ANVISNING FÖR ÖVERLÅTAREN AV PERSON- OCH SLÄKTARKIV

Relevanta dokument
Riktlinjer för leverans av handlingar till föreningsarkivet

Riktlinjer för leverans av handlingar till föreningsarkivet

Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet

YLA ORDNA OCH BEVARA. för enskilda, föreningar, företag. Så här bevarar vi vår historia i. - Ydre lokalhistoriska arkiv i Österbymo

Arkiveringsmanual. Varför arkivera? Vad är ett arkiv?

Bilaga 8.1. Arkivering av pappersjournaler ARKIVHANDBOK Landstingsarkivet. Besöksadress: Björnkullavägen 14

Arkivreglemente för Motala kommun

ATT ARKIVERA ANALOGA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2,

Så här läser du ditt sökresultat:

Leverans till regionarkivet

Hantera fotografier, negativ och diabilder

VERKSAMHETSDIREKTIV FÖR ARKIVFUNKTIONEN I NYKARLEBY STAD

Ärendets diarienummer Första giltighetsdatum Diarieplanbeteckning 102/

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

Lathund för att storstäda i närarkiv och arbetsrum

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR

Handbok för leveranser till Enköping kommunarkiv

ATT ARKIVERA ANALOGA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

EU-projekt Karlshamns kommun

A R K I V R E G L E M E N T E FÖR ORUST KOMMUN med kommentarer

Kommunstyrelseförvaltningen. Vimmerby föreningsarkiv. Reviderad

TJÄNSTEFÖRESKRIFT FÖR VÄRMLANDSARKIV NR: 3.0

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV

Leverans av handlingar till arkivverket

Riksarkivets författningssamling

Förteckna och leverera arkiv

Riktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv

Riktlinje för hantering av personuppgifter i e-post och kalender

Vimmerby föreningsarkiv

Handbok arkiv & dokumenthantering SMRs kansli

HÅLLBARHET. Ett arkiv skall återspegla föreningens verksamhet!

Lathund för bevarande och gallring av handlingar gällande löne- och personaladministration vid Mittuniversitetet

Tjörns kommuns författningssamling

Antagen av kommunstyrelsen Reviderad

Arkiveringsmanual. Projektet är finansierat av Aktion Österbotten.

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan

Till dessa Allmänna Villkor ska det knytas ett Gåvokontrakt Enskilda Arkiv, se separat dokument.

Arkivreglemente för Uddevalla kommun

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA /1121 Håkan Lövblad

BILAGA OM BEHANDLINGEN AV PERSONUPPGIFTER

Vem bestämmer om arkiv i kommunen?

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Arkivreglemente för Götene kommun

Riksarkivets Allmänna Villkor för Gåva från Juridiska Personer Enskilda Arkiv, Version 2018:1

Arkiveringsinstruktioner

UPPRÄTTANDE AV ARKIVFÖRTECKNING ORDNA OCH FÖRTECKNA HANDLINGAR ENLIGT ALLMÄNNA ARKIVSCHEMAT

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Arkivreglemente för Köpings kommun

Riktlinjer för hantering av arkiv i Ånge kommun

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv

Arkivreglemente för Kristianstads kommun

Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial

Riktlinjer för leveranser av pappershandlingar till centralarkivet i Öckerö kommun

Leverera DIGITAL OCH ANALOG INFORMATION. Koncernkontoret. Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Lathund utstädning av handlingar i tjänsterum. Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv. Linköpings kommun linkoping.se

Ta hand om föreningens bästa minnen

Reglemente för hantering av arkiv i Upplands Väsby kommun

Beslut om förelägganden efter genomförd inspektion vid Länsstyrelsen i Gotlands län

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Karis Rotaryklubb - Karjaan Rotaryklubi

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STADSMUSEET

Hantering av allmänna handlingar så tillämpar du juridiken i praktiken Boel Burman huvudregistrator, arkivarie

Svedala Kommuns 4:06 Författningssamling 1(6)

Varje myndighet är en egen arkivbildare och svarar för vården av sitt arkiv enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta arkivreglemente.

Praktisk arkivering. Anvisningar för arkivering av handlingar tillkomna från och med 2013.

Förteckna arkiv INNAN ELLER EFTER LEVERANS TILL REGIONARKIVET. Koncernkontoret

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv. Dokumenthantering i EU-projekt

ORDNING OCH REDA I FÖRENINGENS DOKUMENT

Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar.

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

Nässjö kommunarkiv. Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö

Särskilda förfaranden i anslutning till anonym bevisning

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013

Riktlinjer för hantering av arkiv i Gävle kommun

Bevara/Gallra EU-projekt

Leverans till centralarkivet

Antaget av KF 73/2015 Gäller fr o m Ersätter tidigare arkivreglemente, antaget av KF 88/92, reviderat KF 116/95.

Dokumentnamn Datum Versionsnummer. VIR-vägledning Vägledning

Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013

Praktisk arkivering. Anvisningar för arkivering av handlingar tillkomna från och med 2013.

Nordiska museets arkivflytt MABBAS Karin Neander Jonas Engman

Anvisningar - arkivförtecknande i KLARA med allmänna arkivschemat

Örebro Stadsarkiv Arkivreglemente för Örebro kommun

GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION

Regler om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse vid Högskolan Dalarna

Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun

Att referera till material från Riksantikvarieämbetets arkiv (ATA)

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

Lathund för att storstäda i mappar/filer

Riktlinjer om e-post Dnr 1-202/2019. Gäller fr.o.m

Pohjola Norden i Karis med omnejd r.f.

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Transkript:

ANVISNING FÖR ÖVERLÅTAREN AV PERSON- OCH SLÄKTARKIV ARBETSMOMENT ANVISNING ANMÄRKNINGAR AVGRÄNSANDE AV MATERIAL Utred olika aktörer. Ordna och katalogisera material från olika aktörer till skilda helheter, om det av hänsyn till utgångspunkten är logiskt och möjligt. Om man i samband med arkiveringen har kombinerat material från olika aktörer, är det inte att rekommendera att man fysiskt skiljer på dem. Man kan ändå göra en skild katalogisering och beskrivning av varje person/släkt. Använd som hjälp källor så som matriklar som innehåller bakgrundsinformation om olika personer och släkter. Aktörer som bör utredas är speciellt de personer, familjer och släkter, vars verksamhet ligger som grund till att arkiv/arkiven uppstått, så att materialet är utarbetat av aktören eller har anlänt till aktören. Till exempel så är varje dagboksförfattare och mottagare av ett brev aktörer. När det gäller privat brevväxling bör även brevskrivarna utredas. RESTAURERING GALLRING Avlägsna klämmare o.d. metallklämmor från materialet (även nitar, åtminstone de rostiga), band, plastspiraler, plastfickor, gummiband och tejp som lätt lossnar. Rengör varsamt smuts och damm som sitter löst. Räta ut vikta, rullade, skrynkliga dokument. Öppna upp brev från sina kuvert och räta ut dem. Förvara kuvertet i samband med brevet, om själva brevet saknar avsändare, mottagare eller daturm. Skilj åt material som lidit av fuktskador, mögel- eller annat allvarligt skadat material från övrigt material. Meddela om dem till mottagande part. Avlägsna material som inte hör till ett arkiv (föremål, tryckprodukter osv.). Avlägsna arkivmaterial med mindre värde (t.ex. dubletter av dokument) genom att följa gallringsanvisning för privatarkiv. Om du är osäker över materialets förvaringsvärde, ta kontakt med det Utför inga sådana putsnings- och restaureringsåtgärder som kan skada dokumenten (t.ex. lösgöring av tejp) eller sådana som är skadliga för din hälsa (t.ex. rengöring av mögliga dokument). Här har det funnits en metallklämma. Anvisning för hantering av material med mögelmisstanke. http://www.arkisto.fi/fi/palvelut/saeilytta eminen/ohjeet-homeisen-aineistonkaesittelyyn Gallringsanvisning för privatarkiv: http://www.arkisto.fi/sv/gallringsanvisning privatarkiv/ Observera att om materialet innehåller något att gallra enligt anvisningen om gallring, kan materialet vara värt att förvara som en del av en helhet.

verksamhetsställe på Riksarkivet som du tänker överlåta materialet till. Ett personligt minnesvärde är inte ensamt ett tillräckligt skäl för bevarande. Skriv en förteckning över materialet du har avlägsnat. ORGANISERING Grundutgångspunkt: bevara tidigare skapade materialhelheter och ordningen som skapats för dem. Om materialet saknar struktur och logisk ordning, sorteras materialet enligt överenskommen ordning tillsammans med mottagande part. I den mån som materialet är osorterat: 1. Gruppera materialet enligt valda klassificeringsprinciper. Klassificeringsprincipen kan vara: - materialtyp (brev, dagböcker, manuskript, anteckningar, bevis osv.) - verksamhet, inom vilken materialet har uppstått (karriär, studier, hobbyer, undersökningsverksamhet o.s.v.) - materialets tema (t.ex. kan olika samlingar så som urklipps- och fotografisamlingar sorteras enligt tema) - materialets yttre form (tidningsurklipp, stora ritningar, audivisuellt material osv.) eller - en kombination av dessa. - Vid behov kan du även skapa en grupp Övrigt material. 2. Välj en lämplig intern ordning för materialgrupperna som bildats. T.ex. Privata brev som anlänt sorteras oftast enligt avsändaren, men brev som skickats (s.k. konceptexemplar) enligt tidpunkt. När du sorterar materialet, förstör inte tidigare samband mellan materialen, utan dokumentera dem vid behov. Fotografier, kartor, ritningar, Av-material och övriga tekniska inspelningar är specialmaterial, och de har egna handläggningsanvisningar. Exempel på gruppering av personarkiv: Biografica Dokument som berör personen själv (skolbetyg osv.) Brevväxling Övriga privata brev som anlänt Övriga brev som anlänt Brevkoncept och/eller -redundans Koncept Tal och föredrag Artiklar och övriga manuskript Dagböcker och anteckningar Verksamhetsdokument Material som hör till arbetsuppgifter, hedersuppdrag och hobbyer, när de bildar större helheter. Tidningsurklipp och tryckprodukter Fotografier (lösa fotografier sorteras enligt tema)

KATALOGISERING SKYDDANDE Skriv en förteckning över materialet med noggrannhet enligt förvaringsredskap (t.ex. arkivhölje, mapp) eller alternativt enligt materialgruppen. Om du skriver en förteckning enligt förvaringsredskap: - numrera förvaringsredskapen löpande - beskriv innehållet i varje förvaringsredskap enligt grupperingsprincipen, t.ex. enligt materialtyp. Om du skriver en förteckning enligt materialgrupp: - numrera förvaringsredskapen löpande eller markera materialgruppens beteckning som du eventuellt använt (t.ex. bokstavs- eller sifferbeteckning) på förvaringsredskapen. - namnge materialgrupperna och markera i förteckningen vid varje materialgrupp i vilket förvaringsredskap materialet ingår, eller ge en beteckning åt materialgruppen som också skrivs ut på motsvarande förvaringsredskap. - skriv vid behov en mer utförlig förteckning inom materialgruppen (ibland kan förteckningen till och med vara objektspecifik: t.ex. så katalogiserar man ofta privatbrev och fotografier mer detaljerat än övrigt material). Markera i förteckningen från vilken tid materialet är, åtminstone enligt förvaringsredskap eller materialgrupp. Allt material som överlåts skyddas d.v.s. placeras helst i arkivdugliga förvaringsredskap så som arkivhöljen. Lägg materialet i arkivhöljen (el.d.) och i mellan skyddsblad. Som skyddsblad lämpar sig t.ex. arkivdugligt kopieringspapper. Packa alltid arkivhöljen fulla, men tryck inte in material som inte ryms (utan att vikas eller bli vikt). Skilj åt med skyddsblad om förvaringsredskapet innehåller material från olika materialgrupper, eller kombinera material som hör i hop med skyddsblad. I övriga fall, lägg ett skyddsblad på och under Åtminstone en förteckning över förvaringsredskap, en löpande numrering i det fall att materialet skyddas först på Riksarkivet (se punkt SKYDDANDE). Se även punkt BESKRIVNING. Exempel på katalogisering av personarkiv: Till höger ett överfullt arkivhölje.

materialet i skyddshöljet. Använd skyddsblad med måtta, en riklig användning ökar arkivets storlek. Markera vid behov preciserande uppgifter på skyddsbladen om innehållet i materialet inuti. Uppgifterna skrivs på innan man lägger materialet mellan skyddsbladen. För fotografiska och övriga specialmaterial finns det skyddsredskap tillverkade för dem. Stora material kan skyddas med skyddspapper (se skilda anvisningar för specialmaterial). Material kombinerade/åtskilda av skyddsblad. Om nivån på skyddandet och om åtgärder som krävs avtalas med mottagande verksamhetsställe. Skyddandet kan ske på Riksarkivet, men då står överlåtaren för materialkostnaderna. Anvisning om material som används för att skydda varaktigt förvarade dokument (Som bilaga till anvisningen finns en förteckning om lämpliga skyddsmaterial och leverantörer till dem): http://www.arkisto.fi/sv/skyddsmaterialan visning ETIKETT ANTECKNINGAR Fäst en etikett på förvaringsredskapet och markera arkivets namn på etiketten (t.ex. MATTI MEIKÄLÄINENS ARKIV, ARKIV ÖVER SLÄKTEN VIRTANEN) med versaler samt förvaringsredskapets löpande nummer eller materialgruppens beteckning. Uppgifterna kan även skrivas direkt på förvaringsredskapet med penna. Uppgifter på arkivhöljet skrivs då med blyertspenna. Bilder: sorterat och inkapslat (=skyddat) arkiv. En del höljen har etiketter och en del har uppgifter skrivet med blyertspenna. BESKRIVNING OCH ANVÄNDNINGSBEG RÄNSNINGAR Beskriv materialets innehåll (teman) med egna ord som en helhet eller som materialgrupper. Beskriv en person eller släkt, vars En beskrivning betyder att man ger uppgifter om materialet, mängden, innehållet och hur det uppstått, aktörer som har producerat det och som haft det i sin ägo osv. Uppgifterna kan kompletteras

verksamhet har lett till att materialet skapades (t.ex. alla namn, levnadsår, viktiga skeden av karriären, hobbyer, viktigaste släktförhållanden). i överlåtelseskedet. Om identifiering och beskrivning av fotografier, se Särskilda anvisningar. Beskriv viktiga uppgifter om materialets tidigare ägoförhållande och förvaring. Markera möjliga användarbegränsningar enligt lagstiftningen på materialet eller delar av materialet i arkivkatalogen i samband med beskrivningen av ett material. En möjlig användningsbegränsning som baserar sig på överlåtelseavtalet avtalas tillsammans med det mottagande verksamhetsstället och antecknas i överlåtelseavtalet. Innehåller materialet känsliga personuppgifter som definierats i Personuppgiftslagen? Innehåller materialet andra uppgifter som bör hemlighållas på basis av en annan lag?