Stockholms nya Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus MSL Dagvattenträff 2017-03-30 Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad
Kommunens skyldighet att följa åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer Ett åtgärdsprogram syftar till att en miljökvalitetsnorm (MKN) ska kunna följas (5 kap. 4 MB). En kommun är skyldig att vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram, bla. sådana som fastställts av vattendelegationerna (5 kap. 8 MB). Kommuner är (med)ansvariga för att MKN följs (5 kap. 3 MB) Vid planläggning eller andra ärenden enligt PBL ska MKN i 5 kap. MB följas (2 kap. 10 PBL).
Handlingsplan för god vattenstatus och lokala åtgärdsprogram för genomförande Handlingsplanens syften: Ange hur stadens vattenarbete ska utvecklas så att ett tydligt fokus på operativa åtgärder nås. Nytt övergripande mål för Stockholms vattenarbete Stockholms sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten (god ekologisk och kemisk status till år 2021 eller senast till år 2027). För att nå detta mål behöver lokala åtgärdsprogram, med syfte att följa miljökvalitetsnormerna, vara framtagna för alla stadens vattenförekomster senast år 2018.
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, delområdessammanställningar, Stockholms lokala åtgärdsprogram och åtgärder i VISS Genomförande av kostnadseffektiva lokala åtgärder kräver ett lokalt underlag som beskriver var, hur, när, av vem och till vilken kostnad som åtgärderna ska utföras.
Generell disposition Lokala åtgärdsprogram Sammanfattning Varför behövs lokala åtgärdsprogram Ekologisk och kemisk status Förbättringsbehov Påverkansanalys Genomförda åtgärder Pågående och planerade åtgärder Förslag på nya åtgärder Övergripande åtgärder Behov av ytterligare underlag Summering av kostnader och effekter
Åtgärder i Brunnsvikens avrinningsområde Tillförsel från avrinningsområdet Punktkällor Åtgärder punktkällor Åtgärder utanför avrinningsområdet Rening Brunnsviken Näringsämnen och föroreningar Sediment Fällning Förflyttningar mellan vatten och sediment Lilla Värtan Till- och bortförsel via vattenutbyte/pumpning
Tidplan lokala åtgärdsprogram LÅP Påbörjas Avslutas Ansvar Bällstaån 2017 Stina Brunnsviken 2017 Ulf Kyrksjön 2016 2017 Fred Råcksta Träsk 2016 2017 Sofia Judarn 2016 2017 Fred Långsjön 2016 2017 Sofia Trekanten 2016 2017 Sofia Magelungen 2016 2018 Hillevi Drevviken 2016 2018 Hillevi Forsån 2016 2018 Hillevi Ulvsundasjön 2016 2018 Jenny Årstaviken 2017 2018 SVAB Riddarfjärden 2017 2018 Jenny Flaten 2017 2018 Hillevi Norrström 2017 2019 Jenny Strömmen 2018 2019 Ulf Lilla Värtan 2018 2019 Ulf Igelbäcken 2018 2019 Jenny Görväln 2018 2019 Jenny Fiskarfjärden 2018 2019 Jenny Ältasjön 2018 2019 Stina Sicklasjön 2018 2019 Stina Rödstensfjärden
Stockholms stads dagvattenstrategi - mål Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten Robust och klimatanpassad dagvattenhantering Resurs och värdeskapande för staden Miljö- och kostnadseffektivt genomförande
Stockholms stads dagvattenstrategi - färdväg
Stockholms dagvattenstrategi med åtgärdsnivå och riktlinjer Åtgärdsnivå Riktlinjer kvartersmark Riktlinjer P- ytor Riktlinjer allmän platsmark Riktlinjer Befintlig miljöfarlig verksamhet
Dagvattenvägledning Checklista dagvattenutredning Beräkningsmetodik vid dagvattenutredning Anläggningsbeskrivningar (planeringsnivå) Goda exempel Åtgärdsnivå Riktlinjer
Varför behövs en åtgärdsnivå? Anger i vilken omfattning LOD behöver anläggas och vilken kapacitet de har för att Konkretisera vad en hållbar dagvattenhantering innebär Förenkla för, och enhetliggöra mellan, enskilda planer Vara tydlig, kommunicerbart, lättbegriplig och lättanvänt Styra mot långtgående utjämning och rening. Ger frihetsgrader för byggherrar och projektörer att välja bästa tillgängliga teknik som är ekonomiskt rimlig (något som förändrar sig över tid). Är möjligt att kontrollera och följa upp i planerings- och bygglovsprocessen samt inom miljötillsynen.
Beräkning av åtgärdsnivån Utgår från betinget, dvs skillnaden mellan nuvarande belastning och acceptabel belastning Två sjöar och ett vattendrags behov av avlastning beräknades/studerades i detalj. Tidigare erfarenheter från Stockholms stads recipientklassificeringsmodell från 2011 använder i beräkningarna. Fosfor (P), Koppar (Cu) och Zink (Zn) valdes ut som testämnen. Behovet av belastningsminskning för att nå MKN: Fosfor: 60-70% Cu: 50-60 % Zn: 55-75 %
Åtgärdsnivåns storlek
Åtgärdsnivåns storlek
Åtgärdsnivån beskriven schematiskt In i anläggning om 20 mm 91 % av 9 % 100 % av årsnederbörden årsnederbörden fångas Reningsgrad i anläggning på 70 % 27 % 64 % av årsnederbörden renas
Den färdiga Åtgärdsnivån När Vid ny- och större ombyggnation. Hur Dimensioneras med en våtvolym på 20 mm Avtappas under cirka 12 timmar via ett filtrerande material (mer långtgående rening än sedimentation) Avsteg Då det inte är möjligt eller motiverat på grund av: tekniska förutsättningar, naturliga förhållanden eller orimliga kostnader i förhållande till miljönyttan.
Fördelarna med en generell åtgärdsnivå Beräkningar med avseende på MKN är komplexa Skillnaden mellan recipienterna föranleder inte alltid en recipientspecifik åtgärdsnivå Stort behov av att enhetliggöra tolkningen av hållbar dagvattenhantering Mer tid och kraft kan allokeras till att skapa hållbara dagvattensystem än utredningar Åtgärder behövs inte enbart ur ett kvalitetsperspektiv flöde och grönska är andra viktiga mål i strategin
Vad kommer det att kosta? Den fråga vi egentligen borde ställa oss är: Vad kostar det att låta bli? Översvämning Köpenhamn 2011. Nota: 9 Miljarder danska kronor. Översvämning Malmö 2014. Nota: 300 Mkr i försäkringskostnader. Översvämning totalt i landet 2014. Nota: 1 Miljard kr i försäkringskostnader. Algblomning Öland. Nota: Minskad turismintäkt 50-100 Mkr årligen.
Tack! Frågor? Juha Salonsaari Telefon: 08-508 28 792 juha.salonsaari@stockholm.se