle lämna ett arbetstillfälle i Norrköping inom tio år, var totalt cirka 69 000 år 2006. De tre näringsgrenarna med de tre högsta antalen var Handel och transport, Sjuk- och hälsovård och omsorg samt Tillverkningsindustri och utvinning. 17
Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 10 år efter näringsgren, antal sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension, 2014 Antal över 60 år Antal över 55 år Totalt Byggindustri 564 945 5010 Civila myndigheter och försvaret 613 1132 4019 Energi och miljö 77 146 637 Fastighetsbolag 233 366 1030 Företagstjänster 961 1652 7994 Handel 601 1179 8381 Hotell och restauranger 67 155 1875 Informations- och kommunikationsföretag 159 266 1671 Jordbruk, skogsbruk och fiske 286 380 866 Kreditinstitut och försäkringsbolag 38 77 437 Okänt 141 156 289 Personliga och kulturella tjänster m.m. 425 746 3055 Tillverknings- och utvinningsindustri 655 1266 5468 Totalt 7478 13596 61384 Transportföretag 506 968 3703 Utbildningsväsendet 833 1595 6715 Vård och omsorg 1319 2567 10234 Tabell 2: Näringsliv I detta avsnitt redovisas arbetsställen inom företag och organisationer och hur många som var sysselsatta inom dem. Statistiken redovisar arbetsställen inom privat och offentligt ägda företag samt privata organisationer. Statistiken inkluderar inte offentlig sektor. Ett företag kan ha mer än ett arbetsställe om det är ett större företag men det absolut vanligaste är att det endast har ett arbetsställe. De arbetsställen som tagits med är de som har minst en sysselsatt person som arbetar där. Detta innebär att många företag inte finns med i statistiken eftersom ingen person får sin huvudsakliga inkomst därifrån. De organisationer som finns med i statistiken är sådana som har anställd personal. Statistiken som redovisas i detta kapitel representerar näringslivet hur många företag det finns och hur många som är sysselsatta i dem. Det finns ett tidsseriebrott i statistiken 2004, vilket gör att det ser ut som det blev många nya arbetsställen det året. Det gjordes en förändring i insamlingsmetodiken detta år som gjorde att man kunde lokalisera fler arbetsställen. 18
Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter om de är nystartade under året eller inte Diagram 26: Diagrammen ovan visar antalet nystartade respektive befintliga arbetsställen samt sysselsatta i dem åren 1998 2007. Antalet nya arbetsställen per år har ökat något under perioden. År 2007 tillkom nästan 900 nya arbetsställen i Norrköping, jämfört med knappt 800 år 1998. Under 2002 tillkom drygt 630 nya arbetsställen, det är den lägsta noteringen under perioden. Såväl avknoppade arbetsställen som nya har relativt få sysselsatta. De 898 nya arbetsställen som tillkom 2007 motsvarade 1 622 sysselsatta. Avknoppningar (43 arbetsställen) under samma år motsvarade 410 sysselsatta. Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas branschtillhörighet Diagram 27: Diagrammen ovan visar antalet arbetsställen branschvis samt sysselsatta i dem åren 1998-2007. Antalet arbetsställen i Norrköping har ökat under perioden. Det är framför allt inom kategorin Övriga tjänster i tabellerna ovan som ökningen 19
varit stor (drygt 570 arbetsställen 1998-2007). Störst ökning av antalet sysselsatta har under perioden skett inom Övriga tjänster (+2 459 sysselsatta) samt inom Handel och Hotell och restaurang (+3 143 sysselsatta). Inom Varuproducerande arbetsställen har antalet sysselsatta minskat med drygt 800 under perioden. Totalt har antalet sysselsatta i arbetsställena ökat med drygt 4 000 under perioden. Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas storleksklass Diagram 28: Diagrammen ovan visar antalet arbetsställen efter storleksklass samt sysselsatta i dem år 1998-2007. I Norrköping finns många små arbetsställen. Drygt 4 000 arbetsställen har bara 1-4 sysselsatta. Det är framför allt i storleksklassen 10-49 anställda som antalet sysselsatta ökat under perioden. Antal nerlagda och nystartade arbetsställen i företag samt antal sysselsatta i dem Diagram 29: De senaste åren har antalet nystartade arbetsställen varit större än antalet nedlagda. Åren 2000, 2003, 2004 och 2005 var antalet sysselsatta i nedlagda arbetsställen större än antalet sysselsatta i nya arbetsställen. År 2007 var det cirka 400 fler sysselsatta i nystartade arbetsställen jämfört med nedlagda. 20
Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 10 åren, efter branschtillhörighet och antal sysselsatta, 2014 Diagram 30: Den största ökningen av antalet arbetsställen har skett inom Övriga tjänsteproducerande arbetsställen. Det är också i den branschen som den största ökningen av antalet sysselsatta skett bland nystartade arbetsställen. Även inom Handel, hotell och restaurang har det skett en ökning. Bland nedlagda arbetsställen under perioden är det inom Övriga tjänsteproducerande arbetsställen som antalet sysselsatta i genomsnitt påverkats mest. Nya arbetsställen inom Varuproducerande arbetsställen sysselsätter färre än nedlagda arbetsställen i samma bransch. Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 10 åren, efter storleksklass och antal sysselsatta, 2014 Diagram 31: De arbetsställen som startats och lagts ned under perioden är små. De allra flesta har 1-4 sysselsatta. Det är också bland de små arbetsställena som flest sysselsatta påverkats av såväl nystarter som nedläggningar. Ericssons nedläggning i Norrköping ger troligen utslag i gruppen 50+ sysselsatta i diagrammet som visar 21
sysselsatta i nedlagda arbetsställen. 22
Kommunikationer Kommunikationsstruktur Norrköpings kommun genomkorsas av flera stråk som är klassade som riksintresse för kommunikationer. Flera av kommunikationsanläggningarna är ingår i TEN, Transeuropeiska transportnätverket. Nätverket bildades av EU på 1980-talet. Syftet är att maximera logistiken inom infrastruktur och transport i EU. Kommunen arbetar kontinuerligt med att utveckla invånares omgivning och kommunens infrastruktur. Ett exempel på detta är pendelstationen i Kimstad som invigdes i augusti 2009. Trafikprogram för Norrköpings kommun ersätter kommunikationsprogrammet och har som syfte att ange riktlinjerna för hur ett långsiktigt och hållbart transportsystem ska utformas. Programmet förespråkar en integrerad syn mellan samhällsplaneringen och trafikplaneringen så att en förstärkt samverkan mellan gång-, cykel- och kollektivtrafiken samt bebyggelseplaneringen blir en verklighet. Trafikprogram för Norrköpings kommun är en del av översiktplanen och tas fram av stadsbyggnadskontoret i samarbete med tekniska kontoret. Ett viktigt område inom infrastrukturen är tillgången till bredband. Norrköping har en mycket hög täckningsgrad, men det finns fortfarande områden på landsbygden med dålig täckning. Vägnät E4 Helsingborg Haparanda och E22 Malmö Norrköping går båda genom Norrköpings kommun. Båda vägarna är båda klassade som riksintresse och TEN. I Norrköpings kommun finns även vägar som ingår i det nationella stomnätet. Dessa är vägarna med nummer 55, 56, 53 och 67. Inom kommunen finns väg 51 (Norrköping Kumla) som förbinder regionala centrum. Ovanstående vägar är riksintresseklassade av Trafikverket. Järnvägar Norrköpings kommun berörs av södra stambanan som är riksintresse och en av Sveriges viktigaste järnvägar. Södra stambanan förbinder Stockholm med Malmö, Skåne och kontinenten. Den ingår i det strategiska godsnätet (se nedan)och i TEN. I anslutning till järnvägen finns även en viktig växlingsbangård med anslutning till hamn och industrier med stort transportbehov. Kombiterminalen är en av landets största. Banverket har tillsammans med övriga aktörer inom järnvägssektorn identifierat strategiska godsstråk och noder för utvecklingen av godstransporter på järnväg. Godsstråken ska inte bara medge effektiva transporter inom landet utan även medverka till att Sverige kopplas samman med de viktigaste transportstråken i Europa. Sjöfart Sjöfartsverket pekar ut de hamnar och farleder, samt områden i övrigt, som har sådana speciella funktioner för sjötransportsystemet att Sjöfartsverket bedömer att de mark- och vattenområden som berörs av riksintresse för kommunikationsanläggningar. Sjöfartsverket har pekat ut Norrköping som kategori A-hamn i Transeuropeiska nätverket TEN. Luftfart Transportstyrelsen har fastställt Norrköpings flygplats som riksintresse för luftfart. Transportstyrelsen menar att Norrköpings flygplats har en internationell, nationell och särskild regional betydelse. 23
Gång- och cykelvägnät Kollektivtrafik Med en bra kollektivtrafik minskar behovet av färdtjänst, skolskjuts och andra särlösningar. Norrköpings kollektivtrafiksystem består både av spårväg och busstrafik. Systemet är miljövänligt. Nästan hela tätortstrafiken, spårvagnar och 16 biogasbussar, sker med förnyelsebara drivmedel. Kollektivtrafiken inom kommunen och mellan kommunerna i länet utförs av ÖstgötaTrafiken på beställning av kommunen respektive landstinget. Trafiken består av tåg och buss. Norrköpings Centralstation ligger centralt vid Norra Promenaden norr om stadens centrum. Stationen har tre plattformar och trafikeras frekvent med tåg till en mängd destinationer. Öster om stationsbyggnaden finns Östgötatrafikens (länstrafikens) bussterminal för regionala linjer. Lokala buss- och spårvägslinjer har hållplatser på Norra Promenaden framför stationsbyggnaden. Sydost om stationen finns en mindre bussterminal för expressbussar till andra län samt för flygbuss till Skavsta flygplats. Norrköpings spårväg Spårvägen har funnits i Norrköping sedan 1904. Busstrafiken kom på 1920-talet. Sedan dess har spårvägen och bussar tillsammans utgjort kollektivtrafiksystemet i Norrköping. Över 100 år har gått och Norrköping är nu en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. Norrköping har en bra kollektivtrafik som är till för alla och väl anpassat för personer med funktionshinder. Alla spårvagnar i Norrköping har lågt golv, ramp och rullstolsplats. Förarna är utbildade och hjälper till vid på- och avstigning när det behövs. Spårvägen är en viktig del i stadsbilden och en av komponenterna för en attraktiv kollektivtrafik. Spårvägen planeras att byggas ut till Norrköpings södra stadsdelar. I augusti 2010 invigs etappen till Trumpetaregatan i Hageby, och under 2011 ska spårvagnarna börja rulla ända fram till ändhållplatsen Kvarnberget i Navestad. Norrköpings tätort har ett spårvägsnät som trafikeras av två spårvagnslinjer; linje 2 och linje 3. Dessa linjer svarar för 46 procent av resenärerna i stadens kollektivtrafik. Spårvagnarna drivs av förnyelsebar el som kommer från lokala vattenkraftverk. Bilanvändning 24
Antal körda mil i personbil per år och invånare Diagram 32: Not: I diagrammet redovisas hur många mil som de personbilar som är registrerade i kommunen har kört under olika år dividerat med befolkningen i kommunen. Befolkningen är hela befolkningen inklusive barn och andra som inte själva kör bil. I statistiken redovisas endast personbilkörning, ej trafik med bussar eller lastbilar. Ovanstående diagram visar att Norrköping har ett lägre antal körda mil i personbil per invånare jämfört med länet och riket. Vilket skulle kunna tyda på att Norrköping har en väl utvecklad kollektivtrafik, vilket innebär att den egna personbilen inte används i lika stor utsträckning som i jämförda områden. Observera att måttet som redovisas påverkas av åldersstrukturen i redovisad region. Förbrukning av bensin och diesel i personbilstrafik, liter per invånare och år Diagram 33: Not: Förbrukningen av bensin och diesel är beräknad på det faktiska antalet bilar som är registrerade i kommunen och hur långt de har kört enligt kontrollbesiktningen, samt hur mycket bränsle varje bilmodell förbrukar. Endast bränsleförbrukning i personbilar ingår i statistiken. I Norrköping förbrukade Norrköpingsregistrerade bilar omkring 440 liter bensin per invånare under år 2008. 25
Det är lägre än vad som invånare i länet respektive riket förbrukar. Även för dieseldrivna bilar har Norrköping en lägre förbrukning än Östergötlands län och riket som helhet. Förbrukningen av etanol, biogas eller el för eldrivna personbilar ingår inte i redovisat diagram. Pendling Allt fler pendlar mellan bostad och arbetsplats över kommungränsen. Detta styrs både på var det finns arbete och på möjligheten och viljan att pendla till och från arbetet. Arbetspendling innebär att man är folkbokförd i en kommun och har sitt arbetsställe i en annan. Det säger inget om hur ofta man pendlar över kommungräns eller med vilket transportmedel. In- och utpendling Diagram 34: Det totala antalet personer som pendlade över Norrköpings kommungräns till sina arbeten var drygt 19 300 personer år 2006. Tio år tidigare, år 1996, var motsvarande antal drygt 13 700 personer vilket innebar en ökning med 40 procent mellan åren 1996 och 2006. Antalet Norrköpingsbor som pendlade till arbeten utanför kommungränsen var 9 371 personer år 2006. Utpendlingen från kommunen har ökat under varje år sedan 1996. Antalet utpendlare år 1996 var 5 178 personer. Inpendlingen till arbetsplatser inom kommunens gräns var 9 384 personer år 2006. Inpendlingen har även den ökat sedan år 1996. År 1996 var det 8 564 personer som pendlade över kommungränsen till ett arbete inom Norrköpings kommungräns. Utvecklingen av pendlingsströmmarna medför att nettopendlingen har minskat under åren. Det vill säga skillnaden mellan antalet inpendlare och antalet utpendlare har minskat. År 2006 var nettopendlingen 567 personer. År 1996 var motsvarande antal 3 386 personer. 26
In- och utpendling, könsfördelad Diagram 35: Kvinnor arbetspendlar över Norrköpings kommuns gräns i mindre utsträckning än män. År 2006 var 38 procent av pendlarna kvinnor. Utvecklingen av pendlingsströmmarna har dock varit liknande för män och kvinnor. In- och utpendling efter näringsgren, 2014 Diagram 36: 27
Den näringsgren inom kommunens gräns med flest inpendlare är Handel och kommunikation. Det är också den näringsgren i Norrköping där det finns flest arbetstillfällen, drygt 12 100 stycken år 2006. Utpendling sker främst till arbeten inom Tillverkningsindustri och utvinning. In- och utpendling efter ålder, 2014 Diagram 37: Över 2 500 Norrköpingsbor i åldern 25-34 år pendlade år 2006 till arbetsplatser i annan kommun. Antalet utpendlare minskar sedan i de äldre åldersgrupperna. Antalet 55 år och äldre som pendlade ut var år 2006 drygt 1 500 stycken. Antalet inpendlare i åldersgrupper 35 år och uppåt överstiger antal utpendlare i motsvarande åldersgrupp. Medelåldern för inpendlarna är högre än medelåldern för utpendlande Norrköpingsbor. 28
Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud Bostadsmarknad Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Lägenheter i flerbostadshus 40638 40709 40995 41126 41189 41033 41020 41068 38711 39118 Lägenheter i småhus 21396 21591 21785 21918 21972 22620 22642 22898 22611 22739 Lägenheter i övriga hus 0 0 0 0 0 0 0 0 3447 3469 Totalt antal lägenheter 62034 62300 62780 63044 63161 63653 63662 63966 64769 65326 Tabell 3: Prisutveckling för småhus Diagram 38: Ovanstående diagram illustrerar att priserna på småhus och fritidshus ökar i Norrköpings kommun. Ökning vad gäller småhus är större än för övriga länet. Ett visst samband kan noteras mellan antalet nyproducerade småhus och prisutvecklingen från 2003 och framåt då prisutvecklingen på småhus ökar kraftigt utgör andelen småhus en större andel av lägenhetstillskottet än flerbostadshusen. Andelen av småhusen som är taxerade som fritidshus var lägre i Norrköping än i länet som helhet och riket under perioden 1998-2007. Se diagram nedan. 29
Andel av småhusen som är taxerade som fritidshus Diagram 39: Serviceutbud Norrköping har ett brett utbud av service, sådan service man förväntar sig finna i en kommun av Norrköpings storlek. Här redovisas enbart en liten del av det offentliga och det privata serviceutbudet. Vrinnevisjukhuset i Norrköping är ett länssjukhus för östra Östergötlands cirka 170 000 invånare. Sjukhuset samverkar med övriga sjukhus inom landstinget, med länsdelens vårdcentraler samt med institutioner inom Hälsouniversitetet. Stadsbiblioteket som ligger centralt i Norrköping har också sju filialer inom kommunens gräns. Man har även möjlighet att låna böcker på en bokbuss, som trafikerar stora delar av kommunen. I Norrköping finns ett stort utbud av nöjen och ett brett program av utställningar, sportevenemang, musikaler, teatrar och shower. Det finns ett stort utbud av butiker i stadskärnan, men också i kvarteren Knäppingsborg och Gamla Stan. Det finns också möjlighet att handla utanför stadskärnan, till exempel i de stora shoppingområden Hageby och Ingelsta. Inom tätorterna utanför centralorten finns service i många former. Kommunens långsiktiga strategi är att upprätthålla en kommunövergripande servicenivå genom att utveckla och förbättra förutsättningarna för service i kommunens större tätorter. I den gemensamma översiktsplanen för Linköping-Norrköping anges prioriterade utvecklingsorter där särskilda satsningar ska åstadkommas. Dessa orter är Kimstad/Norsholm, Krokek, Åby/Jursla och Skärblacka. I dessa orter finns intressanta boendemiljöer och de kan fungera som stödjepunkter för omkringliggande landsbygd. Kommunens huvudort 30
Övriga orter i kommunen Utbildningsutbud I Norrköpings kommun finns 95 förskolor och 45 familjedaghem. Det finns också 25 enskilda förskolor. De enskilda förskolorna drivs som föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningar eller stiftelser. Det finns tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter och helger i fyra familjedaghemsenheter och på en förskola i kommunen. Familjecentralen är en mötesplats för alla barnfamiljer i ett geografiskt område. I kommunen finns det finns elva familjecentraler. Det finns ett samarbete med Linköping om gemensam barnomsorg. Det vill säga, om man bor i Norrköping och arbetar i Linköping kan man också välja att ha sitt barn i någon av Linköpings kommunala förskolor. I Norrköpings kommun finns ett 60-tal kommunala grundskolor samt fritidshem. Dessutom finns det nio fristående skolor. Gymnasieskola I Norrköping finns det fyra gymnasieskolor i kommunal regi, en som drivs av landstinget samt fjorton fristående gymnasieskolor. Inom den kommunala verksamheten finns bland annat följande utbildningsprogram: Samhällsvetenskapliga programmet, Naturvetenskapliga programmet, Hotell- och restaurangprogrammet, Estetiska programmet, Hantverksprogrammet med flera inriktningar, Barn- och fritidsprogrammet, Individuella programmet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriprogrammet, Omvårdnadsprogrammet, Teknikprogrammet, Handelsprogrammet, Mediaprogrammet samt gymnasiesärskolan med flera inriktningar. Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman Källa: Skolverket Diagram 40: Av Norrköpings gymnasieungdomar går cirka 62 procent i den kommunala gymnasieskolan, 30 procent i fristående gymnasieskolor, 4 procent i landstingets skolor 31
och 4 procent på skolor i andra kommuner. Vuxenutbildning Norrköpings kommun bedriver vuxenutbildning i egen regi samt upphandlad extern verksamhet. Det finns även andra möjligheter att som vuxen bedriva studier inom kommunen. Kommunal vuxenutbildning i egen regi bedrivs framför allt inom Särvux (vuxenutbildning för människor med utvecklingsstörning), SFI (svenska för invandrare), grundläggande vuxenutbildning samt gymnasial utbildning. Diagrammet nedan visar antal studerande respektive antal årsstudieplatser inom dessa områden under perioden 2005 2009. Antalet studerande inom SFI har ökat under senare år mycket på grund av flyktingsituationen i omvärlden, som har inneburit ett ökat antal flyktingar i Norrköping. Kommunen upphandlar verksamhet från flera skolor och utbildningsföretag främst inom gymnasial vuxenutbildning. De externa utförarna inom gymnasial vuxenutbildning år 2009, stod för 40 procent av utförda poäng. Övrig utbildning Det finns flera olika möjligheter att studera inom kommunen. Här nämns några. Campus Norrköping som är den del av Linköpings universitet har fler utbildningsinriktningar och lockar studenter från hela landet. Lokalerna ligger nära centrum i Norrköpings industrilandskap. År 2009 hade Campus Norrköping 5 400 studenter. Marieborgs folkhögskola ligger strax utanför Norrköping och erbjuder en mängd olika utbildningar. Marieborgs folkhögskola drivs av arbetarrörelsen i Östergötland. Kulturskolan bedriver verksamhet för barn och ungdomar i Norrköpings kommun. Det finns kurser inom musik, sång, dans, teater, bild och film. 32
Högskolestuderande boende i kommunen efter högskoleort och typ av högskolestudier, 2014 Högskoleort Studerande på campus Distansstudier och nätuniversitet Totalt Göteborg 21 0 21 Jönköping 15 1 16 Kalmar 13 12 25 Linköping 1164 75 1239 Malmö-Lund 43 15 58 Motala 0 0 0 Norrköping 2184 3 2187 Okänd högskoleort 0 0 0 Stor-Stockholm 101 57 158 Uppsala 51 8 59 Utlandet 43 0 43 Örebro 36 4 40 Övriga landet 129 534 663 Övriga Östergötland 0 0 0 Totalt 3800 709 4509 Tabell 4: Tabellen ovan visar högskolestuderande år 2006. Kultur- och fritidsutbud Norrköping är en stad med ett brett och varierat kultur- och fritidsliv som ger möjligheter till både utövande och upplevelser. Här finns ett stort utbud av bland annat konst, utställningar, bibliotek, film, teater och musikverksamhet. I Visualiseringscenter C möter forskning och utveckling publik och näringsliv, allt med fokus på modern visualiseringsforskning. Ett aktiv föreningsliv med flera hundra föreningar garanterar en bredd både inom kultur och fritid. Vi har elitlag inom flera olika idrotter, och dessutom har vi flera fina arenor, till exempel Idrottsparken och Stadium Arena, där fotboll, basket, handboll och mycket annat utövas. Utmaning för skatare finns i Norrköpings skatepark på Himmelstalund. Bad, motionsspår, hallar och idrottsplatser i Norrköping ger möjlighet för både motionär och elitidrottare att utöva och utvecklas inom sin idrottsgren. Fysiska strukturer för åskådande utövande Organisatoriska strukturer för utövande 33
Omgivande lokalmiljö Norrköping är en stor kommun med många fina miljöer, både på landsbygd och i tätorter. Värt att nämnas i sammanhanget är hällristningarna. Norrköping är den stad i världen som har flest hällristningar inom sin stadsgräns och har landets största och förnämsta hällristningsområde. Det stilfulla industrilandskapet runt Motala ström är unikt i Europa. Området domineras av Strömmens forsande vatten och av ståtliga fabriksbyggnader. De flesta fabrikerna kom till mellan 1850 och 1920 men Strömmens forsar och fall har utnyttjats sedan medeltiden. Byggd miljö - kulturhistorisk och funktionell Naturmiljö Social och kulturell värdemiljö Besöksmål av betydelse 34
Klimatpåverkande utsläpp I detta avsnitt redovisas hur mycket klimatpåverkande växthusgaser som släpps ut i kommunerna. Sex olika gaser ingår i statistiken och eftersom de har olika stor klimatpåverkan så har räknats samman till så kallade koldioxidekvivalenter, det vill säga alla gaserna har räknats om till hur mycket utsläppen skulle motsvara om det endast var koldioxid som släpptes ut. De gaser som ingår i statistiken är: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), flourerade kolväten (HFC), perflourkolväten (PFC) samt svavelhexaflourid (SF6). Metoden som används för att ta fram uppgifterna i detta kapitel är mycket komplicerad och hämtar data från ett stort antal källor. Generellt sett har metodiken förbättrats över åren och om man ser tilldetaljnivå kan det finnas jämförelseproblem mellan åren. Dock skall data som redovisas i detta kapitel vara jämförbara på övergripande nivå. För en mer genomgripande beskrivning av kvaliteten på data hänvisas till: http://www.rus.lst.se/utslappsdata.html Insamlandet av data baseras på beräkningar på var utsläppen görs, och är alltså inte hänfört till vilka utsläpp som befolkningen i en viss kommun gör. Detta innebär bland annat att en kommun som har en stor genomfartstrafik (av bilar), en större flygplats eller ett raffinaderi får ett stort utsläpp per invånare. Utsläpp av växthusgaser per invånare, ton koldioxid per person Källa: Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål, RUS (Länsstyrelsen) Diagram 41: Utsläppen av växthusgaser per invånare i Norrköping ligger enligt Rus 2007 under snittet för både Östergötland och riket. Detta är något förvånande och mycket positivt eftersom utsläppen av CO2-ekvivalenter för Norrköping låg näst högst i länet, efter Boxholm, när SCB redovisade sådana. Det senaste året som SCB redovisade utsläpp av CO2 för är 2004. 35
Utsläpp av växthusgaser efter källa Källa: Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål, RUS (Länsstyrelsen) Diagram 42: Utsläppen av växthusgaser har varierat mycket mellan olika år. Ökningen från 1990 till 2000 är svår att förklara, men därefter har det skett en successiv minskning. 2007 är nivån bara 50 procent högre än 1990. Norrköping har en stor andel energiintensiv industri. Sju företag i kommunen ingår i Energimyndighetens program PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri). Där ingår företag vars kostnad för köpt och internt genererad energi i företaget uppgår till minst 3 procent av företagets produktionsvärde, eller om företagets energi-, koldioxid- och svavelskatter uppgår till minst 0,5 procent av företagets förädlingsvärde. Trots detta utgör utsläppen av växthusgaser från industriprocesser en mycket liten andel enligt diagrammet ovan. Utsläpp av växthusgaser efter källa, 2014 Källa: Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål, RUS 36
(Länsstyrelsen) Diagram 43: Enligt diagrammet sker de största utsläppen av växthusgaser från sektorerna energiförsörjning och transporter. Detta beror troligen på att E.ON har stora energianläggningar i Norrköping. Kraftvärmeanläggningen på Händelö använder en stor del förnybart bränsle (2007 var andelen drygt 80 procent) men Bråvallanläggningen är oljeeldad. Norrköping är ett transport- och logistikcentrum, vilket också kan utläsas av diagrammet. I Norrköping finns också en importhamn för petroleumprodukter. 37
Källor Materialet i kommunbeskrivningen är hämtat från: Arbetsförmedlingen Folkhälsoinstitutet Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland Norrköpings kommun Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål, RUS (Länsstyrelsen) Skolverket Socialstyrelsen Statistiska Centralbyrån, SCB 38