Dagordning. 3 Tillkommande och utgående ärenden. Ärenden som stannar i kommunstyrelsen

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-05-10 Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 10 maj kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Glenn Ljunggren (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (L) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Morgan Carlsson (SD) Ersättare Kerstin Petersson (L) Pernilla Wiklund (UP) Mats Frisell (S) Susanne Jönsson (S) Linnea Stevander (S) Charlotta Windeman (M) Robert Syrén (M) Monica Haraldsson (M) Miguel Odhner (S) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-05-10 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare 3 Tillkommande och utgående ärenden Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 4 Information från SOLTAK Föredragande: Bengt Gustafsson kl. 09:10-09.55 Antecknas 5 Lokalbehovsanalys för sektorernas lokalbehov i Kungälv 2018-2021 Bilaga Föredragande: Andreas Sjunnesson kl. 10:00-10:45 6 Information om kommunens hyreskontrakt Föredragande: Svante Svensson och Håkan Wallentin kl. 10:45-11:00 7 Information från bildningsutskottet om idéburet offentligt partnerskap Närvarande: Jonas Arngården kl. 11:10-11:30 8 Kommunens information - Krishantering - Löpande verksamhet Föredragande: Susanne Junkala och Robert Hallman kl. 11:30-11:50 9 Information om sommarens evenemang Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas Föredragande: Robert Hallman kl. 11:50-12:00 Lunch kl. 12:00-13:00 KOMMUNSTYRELSEN

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-05-10 10 KS2016/0969-2 Information/utbildning om klimatanpassning Bilaga Föredragande: Carolin Lind Södermark mfl. Kl. 13:00-14:30 11 KS2017/0788-1 Granskning av Kungälvs kommuns flyktingmottagande Förstudie Bilaga Antecknas Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Andreas Sjunnesson 2017-05-02 Lokalbehovsanalys för sektorernas lokalbehov i Kungälv 2018-2021 Dnr KS2017/0596-4 Sammanfattning Årets lokalbehovsanalys har genomförts parallellt med omorganisationen av förvaltningen vilket har haft betydelse för både genomförande och syfte. Övergången till portföljstyrning påverkar arbetet med lokalbehovsanalysen. Från lokalbehovsanalys som underlag till investeringsplan till lokalbehovsanalys som underlag portföljplan. Kommunen är inne i en kraftig tillväxtfas. En växande befolkning behöver utökade verksamhetslokaler. Förslag till beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Bakgrund Årets lokalbehovsanalys har genomförts parallellt med omorganisationen av förvaltningen vilket har haft betydelse för både genomförande och syfte. Lokalrevision och övrig insamling av behovsunderlag till årets analys har i huvudsak genomförts i den gamla organisationen. Slutprodukten har sedan omarbetats och strukturerats efter den nya organisationen (3 sektorer). Sektorchefer i ny organisering står som yttersta garanter för analysens bedömningar. Övergången till portföljstyrning påverkar arbetet med lokalbehovsanalysen. Från lokalbehovsanalys som underlag till investeringsplan till lokalbehovsanalys som underlag portföljplan. Arbetet kommer också att behöva bedrivas i två olika cykler kopplat till olika steg i portföljstyrningsprocessen: Lokalbehovsanalys som underlag för portföljinriktning (Etablera portföljinriktning) Lokalbehovsanalys som underlag för upprättande/revidering av portföljplan (Identifiera, utvärdera & välja UPP) Via årsplan 2017-2019 ges inriktning för förvaltningen och portfölj tillväxt. LRP 2018-2021 (årets arbete) bör således primärt ses som ett samlat underlag för årligt/årlig upprättande/revidering av portföljplan. FASTIGHET ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(4) Huvudfokus för lokalbehovsanalys 2018-2021 är således att identifiera tillkommande, förändrade och avgående behov. Ändringar i befolkningsprognos, resultat av bostadsbyggande, genomförandegrad i beslutade projekt, förändrade myndighetskrav och tillkommande politiska beslut är exempel på ingångsvärden som motiverar en reviderad behovsanalys. Behovsanalysen fokuserar på verksamhetsområdenas behov (fördelat på serviceorter där så är relevant): Befolkningsprognos och politiska beslut ger samlade behov, behov som redan finns i plan presenteras kort, tillkommande behov förtydligas samt konsekvenser om inte identifierade behov hanteras analyseras. Behovsanalysen har tidigare mynnat ut i ett underlag till investeringsplan. Årets analys fokuserar på att sätta och revidera en samlad behovslista. Behovsanalysen behöver i relation till detta även i år identifiera och revidera nyckeltal för verksamhetskostnader och byggande enligt beprövad modell. Verksamhetens bedömning Kommunen är inne i en kraftig tillväxtfas. En växande befolkning behöver utökade verksamhetslokaler. Nedan redovisas viktigare bedömningar med huvudfokus på förändringar från fjolårets analys. Sektor Trygghet och stöd: Kommande behov av äldreboenden finns men det är lägre än i fjolårets analys. Grundprognos bygger på att avtal med Atendo förlängs. Genomförda utredningar pekar på att det är långsiktigt lönsamt att bygga LSS-bostäder i egen regi framför att hyra. Sektor Bildning och lärande: Nya förskolor behöver tillföras i takt med att befolkningen ökar. Förseningar i pågående projekt ger ansträngd situation våren 2018. Stora behov inom grundskola f-6. Flertalet enheter nära maximalt nyttjande. I flertalet orter står grundskolans yngre årskurser nära behovstrappsteg vilket innebär att små ökningar av elevantalet kan kräva stora investeringar eller tvinga fram en förändrad organisation. Sektor Samhälle och utveckling: Fästningsholmen är åter förvaltningens ansvar. Lokalanpassningar och investeringar kommer att krävas. Måltidsverksamheten är hårt ansträngd till följd av ökande barnkullar och projekt som försenats eller omprioriterats i tid. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Lokalbehovsanalys 2018-2021 är i linje med kommunfullmäktiges strategiska mål. Särskilt: - Attraktivt boende - Gör rätt från början - investera i barn och unga - Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov)

3(4) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Lokalbehovsanalysen, där lokalbehoven för sektor Skola ingår, beaktar bland annat Barnkonventionens artiklar 28-29, Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning, och när rätt antal skollokaler verkställs i rätt tid, kan artiklarnas mål tillgodoses avseende lokaler. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Lokalbehovsanalysen 2018-2021 bedöms inte påverka kvinnor och män olika. Teknisk bedömning/genomförandeplan Via årsplan 2017-2019 ges inriktning för förvaltningen och portfölj tillväxt. Lokalbehovsanalysen 2018-2021 (årets arbete) bör således primärt ses som ett samlat underlag för årligt/årlig upprättande/revidering av portföljplan. Juridisk bedömning Lokalbehovsanalysen utgör ett underlag bland andra för kommunens styrning och planering. Ekonomisk bedömning Nyckeltal: Högkonjunkturen driver upp nyckeltal för normalbyggnation vilket innebär prognos om kostnadsökningar för projekt i planeringsskede. Satta nyckeltal är en avvägning mellan marknadspris och sänkt kvalitet. Tillväxtportföljens Grundscenario: Grundscenario bygger på prioriteringar i investeringsplan 2017-2020. Behoven i Lokalbehovsanalys 2018-2021 bedöms fortfarande vara större än investeringsutrymmet. Skillnaden mellan behov och grundscenario innebär ett risktagande: Akuta investeringar kan krävas om behovstrappsteg nås. Ytterligare lokalanpassningsmedel bör avsättas för att vinna tid på kort sikt. Satta prioriteringar behöver hållas fast vid. Utvecklingen behöver följas noggrant framgent. Förslag till beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Magnus Gyllestad Kommunchef Jenny Adler Chef sektor Samhälle och utveckling Expedieras till: Jenny Adler För kännedom till: Emma Segesten Andreas Sjunnesson

4(4)

LOKAL- BEHOVS- ANALYS för sektorernas lokalbehov i Kungälv 2018-2021

sida 2 av 58

sida 3 av 58 Inledning En del i Kungälvs kommunplanering är det årliga arbetet med lokalresursplanering, LRP, för att få fram ett tydligt underlag för förvaltningens framtida lokalbehov. Årets analys har genomförts parallellt med att kommunen genomdrivit en omfattande omorganisation. Årets analys bygger på en lokalrevision och en behovsinsamling i den gamla organisationen men presenteras i enlighet med ny organisering. I arbetsprocessen samarbetar de olika sektorerna inom förvaltningen för att först i en lokalrevision per sektor visa dess lokalutnyttjande av egna och inhyrda lokaler, dess nyckeltal för ytor, antal platser/bostäder, antal brukare, samt olika kostnadsnyckeltal. Därefter växer en lokalbehovsanalys fram där sektorernas framtida behov under planperioden redovisas utifrån presenterade nu kända uppdrag och behov, samt antagna framtida behov utifrån redovisade beräkningsgrunder och prognoser Denna analys revideras årligen i samband med förvaltningens budgetprocess, det innebär att projekt kan komma att flyttas mellan åren om förutsättningarna förändras av någon orsak I arbetet med denna lokalbehovsanalys för förvaltningens sektorer har respektive sektors sektorsamordnare medverkat tillsammans med fastighets lokalstrateg: Denna lokalbehovsanalys redovisar: Kortfattad redovisning av respektive sektors olika verksamhetsområden Behovet av lokaler för respektive sektor under planperioden 2018-2021 Befintliga lokaler 2016 I bilagor till denna rapport redovisas de befintliga lokalerna för Skola, Vård och Äldreomsorg och Arbetsliv och Stöd. Lokaler Politiska inriktningsmål Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för fastighetsområdet. Det övergripande målet är att förvaltningen ska förse sektorerna med ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokallösningar. I inriktningsmålen finns en antagen fastighetsstrategi, redovisning av ägda och inhyrda lokaler, förvaltning, lokalförsörjning och lokalresursplanering. Kommunstyrelsen har upprättat verksamhetsmål utifrån de politiska inriktningsmålen. Kostnader och ytor Kommunens kostnader för lokaler uppgick år 2016 till 257 mkr och motsvarar 8,86 % av Kungälvs bruttokostnader. I summorna ingår då alla lokaler oavsett om kommunen äger dem eller om de är inhyrda. Andelen lokalkostnader varierar stort mellan sektorernas olika verksamheter beroende på hur ytkrävande och personalintensiv verksamhet som utförs, detta redovisas i respektive sektors lokalrevision. För den kommunala verksamheten nyttjades 263 600 m² år 2016, varav 232 217 m² (89 %) i egna lokaler och 31 383 m² (11 %) i inhyrda lokaler.

sida 4 av 58 Inhyrda lokaler m2 2015 2 016 Egna lokaler m2 2015 2 016 Arbetsliv och Stöd 12 165 13 832 Arbetsliv och Stöd 9 691 14 575 KC hyresfria lokaler 1 851 1 851 KC hyresfria lokaler 2 612 2 612 KC kommunbidrag 1 150 940 KC kommunbidrag 12 924 13 257 Kultur och samhällsservice 27 Kultur och Samhällsservice 27 828 27 828 Personal 171 171 Personal 0 0 Samhällsbyggnad 1 350 1 350 Samhällsbyggnad 766 766 Måltidsservice 94 94 Måltidsservice 3 737 3 737 Servicesektorn övriga 2 013 1 027 Servicesektorn övriga 660 660 Skola 8 396 8 596 Skola 115 653 114 822 KLS outhyrt 0 0 KLS outhyrt 4 625 4 625 KLS Bostadshyresgäster 0 0 KLS Bostadshyresgäster 1 174 1 174 KLS Lokalhyresgäster 0 0 KLS Lokalhyresgäster 15 038 15 038 Vård och Äldreomsorg 3 495 3 495 Vård och Äldreomsorg 33 123 33 123 Summa inhyrda lokaler: 30 685 31 383 Summa egna lokaler: 227 831 232 217 Vård och Äldreomsorg KLS Lokalhyresgäster KLS Bostadshyresgäster KLS outhyrt Skola Servicesektorn övriga Måltidsservice Samhällsbyggnad Personal Kultur och samhällsservice KC kommunbidrag KC hyresfria lokaler Arbetsliv och Stöd Inhyrda lokaler 2016 m 2 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 2 016 2015 Vård och Äldreomsorg KLS Lokalhyresgäster KLS Bostadshyresgäster KLS outhyrt Skola Servicesektorn övriga Måltidsservice Samhällsbyggnad Personal Kultur och Samhällsservice KC kommunbidrag KC hyresfria lokaler Arbetsliv och Stöd Egna lokaler 2016 m 2 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 2016 2015

sida 5 av 58 Befolkningsprognos Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos, med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten och dels utgöra underlag för budget. Årets prognos har tagits fram av företaget Statisticon AB på uppdrag av kommunen. Prognosen baseras på kommunnivå på den befintliga befolkningen i kommunen per 2016-07-31 samt på de byggplaner som kommunen har för prognosperioden 2016-2025. Under prognosperioden 2016-2020 beräknas befolkningen öka med drygt 6 000 personer, från runt 42 700 invånare i slutet av 2015 till cirka 48 800 i slutet av 2020. Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 1 200 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till drygt 53 000 personer 2025. Befolkningsutvecklingen är något högre i årets prognos än i förra årets prognos. Detta beror på att det framtida byggandet i kommunen i årets prognos förväntas vara större än vad som antogs förra året. Under de första fem åren beräknas 3 400 bostäder att färdigställas i kommunen, att jämföra med cirka 3 100 under samma period i föregående års prognos. Att kommunen passerar 45 000 invånare förväntas dock precis som föregående år ske under 2018. Den kommundel som förväntas växa mest under prognosperioden, både i antal invånare och procentuellt sett, är Kungälv-Ytterby. Här förväntas befolkningen öka med 4 400 personer, eller cirka 16 procent, till och med år 2020. Kode har den procentuellt svagaste tillväxten på fem års sikt, 5 procent, medan resterande tre kommundelar alla växer med mellan cirka 11 och 15 procent. Folkmängden i Kungälvs kommun 1990-2015, prognos 2016-2020 samt utblick 2021-2025 55 000 50 000 Utblick 45 000 Prognos 40 000 Folkmängd 35 000 30 000 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023

sida 6 av 58 Jämförelse Befolkningsprognos 2013-2023, Befolkningsprognos 2014-2024 samt Befolkningsprognos 2015-2025 54 000 52 000 50 000 48 000 46 000 44 000 42 000 2013-2023 2014-2024 2015-2025 40 000 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Demografisk utveckling mellan 2015 och 2025 800 700 600 Folkmängd 2015 Folkmängd 2025 500 400 300 200 100 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Bostadsbyggnadsprognos för Kungälvs kommun 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Totalt Täthet Småhus 61 94 181 196 247 220 220 220 220 220 1 880 2,5 Flerbostadshus 0 348 417 797 782 388 388 388 388 388 4 283 2,1 Specialboenden 7 70 37 23 0 0 0 0 0 0 137 1,0 1,5 beroende på typ Permanentningar 13 30 30 30 30 30 30 30 30 30 283 1,8 Totalt 81 542 665 1 046 1 059 638 638 638 638 638 6 583 Färdigställandegrad 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50%

sida 7 av 58 Sektor Bildning och lärande Värnar om att barn, elever och studerande utvecklar lust och förmåga att lära i perspektivet ett livslångt lärande. Det görs genom bildning, kunskap och färdigheter där barn, elever och studerande ges inflytande och delaktighet. Omfattar verksamheterna; förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Främjar livet mellan husen genom att stödja aktiviteter för medborgare genom bibliotek, fritidsaktiviteter, trygga ungdomsmiljöer, kultur, teater och föreningsstöd. Sektorn är uppdelad i följande verksamhetsområden: Förskola Grundskola Gymnasium/Vuxenutbildning Kultur och fritid Beräkningsgrunder Sektor Bildning och lärandes planering utgår från befolkningsprognosen som presenterats ovan i särskilt avsnitt. En särskild delprognos tas även fram med Skolområden (forna tiders upptagningsområden) med syfte att kunna följa barn och elevutveckling i kommundelarna. Befolkningsprognoser per skolområde bör behandlas med viss försiktighet. Fritt skolval, specialiseringar och profiler samt förändrade pendlingsmönster har de senaste åren medfört en ökad mobilitet i alla åldersgrupper från förskola till gymnasium. Byggande i gränsområden mellan olika skolområden som t ex Tjuvkil, Ulvstorp eller Rörtången är svårare att följa i prognoser. Uppföljning sker kontinuerlig av faktiskt antal folkbokförda barn och elever för att möta tillkommande akuta behov. Förändrad lagstiftning gällande skollag och andra styrdokument är faktorer som kan påverka sektorns behov av lokaler. Större generationsskiften med hastigt förändrad befolkningsstruktur i de olika serviceorterna kan även påverka behovet. Grundskolans lokaler beskriver i detta dokument lokalerna för förskoleklass, grundskola, och fritidshem. I Kungälvs kommun finns tre grundskolor där även grundsärskola ingår i samma enhet. Grundsärskola behandlas i eget avsnitt.

sida 8 av 58 Analysen och utpekade behov i serviceorterna bygger på befintlig grundskoleorganisation med grundskolor f-6 i serviceorterna och tre kommunala högstadieskolor. Nyckeltalen som inriktningsvärde vid nybyggnation är 10 m² per elev i förskolan och 12 m² per elev i grundskolan. Faktiska elevtal i texter nedan bygger på sektorns statistik över inskrivna elever i förskola och skola den 15 januari 2017 samt i gymnasieskola och vuxenutbildning 15 februari 2017. VO Förskola Den samlade bilden av förskolans lokalbehov visar att lokalkapaciteten behöver öka kraftigt för att möta det växande antalet barn. Den kommundel som förväntas växa mest under prognosperioden, både i antal invånare och procentuellt sett, är Kungälv-Ytterby. Befolkningsutveckling I diagrammet nedan visas prognos för totalt antal barn i åldersgruppen 0-5 år. Befolkningsprognos 2016-2020 med utblick mot 2025 visar en ökning på drygt 700 barn i ålders-gruppen 0-5 år under perioden från 3 169 barn år 2016 till 3 878 barn år 2020. Den väntade befolkningsökningen väntas med särskild tyngdpunkt i centralorten Kungälv, i Ytterbyområdet samt i Diseröd (om samtliga byggplaner realiseras). En något större befolkningsökning än vad tidigare prognoser visat väntas också i Kärna. 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Befolkningsprognos barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 3170 2015 3169 2016 3268 2017 3405 2018 3644 2019 3878 2020 4024 2021 4136 2022 4235 2023 4296 2024 4 340 2025 Antalet förskoleplatser är optimerat utifrån tidigare befolkningsprognoser. Antalet tillgängliga platser minskar årligen med anledning av minskningen av barngruppernas storlek. Den samlade migrationsprognosen visar på ett minskat mottagande kommande år jämfört med fjolårets prognos. En trend är också färre enpersonhushåll och fler familjer med barn vilket innebär fler barn i förskoleålder. Beräkningsgrunder Behovet av platser i förskolan bygger på befolkningsprognosen för hela kommunen samt för de enskilda serviceorterna. Efterfrågan på platser i förskolan varierar under året och tillgången är som störst vid höstterminens start då 6-åringarna lämnar förskolan för att börja i förskoleklass. För att klara lagens krav på förskoleplats under hela året, finns ett behov av viss överkapacitet av platser under höst och vinter. Sektorn följer kontinuerligt upp efterfrågan och tillgången på platser i förhållande till befolkningsutvecklingen.

sida 9 av 58 Inriktning Enligt ett politiskt beslut från 2014 skall förskolans avdelningar minska från i snitt 19 barn per avdelning, med ett halvt barn per år, från 2014 och till dess att antal barn per avdelning i snitt är 15. Utgångsläge 2017 innebär att det totala antalet förskolebarn har minskat under de senaste fem åren varför det fram till detta år funnits befintlig kapacitet för denna minskning i befintliga lokaler. Marginaler och reservkapacitet bedöms nu som låg. I denna lokalbehovsanalys flaggas för: att förseningar i pågående projekt i centralortens ytterområden leder till en ansträngd situation våren 2018, att det fortfarande finns behov av byggbar mark och flexibla detaljplaner i samtliga serviceorter för att snabbt kunna möta kommande behov av förskolor när bostadsbyggandet ökar, Sammantaget kan detta innebära att målsättningar om minskat antal barn i barngrupperna inte nås. Behov av lokaler för förskola inom respektive serviceort Serviceort Kungälv med Ytterby, Munkegärde, Kareby Kungälv En viss ökning av antal barn per åldersgrupp i förskoleåldrarna har skett de senaste åren. Inom området har funnits plats för barn från andra serviceorter. Befintliga förskolor 31 avdelningar med 558 platser i kommunala förskolor och 108 platser i fristående förskolor. Beräknat behov under analysperioden Befolkningen i centrala Kungälv ökar kraftigt under analysperiod och fortsatt under utblicksperioden. Detta gäller som synes i diagrammet nedan även barn i ålder 0-5 år. Befolkningsprognos Kungälv barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 697 724 791 861 999 1131 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Bostadsbyggandet i centrala Kungälv ökar. I underlag till befolkningsprognosen belastar: Kongahälla, ca 1000 bostäder i huvudsak under analysperiod. Projekt Sydöst, ca 650 bostäder i huvudsak under slutet av analysperioden och början av utblicken. Projekt Nytorget, ca 300 bostäder under utblicken. Mimersstaden, ca 500 bostäder under utblicken. De första bostäderna på Kongahällatomten kommer att vara klara under 2017. Planerat byggande i Mimerstaden, Liljedalsområdet (Sydöst) och Nytorgsstaden kommer att generera nya behov från och med slutet av analysperioden och under utblicksperioden vilket innebär att behov av förskoleplatser måste bevakas och omprövas beroende på hur byggplaner realiseras, vilken typ av byggande det blir (t ex storlek på lägenheter) och faktisk inflyttning. Målsättningen om att minska antalet barn i barngrupperna genererar i centralorten Kungälv i snitt ett behov av en ny förskoleavdelning per år.

sida 10 av 58 Flera förskolor är äldre än 40 år och har ett omfattande underhållsbehov. Två avdelningar finns också i paviljonger. Ombyggnad/tillbyggnad alternativt rivning/nybyggnation behöver övervägas. Summerat innebär detta att i storleksordningen 10 avdelningar kan behöva ersättas under analysperioden eller kort därefter. Förskolorna i centralorten Kungälv fungerar också som buffert för hela kommunen. När de yttre serviceorterna inte når full behovstäckning ökar behoven i pendlingsriktningen. För pendlande familjer kan placering i centralorten också vara ett förstahandsval av andra anledningar (ökad rörlighet). Då behovet att fungera som buffert för resten av kommunen väntas kvarstå är det rimligt att detta behov och planeringsperspektiv beaktas vid byggnationer. Det är rimligt att förskolor i tätorten planeras och byggs i olika storlekar. Tät bebyggelse i stadskärnan kan tala för mindre enheter som i första hand tillgodoser boende i närområdet. Pendlingsnära lägen kan tala för större enheter som inte bara möter närområdets behov. Sommaren 2018 driftsätts ett antal nya avdelning i angränsande områden vilket väntas minska trycket något. Sammantaget innebär detta att det är rimligt att anta att antalet kommunala förskoleplatser i tätorten Kungälv behöver möta en högre andel av den totala folkbokförda åldersgruppen än i övriga serviceorter. Investeringsbudget 2017-2020 3 avdelningar förskola 2017, byggs av Förbo på Kongahällatomten. Fridhems förskola Rivning/Nybyggnation 8 avd förskola ink kök, avgår 4 avd som rivs samt 1 avd i modul 2018 (2019). Iskällans förskola, tillbyggnation 2018, avgår 1 avdelning i modul. Investeringsbudget utblick (2021-) Blåmesen tillbyggnation 2 avd Mimersstaden inhyrning (?) 4 avd Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Planerad grundskola i nordöstra delen av tätorten bör byggas flexibelt för att inledningsvis kunna härbärgera minst 4 avdelningar förskola. Omfattande reinvesteringsbehov finns (Floraparkens förskola 2 avdelningar och Fridhemskullens förskola 3 avdelningar) inom analysperioden 2018-2021. Utredningar gällande andra verksamhetslokaler liksom förutsättningar i aktuellt projekt pekar på att eget ägande Mimersstaden ägande är att föredra varvid investeringsmedel bör avsättas. Under perioden 2022-2025 kommer det fortsatt att finnas stora behov av förskolor i centrala Kungälv, då bostadsbyggandet ökar. Området från Västra tullen till fästningen (inklusive Fontin) är ett exempel på detta. Planberedskap för ytterligare förskola 2022- (6-8 avdelningar) Ytterby behöver bli långsiktigt självförsörjande för att minska belastning på huvudorten! Konsekvenser om ovanstående behov inte möts För behovstäckningen i centralorten finns ingen buffert. Det innebär att om behoven inte täcks i rätt tid behöver moduler tillföras. Avsteg från målsättning om minskat antal barn i barngrupperna kan också bli nödvändiga. Ytterby Antal barn per åldersgrupp 1-5 år inom Ytterby har varit relativt konstant under de senaste fem åren. Befintliga förskolor 270 platser (15 avdelningar) i kommunala förskolor, 121 platser i fristående förskolor (genomsnitt 92 barn per åldersgrupp i området).

sida 11 av 58 Beräknat behov under planperioden Mål om full behovstäckning i serviceorten nås inte. Barn från Ytterbyområdet hänvisas till förskolor i centralorten Kungälv. Från augusti 2017 och uppstarten av 4 avdelningar förskola i Sparråsskolan väntas detta behov tillfälligt kunna mötas. Målsättningen om att minska antalet barn i barngrupperna genererar i Ytterbyområdet i snitt behov av en halv ny förskoleavdelning per år. Befolkningsprognos Ytterby barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 572 600 634 674 735 775 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Bostadsbyggandet och som en följd av detta antalet barn i förskoleålder förväntas öka mot slutet av perioden. När nya detaljplaner tas fram och nya områden bebyggs måste behovet av förskola beaktas och tillgodoses. Behov i Nordtag och Tega ängar väntas täckas av ny förskola i Nordtag. Varje byggnation efter 2020 bedöms behöva mötas av nya förskoleplatser. När nya bostadsområden planeras och projekteras behöver nya förskoleavdelningar tillföras i motsvarande takt enligt exemplet Nordtag. Investeringsbudget 2017-2020 Ny förskola/grundskola i Sparråsskolan med flexibla lokaler, och med plats för minst 4 avdelningar förskola, 68 platser, 2017 Ny förskola 6 avdelningar 2019 Nordtag. Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Övervägande om ny förskola i Nordtag kan byggas större (8 avdelningar). Planberedskap för ytterligare förskola 2022- (6-8 avdelningar) Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Full behovstäckning i serviceorten nås inte just nu vilket leder till ökat tryck på förskolorna i centralorten Kungälv. Munkegärde Antal barn per åldersgrupp har minskat inom Munkegärde, Ulvegärde, Ullstorp, Olseröd och Klöverbacken Befintliga förskolor 270 platser (15 avdelningar) i kommunala förskolor, 110 platser i fristående förskolor. Beräknat behov under planperioden Antal barn i förskoleåldern kan komma att minska något under perioden och beslutad minskning av antalet barn i barngrupperna bör i huvudsak kunna hanteras inom befintlig organisation. Befintligt bostadsbestånd och åldersstruktur på dess invånare visar att ett större generationsskifte inom området kan inledas under analysperioden.

sida 12 av 58 Befolkningsprognos Munkegärde barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 575 543 539 537 530 540 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Beredskap bör därför finnas för ökat behov av förskolor. En möjlig tillbyggnad av befintliga förskolor bör undersökas. Ulvegärde förskola bör prioriteras i detta avseende då ett ökat antal avdelningar också kan ge en effektivare organisation. Investeringsbudget 2017-2020 Renovering Munkegärde förskola, 2018 Investeringsbudget utblick (2021-) Tillbyggnation 2 avdelningar Ulvegärde förskola Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Generationsväxling? Markfrågan svår i Munkegärdeområdet (jfr lokalisering nyanlända). Planberedskap!!! Möjligheten att ställa om Klöverbackens skola till förskola bör beaktas. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Närhet till centrala Kungälv kan lösa behovet av förskoleplatser. Detta förutsätter dock att en utbyggnad av förskolor även sker där. Vid minskat antal barn i grupperna ökar behovet ytterligare. Kareby Antalet barn per åldersgrupp har minskat något. Befintliga förskolor 78 platser (4,5 avdelningar) i kommunal regi, 19 platser i fristående regi. Beräknat behov under planperioden Enligt befolkningsprognosen kommer antal barn i förskoleåldrarna att minska ytterligare under perioden. Befolkningsprognos Kareby barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 162 151 144 136 133 141 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Ett uppdämt behov finns sedan tidigare då alla barn som är folkbokförda i Kareby inte får plats i de fyra befintliga avdelningarna. Ytterligare avdelningar förskola väntas behövas efter 2020 om planerade byggnationer realiseras. Investeringsbudget 2017-2020 6 avdelningar förskola 2017 (rev 2018). Avgår 4,5 avdelningar (1,5 avdelningar Naturförskolan + 1 avdelningar Kvarnen + 2 avdelningar Norrgården förskola, paviljong) 2017 (rev 2018).

sida 13 av 58 Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Planberedskap för ytterligare förskola 4-6 avdelningar 2023 Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Behovet av förskola är mycket stort i Kareby. Vid en utebliven investering kommer det att finnas ett fortsatt behov av förskoleplatser i Munkegärde eller centrala Kungälv. Särskilt Kungälv kommer att ha ett minimalt antal platser att erbjuda. Vid minskat antal barn i grupperna ökar behovet ytterligare. Modulbyggnader blir åter aktuellt. Serviceort Kode Antal barn i åldersgruppen 1-5 år är nu konstant inom serviceorten. Befintliga förskolor 198 platser (11 avdelningar) i kommunala förskolor, 57 platser i fristående förskolor. Beräknat behov under planperioden Inom serviceorten finns en avdelning i provisoriska lokaler sedan 2011. Lokalerna fungerar, men till förskolan finns endast en mycket liten gård. Befolkningsprognos Kode barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 394 398 386 386 389 388 Enligt befolkningsprognosen kommer antalet förskolebarn att öka något under perioden. I kombination med minskat antal barn i barngrupperna tillkommer behov på drygt 2 avdelningar redan under analysperioden. Ineffektiv enavdelningsförskola behöver dessutom avvecklas snarast. Planberedskap behöver finnas för att möta ett ökat behov under utblicken (VA-kustzon, generationsskifte i tätorten). Investeringsbudget 2017-2020 - 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Investeringsbudget utblick (2021-) 6 avdelningar förskola Kode Avgår 1 avdelningar förskolan Boken Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Behov av nya förskoleavdelningar redan under analysperioden. Ny förskola bör stå klar mot slutet av analysperioden. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Brist av förskoleplatser är uppenbart när antal barn i grupperna minskar. För att lösa en akut situation kan moduler vara en lösning tills en ny förskola är byggd. Serviceort Diseröd Barnantalet per åldersgrupp är i stort sett konstant. Dock finns en viss minskning av antal barn som är födda de tre senaste åren. Befintliga förskolor 126 platser (7 avdelningar) i kommunal regi 2017, 18 platser i fristående.

sida 14 av 58 Beräknat behov under planperioden Inom serviceorten finns två inhyrda lokaler som verksamhetsmässigt är två en-avdelnings för-skolor. Det finns ett stort behov av att avveckla dessa. Samtidigt finns behov av att planera för ett ökat antal barn i förskoleåldrarna när Diseröds centrum kommer att växa. Befolkningsprognos Diseröd barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 259 259 244 265 296 314 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Ny förskola behövs i Diseröds centrum inom analysperioden. För att på sikt möta planerat byggande i Tyfterområdet behöver mark öronmärkas för framtida byggnation av ytterligare förskola Investeringsbudget 2017-2020 6 avdelningar förskola 2017 (rev 2018). Avgår 2 avdelningar (1 avdelningar Torp +1 avdelningar Snurran förskola) 2017 (rev 2018). Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Varje byggnation efter 2020 bedöms behöva mötas av nya förskoleplatser. När nya bostadsområden planeras och projekteras behöver nya förskoleavdelningar tillföras i motsvarande takt enligt exemplet Nordtag. Planberedskap för förskola (6 avd) krävs vid planerad exploatering i Tyfter. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Behovet av förskola är stort i Diseröd. Förskolan Torp uppfyller inte alla krav enligt livsmedelslag-stiftningen men i avvaktan på ny förskola får verksamheten bedrivas i befintliga lokaler. Vid minskat antal barn i grupperna kan moduler lösa en akut situation. Förskola är en nödvändig förutsättning för exploatering och byggnation. Serviceort Marstrand/ Tjuvkil/ Hålta Barnantalet per åldersgrupp har, under de senaste fem åren, i stort sett varit konstant. Dock med en minskning i Hålta/Tjuvkil. Under perioden finns ett ökat behov av förskoleplatser i Tjuvkil till följd av nybyggnation. Befintliga förskolor 99 platser (5,5 avdelningar) i kommunala förskolor (Marstrand och Hålta), inga platser i fristående förskolor. Beräknat behov under planperioden Antalet barn i förskoleålder väntas öka i Marstrand och minska något i Hålta. Befolkningsprognos Marstrand barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 50 51 65 69 70 71 2015 2016 2017 2018 2019 2020

sida 15 av 58 Befintlig förskoleverksamhet i Marstrand bedrivs i moduler på Koön. Behov av en nya förskoleplatser väntas finnas mot slutet av perioden. En flexibel lokallösning som är gemensam med grundskolan är att föredra. Befolkningsprognos Håltabarn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 93 87 84 83 84 84 2015 2016 2017 2018 2019 2020 När området Tjuvkil kommer att bebyggas kommer det att finnas behov av en förskola även här. Kommunal mark med färdig detaljplan finns i Tjuvkil. En ny förskola i Tjuvkil skulle kunna avlasta Marstrand och Hålta. Investeringsbudget 2017-2020 4 avdelningar förskola i Marstrand 2020-2021 Avgår: 2,5 avdelningar (Marstrands förskola, moduler) 2021 Investeringsbudget utblick (2021-) Förskola 4-6 avdelningar Tjuvkil. Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Tidigareläggande av förskola i Tjuvkil bedöms kortsiktigt kunna avlasta förskolor i Marstrand, Hålta och Kärna samtidigt som nybyggnation möts upp. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Ökat tryck på befintliga förskolor i kustzonen. Serviceort Kärna Tidigare prognos om att barnantalet inom serviceorten är relativt konstant har ersatts med prognos om ökande barnantal. Befintliga förskolor 180 platser (10 avdelningar) i kommunala förskolor, 61 platser i fristående regi. Beräknat behov under planperioden Befolkningsprognos visar en ökning med närmre 60 förskolebarn från 2016-2020. Befolkningsprognos Kärna barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar 367 360 371 384 395 417 2015 2016 2017 2018 2019 2020 I kombination med att två avdelningar förskola redan finns i moduler på Kärna skolas skolgård och att skolans lokalbehov ökat (även de har verksamhet i moduler) har behovet av en ny flexibel förskola som även kan lösa lokalbehov för grundskolan blivit starkare. Kalvegrinna förskola har förhållandevis låg lokaleffektivitet. Övervägande om att bygga ut med 1-2 avdelningar bör övervägas.

Investeringsbudget 2017-2020 - sida 16 av 58 Investeringsbudget utblick (2021-) 6 avdelningar Kärna förskola Avgår 2 avdelningar Sagoslottet, paviljong Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Ombyggnation/utbyggnation Kalvegrinna förskola. (1-2 avdelningar) 2018. Ovan budgeterad förskola behöver planläggas och byggas snarast möjligt. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Förskola i Tjuvkil kan ev avlasta behov som idag löses i Kärna. Inhyrda moduler finns kvar till dess att en ny förskola finns på plats. Fler moduler kommer att behöva tillföras efter hand. Behov kan behöva lösas utanför serviceorten. VO Grundskola Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem Den samlade bilden av grundskolans lokalbehov visar att lokalkapaciteten behöver öka för att möta det växande antalet elever. I flertalet orter står grundskolans yngre årskurser nära behovstrappsteg vilket innebär att små ökningar av elevantalet kan kräva stora investeringar eller tvinga fram en förändrad organisation. Befolkningsutveckling Diagrammen som följer visar uppgifter från Befolkningsprognos 2016-2020 med utblick mot 2025, Kungälvs kommun. Antalet barn i åldersgruppen 6 till 12 år väntas öka under perioden från 3996 barn år 2016 till 4 281 barn år 2020. Befolkningsprognos elever i åldern 6 till 12 år, åk f-6 Befolkningsprognos elever i åldern 13 till 15 år, åk 7-9 3882 3996 4061 4138 4197 4281 4361 4419 4524 4649 4788 177118231871190019111885 13861460154416291726 20152016201720182019202020212022202320242025 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Diagrammet ovan visar utvecklingen för barnantalet inom grundskolan årskurs 7 till 9. Antalet ungdomar i åldersgruppen 13 till 15 år väntas öka under perioden från 1460 barn år 2016 till 1 771 barn år 2020. Ökningen bedöms fortsätta åren därefter. Den samlade migrationsprognosen visar på ett minskat mottagande kommande år jämfört med fjolårets prognos. En trend är också färre enpersonhushåll och fler familjer med barn vilket innebär fler barn i skolålder. Alla skolor planerar så att det finns kompetens på alla skolor för att ta emot nyanlända elever.

sida 17 av 58 Många elever kommer pga. olika omständigheter inte nå de mål som behövs för att gå vidare i sina studier. Det kan innebära att elever kommer att studera fler år än det brukliga i grundskolan. Beräkningsgrunder Fritidshem erbjuds alla barn i förskoleklass och grundskola upp till 12 års ålder när föräldrarna arbetar, är arbetssökande eller studerar. I Kungälvs kommun är ca 90 % av eleverna inskrivna i skolornas fritidshem (åk f-3), andelen äldre elever som är inskrivna minskar i takt med ökad ålder. Organisationen av fritids varier mellan olika enheter. På vissa enheter är fritids i egna lokaler och på andra i lokaler som fullständigt delas med skolverksamheten. År 2016 gick knappt 11 % av kommunens elever i en fristående grundskola. Tre av dessa finns i centrala Kungälv, en i Kärna och en i Kareby. Inriktning För att skapa en effektiv organisation som ökar elevernas förutsättningar att nå målen anser förvaltningen att framtida planering av grundskolor ska inriktas mot: Att hänsyn tas till elevernas ålder vid planering av skolstruktur. Att eftersträva minst 300 elever per grundskola. Att den enskilda skolan ska organisera elever i näraliggande årskurser snarare än att sprida dem över flera. Att grundskolor med färre elever ska samordnas med förskola. Lokalplan för grundskolans lägre årskurser inom respektive serviceort Skollokalerna för årskurserna f-6 är mycket högt belastade. Enheterna rymmer grundskola, förskoleklass, fritidshem och i några fall grundsärskola. I avvaktan på att nya skolor ska byggas i Kode och Ytterby finns kompletterande modulbyggnader vid Tunge skola och Kastellegårdsskolan. För att möta toppar i elevunderlaget (och i avvaktan på tillbyggnation) finns även kompletterande modulbyggnader i Kärna och Diseröd. Under hösten 2018 bedöms även en modulbyggnad att behöva sättas upp vid någon av skolorna i Kungälv.. Inom perioden 2018 till 2021 finns behov av nya lokaler för grundskolorna i Kode, Diseröd, Kareby, Kärna och centrala Kungälv. Serviceort Kungälv med Ytterby, Munkegärde, Kareby Kungälv Elevtalen i grundskolans olika årskurser ökar i centrala Kungälv. Årsskiftet 2020/2021 väntas det finnas 164 fler elever i åldersgruppen jämfört med årsskiftet 2016/2017. Det motsvarar en parallell f-6. Ökningen väntas fortsätta och accelerera under den så kallade utblicksperioden. Befolkningsprognos Kungälv barn i åldern 6-12 år, åk f-6 781 803 827 860 912 967 2015 2016 2017 2018 2019 2020

sida 18 av 58 Befintliga grundskolor Inom området finns två kommunala grundskolor f-6. Fontinskolan (åk F-6) 342 elever Sandbackaskolan (åk F-6) 331 elever Inom centrala Kungälv finns tre fristående grundskolor (F-9). Folkbokförda elever i Kungälvs kommun: Fredkullaskolan 106 elever Strandskolan 214 elever Montessori Älvkullen 88 elever. Fritidshem finns i två av de fristående skolorna. Ett fristående fritidshem finns i anslutning till den tredje skolan. Beräknat behov under planperioden Befintliga lokaler i åk f-6 är maximalt utnyttjade. Från och med hösten 2018 bedöms nuvarande lokaler inte längre räcka till. Med utgångspunkt i prognosticerad ökning av eleverna i grundskolans lägre åldrar är det rimligt att en ny skola planeras och projekteras. En ny grundskola i tätorten Kungälv bör placeras inom Tvetenområdet för att få en naturlig spridning på skolor i centrum och för att möta nybyggnation i Mimerstaden och Nytorgsstaden. Den nya skolan kan då få ett upptagningsområde som omfattar invånarna/bostäderna i nordost och delar av centrum. Fontinskolans upptagningsområde kan då koncentreras till de centrala delarna av tätorten (inklusive nybyggnation i Liljedal). En ny grundskola i nordöstra delen av tätorten Kungälv kan inledningsvis tänkas möta behov även i Diseröd och Munkegärde. Då det omvända inte är realistiskt (med hänvisning till pendlingsrörelser och hämtning/lämning) bedöms en byggnation av skola i Kungälv ha högre prioritet än andra projekt. En ny grundskola bör byggas flexibelt för att initialt kunna möta behov inom förskolan och sedan växa med den växande befolkningen. Investeringsbudget 2017-2020 3 klassrum (moduler) Sandbackaskolan 2018 Yta för större matsal Sandbackaskolan 2018 Investeringsbudget utblick (2021-) Ny grundskola i nordöstra delen av tätorten Kungälv 2021 Avgår ev. moduler vid Sandbackaskolan då ny skola byggs 2021 Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Grundskola i nordöstra delen av tätorten Kungälv är ett behov mot nuläge (2018) vilket är en omöjlighet med tanke på att processen detaljplan-projektering-byggnation bedöms ta minst tre år. Uppstart av projektet behöver således ske snarast möjligt. Skolan bör byggas flexibelt och för drygt 500 elever från start för att kunna möta behov i angränsande serviceorter och behov inom förskola. Skolan bör också kunna möta särskolans behov. Betydande reinvesteringsbehov finns vid Övre Fontinskolan 2018 Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Alternativ till en ny skola f-6 blir modulbyggnader. Moduler för grundskolan behöver placeras i nära anslutning till befintlig skola där det finns en grundorganisation för såväl kök, matsal, idrott, elevhälsa mm. Att ta skolgård till moduler är ett ingrepp som sänker kvalitén på befintlig verksamhet. Ytterby Ytterby växer och elevtalen växer med detta.

sida 19 av 58 Befolkningsprognos Ytterby barn i åldern 6-12 år, åk f-6 659 679 712 724 744 781 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Befintliga grundskolor Inom området finns en kommunal grundskola f-6 och en andra som färdigställs under 2017: Kastellegårdsskolan (åk f-6) 646 elever. Sparråsskolan planeras vara färdig till höstterminen 2017. Inom Ytterby finns ingen fristående skola. Beräknat behov under planperioden Sparråsskolans lokaler är flexibla på så vis att delar av lokalerna kan användas som förskola till dess det finns behov av mer lokaler för grundskola. Skolan är kapacitet för ytterligare 100-150 elever beroende på organisation (givet att förskolans behov löses på annat sätt). Investeringsbudget 2017-2020 Sparråsskolan planeras vara färdig till höstterminen 2017. Investeringsbudget utblick (2021-) Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Under utblicken kommer ytterligare lokaler f-6 att behöva tillföras. Lokalanpassningar/tillbyggnation Kastellegårdskolan för att effektivare nyttja befintliga centrala funktioner. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts - Munkegärde Grundskolans elevtal ökar med början i de lägre skolåldrarna. Befolkningsprognos Munkegärde barn i åldern 6-12 år, åk f-6 633 683 680 680 681 669 2015 2016 2017 2018 2019 2020

sida 20 av 58 Befintliga grundskolor Inom området finns 3 kommunala grundskolor f-6 Kullens skola (grund- och särskola åk f-6) 321 elever Olserödskolan (åk 3-6) 185 elever Klöverbackens skola (åk f-2) 153 elever. I Munkegärdeområdet finns ingen fristående skola. Beräknat behov under planperioden Befintliga lokaler i området bedöms i stort täcka volymbehovet under perioden. Klöverbacken och Olserödskolan når inte var för sig upp till mått för en effektiv verksamhet. Klöverbacken har dessutom en undermålig måltidsverksamhet. Möjligheten att fysiskt slå samman enheterna och avveckla eller ställa om Klöverbacken till annan verksamhet bör beaktas. Investeringsbudget 2017-2020 - Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Klöverbackens lokaler behöver ses över. Lokalerna är inhyrda och alternativa lokaler kan komma att behövas. Matsal Munkegärdeskolan behöver utökas för att möta växande elevkullar. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Risk finns att Klöverbackens lokaler inte håller tillräcklig standard för att möta krav i styrdokument och förordningar (måltidsverksamheten). Kareby Grundskolans elevtal kommer att öka något i varje åldersgrupp. Elevtalet ökar inledningsvis långsamt. Nytt bostadsområde planläggs och ökningen väntas fortsätta under utblicken. Befolkningsprognos Kareby barn i åldern 6-12 år, åk f-6 211 221 219 228 232 238 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Befintliga grundskolor Inom området finns en kommunal skola Kareby skola (åk f-6) 212 elever. Inom området finns en fristående skola. Folkbokförda elever i Kungälvs kommun: Tobiasskolan(åk f-9) 3 elever Beräknat behov under planperioden Behov av matsal, fritidshem, elevhälsa väntas att öka. En ny förskola byggs samman med den befintliga skolbyggnaden vilket innebär att skola och förskola får ett nytt gemensamt tillagningskök med högre kapacitet

sida 21 av 58 Skolgården har krympt till följd av den nya förskolan och utbyggnationen av skolan. En allmän översyn av utemiljö behövs. Investeringsbudget 2017-2020 Tillagningskök 2017 matsal, lektionssal, elevhälsovård, små rum för grupper eller samtal 2017 Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Skolgården behöver rustas upp. Ytterligare klassrum kan komma att behöva tillföras. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Befintliga modulbyggnader på skolgården finns kvar när förskolan lämnar dessa och grundskolan flyttar in. Minskad skolgårdsyta. Kode De närmaste åren ökar elevtalen något i de yngsta skolåren. Därefter troligen ingen märkbar ökning av elevtalen förrän nya bostäder byggs. Befintliga skolor räcker inte till idag. Verksamhet i moduler. Befolkningsprognos Kode barn i åldern 6-12 år, åk f-6 469 465 473 483 477 473 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Befintliga grundskolor Inom området finns två kommunala skolor Kode skola (åk f-2) 197 elever Tunge skola (åk 3-6) 239 elever I Kode finns ingen fristående skola. Beräknat behov under planperioden Lokalerna på Tunge skola är slitna. I Tunge skola finns från hösten 2015 modul-byggnader som motsvarar behovet för 6 klasser och fritidshem, personalutrymmen. Ökat antal elever ställer krav på större yta för matsal, personalrum, rum för elevhälsa m.m. Att skolverksamheten är uppdelad på två små skolor är inte effektivt. Investeringsbudget 2017-2020 - Investeringsbudget utblick (2021-) Ny 3-6 skola i Kode, tre klasser i varje årskurs med möjlighet att utöka Avgår Tunge skola.

sida 22 av 58 Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Det nya skolområdet behöver ha plats för grundskola 500 elever med möjlighet till växande, plats för ny förskola och plats för idrottslösning. Planarbetet bör drivas på för att korta startsträckan för byggnation. Ur ett effektivitetsperspektiv bör skolan byggas flexibelt för att kunna möta f-6 från start. Nya skollokaler 3-6 (med särskilt fokus på måltidsfunktion) är ett behov mot nuläge (2018). Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Fler moduler på Tunge skola och sannolikt även på Kode skola. Akut belastning på Tunge skolas måltidsfunktion kan bli svår att lösa. Diseröd Antalet barn i ålder lägre grundskoleålder väntas vara relativt konstanta 2017-2020 bortsett från barn som är födda 2009 och 2011. Antal barn i dessa grupper är betydligt fler jämfört med övriga åldersgrupper i skolan vilket mot slutet av perioden. Befolkningsprognos Diseröd barn i åldern 6-12 år, åk f-6 381 375 379 387 385 394 Från 2020 väntas elevtalen öka ytterligare som följd av ökad inflyttning. Diserödskolan är mycket trångbodd och har verksamhet i externa lokaler och moduler. Måltidsverksamheten och skolgården är även de nyttjade nära max. Befintliga grundskolor Inom området finns en kommunal skola Diseröds skola (åk f-6) 361 elever. I Diseröd finns ingen fristående skola. Beräknat behov under planperioden För att möta stora barnkullar på kort sikt och planerad tillväxt i serviceorten på lite längre sikt inom ramen för befintlig skolorganisation behöver skolan växa. Höstterminen 2015 etablerades moduler i väntan på att skolan blir tillbyggd. Skolan behöver på sikt ha kapacitet att möta tre paralleller (500 elever). Skollokalerna behöver utökas med klassrum, inklusive lokaler för fritidshem, musiksal, NO-sal samt små rum av varierande storlek. För utökad måltidsfunktion bedöms ny matsal och nytt tillagningskök behövas. Skolgården behöver växa med elevmängden. Ett annat handlingsalternativ är att se Diseröd i relation till tätorten Kungälv och istället tidigarelägga planerad satsning på ny grundskola där. På så vis skulle delar av ovan beskrivna satsningar i Diseröd kunna senareläggas. Investeringsbudget 2017-2020 - 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Investeringsbudget utblick (2021-) Nybyggnation. Nytt tillagningskök och ny matsal med kapacitet för 500 elever.

sida 23 av 58 Nybyggnation. Ny byggnad i backen för att hantera tillgänglighet och binda ihop skolområdet samt tillföra NO-sal, 3 klassrum, grupprum, ytor för elevhälsa, ytor för fritids, ytor för exp. Paviljonger avgår. Ombyggnation. Gammal matsal byggs om till 3 klassrum och grupprum. Ombyggnation. Gammal idrottssal byggs om för förskoleklass och fritids. Lokalanpassning. Huvudbyggnaden. Tillkommande eller förändrade behov 2017-2020 och därefter Rivning av Svalan-Ekorren för att ge utrymme för beslutad exploatering i kombination med försening av byggnation av ny flexibel förskola innebär att ytterligare moduler behöver tillföras till skolområdet. Som en följd av detta är behovet av utökad skolgård akut (2018) Nytt tillagningskök och nya klassrum är ett behov mot nuläge (2018) Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Skolan är mycket hårt belastad. Små förändringar i serviceortens utveckling kan leda till att centrala funktioner som t ex skolmåltid och skolgård inte räcker till eller att delningstal för klasser nås. Konsekvens av detta kan bli att skolorganisationen behöver förändras och verksamhet behöver flyttas till annan kommundel. På kort sikt sexorna till Thorild. På längre sikt mellanstadiet till ny skola i Kungälv. Marstrand Elevantalet kommer att minska något jämfört med nuvarande elevantal i grundskolan. Med ett ökat bostadsbyggande kommer behovet åter att öka mot slutet av analysperioden. Befolkningsprognos Marstrand barn i åldern 6-12 år, åk f-6 79 80 74 70 67 71 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Befintliga grundskolor Inom området finns en kommunal skola Marstrands skola (åk f-6) 81 elever. I Marstrand finns ingen fristående skola. Beräknat behov under planperioden Enligt befolkningsprognosen för Marstrand kommer barn-/elevtalen att öka när bostadsbyggandet på Koön ökar. Marstrands skola når inte upp till mått för en effektiv verksamhet inom överskådlig framtid. Flexibla lokaler som lätt går att konvertera mellan olika verksamheter över tid är ett sätt att hantera svängningar i elevunderlag. Samlokalisering av skola/förskola bör övervägas. Investeringsbudget 2017-2020 Ny förskola och skola för upptill ca 150 elever och förskola för ca 60 barn år 2020-2021.

Tillkommande behov 2018-2021 och därefter - sida 24 av 58 Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Skolan blir kvar i lokaler på Marstrandsön vilket innebär att möjliga effektiviseringar gällande lokaler och transporter inte blir av. Hålta/ Tjuvkil De närmaste åren bedöms antalet elever inom Hålta skolas upptagningsområde vara konstant Fallande elevtal i statistikområdet väntas mötas upp av ökat antal barn från Tjuvkil (som historiskt statistiskt hört till Kärna). Befolkningsprognos Hålta barn i åldern 6-12 år, åk f- 6 131 130 130 123 119 113 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Befintliga grundskolor Inom området finns en kommunal skola. Hålta skola (åk f-6) 156 elever. Beräknat behov under planperioden Lokaler för fritids, skolbibliotek och personalutrymmen är inte fullt tillgodosedda. Investeringsbudget 2017-2020 tillbyggnad Hålta skola genomförs under 2015-2017 och tillför större matsal med nytt mottagningskök, slöjdsalar och två klassrum. Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Inom orten Tjuvkil/ Instön finns ingen skola eller förskola. Om bostadsbyggandet utvecklas, enligt de förslag till detaljplaner som finns, blir efterfrågan på skola och förskola betydligt större än vad som gäller i dag. Ett framtida scenario kan vara enligt följande för: Marstrand: förskola och grundskola (med flexibla lokaler) Tjuvkil: ny förskola med 6 avdelningar (Hålta förskola, 3 avdelningar, flyttas till Tjuvkil) Hålta: befintlig skola/förskola i Hålta ombildas till enbart grundskola Ny förskola i Tjuvkil blir således en pusselbit även i grundskolans organisation. Kärna De närmaste åren ökar elevtalen något i de yngsta skolåren. Därefter sker en viss minskning av elevtalen. En högre andel elever än tidigare har gått till den kommunala grundskolan vilket medfört att skolan har ökat med drygt 100 elever på ett par år trotts ringa ökning av den totala mängden barn i serviceorten.

sida 25 av 58 Befolkningsprognos Kärna barn i åldern 6-12 år, åk f-6 530 551 555 575 569 565 2015 2016 2017 2018 2019 2020 I befolkningsprognosens statistikområde Kärna ryms just nu även Tjuvkil vilket ska ses som en osäkerhet. Befintliga grundskolor Inom området finns en kommunal skola Kärna skola (åk f-6) 401 elever. Inom området finns en fristående grundskola. Folkbokförda elever i Kungälvs kommun: Friskola i Kärna (åk f-9). 179 elever. Beräknat behov under planperioden På kort sikt hanteras ökningen med hjälp av paviljonger och lokalanpassningar. Genom att bygga en ny förskola skulle även skolan kunna avlastas (viss verksamhet i nya lokaler/skolgård friläggs). Skolans kök och matsal är gamla och byggda för en skola med färre elever. Plan och beredskap behöver finnas för att bygga ut den befintliga skolan till tre paralleller (500 elever) i relation till friskolans elevutveckling. Investeringsbudget 2017-2020 Kök och matsal Kärna skola 2017 Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Ytor för förskoleklass och fritids vilket kan lösas med hjälp av flexibel förskola. Eventuellt en tredje parallell Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Moduler kan behöva sättas upp på ytor utanför skolområdet. Grundskolans senare årskurser Under perioden 2018-2021 kommer elevtalen i åldersgruppen 13-15 år att öka med drygt 300 elever. Ökningen bedöms fortsätta åren därefter. Behov av ytterligare lokaler för grundskola 7-9 kan komma att finnas mot slutet av analysperioden. Kopplat till den sociala översiktsplanen har idén om en sammanhållen högstadieskola lyfts och utredning har inletts. Inriktningsbeslut om framtida högstadieorganisation behövs för fortsatt planering. Fram till att beslut finns behöver övrig planering rulla på för att kunna möta behov i ett femårsperspektiv.

sida 26 av 58 Befolkningsprognoser per statistikområde bör behandlas med försiktighet. Ökad rörlighet, fritt skolval, specialiseringar och profiler samt förändrade pendlingsmönster gör att högstadieorganisationen (oavsett fysisk organisering) behöver ses i ett helhetsperspektiv. Befolkningsprognos statistikområden grundskolans senare årskurser 700 600 500 400 300 200 100 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Munkärdeskolan Thorildskolan Ytterbyskolan Befintliga grundskolor Inom Kungälvs kommun finns tre grundskolor för årskurserna 7-9. Befintliga skolor har en viss överkapacitet på lokaler vid analysperiodens början. Renoveringsbehovet är stort vid Ytterbyskolan. Ombyggnad av Thorildskolan avslutas under 2017. Thorildskolan (åk 7-9) 444 elever med ett upptagningsområde som omfattar centrala Kungälv och Diseröd/Romelanda. Ytterbyskolan (åk 7-9) har 504 elever med ett upptagningsområde som omfattar Ytterby, Kärna, Hålta o Marstrand. Munkegärdeskolan (åk 7-9) har 308 elever med ett upptagningsområde som omfattar Munkegärde, Kareby och Kode. Beräknat behov under planperioden Behov av ytterligare lokaler för grundskola 7-9 kan komma att finnas mot slutet av analysperioden. Nuvarande högstadieskolor bedöms ha en kapacitet motsvarande ungefär 60 klasser (Ytterbyskolan 22-25, Thorildskolan 20-21 och Munkegärdeskolan 14). Diagrammet nedan åskådliggör en prognos om ökat antal klasser från ca 50 vid analysperiodens början till ca 60 vid analysperiodens slut.

sida 27 av 58 Kopplat till den sociala översiktsplanen har idén om en sammanhållen högstadieskola lyfts och utretts. Inriktningsbeslut om framtida högstadieorganisation behövs för fortsatt planering. Beslutet har stor effekt på den långsiktiga planeringen i kommunen i allmänhet och i huvudorten i synnerhet. Fram till att beslut finns behöver övrig planering rulla på för att kunna möta behov i ett femårsperspektiv. Vid Munkegärdeskolan (och i viss mån även vid Thorildskolan) finns kapacitet i centrala funktioner att hantera fler klasser än vad skolorna är byggda för. Ett alternativt scenario är att Thorildskolan ställs om till grundskola 4-6 och att ny, större grundskola med inriktning 7-9 byggs i Kungälv. Investeringsbudget 2017-2020 Thorildskolan ombyggnad 2015-2017. Investeringsbudget utblick (2021-) Ytterbyskolan, ombyggnad och effektivisering Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Mot slutet av analysperioden behöver högstadiet öka sina lokaler för att möta växande elevkullar. Efter 2025 behöver troligen ny enhet tillföras (alternativt kraftigt kapacitetsökning vid en av de befintliga högstadieskolorna). Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Underhållskostnaderna för Ytterbyskolan väntas öka fram tills ombyggnad kan ske. Moduler kan komma att behöva tillföras vid Munkegärdeskolan (och i viss mån vid Thorildskolan). Grundsärskola Allmän beskrivning Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av 9 årskurser. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan fem ämnesområden. Grundsärskolan finns på Sandbackaskolan (åk 1-6), 18 elever Kullens skola (åk 1-6), med inriktning mot träningsskola 4 elever Thorildskolan (åk 7-9) grundsärskola samt inriktning mot träningsskola, 9 elever. Ett fåtal elever (åk 1-6) finns integrerade i grundskolan Beräknat behov under planperioden Elevutvecklingen inom grundsärskola varierar över tid och kan vara något svårbedömd. Grundsärskolan är uppdelad i klasser med färre elever än fördelningen inom grundskolan. Lokalresursplaneringen anpassas även efter de enskilda elevernas behov. Verksamheten kan effektiviseras ytterligare och kvalitén höjas genom samordning. Verksamheterna på Kullenskolan och på Sandbackaskolan kan inte utökas av utrymmesskäl varvid nya lokaler behöver tillföras. Investeringsbudget 2017-2020 -

sida 28 av 58 Tillkommande behov 2018-2021 och därefter När ny grundskola f-6 byggs i nordöstra delen av tätorten Kungälv behöver lokaler för en samlad grundsärskola ingå. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Kostsamma och kortsiktiga lokalanpassningar. Annan verksamhet trycks ut i moduler VO Gymnasieskola Gymnasieskola Den samlade bilden av gymnasieskolans lokalbehov visar att lokaleffektiviteten bedöms kunna öka inom befintlig kostnadsram. Lokalanpassningar och i enstaka fall ersättning av befintliga lokaler är aktiviteter i denna process. Befolkningsutveckling Elevunderlaget i gymnasieåldrarna (folkbokförda elever 16-18 år i Kungälvs kommun) kommer att öka under perioden 2016 till 2020. Inledningsvis i långsam takt men mot slutet av analysperioden och därefter i allt snabbare takt. Diagrammen som följer visar uppgifter från Befolkningsprognos 2016-2020 med utblick mot 2024, Kungälvs kommun. I diagrammet nedan visas prognos för totalt antal ungdomar i åldersgruppen 16-18 år under perioden. Befolkningsprognos elever i åldern 16 till 18 år, Gymnasium 1895 1852 1810 1782 1710 1636 1543 1450 1415 1355 1359 20152016201720182019202020212022202320242025 Antalet ungdomar i åldersgruppen 16 till 18 år väntas öka under perioden från 1 355 ungdomar år 2016 till 1 636 ungdomar år 2020. Den samlade migrationsprognosen visar på ett minskat mottagande kommande år jämfört med fjolårets prognos. En trend är också färre enpersonhushåll och fler familjer med barn vilket innebär en lägre andel unga vuxna. Sammantaget återstår en fortsatt ökning av antalet personer med behov av språkintroduktion. Beräkningsgrunder Elevunderlaget för gymnasieskolan bygger på befolkningsunderlaget i kommunen. På grund av det fria skolvalet kan elever söka andra gymnasieskolor inom och utanför Göteborgsregionen (GR) vilket försvårar beräkning av den exakta sökandebilden. Vanligen kommer cirka 60 % av eleverna från vår egen kommun och

sida 29 av 58 cirka 40 % från andra kommuner. Dessa 40 % motsvarar också ungefär det antal ungdomar från Kungälv som söker sig till gymnasieskolor utanför kommunen. Inriktning För att skapa en effektiv organisation som ökar elevernas förutsättningar att nå målen anser förvaltningen att framtida planering av gymnasieskolan ska inriktas mot: Att kunna erbjuda ett så brett programutbud som möjligt, inom ramen för de förutsättningar som finns i form av lokaler och organisation. Att antalet platser på de olika programmen ska anpassas efter söktryck, lokaler, hyreskostnader och tjänsteplanering. Satsningar för att öka gymnasieskolans attraktivitet i syfte att fylla alla programmen då det ger den mest effektiva användningen av lokaler, organisation och resurser i övrigt. Befintliga gymnasielokaler Gymnasieskolan i Kungälv finns i Mimers Hus i centrala Kungälv, i lokaler i kvarteret Garvaren och i lokaler på Rollsboområdet. I Mimers Hus finns förutom gymnasieskola även Stadsbibliotek, teater, konsthall, kulturskola. Följande utbildningsprogram erbjuds: Barn- och Fritidsprogrammet Bygg- och Anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och Energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och Transportprogrammet Handels- och Administrationsprogrammet Hotell- och Restaurangprogrammet Individuella program Industritekniskt program Kungälvs Tekniska program Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Vård- och Omsorgsprogrammet Mimers Hus har enligt äldre bedömning kapacitet för cirka 1 600 elevplatser. Lokalerna på Rollsbo används för Transport samt Bygg- och Anläggningsprogrammet och rymmer cirka 100 elever. Med förändrad organisation och förändrade arbetssätt över tid bör felmarginalen på ovan beskrivna tal ses som betydande. Anledning finns att genomföra en fördjupad lokalrevision och ny kapacitetsbedömning. Beräknat behov under planperioden Delar av skolans lokaler används inte på det sätt som det var tänkt från början. Genom lokalanpassningar kan lokalerna användas effektivare.

sida 30 av 58 Fordonsprogrammets årskurs 1 och introduktionsprogrammets yrkesinriktning finns i inhyrda lokaler i kvarteret Garvaren. Enligt detaljplanen för området är marken avsedd för bostäder. Investeringsbudget 2017-2020 Utredning flytt av lokaler Garvaren Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Lokalanpassningar studiehallar 2018. Tillbyggnation, lokalanpassning och eventuellt inhyrning av externa lokaler för att kunna ersätta lokaler i Garvaren (inom befintlig kostnadsram!). Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan består av: Nio yrkesinriktade nationella program som pågår under fyra år. Individuella program som pågår under fyra år. Programmet är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningar som erbjuds utöver den nationella programstrukturen; särskilda varianter, riksrekryterande utbildningar och nationellt godkända idrottsutbildningar. Gymnasiesärskolan är lokaliserad i Mimers Hus. Möjliga elevplatser motsvarar det befintliga antalet elever på skolan. Antal elever vårterminen 2017 Trekungagymnasiet - 84 elever Följande utbildningsprogram erbjuds: Barn- och Fritid/Estetiskt Fordonsprogrammet Hotell och restaurang Individuella programmet Mediaprogrammet/Estetiskt Vanligen kommer 30 % av eleverna från Kungälvs kommun och 70 % från andra kommuner inom Göteborgsregionen. Investeringsbudget 2017-2020 Ombyggnation och tillgänglighetsanpassningar genomförs av de befintliga lokalerna under 2015-2017. Tillkommande behov 2018-2021 och därefter - Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av tre skolformer; kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Utgångspunkten för vuxenutbildningen ska vara elevens behov och förutsättningar. I Kungälv bedrivs utbildningen i inhyrda lokaler med adress Borgarparken 28, vid Mimers Hus. Undervisning sker även i lokaler inne i Mimers hus. Utbildning sker kontinuerligt under hela året och lokalerna används effektivt. Följande utbildningsprogram erbjuds:

sida 31 av 58 Distansutbildning Eftergymnasial utbildning Grundläggande utbildning Gymnasiekurser Lärlingsutbildning Läs-och skrivforum SFI Svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Yrkesutbildningar Beräknat behov under planperioden Från och med 1 januari 2017 finns det större möjligheter (och rättigheter) att gå utbildningar på komvux för att bli behörig att söka till högskola eller yrkeshögskola. Hemkommunen har ansvaret för att erbjuda utbildningen eller betala för den i annan kommun eller annat landsting. Så länge det har funnits plats i grupperna (och det har det oftast funnits) har Kungälv erbjudit alla sökande möjlighet att läsa inom vuxenutbildningen. Ny reglering väntas således inte innebära någon dramatisk volymförändring för verksamheten men effekter och tendenser behöver följas över tid. Den samlade migrationsprognosen visar på ett minskat mottagande kommande år jämfört med fjolårets prognos. En trend är också färre enpersonhushåll och fler familjer med barn vilket innebär en lägre andel vuxna. Sammantaget återstår i alla fall en betydande ökning av antalet personer med behov av SFI-undervisning. Sektorn räknar med att volymen inom den kommunala vuxenutbildningen och SFI ökar under perioden 2018-2021. Detta kan ändras beroende på det allmänna konjunkturläget i samhället och ambitionsnivå med verksamheten. Antal studerande under året varierar. Investeringsbudget 2017-2020 - Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Ökat behov av lokaler bedöms kunna lösas inom Mimers hus genom effektiviseringar och lokalanpassningar. VO Kultur och fritid Bibliotek Kungälvs bibliotek vänder sig till kommunens alla medborgare och ska vara tillgängligt för alla oavsett ålder, kön, etnicitet och personliga förutsättningar. Biblioteket ägnar enligt Bibliotekslagen särskild uppmärksamhet åt barn, funktionsnedsatta samt mot användare med annan språkbakgrund än svensk. Bibliotekets uppdrag är att bland annat främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och bildning, samt kulturell verksamhet i övrigt enligt Bibliotekslagen. Det görs genom att tillhandahålla böcker, tidskrifter, databaser, internet, film, musik mm och genom utställningar, kulturarrangemang mm. Biblioteket ger service, hjälp och undervisning i informationssökning i bibliotekets utbud och databaser. Folkbiblioteken ska också verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Huvudbiblioteket i Mimers hus har även i uppdrag att vara gymnasiebibliotek för Mimers gymnasium inklusive Trekungaskolan samt Vuxenutbildningen.

sida 32 av 58 Det finns också fyra filialbibliotek, i Diseröd, Kärna, Marstrand och Ytterby som även är skolbibliotek för orten. Kungälvs kommun arbetar med att utveckla biblioteken till att bli så kallade meröppna bibliotek. Vilket innebär att användare som ansluter sig till tjänsten får tillgång till biblioteket under tider då det inte normalt är bemannat. Först ut blev Kärna bibliotek som byggdes om under 2015. Kultur Inom kulturverksamheten samordnas kulturskola och allmän kulturverksamhet. Kulturskolans uppdrag är att erbjuda barn och ungdomar undervisning i instrument, ensemble, sång, dans, teater och kör. Kulturskolan har även ett uppdrag att synas och höras i kommunens alla delar. Verksamhetens utvecklingsarbete fokuserar på samarbete med andra kulturverksamheter, skola och föreningsliv samt en utveckling av kursutbudet. Målsättningen är att nå ut till alla barn i kommunen och att kunna möta alla barn utifrån deras behov och förutsättningar. Allmänkultur är programverksamhet som konserter, bio, föreläsningar, teaterföreställningar, konstutställningar, skapande aktiviteter, offentlig konst och kulturarvsfrågor. Verksamheten har ett särskilt fokus på barn och unga samt arbetar nära bibliotek och kulturskola. Flera projekt inom kommunen, och i samarbete med externa parter, samordnas och projektleds genom allmänkulturen. Idrott och förening Fritid Kungälvs primära uppdrag är att på olika sätt och inom olika områden främst svara för och stödja fritidsverksamhet i olika former för barn- och ung- domar 7-20 år. Föreningslivet i kommunen står, med sitt breda och varierade utbud av aktiviteter, för den största insatsen när det gäller all fritidsverksamhet för barn och unga i kommunen. Fritid Kungälvs viktigaste och huvudsakliga uppgift blir därför att på olika sätt och i olika sammanhang underlätta och stödja kommunens föreningsliv. Stödet från Kungälvs Kommun visar sig bland annat genom olika typer av bidrag men även genom att kommunen upplåter olika fritidsanläggningar för sport-, rekreations- och mötesverksamhet till subventionerade priser. Här kan bland annat nämnas konstgräs och naturgräsplaner för fotboll, idrottshallar för inomhusidrotter som ex. handboll, innebandy, gymnastik, vollyboll och Friidrott. För is-idrotter, finns anläggningar för Ishockey, konståkning och bandy. Trygga ungdomsmiljöer (TUM) Arbetet vid TUM (Trygga ungdomsmiljöer) tar sin utgångspunkt från att varje människa kan och vill ta makten över sitt eget liv. Att vara i kontroll av sitt liv innebär för TUM att de barn och ungdomar som de arbetar med använder sin fritid till att växa, utvecklas och förverkliga sina innersta bilder av vilka de vill vara. TUM:s verksamhet syftar såldes till att bryta psykosocial ohälsa och utanförskap hos ungdomar. Detta skall göras genom att öka det sociala kapitalet hos dem. Arbetsformerna baseras därefter på metoder som är förankrade inom empowerment och social mobilisering. Organisationen delas upp i Främjande- och Förebyggande verksamhet samt en sommarjobbsverksamhet. Främjande verksamhet är: All öppen verksamhet, alla generella arrangemang, alla generella läger. Förebyggande verksamhet är: All riktad verksamhet mot definierad social oro, insatsgrupper, ungdomsvärldar, fältverksamhet, föräldrainkludering. Fritidsgårdarna har sin verksamhet i de flesta fall i skollokaler i de olika kommundelarna. De bedriver ungdomsverksamhet för i första hand barn o unga. Befintliga fritidsgårdar Kode fritidsgård Ytterby Fritidsgård

sida 33 av 58 Nordmarkens Fritidsgård Kultlab/Mimers hus Lokalplaner Kultur och fritid Beräknat behov under planperioden 2018-2021 Meröppet Bibliotek Kommunal Ridanläggning i Trankärr Multiarena på Ytternområdet Ytterligare konstgräs samt näridrottsplats Allaktivitetshus i varje serviceort i takt med att grundskola byggs ut Upprustning och utveckling kommunens motionsspår inklusive Bohusleden Upprustning och utveckling av de kommunala baden Kompletterande Rehab- och undervisnings-bassäng Oasen Actionsport Tillgänglighetsanpassning Ytterby Fritidsgård

Sektor Trygghet och stöd sida 34 av 58 Värnar samhällets välfärdssystem och ska främja att människor får ett värdigt liv avseende välbefinnande, ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor genom inflytande och aktivt deltagande i samhällslivet med en meningsfull tillvaro tillsammans med andra. Främjar trygghet genom brottsförebyggande åtgärder, folkhälsa samt säkerhet och krisberedskap. Helhetsansvar för social hållbar utveckling. Sektorn är uppdelad i följande verksamhetsområden: VO Myndighet VO Hälso- och sjukvård, hälsofrämjande VO Nyanlända VO Stöd i ordinärt boende VO Sociala resurser VO Boende VO Myndighet Myndighetsutövning Innan en insats beviljas föregås det alltid av en ansökan muntlig eller skriftlig från den enskilde, en handläggare gör en utredning som sedan leder till ett beslut. Vid ett gynnande beslut går utredningen vidare till någon av enheterna i utförarleden för verkställande av beslutet. Myndighetsutövning kan bestå av både gynnande eller avslag på beslutet. Kännetecknande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Specifikt för myndighetsutövning är dock att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande, samt att saken ensidigt avgörs genom beslut av myndigheten. Inom myndighetsutövning finns funktionerna Gemensam mottagning, Barn och unga familjehem och familjerätt, Barn-och unga utredning, Vuxenenheten, Stöd och försörjningsenheten och Funktionshinder handläggningen. Gemensam mottagning Den som för första gången behöver komma i kontakt med någon del inom socialtjänstens område, kan få en snabb och personlig hjälp genom att vända sig till Gemensam mottagning. Det kan exempelvis röra sig om frågor kring barn, unga eller vuxna som behöver hjälp i olika livssituationer. Anmälan om barn som man befarar fara illa görs till Gemensam mottagning VO Hälso och sjukvård, hälsofrämjande Hälso- och sjukvård Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 18. Enligt avtal i samband med regionbildningen, och därtill kopplad skatteväxling, mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har kommunen ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Kommunen skall erbjuda en god hälso- och sjukvård till de personer som bor på särskilda boenden, för personer som bor i bostäder med särskild service, för personer under vistelse på daglig verksamhet och till personer med behov av sjukvård i ordinärt boende (hemsjukvård). Insatser från hemsjukvården utförs ibland av vårdpersonal, som då fått instruktion och delegation av legitimerad personal. I kommunens hälso- och sjukvårdsansvar ingår även: utprovning och förskrivning personliga hjälpmedel

sida 35 av 58 förbrukningsartiklar enligt HSL 18c och övriga förbrukningsartiklar som följer hälso- och sjukvårdsansvaret Sjuksköterskeenheten och Rehabenheten är lokaliserade i gemensamma lokaler på Stadshuset. Beräknat behov under analysperioden På korttidsverksamheten finns 22 korttidsplatser. För att få en korttidsplats behövs ett biståndsbeslut. Korttidsplats är ett samlingsnamn för växelvård, rehabilitering och VILS - Vård I Livets Slutskede. Korttidsverksamheten bedrivs i lokaler på Fridhemskullen. Lokalerna är i dåligt skick och behöver ersättas ur både ett arbetsmiljöperspektiv och ur ett fastighetsperspektiv. För god verksamhetseffektivitet bör nya lokaler kombineras med annan verksamhet (t ex äldreboende). Tillkommande behov 2018-2021 och därefter 25 korttidsplatser behöver ersättas inklusive kontor och serviceytor 2018.

sida 36 av 58 VO Nyanlända Flyktingmottagandet är en del i Kungälvs tillväxt det ställer krav på hastigheten i tillväxten, krav på byggande, resurser i boenden, skola och i övriga delar inom förvaltningen. Det har tvingat fram nya lösningar och ett mer snabbfotat arbetssätt. Antal nya kommuninvånare utifrån flyktingmottagandet Volym av beräknad tillväxt prognos prognos prognos prognos 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Ensamkommande 152 5 11 14 14 14 Flyktingar 19 144 195 175 150 100 Ackumulerat 171 320 526 715 879 993 Antal boenden för nyanlända Vuxna/Familjer förelade efter geografiska områden 2015 2016 Kode 3 3 Diseröd 5 5 Centrum/Ytterby 4 10 Torsby 0 12 Ulvegärde/Munkegärde 0 3 Dösebacka 0 2 Befintliga bostäder för ensamkommande barn 2014 2015 2016 Antal bäddar 27 81 101 Fontin (Centrum) 6 18 24 Skälebräcke 1 13 14 14 Centrum 1 0 18 18 Centrum 2 0 0 18 Skälebräcke2 0 0 20 Centrum 3 0 3 3 Stöd PUT bostäder 2 4 4 Ytterby 6 6 0 Munkegärde FSK 0 18 0

sida 37 av 58 Beräknat behov av nya bostäder för nyanlända under planperioden 2017-2020/21 Behov nya bostäder Vuxna/Familjer/enhushåll Uppskattningsvis 99 bostäder Fördelade enl. nedan 2017 2017 Prognos Ant. bäddar ( ) 2018 Prognos Ant. bäddar ( ) 2019 Prognos Ant. bäddar ( ) 2020 Prognos Ant. bäddar ( ) 1 rum o kök 66 (66) 38*(40) 40*(40) 18*(18 2 rum o kök 11 (33) 14*(42) 12*(36) 8*(24) 3 rum o kök 17 (68) 15*(60) 12*(46) 9*(36) 4 rum o kök 2 (10) 3*(15) 2*(10) 2*(10) 5 rum o kök 3 (18) 3*(18) 3*(18) 2*(12) TOTALT Behov Antal bostäder/bäddar 99 (195) 73 (175) 69(150) 39(100) Behov vidareflyttsbostäder Ek-barn 1 r o kök EKU (ensamkommande unga) 24 (24) 15*(15) 15*(15) 15*(15) *Siffrorna är grovt uppskattade det finns inga klara fördelningstal från Migrationsverket ännu. Arbete med att ta fram möjliga lösningar för ovanstående bostadsbehov pågår i särskild projektgrupp som tillsattes under hösten 2016. Arbetsgruppen består av representanter från Bygglov, Miljö o hälsa, projektledare bygg som leds av en teamledare, projektledare samt en processledare. Möjliga placeringar Modullösningar Område beteckning Möjlig inflyttning Antal Platser Volymökning Fridhemskullen byggstart 2017 Sommaren 2017 37 bäddar (avvaktar bygglov) Ängegärde byggstart 2017 2017-05-31 50 bäddar byggnation pågår Ullstorp byggstart 2017 Hösten 2017 30 bäddar (avvaktar överklaganden) Möjliga permanenta lösningar Område Beteckning Möjlig inflyttning Antal platser Volymökning Enekullen Kastellegården alt annan plats Centrum Flerbostadshus För unga, äldre och nyanlända Paviljonger För nyanlända och ensamkommande Mindre bostäder i befintligt hyresbestånd Hösten 2018 Hösten 2018 Våren 2018 3 flerbostadshus Förhandling pågår 40-50 bostäder om 1 r o kök 12-14 mindre bostäder (hög kostnadsbild)

sida 38 av 58 Nybyggnad av 30 modulbostäder i Skälebräcke området klart för inflyttning maj 2017 Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Regeringen har ännu inte fattat beslut om konsekvenser vad det innebär att en kommun inte kan ta emot det antal anvisade nyanlända som är ålagt kommunen. Det arbetas på ett förslag om att utverka viten. Alternativet att köpa plats för vuxna och familjer med barn finns inte för närvarande så det är ett måste att varje kommun nödvändigt måste ta fram boende efter det fördelningstal som respektive kommun tilldelats. VO Stöd i ordinärt boende Ordinärt boende, Bostäder med god tillgänglighet och Trygghetsbostäder Ordinärt boende avser alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Många äldre bor i ett bostadsbestånd där den fysiska miljön är mindre bra för kvarboende vid beroende av stöd eller vård och omsorgsinsatser. Tillgängligheten i äldre bostadsområden är generellt sett sämre än i nybyggda områden. Förutsättningarna för hemtjänst och sjukvård i hemmet kan vara komplicerade men även obefintliga. Bostadsanpassningar är i vissa fall nödvändiga. Gruppen äldre med funktionsnedsättningar på grund av ett normalt åldrande samt övriga med fysisk funktionsnedsättning har vissa gemensamma krav på bostäderna. Bostäderna ska vara lämpade för utrymmeskrävande hjälpmedel och personlig hjälp. Det är också nödvändigt med hissar, ordentliga dörrbredder, låga trösklar men helst inga alls, stadiga handtag osv. Närhet till affärer, kommunal service, vårdcentral och kulturutbud är betydelsefull. Träffpunkter och dagverksamheter är viktiga komplement till anhörigstöd och hemtjänst för att kunna möjliggöra och förlänga kvarboendet i det egna hemmet eller i bostäder anpassade för äldres behov. Utbyggnadsplan för ordinärt boende med god tillgänglighet: Det är vikt att nya lägenheter med god tillgänglighet, nära servicecentra och kollektivtrafik, byggs kontinuerligt i alla Kungälvs serviceorter/kommundelar. Det möjliggör kvarboende för de äldre i sin kommundel och kan ge en generationsväxling då de äldre säljer sina hus för att köpa/hyra en lägenhet. Hemtjänst dag- och kvällstid Verksamheten är konkurrensutsatt och verkställigheten sker både i kommunal regi och av privata aktörer enligt LOV, lagen om valfrihet i hemtjänsten.

sida 39 av 58 Hemtjänst är ett personligt utformat stöd, som ger individen ökade möjligheter till ett självständigt liv och möjliggör kvarboende. Grunden för rätten till hemtjänst är att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Hemtjänst utförs ofta genom flera hembesök per dag och brukare. Kommunen utförde 2014 ca 281 000 timmar i egen regi och ca 68 000 timmar i extern regi 2015 utfördes ca 325 000 timmar i egen regi och ca 70 000 i extern regi. Ökningen motsvarar ca 13% mellan åren. År 2016 minskade ökningen av hemtjänst till 3% mellan åren där huvudorsaken var de 54 inhyrda lägenheterna från Attendo Hemtjänsten har APT Trygghetslarm samt Hemtjänst nattetid Hemtjänst nattetid är inte konkurrensutsatt förutom när det gäller insatsen vård i livets slutskede. Kommunens nattverksamhet sköts av en enhet som ansvarar för Trygghetslarm och Nattverksamhet i ordinärt boende. Varje natt arbetar ca 10-12 undersköterskor med nattliga hemtjänstinsatser/larmåtgärder i hela kommunen. Verksamheten utför också vissa LSS insatser för funktionshinderverksamheten nattetid. Har lokaler i stadshuset. Verksamhetens volym följer hemtjänstutvecklingen samt främst ökningen av antalet äldre samt tunga ytterfall i ordinärt boende. Behov av övriga lokaler Den öppna verksamheten med anhörigstöd och kultur och fritidsverksamhet för äldre har behov av centrala lokaler för att möjliggöra god tillgänglighet för målgruppen. Den optimala placeringen är som tidigare bedömning att verksamheten bör ligga nära resecentrum och Kvarnkullen. Hemtjänsten har löpande behov av lokaler som ligger rätt placerade i förhållande till övrig bebyggelse. Felplacerade lokaler är kostnadsdrivande pga tid måste läggas på transporter i stället för att utföra insatser. VO Sociala resurser Arbetslivscentrum (ALC) Daglig verksamhet (DV) för personer med funktionsnedsättning Befintligt antal personer sysselsatta inom ALC och Daglig Verksamhet 2016: 209 Personer inom Daglig Verksamhet 15 Daglig Verksamhet platser köps externt 179 Uppdrag AME (ARI försörjningsstöd) Arbetsmarknadsenheten (AME) Inom arbetsmarknadsenheten finns enheter för arbete, rehabilitering samt daglig verksamhet. Sysselsättning och rehabilitering bedrivs för grupperna, personer med psykiska funktionsnedsättningar, personer med missbruks problem, personer med försörjningsstöd samt mottagna flyktingar med etableringsersättning.

sida 40 av 58 Personer med en sammansatt problematik kan tillhöra flera av ovan nämnda grupper. Arbetsmarknadsenheten kan erbjuda ett flertal olika aktiviteter för den som behöver habiliterande och rehabiliterande sysselsättning och/eller stöd för att hitta vägar till utbildning och arbete. Arbetsträning erbjuds, arbete inom verksamheter såsom data/media, kök, växthus, biltvätt, hantverk, miljögrupp, snickeri med mera. Jobbcoacher hjälper till att hitta lämplig praktikplats och ger stöd vid såväl introduktion på arbetsplatsen som under pågående praktik. Daglig verksamhet (DV) Daglig verksamhet erbjuder sysselsättning, stimulans och utveckling för personer som är i arbetsför ålder men saknar förvärvsarbete eller studier. Insatsen är förbehållen de personer som tillhör personkrets 1 och 2 (d.v.s. personer med utvecklingsstörning, autism eller begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada). Daglig verksamhet bedriver sysselsättning, med olika inriktningar bl.a. kommunikation- och sinnesstimulering, industriellt arbete, data/media, caféverksamhet, företagsförlagd daglig verksamhet m.m. Arbetsmarknadsenheten och Daglig Verksamhet kommer varandra allt närmre. I framtiden ser vi möjligheter där verksamheterna kommer att vända sig till båda målgrupperna. Arbetsmarknadsenheten prognostiserar en ökning av deltagare Fram till 2021 är prognosen 180 deltagare. Daglig verksamhet prognostiserar en ökning av deltagare Fram till 2021 är prognosen 300 deltagare 350 300 250 200 150 100 165 165 165 130 120 100 185 200 225 240 255 Daglig Verksamhet och AME antal deltagare med prognos fram till 2021 150 155 155 160 165 170 175 180 270 285 300 50 0 10 10 10 14 14 15 15 15 15 15 15 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Daglig Verksamhet Köpta platser DV AME

sida 41 av 58 Flera av verksamheterna skulle kunna nå en betydande personalmässig effektivisering om de kan samlokaliseras. I dag är det flera verksamheter som baseras på en eller två medarbetare och som i och med det blir mycket känsliga vid ledighet, sjukdom mm. Beräknat behov under planperioden 2018-2021 2017 2018 1 ny lokal om 300-400 m2 anpassad till vårdkrävandverksamhet (om >10 platser) 1 ny lokal om 300-400 m2 anpassad till vårdkrävande verksamhet (om >10 platser) En stor lokal om c:a 2500 m2 där flera av dagens spridda verksamheter kan samlokaliseras 2019 1 ny anpassad lokal 300-400 m2 för att möta behovet av ett ökande brukarantal *15 nya brukare in på årsbasis (enligt snitt) Investeringsbudget 2018-2021 F.d. Oscars lokaler Skälebräcke. Kommunen köpte 2015 in en f.d. industrilokal belägen i Skälebräcke. En förstudie har genomförts i Sektorn. Detta har resulterat i att arbetsgrupper bestående av medarbetare från DV och AME har startat. Detta för att utveckla och implementera ett nytt tänk om aktivitetsbaserat arbetssätt i de nya lokalerna. Samtidigt som ett arbete pågår med att ta fram ritningar och lösningar för att kunna använda lokalens ytor så effektivt som möjligt. F.d. Oscars lokaler har delvis redan börjat användas för lager och tvätteri uppdrag. En beräkning är att de flesta av de ombyggda och anpassade lokalerna ska stå klara för inflyttning 2018-2019. Då kan flera av de extern inhyrda lokalerna sägas upp se nedan och återgå i de externa fastighetsägarnas ägo. Olika alternativ för att komma i mål för Ett Arbetslivscenter där många av verksamheterna samsas det betyder stora möjligheter till en effektivare verksamhet. Ett Arbetslivscentrum kan bli en manifestation av vårt arbete gentemot medborgarna men också mot de företag vi gärna vill samarbeta med. En samlokalisering kommer också kunna skapa verksamhetsmässiga vinster i form av samverkan mellan de olika aktiviteterna. Utifrån detta kan man på ett bättre sätt nå våra brukares personliga önskemål om ett varierat utbud. Många arbetstagare under samma tak i anpassade lokaler med olika funktionsnedsättningar skapar dynamik och möjlighet till att arbeta med fler olika typer av uppdrag. Bef Lokal som kan Vht Antal brukare/personal Beräknad inflyttning f.d. Oscars lokaler Lämnas 2015 års siffror Bultgatan 11 A/extern DV 38 2019 Grodden DV 9 2019 Smedmästargatan 5/extern DV/AME 155 2018 Skomakaren Media DV 15 2018 Bilgatan Lager DV 17 inflyttade 2016 SUMMA 234 Konsekvenser om ovanstående behov inte möts I ett oförändrat läge ser man en fortsatt ökning av kostnader där flera brukare, möts i ex. för små inte anpassade lokaler, detta kan skapa våld och hotsituationer och då behövs det fler medarbetare som kan trygga

sida 42 av 58 säkerheten. Sämre arbetsmiljö för både medarbetare och brukare. Det skulle också med största sannolikhet bli nödvändigt att köpa fler platser för att undvika viten om icke verkställda beslut Växthuset En lagstadgad verksamhet som ska tillhandahålla strukturerad sysselsättning för målgruppen Psykisk ohälsa. Verksamheten kommer dessutom att arbeta med ett uppdrag inom arbetslinjen med metoder så som IPS Beräknat behov under planperioden 2018-2021 Verksamheten prognostiserar att inom en snar framtid att bestå av 9 medarbetare och c:a 15 deltagare som kommer att vistas i lokalerna samtidigt. Ombyggnad/anpassning av befintliga lokaler Kök, omklädningsutrymmen anpassas efter behov för 25 personer. Ett samtals rum för 3-4 personer. ett grupprum för 8-10 personer, kontor som anpassas efter behoven Ett låsbart förråd för förvaring av maskiner o dyl.. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Kan inte tillgodose behovet, sämre arbetsmiljö, inte bästa möjliga förutsättningar att utföra uppdraget. Mötesplatsen Mötesplatsen är en öppen verksamhet för vuxna personer som bor i Kungälv. Att komma till Mötesplatsen är alltid frivilligt. Beräknat behov under planperioden 2018-2021 Prognosen visar att c:a 130 personer kommer att delta i verksamheten under de kommande 3 åren. Vid varje tillfälle kommer c:a 30 personer att vistas i den befintliga lokalen,

sida 43 av 58 varför vissa anpassningar behövs för att stärka och utveckla möjligheter till sysselsättning för målgruppen. Anskaffning av ett mindre växthus på c:a 20 m2. Nybyggnad av en uteplats för samvaro på befintlig mark. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Kan inte tillgodose behovet, sämre arbetsmiljö. Inte bästa möjliga förutsättningar att utföra uppdraget Hantverkstaden Verksamheten arbetar med hantverk till exempel gjuta i betong, textilarbeten, vävning, målning och utsmyckning av mindre snickeriarbeten. Beräknat behov under planperioden 2018-2021 Ombyggnad/anpassning av befintliga lokaler Alt. Nya lokaler anpassas efter behov för 20 deltagare samt 3 medarbetar Kan inrymmas i FD Oscarslokaler om den planerade ombyggnaden/anpassningen sker under 2018. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Fortsätta bedriva verksamheten i inte anpassade/ändamålsenliga externt inhyrda lokaler Coacher Arbetar med personer som länge stått utanför arbetsmarknaden. Coacherna arbetar med uppföljningar, praktikanskaffning och som ett stöd ute på arbetsplatserna. Coacherna bedriver sin verksamhet i externt inhyrda lokaler (Smedmästargatan 3 och 5) Beräknat behov under planperioden 2018-2021 Nytt kontor och ett mötesrum för 10 personer Konsekvenser om ovanstående behov inte möts

sida 44 av 58 Kan inte tillgodose behovet, sämre arbetsmiljö, inte bästa möjliga förutsättningar att utföra uppdraget. Planeras att inrymmas i FD. Oscarslokaler om den planerade ombyggnaden/anpassningen sker under 2018. Ett alternativ kan också vara att coacherna utgår från Stadshuset arbetet med att se på olika lösningar för arbetsgruppen fortgår under 2017. Stödboende SoL (Socialtjänstlagen) Motivationsboende Stödet riktar sig till vuxna personer med missbruksproblem, som behöver ett boende samt hjälp att uppnå och bibehålla nykterhet eller drogfrihet. Under 2016 lämnade motivationsboendet sina lokaler på grund av att det tillfälliga bygglovet inte förlängdes. Detta innebar att socialpsykiatrin förlorade 11 boendeplatser på hemmaplan för målgruppen personer med beroendeproblematik som står utanför ordinarie bostadsmarknad. För de som bodde på motivationsboendet hittades andra lösningar inom kommunen alt. köptes plats utanför kommunen. De nationella riktlinjerna för stöd vid missbruk och beroende ställer nya krav på boenden för målgruppen. Kommunen måste erbjuda permanenta boendelösningar och i allt större utsträckning tänka bort boendetrappan. För att motverka en sekundär bostadsmarknad etableras inom socialtjänstens försorg, att bostadsmarknaden öppnas upp även för personer med låg inkomst, skulder och försörjningsstöd. Kopplat till boendet finns ett stöd och boendeteam som arbetar med ett psykosocialt stöd mot målgruppen. Detta går i linje med de nationella riktlinjerna för stöd vid missbruk och beroende. Referensboende Under 2016 gick Kungälvs kommun från 4 st referenslägenheter till 11st. Tanken med ett referensboende är att personer som saknar aktuella boendereferenser skall kunna få det. Avsikten är att personer efter att ha fått boendereferenser skall kunna flytta ut på den ordinarie bostadsmarknaden. Det skall vara möjligt att komma till referensboendet från t.ex. ett behandlingshem. På referensboendet eftersträvas drogfrihet. Där erbjuds individen stöd från stöd och boendeteamet, boendestödet eller hemtjänst. Målet är att få en referens kring hyresinbetalningar, inga störningar samt att man sköter om sin lägenhet. Ett bekymmer är att det saknas möjligheter att komma vidare på bostadsmarknaden eftersom trycket är stort samt att försörjningsstöd inte räknas som inkomst och att personerna ofta har skulder sedan tidigare Beräknat behov under planperioden 2017-2021 Omgående inleda arbete med uppbyggnad av ersättningsboende för Ekebo snarast utifrån uppkomna situationen Vi ser ett behov av att se över de avtal som kommunen har med våra bostadsbolag, där man har högre krav på utsatt grupper än på gemene man. Målgruppens akuta behov måste belysas i bostadsplaneringens helhetsperspektiv. De nya planerna måste anpassat till de rekommendationer som beskrivs i de nationella riktlinjerna. Behov av permanenta boendelösningar för målgruppen i det ordinarie bostadsbestånd. Detta för att möjliggöra arbete enligt housing first modellen. (Starkt rekommenderat enligt nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende). Fortsatt individuella lösningar för personer som står långt från ordinarie bostadsmarknaden. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Nedläggningen av motivationsboendet har inneburit en kostnadsökning med 3,8 Milj för myndighetsverksamheten. Motivationsteamet kunde genom personal minskning spara ca 800 000 kr vilket innebär att minuset på grund av lokalbristen stannade på 3 Milj kr för köpta plats. På grund av överklagade bygglov är uppstarten av ett nytt boende för målgruppen uppskjutet till tidigast våren 2018. Detta kommer innebära fortsatta ekonomiska konsekvenser för vuxenenheten som om inga ersättningsboende tas fram. Verksamheten kommer få fortsätta köpa boendelösningar i andra kommuner. Detta försvårar även arbetet att arbeta aktivt med klienterna, då de inte befinner sig i närheten.

sida 45 av 58 Problematiken kvarstår dock att när de personer som bor på referensboendet/motivationsboendet har uppnått målet finns det för få lägenheter att erbjuda för vidareflytt. Det stoppar upp flödet i den stegvisa boendekarriären och personerna har svårt att komma vidare till ett självständigt boende. Sociala kontrakt Befintliga bostäder med sociala kontrakt. Det finns c:a 140 lägenheter som via kommunen hyrs ut med så kallade sociala kontrakt 64 lägenheter hyrs ut till målgruppen nyanlända där det tecknats flyktingkontrakt, 61 bostäder hyrs ut med en s.k. hyresgaranti vilket innebär att kommunen går in som garant för hyresbetalningarna för en i förväg överenskommen tid. Sociala kontrakt är en möjlighet för personer som inte kan få egen bostad via den ordinarie bostadsmarknaden och helt står utan möjlighet att ordna en bostad på egen hand, det kan vara t.ex. betalningsanmärkningar, tidigare hyresskulder till hyresvärdarna. Målet för en person/familj som hyr en lägenhet i andra hand med ett socialt kontrakt av kommunen är att de skall kunna klara ett eget boende och så småningom få ett eget kontrakt på den öppna bostadsmarknaden. Beräknat behov under planperioden 2018-2021 39 ärenden finns i dag som har behov av en bostad med socialt kontrakt. Arbete med externa och allmännyttans hyresvärdar pågår kontinuerligt för att söka fler bostäder. Behov av bostäder av varierande storlek även typ paviljonger med enskilt läge till personer som inte har möjlighet till ett eget kontrakt på den öppna bostadsmarknaden. Tillkommande behov 2018-2021 Arbetet med att söka lämplig plats för placering av paviljonger pågår. Det finns medel avsatta i investeringsplanen för perioden till etablering av paviljonger. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Sektorn får fortsätta att köpa tillfälliga platser och hitta alternativa dyra boendelösningar ex vandrarhem Privata hus m.m. Ungdomslägenheter Befintliga bostäder för unga Kommunen disponerar 9 st. ungdomslägenheter, mindre lägenheter om 1 r o k, vissa med dusch i källaren. De ungdomar som bor i dessa lägenheter får stöd från utförarenheten efter beslut. Beräknat behov under planperioden 2018-2021 Det finns ett stort behov av små bostäder för ungdomar, bostäderna kan ligga insprängda i befintlig bebyggelse Arbete pågår under planperioden Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Personerna kan inte erbjudas ett boende där de kan växa och utvecklas.

sida 46 av 58 Kungälvsvägen Gruppbostad Köksinteriör från en nybyggd gruppbostad Torggatans Gruppbostad En gruppbostad kan vara belägen i enskilda byggnader eller inrymmas i ett flerfamiljshus trots det kan det endast anslutas 6 bostäder för att godkännas som en gruppbostad enl. LSS VO Boende Stöd Boende LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Här finns enheter som utför beviljade insatser bostäder med särskild service, personlig assistans, ledsagning, korttidsvistelse, korttidstillsyn. Beskrivning av olika boendeformer Det finns tre former av boende med särskild service för personer med intellektuella eller psykiska funktionsnedsättningar. Gruppbostad Servicebostad Särskild anpassad bostad enl. LSS. Bostad med särskild service BSS (Gruppbostad enl. LSS) Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I gruppbostaden skall det finnas en fast kollektiv bemanning som i huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov. Det skall vara ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Lagen om Bostad med särskild service ställer krav på anpassade boenden. Boverket och Socialstyrelsen har ett regelverk för särskilda boendeformer för att bostäderna skall godkännas som fullvärdiga. Kraven har ändrats och det ställs högre krav än tidigare. Bostad med särskild service för vuxna BSS (Servicebostad enl. LSS) En servicebostad består av ett antal lägenheter där man har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. I en servicebostad kan de bo fler personer än i en gruppbostad. Serviceboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad Befintliga gruppbostäder enl. LSS 12 gruppbostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar med 67 lägenheter 1 gruppboende för personer med psykiska funktionsnedsättningar med 9 lägenheter.

sida 47 av 58 VID INVIGNINGEN AV SERVICEBOSTADEN SOLHULTSGATAN DELTOG NÅGRA BARN FRÅN ETT NÄRBELÄGET DAGIS DE PLANETERADE DET FÖRSTA TRÄDET PÅ TOMTEN Befintliga servicebostäder enl. SOL och LSS 4 servicebostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar med 28 lägenheter 1 servicebostad för personer med psykiska funktionsnedsättningar. med 11 lägenheter Beräknat behov under planperioden 2018-2021 När det gäller LSS-boenden är den generella trenden att allt fler vill bo i ordinära bostäder med stöd i hemmet och i grupp- och servicebostäder som är så lika ett ordinärt boende som möjligt, men med närhet till personal. Behovet av gruppbostäder enl. LSS för intellektuellt funktionsnedsatta har under flera år varit större än tillgången. I tidigare investerings- och lokalresursplaner anges att Kommunen har ett fortlöpande behov att få fram bostäder för personer som behöver särskilt stöd. Kön till sådana bostäder är idag relativt lång i förhållande till de planerade leveranserna av nya bostäder. För att kunna verkställa redan fattade beslut om Bostad enligt Särskild Service enl. LSS behövs en fortsatt utbyggnad. Det är nödvändig för att kunna möta behovet av bostäder för intellektuellt funktionsnedsatta personer nu och framåt. Nedan följer tre olika beskrivna förslag på att i egen regi (Kommunal regi)bygga tre nya gruppbostäder under perioden 2017-2020 för personer med beslut om Bostad med särskild service enl. LSS. (BSS) Behovsår Område beteckning LSS Grupp Antal Platser 2017/2018* Tega Ängar Vena 1:3 Yngre personer med stora tillsynsbehov 2018/2019** Tega 2:5 Ytterby För äldre personer med normala omvårdnads/tillsynsbehov 2019/2020*** Nordtag Ytterby Yngre/Medelålders personer med normala omvårdnads/tillsynsbehov *Om inte BSS kan verkställas ** Om inte BSS kan inom skälig tid kan verkställas inom skälig tid kostnaden för köp av plats kan kostnaden för köp av för 6 personer bli 11,2 Mkr plats för 2 personer bli 8 exkl. vite Mkr exkl. vite Volymökning 4 platser Hemtagning 2 platser Volymökning 2 platser Omflyttning 4 platser Volymökning 4 platser Hemtagning 2 platser *** Om inte BSS kan verkställas inom skälig tid kan kostnaden för köp av plats för 4 personer bli 10 Mkr exkl. vite

sida 48 av 58 Bostäder LSS Funktionshinder med prognos till 2020 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 57 60 60 61 61 21 2119 2120 21 15 17 68 68 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Gruppbostad 57 60 60 61 61 68 68 80 86 86 86 Servicebostad 21 21 21 21 28 28 28 28 28 28 42 Har beslut väntar på bostad 15 19 20 17 10 12 20 12 8 12 4 Bostäder LSS o SoL Socialpsykriatri med prognos till 2020 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 80 86 86 86 28 28 28 28 28 28 20 10 12 12 8 12 11 11 11 11 11 11 11 10 9 9 9 9 9 9 9 9 8 8 8 8 8 7 9 9 9 5 3 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Gruppbostad 9 8 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Servicebostad 11 11 11 11 11 11 19 19 19 19 19 Har beslut väntar på bostad 8 8 8 8 10 11 3 5 7 9 12 42 4 19 19 19 19 19 12 Tillkommande behov utblick 2021-2024 Behovsår Område beteckning LSS Grupp alt. Servicebostad Antal Platser Volymökning 2021/2022 Skäggriskan Munkegärde Soc.psyk GB/SB 6-12 platser 2021/2022 Behövs nya bostäder Soc.psyk GB/SB 6-12 platser Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Sektorn får betala vite till IVO om inte besluten verkställs inom rimlig tid rimlig tid bedöms i dag vara 6 månader från beslutsdatum, beloppet på viten varierar efter vad vi har erbjudit personen för stöd under väntetiden. Vitet kan variera från c:a 45-80 tkr/mån/icke verkställt beslut. Vid fler tillfällen kommer kommunen att få köpa plats i andra Kommuner, vilket många gånger är förenat med högre kostnader än om vi hade kunnat verkställa boendet på hemmaplan.

sida 49 av 58 Sektorn dömdes i mars 2016 att betala vite i två fall som inte verkställts under 2015, totalt 1 330,0 tkr. Risk för vite finns f.n. i flera ärenden inom funktionhinder då IVO i febr.2016 begärt in svar i ytterligare 3 beslutade ärenden. 2016 väntar 12 personer på verkställighet av (LSS) beslut 16 platser köps för vuxna och 4 platser för barn. 11 personer inom socialpsykiatrin väntar på bostad varav 7 av dessa vistas på tillfällig köpt plats. Totalt köptes under 2016, 16 korttidsplatser. Bostad med särskild service för barn o unga eller familjehem (enl. LSS) Familjehem eller bostad med särskild service, är avsedda för barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar, boendeformerna familjehem och bostad med särskild service för barn o unga är frivilligt valda och skall i förhållande till barnets hem vara en kompletterande varaktig uppväxtmiljö. Det är i första hand omvårdnadsbehovet som föranleder denna boendeform. Befintliga bostäder för barn enl. LSS Kungälv 0 platser Köp av plats för barn 2016 4 platser Barnboende på Ulvgärdegatan är nedlagt och används från 2016 som bostäder för två nyanlända familjer. Behovet av bostäder för barn och de tillgängliga resurserna har för närvarande inte gått att förena. Beräknat behov under planperioden 2018-2021 En utredning inom ALoS gjordes under 2015 och visar på behov av ett barnboende inom Kommunen inom de närmste åren. Kartläggning av behov pågår. Investeringsbudget 2018-2021 Fortsatt utredningsarbete fortgår för att under 2017 kunna redogöra för behovet av nytt barnboende. Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Se ovan Konsekvenser om ovanstående behov inte möts I dag köper sektorn i annan kommun plats för 4 barn. Om inte behovet kan lösas på hemmaplan måste platser fortsätta att köpas på annan ort, vilket innebär att barnen får svårare att möta sitt sociala nätverk på grund av avståndet. Det innebär också stora kostnader att köpa plats eftersom det innebär köp av skolplats alt långa resor till o från skola i hemkommunen Annan särskilt anpassad bostad (enl. LSS ) Annan särskilt anpassad bostad för vuxna avser bostad med viss grundanpassning men utan fast bemanning. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Befintliga särskilt anpassade bostäder 3 lägenheter enl. LSS Beräknat behov under planperioden 2018-2021 Särskilt anpassad bostad är en insats som kan sökas via LSS, behovet av bostad uppstår när en ansökan inkommit och beviljats. Efterfråga på denna insats har varit ganska låg under de senaste åren. Tillkommande behov 2018-2021 Om behovet uppstår kan en befintlig paviljong kan göras tillgänglig på Iskällanområdet, men det förutsätter flytt av befintlig verksamhet till annan bättre anpassad lokal. Möjlighet till ny lokal för verksamheten kan uppkomma 21018/2019 om den planerade ombyggnaden och anpassningen av FD. Oscars lokaler beslutas och verkställs.

sida 50 av 58 Konsekvenser om ovanstående behov inte möts. Sektorn kommer att få betala vite till IVO om inte beslutad insats verkställs. Särskilt anpassad bostad verkställs inom rimlig tid.(rimlig tid är 6 månader) Särskilda boendeformer i äldreomsorgen I Kungälvs Kommun finns sex Vård- och Omsorgsboenden med sammanlagt 339 lägenheter (jan 2017 Dessutom finns 54 upphandlade lägenheter i Vård och Äldreomsorgsboende som drivs i extern regi. Det finns också två fd. Servicehus med sammanlagt 35 lägenheter. De före detta Servicehusen utväxlas succesivt till ordinärt boende när nya hyresgäster flyttar in. Gläntan, Kärna Beräknat behov av särskilt boende för äldre Personer som beräknas vara i behov av lägenheter inom särskilt boende är uträknade efter nationell statistik från socialstyrelsen avseende de olika åldersgruppernas behov samt kommunintern statistik. Dessutom har hänsyn tagits till väntelista samt befintligt antal ytterfall (ärenden som överstiger 120 hemtjänsttimmar per månad) i ordinärt boende Beräkningarna av behovet utgår ifrån kommunens befolkningsprognos 2016-2025. Det framtida behovet av lägenheter i särskilt boende kan på sikt påverkas genom bostadsåtgärder som kan öka möjligheterna till kvarboende i det egna hemmet. Boendeformer på den öppna marknaden såsom Trygghetsboende som riktar sig till äldre personer kan vara en sådan faktor där effekterna behöver studeras närmare under kommande år. Befolkning efter ålder för Kungälvs kommun Faktiskt antal Prognos Utblick Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 65-79 6515 6569 6712 6785 6925 7044 7117 7143 7175 7187 80-w 2376 2454 2517 2605 2700 2776 2902 3059 3186 3334 Källa: Kungälvs kommuns befolkningsprognos 2016-2025 Ålder Prognostiserad förändring av åldersklasserna mellan 2016 och 2025 65-79 + 772 80-w + 958

sida 51 av 58 Åldergrupp Förväntad % andel med behov av särskilt boende per åldersgrupp 65-74 0,5 75-79 2,0 80-84 5,5 85-89 16.0 90-94 30,5 95-50.00 Källa: Tidigare års behovsbedömningar Befintliga lägenheter i kommunal regi januari 2017 Beräknat behov Utblick - 2024 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 339 339 339 339 339 339 339 339 Externt upphandlade lägenheter 54 54 54 54 54 - - - Summa tillgängliga 393 405 405 429 429 375 375 375 lägenheter inkl ny byggnation enligt nedan Behovsprognos 393 405 415 430 440 450 470 485 Pågående planering/ byggnation Beräknat behov av antal nya lägenheter säbo per år. 12 YTTERB YHEMM ET 24 SOLHA GA 0 +12 +10 +15 +10 (+10) (+20) (+15) Tabell 4: Beräknat behov av permanenta lägenheter på särskilt boende för äldre i Kungälvs kommun. Behovet av nya lägenheter bygger på att 54 lägenheter även efter avtalstiden fortsätter att hyras in. Planerad byggnation lägenheter särskilt boende Ytterbyhemmet 12 lägenheter med leverans 2018 Solhaga 24 lägenheter mo behov 2020-2021. (Ett tidigare färdigställande skulle kunna innebära att lokalerna kortsiktigt kan ersätta Fridhemskullens korttidsboende). Behovsanalys av särskilda boendeformer och ekonomiska effekter Ett eventuellt underskott av särskilda boendeformer hanteras främst genom hemtjänstinsatser. Att tillgodose brukares behov i för hög utsträckning i ordinärt boende genom hemtjänst i stället för på särskilt boende medför att hemtjänstkostnaderna ökar i högre takt än befolkningsökningen betingar. Ärenden med upp till ca 130 hemtjänsttimmar per månad är mest kostnadseffektivt att bedriva i det ordinära boendet. Därefter är särskilt boende kostnadseffektivare för kommunen När balans råder i en kommun mellan behov och tillgång av särskilt boende blir också behovet av korttidsplatser välbalanserat.

sida 52 av 58 Nya krav från staten på högre bemanning av särskilda boendeformer är under utveckling nationellt. Det kan innebära att driftskostnaderna per lägenhet kommer att öka. Dessa krav står också i tydlig relation till hur planlösningen är utformad. Detta innebär att vid nybyggnation av särskilda boendeformer måste planlösningen vara optimalt utformad för att motverka de extra personalresurser som äldre byggnader troligen måste tillföras. Driftseffektiva lösningar har diskuterats i många år inom äldreomsorgen. Men när äldre byggnader byggs om finns oftast inte möjlighet att skapa driftsoptimala lösningar. Ytterbyhemmet och 19-personsenheterna är ett tydligt exempel och Ranrikegården med små 6-personsenheter ett annat. För att möta framtiden med driftseffektiva enheter är den framtida planeringsprocessen av största betydelse. Det finns faktorer som behöver beaktas i alla stadier. Det finns dessutom lagstyrda grundfaktorer och strukturmässiga faktorer som är extra viktiga såsom: Byggnaden får inte vara för liten då detta alltid orsakar driftsineffektivitet. Byggnader med mindre än 3 enheter ökar driftskostnaderna med minst 1 mkr mer än nödvändigt per år. Möjlighet att öppna upp mellan olika enheter kvälls och nattetid. Innebär att enheter skall ligga på samma våning och i rad. Antalet lägenheter per enhet. ca 10-12 lägenheter rekommenderas. Överskådlighet är ett krav och innebär inga svängda korridorer. Tomten skall vara tillräckligt stor för att tillåta effektiv planering av huskropparna. En 10 enhet per plan ger mycket höga årliga driftskostnader. Två 10 enheter per plan i längdriktning ger lägre driftskostnader. Transportsamband inom byggnaden gällande sop- tvätt-, mat- och förrådshantering behöver studeras och planeras väl för att effektivisera arbetsprocesserna. Byggnadens storlek utifrån antalet lägenheter bör stå i relation till behov av antal enhetschefer som byggnader kräver för drift. Bedömning av utbyggnadsbehov för lägenheter i särskilda boendeformer Vård och äldreomsorgens lokalresursplanering visar för perioden 2018-2024 på behovet av ca 90 nya vårdoch omsorgslägenheter för permanent boende. Leveransår behöver koordineras väl med aktuella behovsår för att undvika brist eller överskott vilka båda medför onödiga ytterligare kostnader. Detaljplan behöver upprättas i god tid innan för att möjliggöra byggstart i rätt tid. Detta innebär att totalt ca 110 lägenheter/platser behövs varav 12 lägenheter planeras på Ytterbyhemmet och 24 lägenheter på Solhaga. Därutöver behövs en ny enhet innehållande särskilt boende 40 lägenheter samt en korttidsenhet med ca 25 platser. Bedömningen bygger på att avtalet med 54 inhyrda lägenheter på Attendo fortsätter att förlängas. Konsekvensbeskrivning om bedömt basbehov av särskilda boendeformer inte levereras i tid. 1. Kommunen måste ta fram temporära boendeplatser för särskilt boende. Den enskildes rätt till bistånd består och behov av insatser enligt Socialtjänstlagen måste lösas trots att brist råder i kommunen. 2. Hemtjänstinsatserna ökar mer än befolkningsprognosen indikerar om särskilda boendeformer inte räcker till för att möta upp behovet. 3. Om Kommunen inte kan uppfylla sitt lagenliga åtagande kan sanktionsavgifter att utkrävas. Storleksordningen motsvarar den kostnad som kommunen skulle haft för motsvarande boendeplats. Detta innebär att de platser som saknas måste ändå betalas i form av vite till Socialstyrelse

sida 53 av 58 Korttidsvistelse för barn, unga och vuxna personer (enl. LSS) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels för att personen skall erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga kan få avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen kan också ses som ett led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn/ unga/vuxna och föräldrar. Befintliga kortidsverksamheter för barn, unga och vuxna personer (enl. LSS) Ombyggnation och anpassning av Villa Tveten färdigställdes andra halvåret 2015 då flyttade verksamheten åter till ordinarie lokaler. Vi kan erbjuda de barn som har eller kommer att få beslut om korttidsverksamhet plats och behöver då inte köpa in den tjänsten från andra kommuner. Korttidsboendet för barn verkställde 610 dygn under 2016. Beräknat behov under planperioden 2018-2021 Efter ombyggnaden/anpassningen ser vi i dagsläget inget behov av nya lokaler inom planperioden. Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Behovet är förnärvarande tillgodosett. Eftermiddagsverksamhet/korttidstillsyn (enl. LSS) LSS-lagstiftningen ger barn över 12 år med funktionsnedsättning, rätt till korttidstillsyn före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov som sommarlov. Befintlig eftermiddagsverksamhet/korttidstillsyn enl. LSS 20 personer har beslut om eftermiddagsverksamhet Näckrosen bedriver också korttidsverksamhet vilken är en dygnet runt verksamhet för unga och vuxna. Näckrosens verksamheter har fått tillgång till större ytor för eftermiddagsverksamheten genom att samutnyttja Villa Tvetens ombyggda lokaler. Detta för att möta problemet med för små lokaler då det kan skapa hot och våld situationer som också kräver större personalbemanning. Näckrosens Korrtidsverksamhet utförde 1487 dygn under 2016. Beräknat behov under planperioden 2018-2021 Inga kända utökade behov är anmälda Investeringsbudget 2018-2021 Se ovan Konsekvenser om ovanstående behov inte möts. Behovet är f.n. tillgodosett.

sida 54 av 58 Sektor Samhällsutveckling Värnar om smart och hållbar tillväxt ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Tar hand om det som är gemensamt i samhället genom att utveckla, bygga och förvalta. Främjar dialog med medborgare, näringsliv och besökare genom kommunikation, kundcenter och EU-samordning. Tillhandahåller professionell service till kärnverksamheterna för samhällets bästa inom följande områden; bemanning, entreprenad, fastighet, hamn, lokalvård, måltid och internservice. Helhetsansvar för tillväxt. Sektorn är uppdelad i följande verksamhetsområden: Teknik Service Planering och myndighet Fastighet Kommunikation och näringsliv VO Teknik VA teknik och Entreprenad är idag lokaliserade på Filaregatan 15. Denna anläggning är idag till ca 30% tom och i behov av anpassning och utveckling. Anläggning ägs dels av Kungälvs kommun och en privat fastighetsägare. I samband med denna anpassning sker också en förtätning då Fastighet drift kommer att samlokaliseras med befintliga verksamheter på Filaregatan. Entreprenadverksamheten säkerställer god utomhusmiljö trygghet och framkomlighet för kärnverksamheter och medborgare. Anlägger, sköter och underhåller gator och vägar, vinter som sommar. Gestaltningar och nyplanteringar i parker och grönområden. Även beredskap för kommunen i särskilda händelser. I entreprenadverksamheten ingår även kommunens bilpool. Tillkommande behov 2018-2021 Nytt drifthus Konsekvenser om ovanstående behov inte möts. VO Service Lokalvård/Internservice Lokalvården arbetar med miljön i kommunens lokaler. Lokalvårdsavtal med kommunens verksamheter finns på ca 140 000 m2. Ca 75 % av ytan städas med egen personal och resterande med inhyrd entreprenör. Lokalvårdens administration har sina lokaler i Stadshuset. Internservice stödjer kommunens sektorer med vaktmästeri- och husvärdstjänster. Uppdragen utförs efter fasta avtal samt löpande beställningar. Uppdragen innefattar bl a postkörningar, kontorsmaterial, hjälpmedel för VoÄ, daglig skötsel passerkort/inbrottsystem och lättare hantverksarbeten.

sida 55 av 58 Måltidsservice Inom måltidsverksamheten produceras och distribueras måltider till kärnverksamheternas brukare/elever/barn. Måltiderna ska vara god, varierade, näringsriktiga, vällagade och serverade på ett trevligt sätt. Måltidsservice ansvarar för hela processen från planering till servering. Kunden erbjuds likvärdiga måltider beroende på åldersgrupp. En vanlig dag produceras ca 8 000 lunchportioner och 1 000 portioner specialkost. Måltidservice har 7 tillagningskök och 50 mottagningskök. Måltidsservice administration har sina lokaler i Stadshuset. Behov Tillväxten i kommunen ökar vilket innebär fler elever i våra förskolor och skolor. Det ökande elevantalet inom förskola, skola och skolbarnomsorg innebär att samtliga antal serverade måltider (frukost, lunch och mellanmål) ökar i volym. Under år 2016 har antalet serverade luncher ökat med 11 %, frukost med 7 % och mellanmål med 13 % jämfört med år 2015. Med ökat antal elever som intar fler måltider på plats i förskola och skola, räcker inte nuvarande lokaler, sittplatser, serveringsvagnar, kyl & frys, förråd, sopkärl, samt övrig fast köksutrustning. Den ökande belastningen innebär att ventilationen i vissa kök blir bristfällig. Miljöenheten har i sin myndighetsutövning tilldelat några verksamheter påpekanden inom dessa områden. Fastighet utför för närvarande akuta uppdrag i köken utifrån ålägganden från Miljöenheten. Måltidsservice har genom olika insatser försökt att anpassa sin verksamhet för nå en bättre balans. Exempel på insatser är fler leveranstillfällen från leverantörer och ändrad leverans från kall till varm mat i några mottagningskök. Vi ser dock att dessa anpassningar inte är tillräckliga för att möta upp förskola och skolas ökande volymer. Sammanfattningsvis så ökar belastningen i de flesta befintliga kök och matsalar i samtliga geografiska områden. Måltidsservice har nu kommit till en brytpunkt där vi har stora svårigheter att utföra beställda tjänster. Detta är särskilt ett problem i kommunens ytterområden, Tunge, Diseröd och Kareby. Problem finns även centralt, såsom Övre Fontin. Investeringsbudget 2017-2020 Kareby skola, nytt tillagningskök och ny matsal 2018 Sandbackaskolan, utbyggd matsal 2018 Kärna skola, renovering och utbyggnation kök och matsal 2018 Solhaga äldreboende, renovering kök 2018 Investeringsbudget utblick (2021-) Ny skola Kode inklusive nytt kök 2021- Ny byggnad måltidsfunktion Diseröd 2021- Kullenskolan, utbyggd matsal 2021-

sida 56 av 58 Tillkommande behov 2018-2021 och därefter I avvaktan på tillbyggnationer och nybyggnationer, krävs fler direkt riktade åtgärder men även provisoriska insatser. Exempel på provisoriska insatser kan vara modulenheter för storkök samt kyl och fryscontainrar. Tunge skola lokalanpassningar kök och matsal 2018 Diserödskolan, lokalanpassningar kök och matsal 2018 Övre Fontin, lokalanpassningar kök och matsal 2018 Munkegärdeskolan, lokalanpassningar matsal 2018 Bräcke förskola, lokalanpassningar kök 2018 Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Om inte Målstidsservice behov av kök, matsalar samt förvaringsutrymmen tillgodoses kan detta påverka matens kvalitét samt matupplevelsen för gästerna. Bristerna påverkar även för arbetsmiljön för Måltidsservice anställda. Medarbetarna inom Måltidsservice är en utsatt yrkesgrupp som utför ett tungt arbete med lyft och förflyttningar i köksmiljö. De tillkommande faktorerna såsom hårt belastade kök, undermålig ventilation samt matsalar med för lite kapacitet, innebär en än tyngre arbetsbelastning. VO Planering och myndighet Verksamheten bedrivs i gemensamma lokaler (Stadshuset) VO Fastighet Fastighetsverksamheten bygger, underhåller och förvaltar kommunens fastigheter till största möjliga kvalitet och med ett långsiktigt förvaltarperspektiv. Kommunens fastighetsbestånd skall förvaltas så att värdet bevaras. Kommunens totala förvaltningsyta inklusive inhyrda lokaler är 253 600 m² 2016. Kulturhus och föreningsbyggnader Sektor Samhällsutveckling förvaltar ett antal fastigheter som har ett kulturvärde för kommunen. Detta är gamla rådhusen i Kungälv och Marstrand. Förvaltning sker också av ett antal fastigheter som nyttjas av föreningslivet i Kungälv. Föreningar som har verksamhet i dess är i regel sociala föreningar eller samhällsnyttiga föreningar som Aktiva Länken och Hemvärnet. Ett arbete med översyn och inställelse av dessa hyresavtal pågår. Stadshuset I Stadshuset hela förvaltningen samlat medarbetarna efter en total ombyggnad under 2013-2015. Huset är en gemensam resurs för hela förvaltningen som 650 medarbetare utgår ifrån. Sektor Samhällsutveckling har ca 215 medarbetare som har sin hemvist i Stadshuset. Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Nytt drifthus (se ovan VO Teknik)

sida 57 av 58 VO Kommunikation och näringsliv Bohus fästning och Fästningsholmen Mål och aktiviteter anges i den av fullmäktige antagna Utvecklingsplan för Bohus Fästning och Fästningsholmen år 2010-2020. Kommunen tillsammans med Statens fastighetsverk genomför gemensamt satsningar och investeringar i området. Den långsiktiga målsättningen anger bland annat att: Bohus fästning och Fästningsholmen ska vara ett av Skandinaviens mest välkända historiska besöksmål, vara ett ledande skandinaviskt centrum för kulturturism, attrahera över 170 000 intäktsskapande besökare per år till Fästningsholmen samt ge ett starkt bidrag till samhällsutvecklingen i regionen och kommunen. I de beslutade insatserna som ska genomföras återfinns: Besökscentrum och entrébyggnad, inomhusutrymmen på Fästningsholmen, verksamhetsanpassade evenemangsarenor, fler ytor för verksamhet i fästningen, ny profilerande och upplevelseskapande teknik, ett välkomnande och tydligt entréområde samt satsningar på Fästningsholmen som rekreationsområde. Marstrands hamn Verksamheten underhåller och administrerar färjor, gästhamnar, fasta båtplatser och kajer i Marstrand och Fästningsholmen i Kungälv. Sommarhalvåret fördubblas personalen när turismen ökar och båtsäsongen är igång. Färjan kör ca 1,1 miljoner passagerare/år och ca 40 000 gästnätter betalas i båthamnen. Hamnverksamheten har sina lokaler på Hamngatan 33 i Marstrand. Strandverket konsthall Kommunen hyr Södra Strandverket av Statens fastighetsverk för att bedriva konsthall för samtidskonst. Kommunens ansvarar för inventarier och utrustning kopplat till verksamheten. Staten förvaltar byggnaden. Kundcenter Kommunens kundcenter är medborgare, företagare och besökares första möte med kommunen. Här får du vägledning och stöd. Verksamheten har mottagning för personligt besök i Stadshusets entréhall. Här finns behov av att utveckla lokalen både gällande säkerhetsaspekter och hur miljön möter besökare. Tillkommande behov 2018-2021 och därefter Kommunen planerar ett övertagande av Marstrandsfärjorna för drift i egen regi. Denna förändrade driftsform kräver även en översyn av de tillhörande funktionerna betalsystem och vändkors. Här behöver fastigheten som idag används som vänthall, kiosk och offentliga toaletter utvecklas för att fylla behoven. Inom program Marstrand och med stöd i Årsplan 2017-2019 anges mål för utvecklad besöksnäring och ett seglarcentrum. Kajen på Marstrandsön är i stort behov av investering/renovering. Här föreligger eventuella stora säkerhetsrisker om inte åtgärder vidtas i tid. Uppdraget ska inledas med en utredning/inspektion.

sida 58 av 58 På Fästningsholmen ryms flera behov där utveckling och investering behövs för att gå i mål med fullmäktiges utvecklingsplan. Fastigheterna ska utvecklas enligt ändamålet turist- och besöksmål. De stor publika ytorna ska anpassas så att området når det mål för attraktivitet och antal årsbesökare som fullmäktige har antagit.

Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Karolin Lind Södermark 2017-04-20 Information om klimatanpassning Dnr KS2016/0969-2 Sammanfattning Förvaltningen arbetar med att ta fram en klimatanpassningsplan för Kungälvs kommun. Målet är att planen kommer till SU den 1 juni och till KS för antagande den 21 juni. För att politiken ska vara insatt i frågan om klimatanpassning inför antagandet ordnas en information på KSinfo: - Karolin Södermark informerar kort om vad Klimatanpassningsplan för Kungälvs kommun behandlar. - Gunn Pettersson, klimatanpassningsexpert från SMHI, berättar om vad klimatanpassning innebär och vad Kungälvs kommun kan vänta för klimatförändringar och konsekvenser. - Emmali Jansson, politiker i Göteborgs stad, berättar om varför och hur de jobbar med klimatanpassning i Göteborg. Maartje Hermans Enhetschef plan Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef planering och myndighet Expedieras till: För kännedom till: PLAN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se