Miljörapport Vika deponi KATRINEHOLM

Miljörapport 2011 Vika deponi KATRINEHOLM

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 1 Administrativa uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0483-060-001 Anläggningsnamn Ort Besöksadress Tekniska Verken i Linköping AB (publ) genom Katrineholm Energi Vika Avfallsanläggning Katrineholm vid väg 56, 641 96 Katrineholm Fastighetsbeteckningar Del av Lasstorp 4:1 och 4:2 Kommun Katrineholm Huvudbransch och kod Deponering 90.300 Övriga branscher och koder Koder enligt EG-förordning 166/2006 Mellanlagring icke farligt avfall (90.30), Mellanlagring farligt avfall (90.50), Sortering av avfall (90.70), Mekanisk bearbetning av avfall (90.100), Behandling förorenad jord som icke är FA (90.160), Deponering av FA i RGR-cell (inte tagen i bruk) (90.330), Behandling av förorenade jordar som är FA (90.360), Sanering av elektroniskt avfall som är FA (90.450) 5 d) Avfallsdeponier som tar emot 10 ton per dygn eller har en total kapacitet på >25 000 ton, 5 c) Anläggningar för bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet på 50 ton per dygn. Tillstånd enligt Miljöbalken Miljöprövningsdelegationen i Södermanland, 2006-03-07 Tillsynsmyndighetstyp Miljöledningssystem: ISO 14 001 Koordinater 6542900 x 1524590 Kontaktperson för anläggningen Förnamn Efternamn Miljöförvaltningen i Katrineholms kommun Anders Lindberg Telefonnummer 0150-579 01 E-postadress Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Förnamn Efternamn anders.lindberg@katrineholmenergi.se Anders Lindberg Telefonnummer 0150-57901 E-postadress Postadress: Box 13 Postnummer: 641 21 Postort: anders.lindberg@katrineholmenergi.se Katrineholm G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx I

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER I 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING 4 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 4 2.2 LOKALISERING OCH HISTORIK 5 2.3 VERKSAMHET 6 2.3.1 OMRÅDE 1 8 2.3.2 OMRÅDE 2A 8 2.3.3 OMRÅDE 2B 8 2.3.4 OMRÅDE 2C 8 2.3.5 OMRÅDE 3 9 2.3.6 OMRÅDE 4 9 2.3.7 OMRÅDE 5 9 2.3.8 OMRÅDE 6 10 2.3.9 OMRÅDE 7 10 2.4 RENINGSUTRUSTNING 10 2.4.1 RENING AV LAKVATTEN 10 2.5 VERKSAMHETSSYSTEM 11 3 TILLSTÅND OCH BESLUT 12 3.1 MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BESLUT 2006-03-07 MED VILLKOR 12 3.2 ANMÄLNINGSBESLUT UNDER ÅRET (FINNS REDOVISADE PÅ ANNAN PLATS (BILAGA 1)) 15 3.3 INSPEKTIONER UNDER ÅRET 16 3.4 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 16 4 MILJÖBERÄTTELSE 16 4.1 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN 16 4.2 DRIFTFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DRIFTEN 17 4.2.1 MELLANLAGRET FÖR FARLIGT AVFALL 17 4.2.2 FARLIGT AVFALL FRÅN EGEN VERKSAMHET 17 4.2.3 VIKA ASKDEPONI 17 4.2.4 MOTTAGNA MÄNGDER AVFALL 17 4.2.5 BRÄNSLEBEREDNING OCH LAGRING AV BRÄNSLE 17 4.2.6 BEHANDLING AV OLJESKADAD JORD 17 4.2.7 SORTERINGSPLATTA 17 4.2.8 OMLASTNINGSYTA 18 4.2.9 SORTERINGSRAMP 18 4.2.10 MOTTAGNING OCH INVÄGNING 18 4.3 BEAKTANDE AV MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER 19 4.4 RAPPORTERING AV HÄNDELSER OCH STÖRNINGAR 19 UNDER 2011 HAR INGA STÖRRE STÖRNINGAR INTRÄFFAT. 19 4.5 ÅTERANVÄNDNING AV RESTPRODUKTER 19 G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx II

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 4.6 UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP 19 4.6.1 SAMMANFATTNING AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR PÅ VATTEN 19 4.6.2 LAKVATTEN 20 4.6.3 YTVATTEN 20 4.6.4 GRUNDVATTEN 20 4.6.5 VIKA ASKDEPONI 20 Bilagor: 1. Övriga myndighetsbeslut 2. Mottagna mängder avfall 3. Utvärdering av kontrollprogram Vika deponi 4. Utvärdering Vika askdeponi 5. Resultat från kontrollprogram Vika deponi - tidtrender 6. Allmänna hänsynsregler G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx III

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 2 Verksamhetsbeskrivning Uppgifterna i denna rapport rör Vika deponi inklusive Vika återvinningscentral. I rapporten används både benämningen Vika deponi och Vika avfallsanläggning. 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska Verken i Linköping äger och driver Vika avfallsanläggning. Katrineholm Energi är sedan 2007 fusionerat in i Tekniska Verken som integrerade avdelningar i bolaget. Vika avfallsanläggning ligger under Division Energi inom Tekniska Verken. Division Energi är organiserad enligt Figur 1: Figur 1. Organisationsschema över Division Energi där Vika avfallsanläggning ingår. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 4

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 2.2 Lokalisering och historik Vika Avfallsanläggning är belägen huvudsakligen inom fastigheten Lasstorp 4:1 och 4:2, ca 2 km norr om Katrineholms centrum (Figur 2). Strax norr om deponin ligger Katrineholms flygplats. Figur 2. Lokalisering av Vika deponi Vika deponi är ca 30 ha stor. På 50-talet var området en sjö, kallad Vikasjön. Kommunen beslutade i början av 60-talet att börja tippa avfall där infarten ligger idag. Deponin underlagras av den tidigare sjöbottnen som består av lera och berg, vilket gör deponin tät nedåt. Så småningom planades sjön ut och deponerat avfall bildade in på 70-talet en kulle. Innan 1986 skedde ingen sortering vid deponin. 1986 började miljöstörande material sorteras ut och 1991 byggdes våghuset och allt inkommande avfall började vägas. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 5

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 2.3 Verksamhet Områdets utsträckning illustreras i Figur 3. Figur 3. Flygbild över Vika avfallsanläggning från 2011 Vika avfallsanläggning tar emot och behandlar förorenad jord och industriavfall. Även farligt avfall tas emot för vidaretransport. På Vika deponi deponeras endast en mindre mängd industriavfall. Det mesta av inkommande avfall förädlas på olika sätt och återvinns där så är möjligt. Även hushållsavfallet omlastas på Vika för transport till Gärstadverket i Linköping där avfallet förbränns. Verksamheter som bedrivs inom anläggningen är mottagning, behandling, utsortering, mellanlagring och deponering av avfall. Även bränslen hanteras inom området. Inom området finns även en återvinningscentral Avfallsanläggningen är indelad i sju olika områden (Figur 4). I figuren redovisas områdesindelning samt nuvarande verksamhet inom respektive område. Område 2 är i sin tur uppdelad i 3 mindre delområden. En utförligare beskrivning finns även i avsnitt 2.3.1 2.3.9. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 6

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning Figur 4. Översiktskarta över Vika avfallsanläggning. Kartan är inte skalenlig och gränserna mellan delområden inom område 2 är ungefärliga. Några huvudpunkter i verksamheten: Allt avfall som förs in för behandling på anläggningen vägs in vid den kontroll- och vågstation som finns vid infarten. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Omlastning av hushållsavfall för vidare transport till förbränning. Mellanlagring sker av utsorterade avfallsfraktioner, träbränslen för energiproduktion, farligt avfall från hushåll och företag. Industriavfall sorteras maskinellt. Icke brännbara fraktioner återanvänds och återvinns i så stor utsträckning som möjligt. På deponiområdet behandlas oljeskadad jord genom biologisk behandling. Färdigbehandlad jord sparas till sluttäckning inom deponiområdet. Deponering sker i princip endast av icke brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 7

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 2.3.1 Område 1 Tidigare användning: Området har varit relativt oanvänt med anlagda lakvattendiken och viss tippning av grov betong och sten har skett. Utfyllnad har gjorts för att skapa större yta. Nuvarande verksamhet: Området används främst för behandling av oljeförorenad jord samt avvattning av flytande avfall på platta. Framtida verksamhet: Samma som nu. 2.3.2 Område 2A Tidigare användning: Det är till stora delar oanvänt men avfall har deponerats i södra delen av området. Nuvarande verksamhet: Området består av transportvägar, slänter, mellanlagringsytor och uppställningsytor för containers m.m. Framtida verksamhet: I den södra delen av området som har kommit upp i höjd (det ligger precis i kanten till område 02-2 som ska sluttäckas) ska eventuellt en sluttäckning ske. Området kommer att användas till samma sak som idag. Inom vissa delar av området krävs en avschaktning för att det är för högt. 2.3.3 Område 2B Tidigare användning Området har använts för deponering av hushållsavfall, gjuterisand, schaktmassor, betong m.m. Nuvarande verksamhet Består av vägar, energiskog, mellanlagringsyta för kompost och schakt till sluttäckning. Framtida verksamhet I den del av området som har kommit upp i höjd ska en sluttäckning ske, efter det att prov har gjorts så att man vet vilka material som ska användas för att uppnå lagkraven. Det beror också på tillgång till dessa material. Inom vissa delar av området krävs en avschaktning för att det är för högt. 2.3.4 Område 2C Tidigare användning Här har deponerats hushållssopor, industriavfall, schaktmassor m.m. Det har även funnits en cell för brunstenbatterier och vattenbaserad färg inom området. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 8

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning Nuvarande verksamhet Idag används en del av området till asbestdeponering inom en särskild cell och på en annan del av området mellanlagras asfalt. Även latrin mellanlagras här. Den vattenbaserade färgen är flyttad och nergrävd inom området och brunstensbatterierna är nergrävda i en separat cell. Det finns även vägar inom området och en del kompost mellanlagras här. På en del av området finns även mellanlagring av schaktmassor till sluttäckning. Framtida verksamhet Asbestcellen kan användas i många år och både sluttäckningsmassor och asfalt ska lagras inom området. En del av området är även klart för sluttäckning. Inom vissa delar av området krävs en avschaktning för att det är för högt. 2.3.5 Område 3 Tidigare användning Området har använts för deponering men troligtvis mest för schaktmassor. Nuvarande verksamhet Asfalt, stubbar, betong lagras inom området för att sedan krossas. Även biobränsle lagras här. Framtida verksamhet En stor del av området kommer att användas för lagring av ovanstående material. På en del av området(ca 7000 kvm) har vi under 2011 grävt ur deponin och tagit reda på metall m.m. som en förberedelse för sluttäckning. Denna del kommer förmodligen att sluttäckas under 2012. 2.3.6 Område 4 Tidigare användning Området har använts för deponering men troligtvis mest för schaktmassor. Ett antal provgropar har gjorts som indikerar detta. Nuvarande verksamhet I huvudsak mellanlagring av sluttäckningsmassor. På området är även vägar anlagda. Framtida verksamhet Kan komma att användas för deponering i ett längre perspektiv. Ingen avschaktning krävs inom området. 2.3.7 Område 5 Tidigare användning Området har använts för deponering av olika avfallsslag. Nuvarande verksamhet Området används för mellanlagring av bränsle, impregnerat virke och färdigflisat material. Det finns även vägar inom området. Det mellanlagras även en del sluttäckningsmassor här. En del av dessa G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 9

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning massor är förorenad jord som ej behöver behandlas. Även bentonitsand till sluttäckning mellanlagras här. Framtida verksamhet Stora delar av området kommer att användas för framtida deponering och en viss mellanlagring av bränsle. En mindre avschaktning krävs innan fortsatt deponering. 2.3.8 Område 6 Tidigare användning Området har använts för deponering av olika avfallsslag. Nuvarande verksamhet Inom området finns vägar, plats för kylskåp och en del bränsle. Det finns även ett antal sjöcontainers uppställda för lagring av elektronik m.m. Deponi etapp 1 startade 2007. Framtida verksamhet Området kommer att användas för vägar, uppställningsplats och deponi etapp 1. 2.3.9 Område 7 Tidigare användning Området har använts för deponering av olika avfallsslag, undantaget en våtmark som ingen deponering skett i. Nuvarande verksamhet Mellanlagring av däck finns inom området annars pågår ingen speciell aktivitet här. På ett litet hörn av området står det kylmöbler. Framtida verksamhet Inom området finns en plats som ska användas för deponering och ett område som är en våtmark idag. Våtmarken ska fyllas upp för att användas som lagringsplats senare. Här kommer allt material som är lämpligt för konstruktioner att användas. Någon avschaktning är inte aktuell inom området. 2.4 Reningsutrustning 2.4.1 Rening av lakvatten Deponins östra och norra delar är inbyggt med dels ett yttre avskärande dike samt en inre lakvattenkulvert. Merparten av dagvattnet från hårdgjorda ytor inom anläggningen avleds via brunnar och ledningar till lakvattensystemet. Det insamlade lakvattnet pumpas till ett utjämningsmagasin där lakvattnet behandlas genom luftning och sedimentation. Lakvattnet luftas sedan i minst 1 vecka, därefter pumpas det via sprinklers till behandling i ett mark/växtsystem (salixodling) inom deponin. Byggnationen av den nya lakvattendammen som rymmer ca 15 000 kubikmeter blev klar under 4:e kvartalet 2011. Vatten har pumpats in under kvartal 4. Under 2012 beräknar vi att kunna ta översilningsytan, som är det sista steget i lakvattenhanteringen, i bruk. Ett nytt och uppdaterat G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 10

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning kontrollprogram, där delar berör lakvatten, har lämnats in till tillsynsmyndigheten under slutet av 2011. I systemet renas lakvattnet främst från närsalter men också från metaller och organiska föreningar. I bilaga 3 och 5 redovisas utvärdering och sammanställning av analysdata från lakvattenprovtagningen under 2011. 2.5 Verksamhetssystem Verksamheten är certifierad enligt ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS 18001. Ledningssystemet är integrerat med Tekniska Verkens ledningssystem. Det innebär att övergripande dokument som t ex miljöpolicy, övergripande miljömål och rutiner för hantering avfall och kemikalier är lika för alla anläggningar inom Tekniska Verken i Linköping AB (publ). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Ett exempel på miljömål som uppfyllts för verksamheten vid Vika deponi under 2011 är minskning av energiförbrukningen. Från att under 2007 ha gjort av med 178 188 kwh så gjorde vi under 2011 av med 135 241 kwh vilket innebär en minskning med 32 %. Vi har under 2011 anordnat 2 loppisar där tusentals saker som kunder skänkt har sålts och på så sätt återanvänds. Den utgrävning som vi genomför på deponin innebär att vi tar tillvara på främst metaller som deponerats och skickar dessa till återvinning. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. En övergripande riskbedömning genomfördes under 2009 och en ny ska genomföras under 2012. Brandskyddsplanen gås igenom årligen i samband med skyddsronden som hålls i maj varje år. Riktade riskanalyser avseende t.ex. maskiner genomförs regelbundet. I mars 2011 tog vi fram 14 arbetsmiljömål/risker som vid slutet av året var åtgärdade. Samtidigt kom vi fram till 33 förbättringsförslag varav de flesta nu är genomförda. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 11

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 3 Tillstånd och beslut 3.1 Miljöprövningsdelegationens beslut 2006-03-07 med villkor Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen Södermanland beslutade 2006-03-07 att lämna Katrineholms Miljö och återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken att bedriva avfallsverksamhet vid anläggningen. Villkoren i beslutet har efterlevts enligt följande: Nr Villkor Kommentar 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsak enligt vad bolaget har angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Ändringar i verksamheten, som kan vara anmälningspliktiga enligt miljöbalken, skall redovisas till tillsynsmyndigheten i god tid innan de genomförs. Möten sker regelbundet med tillsynsmyndigheten för att kommunicera förändringar i verksamheten som sker i takt med att tillståndet implementeras. Under 2011 hade vi ett möte den 27 juni där vi gick igenom hela anläggningen. Anmälningsärenden under 2011 redovisas under avsnitt 3.2. 2. Följande typer av farligt avfall får deponeras genom celldeponering: RGR (rökgasreningsrester) som innehåller farliga ämnen (gällande EWC-koderna 100104, 100113, 100114, 100116, 100118, 190111, 190113, 190115, 190117) och asbestavfall (gällande EWC-koderna 170601 och 170605). Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 12

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar 3. Lagrings- och uppställningsplatser för flytande farligt avfall skall invallas på ett sådant sätt att minst volymen av den största behållaren + 10 % av denne behållares volym kan innehållas i invallningen. Om förvaring av flytande avfall sker utomhus skall invallningen förses med skärmtak eller liknande anordning till skydd mot regnvatten. Ej flytande farligt avfall i övrigt skall hanteras och lagras på ett ändamålsenligt sätt så att omgivningen inte förorenas. All förvaring av farligt avfall skall ske på ett sådant sätt att tillträde hindras för obehöriga. Flytande farligt avfall förvaras under skärmtak. Underlaget under skärmtaket är tätt, invallat och beständigt mot det farliga avfall som hanteras på området. Invallningen rymmer totalt 16 000 liter, den största behållaren rymmer 3000 liter. En del flytande avfall mellanlagras även i ett tält med invallad betongyta. Invallning där rymmer 10 260 liter. Största behållaren rymmer 1000 liter. Småkemikalier förvaras inlåsta i en miljöcontainer. Ej flytande farligt avfall mellanlagras på sådant sätt att omgivningen inte förorenas. Hela anläggningen är inhägnad och vissa delar är kameraövervakade för att förhindra intrång från obehöriga. 4. Vid behandlingsanläggningar för förorenade massor får följande avfallsslag tas emot och behandlas: Jord, sten och muddermassor (EWCkoder 1705) samt fast avfall och slam för efterbehandling av jord och grundvatten (EWC-kod 191301-191306). Platta för förorenade massor med installerad oljeavskiljare började användas 1/4 2008. Under 2011 har 3 997 ton förorenade massor tagits emot. Ca 3 000 ton är under behandling resten mellanlagras för att kunna användas i en framtida sluttäckning. 5. Om nya avfallsslag inom kategorin farligt avfall tillkommer som är lämpliga att behandla, återvinna, sortera, mellanlagra eller deponera skall tillägg av sådana föregås av anmälan till tillsynsmyndigheten. Har ej varit aktuellt under 2011. 6. Slutlig utbyggnad av lakvattendiket kring Vika deponi får påbörjas först sedan det nya lakvattenbehandlingssystemet utanför deponiområdet tagits i drift och det befintliga lakvattenbehandlingssystemet inom deponiområdet avvecklats. Utbyggnad av lakvattendike söder och väster om Vika deponi skall endast utföras där markbeskaffenhet och de geotekniska förutsättningarna tillåter att lak- Utredning pågår till 2014-04-10 (förlängd prövotid enligt Länsstyrelsens beslut 2010-08-25). G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 13

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar vattendike anläggs. 7. Eventuellt spill-, lak- och pressvatten från sluten behandlingsanläggning för förorenade massor får inte släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Samråd om hur avfallsvatten skall tas om hand skall ske med tillsynsmyndigheten. Provtagningsfrekvens och analysparameter redovisas i förslag till kontrollprogram. Ny anläggning för förorenade massor togs i bruk 1 april, 2008. Kontrollprogram har redovisats till tillsynsmyndigheten som har godkänt kontrollprogrammet 2007-10-02. 8. Celldeponi för rökgasrester (RGR) som betraktas som farligt avfall skall anläggas med bottentätning och separat uppsamling av lakvatten. Eventuell spill-, lak- och pressvatten från celldeponi för RGR får ej släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Provtagningsfrekvens och analysparametrar skall redovisas i förslag till kontrollprogram. Celldeponi för asbestavfall skall anläggas i enlighet med gällande föreskrifter/allmänna råd från Naturvårdsverket (SNF 2004:10 32). En ny deponeringscell för asbest togs i bruk 1 mars, 2007. Deponeringscellen är anlagd enligt gällande föreskrifter. Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. 9. Planer för områden som skall användas för deponering skall inges till tillsynsmyndigheten innan deponeringen påbörjas. Senast 6 veckor innan ett nytt delområde tas i anspråk för deponering skall redovisning av områdets avgränsning och hur bottentätningen avses utföras i detalj, inges till tillsynsmyndigheten för godkännande. Deponeringen får utföras till som mest + 65 m.ö.h. Inga nya områden har tagits i bruk under 2011. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 14

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar 10. Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus till närmaste bostäder än 55 db (A) vardagar månfre dagtid (kl.07.00-18.00), 45 db (A) nattetid (kl.22.00-07.00) och 50 db (A) övrig tid. Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 db (A). Inga klagomål avseende ljudnivån har inkommit från närboende under 2011. Enklare kontrollmätningar har genomförts under 2007. Ljudnivån vid närmaste bostadshus understiger gränsvärdet dagtid när anläggningen är i full drift. 11. Plan skall finnas för att säkerställa att kraven i 2 kap. 3 och 5 miljöbalken uppfylls avseende hushållning med energi. Bolaget skall i sin miljörapport redogöra för hur planen uppfylls. Kartläggning av energiförbrukning och plan för besparing togs fram under 2007. En hel del åtgärder genomfördes under 2008 såsom ändrat intervall på ytterbelysning, byte av strålkastare, dörrstängare mellan omklädningsrum och korridor, sänkt innertemperatur och fler uppmaningar om att släcka lyset och stänga av datorn. Detta medförde en besparing på ca 32 % jämfört med 2007. Under 2011 har arbetet fortsatt med att minska transporterna. Genom komprimering av avfall har man lyckats minska transportbehovet med 1 780 årstransportmil jämfört med 2008. 12. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten och följas. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till reviderat kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast inom tre månader från det tillståndet vunnit laga kraft. Ett aktuellt kontrollprogram finns och har kommunicerats med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet revideras vart efter nya anläggningar tas i bruk. Ett nytt kontrollprogram har lämnats in under slutet av 2011. 3.2 Anmälningsbeslut under året (finns redovisade på annan plats (bilaga 1)) Beslut Underlag Beslutets innehåll Miljö- och hälsoskyddsnämnden, 2010-02-15 Anmälan om utökad tid för mellanlagring av aska från Kraftvärmeverket i Katrineholm t o m 2010-12- 31. Inget att erinra Lagrade volymer ska redovisas till miljö- och hälsoskyddsnämnden 15 G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning Miljö- och hälsoskyddsnämnden, 2010-10-14 Anmälan om ytterligare utökad tid för mellanlagring av aska från Kraftvärmeverket i Katrineholm t o m 2011-06-30. Inget att erinra Lagrade volymer ska redovisas till miljö- och hälsoskyddsnämnden 3.3 Inspektioner under året Miljöförvaltningen genomförde den 27 juni ett tillsynsbesök på anläggningen. Tillsynsbesöket resulterade inte i några särskilda krav och miljöförvaltningen konstaterar i sin rapport från tillsynsbesöket att avfallsanläggningen är välordnad och att olika avfallsslag förvaras väl avskilda från varandra. 3.4 Övriga föreskrifter och beslut Kontrollprogram för verksamheten fastställdes 2006-05-15 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholms kommun. Detta innebär att det gamla kontrollprogrammet gäller tills nya anläggningar tas i bruk. Det finns ett särskilt kontrollprogram för hanteringen av förorenad jord, som fastställdes av miljökontoret 2007-10-02. En sammanställning av samtliga gällande beslut finns i bilaga 1. 4 Miljöberättelse 4.1 Huvudsaklig miljöpåverkan Verksamheten vid Vika avfallsanläggning ger huvudsakligen utsläpp till vatten i form av lakvatten och till luft i form av avgaser och damm samt buller. Deponins fördelaktiga läge på tät undergrund innebär att kontrollen på det vatten som lämnar deponin är god. Risk för damning förekommer huvudsakligen sommartid från körvägar. Körvägarna saltas regelbundet vid damningsrisk. Under 2011 har vi också provat att lägga kalkross på vissa körytor då det visar att det dammar väldigt lite från detta material. Emissioner till luft från anläggningen uppstår från transporter samt i form av damning från hanteringen av avfall t ex vid lossning av aska. Ett annat utsläpp till luft är den gas som kan bildas i en deponi; metangas och ammoniak. Gasen bildas av organiskt avfall och avtar ca 20 år efter att deponering av organiskt avfall upphört. På Vika slutade man deponera organiskt avfall 1982 och man bedömer nu att väldigt små mängder gas finns kvar i deponin. Undersökningar av mängden deponigas som finns kvar i deponin har genomförts och resultatet av dessa undersökningar har inneburit att vi skaffat en handburen gasvarnare som ska användas i samband med grävningar i deponin. Vi har också tagit beslut på att avvakta utredningar som pågår inom Avfall Sverige med värme och gaskameror angående hur man ska detektera var det eventuellt läcker gas. I dag finns det ingen bra metod för detta. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 16

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 4.2 Driftförhållanden och förändringar i driften 4.2.1 Mellanlagret för farligt avfall Mottagning av farligt avfall sker på anvisad plats inom återvinningscentralen. Mottagningsplatsen är utrustad med en betongbalja som rymmer ca 16 000 liter. Här tas allt farligt avfall för närvarande emot. För flytande farligt avfall finns en betongplatta med invallningar och tält. Fast farligt avfall mellanlagras under tak på annan plats om det finns behov. Småkemikalier och annat som förpackas i kartonger förvaras i en särskild container för farligt avfall, försedd med fläkt, värme och inkapslad belysning. Mottagningsplatsen för farligt avfall är bemannad under Vikas ordinarie öppettider. Sammanställning av mängderna farligt avfall som hanterats under året samt uppgifter om slutligt omhändertagande redovisas i bilaga 2. 4.2.2 Farligt avfall från egen verksamhet Vid anläggningen uppkommer mycket små mängder farligt avfall. Maskiner och fordon servas inte vid anläggningen. Eventuellt kan det uppkomma ca 50 kg absorbenter med olja. 4.2.3 Vika askdeponi Deponering av aska från förbränning upphörde 2005-12-31 då tillståndet för deponering på askdeponin gick ut. Numera ingår askdeponin som en del i Vika deponi och omfattas därför av det nya tillståndet för Vika Deponi. Deponin är sluttäckt. Inspektion tillsammans med tillsynsmyndigheten skedde den 21 april 2010. Utvärdering av provtagning som genomförs för askdeponin är redovisad i bilaga 4. 4.2.4 Mottagna mängder avfall Mottagna och hanterade mängder avfall under 2011 framgår i sammandrag i Fel! Hittar inte referenskälla. och i detalj i bilaga 2. Infartskontroll sker enligt rutin i verksamhetssystemet. 4.2.5 Bränsleberedning och lagring av bränsle Återvunnet trä och skogsavfall behandlas och mellanlagras på Vika avfallsanläggning. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Flisning, krossning och lagring utförs på asfalterad platta med en yta av ca 14 000 kvm. 4.2.6 Behandling av oljeskadad jord Oljeskadad jord behandlas genom kontrollerad kompostering. En ny anläggning för förorenad jord har startas upp med flera slamavskiljare och en oljeavskiljare. På samma område har även en avvattningsanläggning startats upp som använder samma avskiljare. Under 2011 togs ca 4 000 ton förorenad jord emot vid Vika. Färdigbehandlad jord används som konstruktionsmaterial, eller sparas till sluttäckning 4.2.7 Sorteringsplatta Denna asfalterade yta på ca 4 500 kvm används till att sortera industriavfall, lasta om brännbart och mellanlagring av metall, stora metallförpackningar och övrig elektronik. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 17

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 4.2.8 Omlastningsyta Ytan som är uppdelade i ett flertal betongfack används för mellanlagring och omlastning av tidningar, kartonger, wellpapp, små metallförpackningar, glas m.m. Här lastas även hushållssopor om för vidare transport till förbränning. Ytan är totalt på ca 1 500 kvm. 4.2.9 Sorteringsramp Är lokaliserad strax efter personalhuset och består av containers och behållare för diverse olika material. Denna nyttjas av både privatpersoner och företagare. En särskild karta med sorteringsbeskrivningar finns upprättad för denna. Efter rampen finns även plats för mottagning av vitvaror på en yta bestående av krossad asfalt. Tabell 4.1 Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning 2011 Totalt mottagna mängder 2011 Totalsumma (ton) Till deponering inklusive konstruktionsmaterial (ton) Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) 65 085 41 836 (64 %) 23 222 (36%) Till deponering/konstruktion/sluttäckning Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall 846 2. Schakt, betong mm 18 898 3. Avfall från Energiutvinning 3 806 4. Flytande avfall 1 021 5. Branchspecifikt avfall 1 733 6. Gjuterisand 9 905 7. Ej branschspec avfall 21 8. Övrigt till deponi 5 635 Summa till deponi inkl konstruktioner 41 863 Kategori 9. Kompostering 10. Övrig återvinning 11. Till förbränning Till Återvinning Mängd ton 1 467 8 829 11 783 13. Till konstruktion(slagggrus) 1 143 Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. som ej är slaggrus 23 222 4.2.10 Mottagning och invägning För mottagning och invägning av avfall till Vika avfallsanläggning används ett vågsystem från Flintab. Driftinstruktioner för vågen samt särskild rutin för kontroll av inkommande avfall finns i egenkontrollen. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 18

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning Dom flesta transporter till och från Vika passerar våg- och kontrollstationen vid våghuset. Vid invägning av avfall registreras avfallstyp, mängd, kund m.m. Efter invägning sker dirigering till olika platser inom avfallsanläggningen. 4.2.11 Lakvattenhantering Lakvattenreningsanläggningen har fungerat utan anmärkning under året. Pumpad mängd lakvatten till utjämningsmagasin är 72 124 m³ varav allt gick till mark/växtsystemet. Luftsystemet startades den 18 mars och stängdes av den 18 november. Under perioden har det endast vart avstängt under kortare perioder vi ett par tillfällen på grund av service och underhåll. Totalt har systemet vart igång 6 096 timmar under 2011. 4.3 Beaktande av miljöbalkens hänsynsregler Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna redovisas i bilaga 6, som också är en sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16 NFS 2006:9. 4.4 Rapportering av händelser och störningar Under 2011 har inga större störningar inträffat. 4.5 Återanvändning av restprodukter Tekniska Verken arbetar aktivt för återanvändning av restprodukter från förbränning genom både eget arbete och genom branschorganen som t.ex. Svenska Energiaskor, Värmeforsk och Avfall Sverige. Slaggrus och andra askor används internt på deponin som konstruktionsmaterial för vallar, körytor etc. och ersätter då naturgrus. Under 2011 har ca 1 143 ton askor använts som konstruktionsmaterial på deponin. 4.6 Utsläppskontroll och utsläpp Analys av grund-, yt- och lakvatten sker enligt kontrollprogram fastställt av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholm 1996-02-16. En utvärdering av analysresultat för 2011 finns redovisat i bilaga 3 och en grafisk illustration av tidstrender ges i bilaga 5. I bilaga 3 finns även provtagningspunkterna utmärkta på karta. Provtagning görs av kvalificerad personal enligt provtagningsrutiner och analys av vattenproverna utförs av ackrediterade laboratorier. Vad gäller Vika askdeponi så gick tillståndet för deponering på askdeponin ut 2005-12-31. Numera ingår askdeponin som en del i Vika deponi och omfattas därför av det nya tillståndet för Vika Deponi. Eftersom provtagning utförts enligt tidigare separat kontrollprogram för Vika askdeponi redovisas dessa resultat separat (bilaga 4). För kontroll av utsläpp till luft, se under avsnitt 4.1. 4.6.1 Sammanfattning av utförda mätningar och undersökningar på vatten Provtagningar har utförts i lakvatten, grund- och ytvatten enligt gällande kontrollprogram. Det lokala reningssystemet för lakvatten har god funktion och kan uppvisa en betydande föroreningsreduktion framför allt för kväveföreningar. Nedan redovisas en sammanfattning av resultaten från provtagningarna. En mer noggrann utvärdering av resultaten samt en vattenbalansberäkning redovisas i bilaga 3-5. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 19

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika avfallsanläggning 4.6.2 Lakvatten Lakvatten har under år 2011 provtagits i följande provtagningspunkter. L1 = primärt lakvatten L2 = lakvatten i damm L3 = lakvatten som passerat mark/växtsystemet Lakvatten från Vika avfallsdeponi uppvisar i jämförelse med svenska lakvatten generellt, låga föroreningshalter. Inga tydliga trender för tungmetallerna kan ses. De olika behandlingsstegen (damm samt mark/växtsystem) bidrar fortfarande till starkt reducerade kvävehalter som en följd av nitrifikation och denitrifikation. Det motsatta gäller för sulfat, där behandlingsstegen bidrar till att halterna ökar. De högsta sulfathalterna återfinns i L3, d.v.s. lakvatten som passerat mark/växtsystemet, men påslaget från detta behandlingssteg befinner sig i en sjunkande trend. 4.6.3 Ytvatten Ytvatten har under år 2011 provtagits i följande provtagningspunkter: Y6 = nedströms, sedan år 1999 lokaliserad till det norra diket strax innan detta flyter samman med det södra diket. Y7 = uppströms, referenspunkt Ingen tydlig påverkan föreligger på ytvatten med avseende på tungmetaller. Tungmetallhalterna klassas överlag som mycket låga till måttliga. I ytvattnet finns ett påslag av ammoniumkväve nedströms deponin. Även klorid- och sulfathalter förekommer i högre halter nedströms deponiområdet, vilket tyder på en viss påverkan. 4.6.4 Grundvatten I grundvattnet ser man en tydlig förhöjning av flera tungmetallhalter, ammonium och salter i rör som ligger i direkt anslutning deponiområdet. Den kraftigaste påverkan finns i GW1 och GW4 som ligger nära den avslutade askdeponin. Inga tydliga trender över tid kan utläsas. Grundvatten i direkt anslutning till och nedströms deponin är påverkat med avseende på ammoniumkväve och klorid. 4.6.5 Vika askdeponi Inga större haltförändringar jämfört med föregående års mätningar i VP1-VP3 utläsas. För ytvattnet (VP2) kan en lokal påverkan skönjas genom förhöjda halter klorid och sulfat jämfört med referenspunkten Y7. Inget påslag tycks dock ske till ytvatten m.a.p tungmetallhalter. I VP3 indikerar förhöjda halter av bl.a. sulfat och tungmetaller att askdeponin bidrar med ett lokalt påslag. G:\Energi\06_Process och Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2011\03 slutversion MT 2011 Vika\MR Vika 2011 slutversion 1.docx 20

Bilaga 1 Sammanställning av gällande miljörelaterade myndighetsbeslut avseende Vika avfallsanläggning 2011. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2003-12-16 Länsstyrelsen Tillstånd till yrkesmässig transport av avfall och farligt avfall Tillståndet gäller t.o.m. 2013-12-15 och 2008-12-15 2006-05-15 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Fastställande av kontrollprogram för verksamheten. 2007-04-24 Byggnadsnämnden Tillstånd till hantering av brandfarlig vara 2007-10-02 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Särskilt kontrollprogram för hanteringen av förorenad jord 2009-07-07 Miljö och hälsoskyddsnämnden Utfyllnad på södra sidan av deponin 2009-12-02 Miljö och hälsoskyddsnämnden Mellanlagring av förorenad jord 2010-02-15 samt 2010-10-29 samt 2011-06-13 Miljö och hälsoskyddsnämnden Utökad tid för mellanlagring av aska t o m 30 juni 2011-03-01 Redovisning av lagrade mängder sker till Miljö- och hälsoskyddsnämnden månadsvis. Utökad lagringstid för askan t.o.m. 30 september 2011. Den 5/9-2011 var all aska uttransporterad och någon redovisning sker ej efter detta datum. 2010-08-25 Miljöprövningsdelegationen Förlängning av prövotid för lakvattenbehandlingen till 2014-04-01 2011-02-18 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Godkännande av redovisat säkerhetsbelopp för Vika Avfallsanläggning. Gäller till och med den 28 februari 2016. 2011-08-30 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Utökning av mängden impregnerat virke som får lagras på Vika. Från 300 ton till högst 1500 ton per tillfälle. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns ca 280 ton i lager. 2011-12-05 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Tillfällig lagring av aska som är farligt avfall vid större driftstörningar i askutmatningen på kraftvärmeverket i Katrineholm som innebär att askan ej kan transporteras direkt till Norge. En plats är iordningställd för detta ändamål. Länsstyrelsens tillstånd till yrkesmässig transport av avfall och farligt avfall, 562-10459-2003 och 562-10460-2003 Tillståndet gäller t.o.m. 2013-12-15 och 2008-12-15 I nuläget utför vi inga yrkesmässiga transporter. Villkor Om de personella, tekniska, och ekonomiska förutsättningarna väsentligt ändras under tillståndsperioden i förhållande till ansökan skall detta anmälas till Länsstyrelsen. Kommentar Tekniska Verken AB bevakar båda villkoren. Tillståndshavaren måste hålla sig själv informerad och tillse att anställd personal som befattar sig med avfall och farligt avfall, har erforderliga kunskaper rörande de risker, skyddsåtgärder och regler som gäller transporterna. Villkoren efterföljs.

Bilaga 2 Mottagna avfallsmängder 2011 vid Vika avfallsanläggning Nedan redovisas de avfallsmängder som hanterats vid anläggningen under året. I tabell 1 3 redovisas summan av totala avfallsflöden vid anläggningen under 2011. En större andel har använts som konstruktionsmaterial vid deponin. Eftersom denna andel till stor del består av avfall har de registrerats som deponerade mängder. Då dessa material ersatt jungfruliga konstruktionsmaterial skulle de även kunna registreras som återvinning. Om mängden konstruktionsmaterial tas bort från den totala deponerade mängden minskar denna avsevärt. I tabell 4 redovisas mängder för respektive kategori specificerat på olika avfallsslag. Indelningen är samma som den som Katrineholms energi använder vid registrering och invägning vid deponin. Tabell 1. Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning 2011. Totala mottagna mängder 2011 Totalsumma (ton) 65 085 Till deponering inklusive konstruktionsmaterial (ton) 41 863 Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) 23 222 Tabell 2. Avfallsmängder till deponering. Till deponering Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall 846 2. Schakt, betong mm 18 898 3. Avfall från Energiutvinning 3 806 4. Flytande avfall 1 021 5. Branchspecifikt avfall 1 733 6. Gjuterisand 9 905 7. Ej branschspec avfall 21 8. Övrigt till deponi 5 635 Summa till deponi inkl konstruktioner 41 863 Tabell 3. Avfallsmängder till återvinning. Kategori Till Återvinning Mängd ton 9. Kompostering 1 467 10. Övrig återvinning 8 829 11. Till förbränning 11 783 13. Till konstruktion (slaggrus) Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. (som ej är slaggrus) 1 143 23 222

Bilaga 2 Tabell 4. Avfallsmängder 2011 till deponering/konstruktion fördelade på olika avfallsslag för respektive kategori. Deponerade/använda till konstruktion mängder 2011 Kategori Avfallsslag Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall Kakel, Klinker, Porslin ytong m.m 845,966 Delsumma 845,966 2. Schakt, betong mm 3. Avfall från energiutvinning Fina massor 9 066,515 Asfalt 164,14 Tegel 934,94 Grova massor 7 254,045 Betong 1 477,935 Delsumma 18 897,575 Ved, flis, torveldning 3 805,55 Delsumma 3 805,55 4. Slam/flytande avfall Flytande avfall 1 019,2 5. Branchspecifikt avfall Delsumma 1 019,2 Cement industrispill 1733,5 Delsumma 1733,5 6. Gjuterisand Bentonitsand, SKF 2 276,42 Stoft, SKF 658,22 Slagg + övrig sand SKF 6 946,4 Slagg, gjutsand Hälleforsnäs 23,86 Delsumma 9 904,9 7. Ej branschspecifikt avfall IL deponi 21,36 Delsumma 21,36 8. Övrigt till deponi Grovsophämtning deponirest ingår i deponi utsorterat. 0 Grovavfall 735,12 Deponirest från Åv-central m.m 234,24 Deponi utsorterad 198,88 Planglas 91,28 Asbest 79,259 Förorenad jord < 2 % olja 3 996,884 Gips 298,94 Delsumma 5 634,603 Totalsumma deponering Deponerade mängder inklusive konstruktionsmaterial 41 862,7

Bilaga 2 Tabell 5. Avfallsmängder 2011 till återvinning fördelade på olika avfallsslag/material för respektive kategori. Avfall till återvinning 2011 Kategori Avfallsslag/material Mängd ton 9. Kompostering Löv, mossa, gräs 987,275 Hästgödsel 479,68 Delsumma 1 466,955 10. Till återvinning Latrin 0 Batteri, bly < 3 kg 0 Lysrör 9,975 Batteri, brunsten, alkaline, litium 3,5 Batterier bil/bly från Åv-central 28,48 Däck 171,55 Elektronik avfall fr. Åv-central 356,91 Elektronik ej producentansvar 39,16 Flis 4 997 Glas färgat, rampen 109,49 Glas ofärgat, rampen 97,15 Stubbar 43,66 Aluminium utgående 16,23 Hårda plastförp från Åv-central 41,26 Rostfritt utgående 9,36 Mässing utgående 1,16 Koppar 0,732 Kyl/frys 133,23 Vitvaror 145,58 Metallförpackningar fr åvstn 24,098 Metallskrot 1 519,72 Mjuka plastförp fr Åv-central 15,22 Elmotorer 4,36 Tidningar fr. Åv-central 326,62 Wellpapp fr Åv-central 443,95 Hård plast ej förpackningar 22,6 Bly 0,21 Impregnerat virke 219,57 Kartong rampen 33,94 Kabel 13,8 Delsumma 8 828,515

Bilaga 2 11. Till förbränning Hushållsavfall 6 499,15 Brännbart IL 388,44 Brännbart övrigt 4 895,59 Delsumma 11 783,18 13. Till konstruktion Slaggrus från Gärstad 1 143,35 Grova och fina massor, asfalt, tegel,beton redovisas under kategori 2 i tabell 4 för deponerade mängder. Aska redovisas under kategori 3 i tabell 4 för deponerade mängder. Cementbruk redovisas under kategori 5 i tabell 4 för deponerade mängder. Gjuterisand redovisas under kategori 6 i tabell 4 för deponerade mängder. Förorenade jordar redovisas under kategori 8 i tabell 4 för deponerade mängder. 1 143,35 Delsumma Totalsumma Återvinning Avfall till återvinning exklusive konstruktionsmaterial 23 222

Bilaga 2 Mängder farligt avfall 2011 Tabell 6. Utgående mängder farligt avfall 2011 samt transportör, mottagare och bortskaffningsförfarande. Ämne Avfallskod (ton) återvinningsförfarande Mängd Bortskaffnings- eller Transportör Mottagare Absol 15 02 02 11 540 Sita Sverige AB TVAB Gärstad Förbränning Ammoniak 06 10 02 60 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Basikt avfall 20 01 15 0 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Neutralisering Bekämpningsmedel 20 01 19 562 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Förbränning Bilbatterier (bly) 20 01 33 28 480 Stena Gotthard Brandvarnare ej vanliga Elektronik ej producentansvar Boliden Bergsö Landskrona Återvinning/destruktion 20 01 35 0 Ragnsells AB Ragnsells AB Återvinning/destruktion 20 01 35 39 160 M4 Stena Recycling Återvinning Filium skärvätska 12 01 09 0 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Förbränning Färg lösningsmedel Ragn-Sells AB 20 01 27 51 025 Ragn-Sells AB (inkl fett och lim) Högbytorp Förbränning Glykol 16 01 14 1 157 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Härdare 20 01 13 416 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Icosyanater tomburkar 08 05 01 0 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Impregnerat virke 20 01 37 219 570 Foria AB TVAB Gärstad Förbränning Kaustiksoda 06 02 04 245 Ragnsells AB Ragnsells AB Neutralisering Kvicksilverinstrument 20 01 21 54 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Separeras Lysrör 20 01 21 6 775 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lågenergilampor 20 01 21 3 200 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lösningsmedel 20 01 13 4 117 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Förbränning Olja 20 01 26 26 060 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Förbränning/återvinning Oljefilter 16 01 07 2 603 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Förbränning Rengöringsmedel 20 01 29 5 972 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Neutralisering Riskavfall 18 01 03 60 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Destruktion Småbatterier 20 01 33 3 500 M4 Elkretsen- Återvinning- Småkemikalier (inkl Ragn-Sells AB 16 05 06 368 Ragn-Sells AB flussmedel) Högbytorp Förbränning Syror 20 01 14 169 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Förbränning Totalsumma 405 093

Bilaga 2 Tabell 7. Lagrade mängder farligt avfall vid årsskiftet 2011-2012. Avfallsslag Absorbermedel, förorenade med farliga ämnen. Avfallskod Mängd (kg) Förvaringsplats 15 02 02 360 Under tak i container Blybatterier 20 01 33 8 000 Under skärmtaket och i battericontainer Bekämpningsmedel 20 01 19 75 I miljöcontainern Flussmedel 11 05 04 40 I miljöcontainern Fotokemikalier 20 01 17 100 Under skärmtaket Färg, lim, aerosoler 20 01 27 450 Under skärmtaket Lysrör, glödlampor och annat kvicksilverhaltigt avfall Lösningsmedel, glykol, härdare m.m. 20 01 21 100 Under skärmtaket 20 01 13 510 Under skärmtaket Spillolja 20 01 26 1 800 Under skärmtaket Oljefilter 16 01 07 430 Under skärmtaket Rengöringsmedel 20 01 29 70 Under skärmtaket Syror 20 01 14 27 I miljöcontainern Kaustik soda 20 01 15 35 I Miljöcontainer Ammoniak 20 01 15 5 I Miljöcontainer Småkemikalier 16 05 06 80 I miljöcontainer Riskavfall 180103 30 I miljöcontainer Summa 12 112

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Bilaga 3 Katrineholm Energi Utvärdering av kontrollprogram 2011 Vika avfallsdeponi Katrineholms kommun

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika deponi Bilaga 3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Omfattning av provtagning 3 2. RESULTAT 3 2.1 Vattenbalans och lakvattenmängder 3 2.2 Lakvattenkvalitet 5 2.3 Grundvatten 7 2.4 Ytvatten 9 3. SLUTSATSER 11 4. PROVPUNKTERNAS LOKALISERING 2

Katrineholm Energi Miljörapport 2011 Vika deponi Bilaga 3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Katrineholm Energi genomförde under år 2011 provtagning och analys av lakvatten samt yt- och grundvatten enligt gällande kontrollprogram för Vika avfallsdeponi, daterat 1996-02-16 (Miljöoch Hälsoskyddsnämnden beslut nr 96-165-804). I kontrollprogrammet ingår även att med ledning av pump- och nederbördsdata uppskatta den mängd lakvatten som återcirkulerats och behandlats i lakvattendamm och mark/växtsystem inom upplagsområdet, samt att uppskatta utsläppt föroreningsmängd via det lakvatten som inte återcirkulerats. 1.2 Omfattning av provtagning Samtliga provtagningar genomfördes av personal vid Katrineholm Energi som är certifierade provtagare. Lakvatten provtogs i punkt L1, L2 och L3. Ytvatten provtogs i punkt Y6 samt Y7. Grundvatten provtogs i punkt G2, G15, G16 samt GW1, GW3-GW7. Provpunkternas ungefärliga lägen redovisas sist i denna rapport. Punkterna G2 och Y7 utgör referenspunkter för grundvatten respektive ytvatten. Syftet med analys av vatten från referenspunkter är att kartlägga lokala bakgrundshalter för analysparametrar som ingår i kontrollprogrammet. Lakvatten och ytvatten har provtagits i fyra omgångar. Grundvattenprov har tagits vid två tillfällen i G15 och G2, samt G16 vid ett tillfälle på grund av översvämning. I GW1 och GW3-GW7 provtogs grundvattnet vid fyra tillfällen. Samtliga vattenanalyser utfördes av Tekniska Verkens egna labb och AlControl som båda är ackrediterade laboratorium. 2. Resultat 2.1 Vattenbalans och lakvattenmängder Mängden lakvatten som pumpats från lakvattendiket till lakvattendammen uppgick till 72 124 m 3 under 2011 varav 15 000 m 3 har pumpats till den nya lakvattendammen och resten gick till mark/växtsystemet. Lakvattenreningsanläggningen har fungerat utan anmärkning under året. Luftsystemet varit i drift mellan 18 mars och 18 november, totalt 6096 timmar, vilket motsvarar 254 dygn. Lakvattenbildningen för upplaget beräknas från årsmedelnederbörd och avdunstning enligt: Q = (N-P) A där, Q = lakvattenbildning (mm) N = årsmedelnederbörd(1 mm= 1 l/m 2 ) P = medelavdunstning (1 mm= 1 l/m 2 ) A = upplagets area innanför inre diken (m 2 ) 3