Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:

Relevanta dokument
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar

Klimat- och miljöpolitiskt program. Handikapprådet

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (6)

Klimat- och miljöpolitiskt program

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Klimat- och miljöpolitiskt program. Remissversion

Klimat- och miljöpolitiskt program för Haninge kommun

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Trollhättan & miljön

Delmål för att nå ett hållbart samhälle

Hållbara livsmedelsinköp

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Södertörns upphandlingsnämnds protokoll

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

Miljööverenskommelse

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB

Klimat- och energistrategi

1.1. Dnr Sida 1 (5) Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Varför skyddad tätortsnära natur?

Miljöredovisning. Flens kommun populärversion

Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020

Miljöbokslut 2014 kortversion

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS )

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Hållbara perspektiv. Etappmål

Miljöredovisning 2018

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

Budget 2017 för Tjörns Måltids AB

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Frågor för framtiden och samverkan

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Miljööverenskommelse

Med miljömålen i fokus

Handlingsplan Miljöstrategiska programmet

Energi- och miljöplan

Handlingsplan Fastställd KF

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

MILJÖPLAN för Järfälla kommun med bolag

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Miljööverenskommelse

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan

Handlingsplan för miljöstrategin år

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Utlys klimatnödläge i Stockholms stad

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Styrdokument dagvatten

Program för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Policy för ekologisk hållbarhet

Miljöpolicy Det innebär att:

Klimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100

Utbildningsnämndens arbetsutskott Arbetsutskottet lämnade ärendet vidare till utbildningsnämnden utan eget ställningstagande.

Earth Week mars

Klimat- och energistrategi

Miljömål och handlingsplan

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond

Miljöprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige

Miljödriven gemensam upphandling av Samordnad varudistribution på Södertörn

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimat- och energistrategi

2019 Strategisk plan

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad

Miljö- och hållbarhetsplan för Region Blekinge Vision och mål för hållbar utveckling

Miljöplan Inledning

Interpellation om ekologisk och närproducerad mat i skolorna

Revidering av indikatorer i miljöprogrammet

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vårt Sollentuna Nu har ni möjlighet att påverka för en hållbar kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

DNR: KS2015/339/04. Handlingsplan för Sunne kommun miljöstrategi KS2015/339/ (2) Kommunstyrelsen

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Transkript:

Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1

Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens klimat- och miljöambitioner. I programmet presenteras fyra fokusområden; fossilfria resor och transporter, hållbar stadsutveckling, rent vatten och naturens mångfald samt hållbar konsumtion och resurseffektiva kretslopp. För varje fokusområde finns ett angivet mål. Under målen redovisas etappmål som är steg på vägen för att nå respektive mål. Det klimat- och miljöpolitiska programmet beskriver också kommunens arbetsätt att inspirera och involvera näringsliv, föreningsliv och invånare att göra hållbara val och bidra till att Haninges klimat- och miljömål nås. Avsnittet kommunikation och samverkan innehåller mål och etappmål för detta arbete. I denna bilaga till det klimat- och miljöpolitiska programmet pekas ansvar för etappmålen ut. För varje etappmål anges den nämnd eller bolagsstyrelse som har det samordnande ansvaret för att etappmålet uppfylls. För varje etappmål anges också de nämnder, förbund och som har ansvar för genomförande så att etappmålet uppfylls. För uppföljning av etappmålen finns en eller flera indikatorer med utgångsvärde. De nämnder, förbund och bolaggsstyrelser som har ett genomförandeansvar ska leverera uppgifter så att uppföljningen av målet är möjlig. Förkortningar GFN Grund- och förskolenämnden Haninge Bostäder - Styrelsen för Haninge Bostäder AB KFN Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen - Stadsbyggnadsnämnden SMOHF Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund SRV SRV Återvinning AB SUN Södertörns upphandlingsnämnd Tornberget - Styrelsen för Tornbergets fastighetsförvaltnings AB i Haninge 2

Fossilfria resor och transporter Etappmål År 2020 har andelen köpt fossilfritt bränsle ökat till totalt 50 procent. Alla nämnder och Indikator: Andel inköpt fossilfritt bränsle (procent). 1 År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 % av färdmedelsfördelningen. Indikator: Färdmedelsfördelningen i Haninge enligt resvaneundersökningen (RVU) Stockholm. År 2022 har antalet publika laddplatser och tankställen för förnybara drivmedel tredubblats jämfört med 2016. 2016: 36,5 % 2015: 42 %,, Indikator: Antal laddstoplar för elbilar och biogastankställen. 2016: 10 laddplatser År 2022 har växthusgasutsläppen från transporter minskat jämfört med 2014. Indikator: Växthusgasutsläpp från transporter jämfört med 2014 (förändring i procent). Alla nämnder och 1 Avser förvaltningar och helägda kommunala bolag. 3

Hållbar stadsutveckling Etappmål År 2020 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med 2009 2. År 2030 har energianvändningen effektiviserats med 20 procent jämfört med år 2020., Tornberget, Haninge bostäder, KFN, Indikator: Energianvändning i kommunala lokaler och bostäder (kwh/m2, A-temp, normalårs korrigerat), motsvarande 2009 års bestånd 2016: 185 kwh/m2 (Tornberget) (Hela beståndet 177) 2016: 153 kwh/m2 (Haninge bostäder) (Hela beståndet 149) Tornberget, Haninge bostäder, (KFN och ) År 2018 sker bebyggelseutvecklingen på ett sådant sätt att negativ påverkan på områden med betydelse för biologisk mångfald undviks., Indikator: Antal antagna detaljplaner som medför negativ påverkan på områden som finns upptagna i Naturkatalogen, klass 1-4 eller motsvarande, utan att relevanta kompensationsåtgärder beslutats. Indikator: Antal beviljade bygglov utanför detaljplanerat område som medför negativ påverkan på områden som finns upptagna i Naturkatalogen, klass 1-4 eller motsvarande, utan att relevanta kompensationsåtgärder beslutats. År 2020 har en grönstrukturplan,,,, 2 För motsvarande fastighetsbestånd mätt per areaenhet. 4

Etappmål inkluderande en plan för kompensationsåtgärder vid förlust av värdefull natur, tagits fram. År 2018 har riktlinjer för hållbart byggande i Haninge tagits fram., Tornberget, Haninge Bostäder, År 2020 har en plan för klimatanpassning tagits fram., samt alla övriga nämnder och bolag År 2018 har en bullerkartläggning för Haninge tagits fram., År 2020 har en plan för att hantera misstänkt förorenad kommunalägd mark tagits fram. Senast år 2027 3 är dag- och spillvattenhantering i Haninge sådan att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas samt att betydande skador till följd av översvämningar inte uppstår.,, SMOHF Indikator: Fördröjd regnvolym från hårdgjorda ytor på mark som detaljplanelagts tidigast år 3 För vattenförekomster där miljökvalitetsnormen ska följas vid ett tidigare årtal blir normerna styrande för hanteringen av dag- och spillvatten. 5

Etappmål 2017 (mm). Indikator: Antal bräddningar och bräddad volym från reningsverk och pumpstationer per år. 2016: 7 bräddningar, 1985 m 3 Indikator: Andel enskilda avlopp som uppfyller kraven jämfört med år 2010 (%). 2016: 91 % (248 av 2 425) 6

Rent vatten och naturens mångfald Etappmål År 2027 har alla vattenförekomster god status. 4 Status försämras inte för något vatten under tiden.,, SMHOF Indikator: Andel vattenförekomster som uppnår god status. 2016: 17 av 40 År 2024 har åtgärdsplaner för Haninges vattenförekomster tagits fram.,, SMHOF År 2022 har kommunen skyddat ytterligare minst 600 hektar mark med höga naturvärden exempelvis genom reservatsbildning eller biotopskyddsområde. S, Indikator: Areal skyddad natur (hektar). 2016: 623 hektar År 2020 bedrivs naturvårdande skötsel på minst 30 hektar naturmark utanför detaljplan., KFN Indikator: Areal med pågående naturvårdande skötsel (hektar). Värde saknas År 2018 och framåt pågår bekämpning av jätteloka på alla fastigheter med känd förekomst i Haninge. Indikator: Andel fastigheter med känd förekomst av 2016: 95 %,, KFN 4 För de vattenförekomster där miljökvalitetsnormerna anger andra kvalitetskrav gäller dessa. 7

jätteloka där bekämpning pågår (procent). 5 5 Avser kända områden och beräknas per ytenhet. 8

Hållbar konsumtion och resurseffektiva kretslopp Etappmål År 2018 har en processtruktur 6 för att hantera hållbarhetsfrågor vid upphandling tagits fram. Vid varje upphandling används processtrukturen för att bestämma nivån på klimatoch miljökraven så att kommunens mål nås. SUN Alla nämnder och SUN År 2018 begär kommunen information om innehåll av ämnen uppsatta på EUs kandidatförteckningen 7 vid all upphandling av varor och kemiska produkter. SUN Alla nämnder och Indikator: Andel upphandlingar där information om ämnen på kandidatförteckningen begärts in (procent). SUN År 2022 har kommunens förskolor tagit bort material som kan misstänkas innehålla skadliga ämnen. GFN GFN Indikator: Andel förskolor som vidtagit åtgärder enligt handlingsplan (procent). GFN År 2020 ska alla kommunala verksamheter sortera ut matavfall. Alla nämnder och Indikator: Andel kommunala verksamheter som sortera ut Värde saknas 6 Med processtruktur avses det arbetssätt som används vid upphandling för att säkerställa att kommunens klimat- och miljömål nås. 7 Kandidatförteckningen är en lista över särskilt farliga ämnen och tas fram av den europeiska kemikaliemyndigheten. 9

Etappmål matavfall (procent). År 2020 har andelen hushåll som sorterar matavfall ökat till minst 70 procent. SRV SRV Indikator: Andel hushåll som har möjlighet att sortera ut matavfall (procent). 2016: Flerbostadshus 41 % Enbostadshus 43 % SRV Indikator: Mängd insamlat matavfall i Haninge kommun (kilogram/capita). 2016: 33,8 kg /capita SRV År 2022 har klimat- och miljöpåverkan från kommunens livsmedelsinköp minskat. Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 60 procent. All ren köttråvara som köps in är från djur uppfödda i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Mängden inköpt kött, relativt antalet offentliga måltider, har minskat med 25 procent jämfört med år 2017. Alla nämnder Indikator: Andel inköpta ekologiska livsmedel (procent, baserat på kostnad). Indikator: Andel inköpt ren köttråvara från djur uppfödda i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning (procent). 2016: 35 % 2016: 59 % Indikator: Mängden inköpt kött jämfört med år 2017(förändring i procent). 2016: 188 480 kg 2017: 10

Kommunikation och samverkan Etappmål År 2022 har kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens miljöarbete ökat. Indikator: Kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens miljöarbete (nöjd medborgarindex). År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Haninge minskat med 40 procent jämfört med 1990. År 2030 har utsläppen minskat med 63 procent jämfört med 1990. Senast år 2045 sker inga nettoutsläpp. 2016: 57 Alla nämnder, SMOHF och Alla nämnder, SMOHF och Indikator: Utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 (förändring i procent). 2014: - 22,8 % 2015: - 33% 11