Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Relevanta dokument
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Rhizobium och sjukdomshämmande rotbakterier i åkerböna

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Fusarium erfarenheter från Västsverige

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Odling och användning av proteingrödor

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Växjö möte 4 december 2012

Utv.st

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Rotpatogener i åkerböna och ärt

PM Strategin för växtskyddsmedel

ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG

Veckorapport - Skara vecka 26

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Patogena svampar (och närbesläktade)

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Strategier mot skadegörare i ärter

Jordbrukardagarna 2010

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna?

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017

Sjukdomar hos åkerböna

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter

Tillväxtreglering i stråsäd

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Svampsjukdomar i maltkorn

Sorter ekologisk odling

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Värdet av honungsbins pollinering

Svampsjukdomar i havre

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

PRISLISTA Gäller från och med Alla priser i SEK

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Sorter ekologisk odling

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Samodling av majs och åkerböna

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Betning av potatis mot

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Ekologisk produktion lantbruk

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Jordbrukaredagarna 2011

Biologisk markkartering

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Jordbrukardagar 2018

Åkerböna Aktuellt från JTI angående mognad, värmebehandling och humankonsumtion

Slutrapport beträffande förekomst av DON i 2014 års spannmålsskörd i Sverige

Varmt väder har gett ökat upptag

Transkript:

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor Eva Mellqvist Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara

Mögliga åkerbönor vid skörd i slutet av september efter mycket regnande Foto: Lennart Olsson 20170930

Rödfärgade bönor Foto: EM

Små sklerotier inuti en stjälk Foto: EM

Sort Intervjufrågor till odlare av åkerbönor Sådatum och utsädeskvalité (analys) Svampsjukdomar i fält Svampbekämpning i fält Växtföljd på fältet åkerbönor/oljeväxter/ärter Tröskdatum Konditionen på skördad vara Övriga frågor som t ex analysresultat från partier, grannars åkerbönsfält, grannfält i fjol

21 åkerbönsfält belägna i Syd- och Västsverige Blekinge län: Området kring Ronneby 6 fält Kalmar län : Området kring Kalmar 3 fält Västra Götalands län: Området kring Mellerud 3 fält Nossebro-Falköping-Skövde 4 fält Skara-Töreboda 5 fält

Intervjusvar om sådd, utsäde, svampbekämpning, växtföljd och tröskdatum Sådd från slutet av mars till början av maj. Ingen skillnad i angrepp Nästan alla hade köpt utsäde. Fyra fält blev svampbekämpade med Signum. Två av dessa fält (vit bl) fick mögelangripna bönor. Två fält (brok bl) bra bönor. Endast i ett av fälten odling av åkerbönor inom en 10-årsperiod. I 11 fält hade det odlats oljeväxter inom en 6-årsperiod. Ärter däremot, länge sedan. 19 av de 21 fälten tröskades sent, efter den 25 september pga av ihållande regn. Från den 30 augusti - 22 september kom mellan 70-95 mm (i alla tre områdena) endast några få uppehållsdagar

Svampsjukdomar som förekom i de 9 fält som odlarna uppgav hade mycket mögelangripna bönor samt 2 fält med mindre angrepp Chokladfläcksjuka 4 fält Bönrost 2 fält Bönbladmögel 2 fält Vet ej 3 fält Fusarium 1 fält Bönfläcksjuka 1 fält Inte mycket angrepp 1 fält Ingen direkt koppling mellan svampsjukdom på sommaren och mögliga bönor på hösten

Odlarnas sorter Brokblommiga sorter (8 fält) : Fuego, Vertigo, Boxer, Alexia, Julia, Vitblommiga sorter (13 fält): Banquise, Taifun, Gloria

Odlarnas bedömning av mögelangrepp i åkerbönorna vid tröskning (alla 21 fält) Vitblommiga sorter : Mkt mögelangripna 61 % Mindre mögelangripna 8 % Bra, ej angripna 31 % Brokblommiga sorter (innehåller tanniner) : Mkt mögelangripna 12,5 % Mindre mögelangripna 12,5 % Bra, ej angripna 75 %

Sklerotier från åkerbönsstjälk Botrytis cinerea Gråmögel Botrytis fabae Chokladfläck Botrytis cinerea Gråmögel

Analys - svampsjukdomar PCR-prov. Björn Andersson, SLU, Ultuna Botrytis cinerea gråmögel Stemphylium sp Fusarium ej detekterat, speciell markör behövs Gråmögel angriper försvagad vävnad. Trivs i hög luftfuktighet och relativt svalt väder. Kan komma in i en aggressiv fas om det är fuktigt väder under lång tid. Grobarhetstest. Marianne Wikström, Agroplantarum Lätt att hitta fusarium sp i åkerbönor från skörd 2017 vid grobarhetstest av bönsmygsangripna bönor.

Analys - mykotoxiner Lantbrukarprov från Skaraborg till analyslab Utsorterade röda bönor Fusariumtoxin DON 1040 µg/ kg Ruttna bönor och ok bönor inget DON påvisat Prov från Dalsland till SVA (Sveriges veterinärmedicinska anstalt) Inget av följande är påvisat: Mykotoxinerna DON, ZEA, HT2/T2, Fumonisin B1 och B2. Inte heller Ochratoxin A el Aflatoxin B1. Provet är inte sund vara och det kan inte uteslutas att det kan innehålla andra mögelgifter.

Resultat från analyser av åkerböna Sammanställt av Johanna Lindgren, Utsädesenheten, Jordbruksverket i Svalöv 50 partier med åkerböna från skörden 2017 analyserade på Utsädesenheten i Svalöv Analys av fusarium, bönfläcksjuka och chokladfläcksjuka Ingen koppling mellan dessa analysresultat och intervjuundersökningen.

Större andel partier smittade 2017 Fusarium

Fusarium Ökad infektionsgrad i år De partier med högst Fusariumsmitta är av sorten Taifun (vitblommig) I övrigt inga skillnader mellan vit- och brokblommiga sorter

Fortsatt stor andel av partierna som är smittade Chokladfläcksjuka (Botrytis)

Chokladfläcksjuka (Botrytis) Kraftigt ökad infektionsgrad i år Inga sortskillnader eller skillnader mellan vit- och brokblommiga sorter

Bönfläcksjuka (Ascochyta) Fåtal smittade partier Infektionsgraden i snitt 0,1% under 2017 % Danskt gränsvärde 5% Inga sortskillnader eller skillnader mellan vit- och brokblommiga sorter

Grobarhet Något lägre grobarhet i år Vitblommiga sorter har i genomsnitt en något lägre grobarhet än brokblommiga

Sammanfattning Stora regnmängder (70 och 95 mm) från den 28 augusti till den 22 september. Ett fåtal dagar med uppehåll. Stor påfrestning för de mogna åkerbönorna. Fält där odlarna uppgav sig ha mögliga åkerbönsbaljor 61 % av de vitblommiga sorterna 12 % av de brokblommiga sorterna Ingen tydlig koppling mellan svampsjukdomar på sommaren och andel mögelangripna åkerbönsbaljor vid skörd. Analys visar på angrepp av gråmögel i bönorna, och sklerotier av både gråmögel och chokladfläcksjuka i stjälk. Angrepp av fusarium förkommer. Fusariumtoxin DON påvisat. Ökad infektionsgrad av både fusarium och chokladfläcksjuka samt lägre grobarhet i årets utsäde.

Tack för uppmärksamheten!