1(1) Handläggare John Kostet Näringsdepartementet Avdelningen för hållbar tillväxt Enheten för regional tillväxt och EU:s sammanha llningspolitik Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Remiss av EU-kommissionens förslag COM (2018) 372-375, 382, 390 och 471-473 Sammanfattning har getts möjlighet att lämna synpunkter på Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska Socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden. Förslag om finansiella regler för dessa fonder liksom specifika förordningar för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrument för gränsförvaltning och visering. Lagstiftningspaketet innehåller även de fondspecifika förordningsförslagen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Asyloch migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och Europeiska Havs- och fiskerifonden liksom särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete och en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i gränsöverskridande sammanhang. välkomnar EU-kommissionens förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska Socialfonden+, de fondspecifika förordningsförslagen, samt de särskilda bestämmelserna för målet europeiskt territoriellt samarbete, och ställer sig positiva till stora delar av innehållet. välkomnar kommissionens ambition om ett gemensamt ramverk för flertalet fonder, men beklagar samtidigt att den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling inte inkluderas i förordningen om gemensamma bestämmelser. avstår möjligheten att yttra sig kring Sammanhållningsfonden, Fonden för inre säkerhet och Europeiska Havs- och fiskerifonden, samt instrument för gränsförvaltning och visering. Yttrandet är ett inspel till regeringens förhandlingar med övriga medlemsstater och kommissionen. Synpunkterna är därmed dels av allmän karaktär dels på artikelnivå.
2(1) Bakgrund till Västerbottens synpunkter konstaterar att EU:s sammanha llningspolitik har varit avgörande fo r det regionala utvecklingsarbetet. Traditionell bidragspolitik har genom åren övergetts till förmån fo r en mer strategisk och platsbaserad investeringspolitik med tydligare utvecklingsmål. Långsiktigt arbete med dialoger, partnerskap och samverkan har möjliggjort samfinansierade utvecklingsinsatser fo r att utveckla näringslivsstrukturer och skapa bättre förutsättningar fo r ökad tillväxt och sysselsättning. Effekterna av EU:s sammanha llningspolitik visar pa kraftig framväxt av nya branscher, bättre innovationsförmåga, ökad kommersialisering och internationalisering, samt större institutionell kapacitet och ökad förståelse fo r regional utveckling. OECD konstaterar att norra Sverige bidrar starkt till Sveriges och Europas tillväxt, och har goda möjligheter att frigöra ytterligare potential om det kan skapas bättre förutsättningar för innovation, fler satsningar pa transport- och digital infrastruktur, samt ökat samarbete över gränserna. Norra Sverige har samtidigt särskilda utmaningar som gör regionerna sårbara, såsom stora avstånd, gles- och åldrande befolkning, liten kritisk massa, kallt klimat, samt en konjunkturkänslig och naturresursbaserad ekonomi. Det är därför positivt att det nu framlagda förslaget fokuserar pa innovation och klimatsmarta lösningar, men att det ocksa ger utrymme fo r ytterligare satsningar pa infrastruktur och digitalisering, som är särskilt viktiga prioriteringar fo r Västerbotten. Det regionalpolitiska inflytandet över utformningen av kommande program är avgörande fo r att EU:s investeringar ska kunna ge bästa effekt och göra mest nytta fo r medborgarna. Exempelvis genom att skapa goda förutsättningar för regionalt utvecklingsansvariga att både bygga regional tillva xtkapacitet genom ERUF, och matcha behoven av kompetens pa den regionala arbetsmarknaden genom det nya ESF+. Med bakgrund av sammanhållningspolitikens avgörande betydelse för det långsiktiga arbetet med regional utveckling, vill betona vikten av att kommande programskrivningsprocess i Sverige genomsyras av ökat flerniva styre, kunskap, transparens och samhandling. Näringsdepartementets initiativ att sända EUkommissionens förslag på remiss, tillsätta och nyttja befintliga kontaktytor mellan representanter på nationell och regional nivå till stöd för pågående förhandlingar mellan rådet och parlamentet ger Sverige en bra utgångspunkt. Västerbottens övergripande synpunkter välkomnar kommissionens ambition om ett gemensamt ramverk för flertalet fonder, men beklagar att den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling inte inkluderas i förordningen om gemensamma bestämmelser. beklagar att kommissionen inte väljer att fortsätta utveckla en gemensam övergripande strategi efter år 2020. EU2020-strategin är ett samlat policydokument som ger hela EU ett gemensamt ramverk och en gemensam terminologi att förhålla sig till. Målen om smart, hållbar och inkluderande tillväxt genomsyrar hela planeringskomplexet på EU, nationell, regional och lokal nivå och har varit avgörande för det gemensamma arbetet med långsiktig och hållbar utveckling.
3(1) välkomnar särskilt EU-kommissionens förslag om allokering till de glesbefolkade områdena. I artikel 174 i EU:s grundtraktat anges att särskild hänsyn ska tas till landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. De senare omfattar de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet. välkomnar EU-kommissionens förslag att delar av gleshetsallokeringen ska gå till insatser inom ESF+ och att de nordliga glesbefolkade regionerna ska undantas krav om tematisk koncentration. Detta förutsätter att de nordliga glesbefolkade regionerna ges möjlighet till att forma ett regionalt ESF+-program för att möta de särskilda behov och möjligheter som finns i de nordliga glesbefolkade områdena. välkomnar kommissionens förslag att Socialfonden+ ska ta sitt avstamp i principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Men vill dock understryka vikten av att Socialfonden+ som ska genomföras enligt delad förvaltning så långt som möjligt behöver samordnas med Europeiska regionala utvecklingsfonden och att den territoriella dimensionen av Europeiska socialfonden säkerställs. välkomnar principen om partnerskap och flernivåstyre vid utformningen och genomförande av fonder och program och vill i sammanhanget understryka att regionerna har en särskilt viktig roll i och med sitt regionala utvecklingsuppdrag. menar att förenkling är en av de viktigaste åtgärderna för att åstadkomma ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av fonderna och välkomnar de förenklingsåtgärder som kommissionen föreslår. ser också positivt på möjligheterna till synergier mellan olika politikområden, särskilt mellan sammanhållningspolitiken och Horisont Europa, liksom mellan fonden för ett sammanlänkat Europa och den gemensamma jordbrukspolitiken. välkomnar kommissionens förslag om att Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden gemensamt får stödja program (flerfondsprogram) och uppmanar regeringen att möjliggöra för regionala program som finansieras av båda fonderna i Sverige. efterfrågar ett förtydligande från kommissionens sida hur lokalt ledd utveckling ska genomföras i praktiken, då det saknas hänvisning till Europeiska Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i förslaget till förordningar. noterar kommissionens förslag att sänka EU-finansieringsgraden för den kategori medlemsstater där Sverige ingår till högst 40%. För att kunna fullfölja viktiga satsningar behöver detta bortfall kompenseras i motsvarande grad i de nationella anslagen för regional tillväxt. välkomnar den föreslagna inriktningen för fonderna, men vill samtidigt understryka vikten av en särskild tillväxt- och sysselsättningsstrategi för EU. Det är också väsentligt att det finns en flexibilitet för regionerna att inrikta programmen på målsättningar och prioriteringar på det som anses mest angeläget utifrån regionala förutsättningar och behov.
4(1) anser att Europeiskt territoriellt samarbete bör prioriteras inom sammanhållningspolitiken och att budgetanslaget för Europeiskt territoriellt samarbete bör bibehållas på samma nivå som i den nuvarande budgetperioden. vill att de gränsöverskridande samarbetsformerna över hav, samt programmet för interregionalt samarbete Interreg Europa bibehålls. Program för utbyte mellan städer, där prioriteringar och insatser utgår från lokala behov måste också värnas. Särskilda synpunkter Förordning om gemensamma bestämmelser, CPR (COM(2018) 375) (11); Principen om partnerskap anser att regionala och lokala nivån ska nämnas i delar som de gemensamma förordningarna rör partnerskap och flernivåstyre. Därför föreslås fo ljande tilla gg; Principen om partnerskap a r en viktig del i genomfo randet av fonderna, och bygger på flernivåstyre, den regionala och lokala nivån, samt det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet. Vilket garanterar engagemang och ägarskap av berörda parter och för Europa närmare medborgarna. Fo r att skapa kontinuitet Artikel 4; Politiska mål anser att hänvisning till de generella principerna om subsidiaritet och partnerskap är avgörande för sammanhållningspolitikens genomförande, och att lagtexten därför kan förstärkas på flera ställen i likhet med, och med hänvisning till, gällande skrivningar under pågående programperiod (CPR 2014-2020). föreslår följande tillägg och justeringar; Punkt tre andra stycket; I enlighet med deras respektive ansvarsområde, ska medlemsstaterna och kommissionen Ny (!) punkt fyra; Kommissionen och medlemsstaterna ska, med hänsyn till den specifika situationen i varje medlemsstat, se till att stödet från fonderna är förenligt med unionens relevanta politik, övergripande principer samt unionens prioriteringar och att det kompletterar unionens övriga instrument. Ny (!) punkt sex; Stödet från fonderna ska genomföras i nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Ny (!) punkt sju; Medlemsstaterna, på lämplig territoriell nivå i överensstämmelse med deras institutionella, rättsliga och finansiella ram, och de myndigheter som medlemsstaterna utsett i detta syfte ska ansvara för utarbetandet och genomförandet av programmen och genomföra sina uppgifter i partnerskap med de berörda parter som avses i artikel 5 i enlighet med denna förordning och de fondspecifika bestämmelserna. Artikel 5; Delad förvaltning
5(1) vill betona att det föreslagna Europeiska stadsinitiativet, som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen, inte bör utesluta ett samarbetsprogram mellan städer likt URBACT, där den lokala nivån finns företrädda i utformning av prioriteringar och i genomförandet av insatser. Artikel 6; Partnerskap och flernivåstyre välkomnar att varje medlemsstat föreslås bilda ett partnerskap med regionala myndigheter och att dessa enligt principen om flernivåstyre ska delta i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelserna mellan medlemsstaten och kommissionen liksom i utformningen och genomförandet av programmen. Detta är viktigt för programmens förankring och genomslag lokalt och regionalt. För att ytterligare förstärka detta föreslår följande; Punkt tre efter sista meningen; Kommissionen ska värna om principerna för partnerskap och flernivåstyre under hela programperioden. Punkt fyra i sista meningen; och ska rapportera till parlamentet och rådet om resultatet. Artikel 7; Partnerskapsöverenskommelsen välkomnar modellen med en övergripande partnerskapsöverenskommelse. Transparens, dialog och tydlig nationell vägledning vad gäller riktlinjer och regelverk för att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande är helt avgörande för programmeringsprocessen. Viktiga erfarenheter inför nuvarande programperiod visar på hur det inte ska få gå till. anser att partnerskapsöverenskommelsen ska vara färdigförhandlad innan de regionala programmen skrivs, för att överenskommelsen ska få den styrande effekt på programmen som avses. Överenskommelsen bör innehålla anvisningar om hur flernivåstyre ska realiseras i frågor som rör justeringar av program under programperioden. För att ytterligare förstärka detta föreslår följande tillägg; Punkt 4 första meningen; Medlemsstaterna ska upprätta partnerskapsöverenskommelsen i samarbete med de parter som avses i artikel 6 och i enlighet med mallen i Annex II. Partnerskapsöverenskommelsen ska utarbetas i dialog med kommissionen på grundval av förfaranden som är öppna för allmänheten och i enlighet med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar. Artikel 14; Halvtidsöversyn anser att det i dagsläget inte går att bedöma konsekvenserna av förslaget att relevanta landsspecifika rekommendationer från år 2024 ska beaktas i program med stöd från ERUF och ESF+. Artikel 18; Godkännande av program Enligt artikeln ska Kommissionen framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in programmet. Medlemsstaten ska sedan se över programmet med beaktande av kommissionens synpunkter. Då de regionalt
6(1) utvecklingsansvariga kommer att ansvara för utformningen av de regionala programmen, är det angeläget att de också tillåts delta i dialogen med kommissionen om innehållet i programmen. Regionerna kan bäst svara för analysen bakom och motiven till valda prioriteringar och beskrivna behov. För att skapa en effektiv programmeringsprocess är det önskvärt med en större transparens än vilket var fallet under den föregående programmeringsperioden. föreslår därför ett tillägg i artikel 18.3 där det framgår att de som ansvarar för utformningen av programmen ska delta i dialogen med kommissionen om programmen i enlighet med artikel 6 om partnerskap. Artikel 20; Gemensamt stöd från ERUF och ESF+ välkomnar kommissionens förslag om att Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden+ gemensamt får stödja program (flerfondsprogram) och uppmanar regeringen att möjliggöra för regionala program som finansieras av båda fonderna i Sverige. Regional utveckling är i stort behov av en fungerande arbetsmarknad. I praktiken är arbetsmarknader ofta regionala eller lokala, inte minst i Europas nordliga glesbefolkade områden. Förslaget till flerfondsprogram ger möjligheter till regionala program utifrån de regionala utmaningarna med en tillgång till en mer komplett verktygslåda för regionalt anpassade insatser. Artikel 21; Överföring av medel Medlemsstaterna får enligt artikeln begära en överföring av högst 5 % av ett programs anslag från vilken som helst av fonderna till en annan fond med delad förvaltning eller till ett instrument med direkt eller indirekt förvaltning. anser att berörda organisationer på regional och lokal nivå behöver involveras i samråd med medlemsstaten innan beslut tas om att flytta medel mellan olika fonder, i enlighet med artikel 6 om partnerskap. Artikel 25; Lokalt ledd utveckling efterfrågar ett förtydligande hur lokalt ledd utveckling ska genomföras i praktiken, då det saknas hänvisning till Europeiska Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i förslaget till förordningar. Artikel 48; Bidragsformer välkomnar de initiativ till förenklat redovisningsförfarande som kommissionen föreslår inklusive möjligheten att ersätta kostnader genom att använda faktiska redovisade kostnader, klumpsummor, schabloner, eller en kombination av dessa. Artikel 106; Fastställande av medfinansieringsgrad Kommissionen föreslår en utökad nationell medfinansiering av programmen med ett tak på 40% EU-finansiering för den kategori där Sverige ingår. Strukturfonderna medfinansierar idag i stor utsträckning det regionala tillväxtarbetet i Sverige och för att kunna fullfölja viktiga satsningar menar att detta bortfall bör kompenseras i motsvarande grad i de nationella anslagen för regional tillväxt.
7(1) Särskilda synpunkter Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERDF (COM(2018) 372) Artikel 3; Tematisk koncentration stödjer kommissionens förslag om tematisk koncentration och de föreslagna målen. Det är dock väsentligt att det ges flexibilitet för regionerna att inrikta programmen på målsättningar och prioriteringar som anses mest angelägna utifrån regional förutsättningar och behov. anser därför att högst 80% av resurserna ska satsas på mål 1 och 2; Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling, som innefattar insatser för att; a) förbättra forsknings- och innovationskapaciteten, b) säkra nyttan av digitalisering, c) förbättra de små- och medelstora företagens konkurrenskraft, d) utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap. Ett grönare och mer koldioxidsnålt Europa, som innefattar insatser för att; a) främja energieffektivitetsåtgärder, b) främja förnybar energi, c) utveckla smarta energisystem, d) främja anpassning, riskförebyggande, g) främja en hållbar vattenförvaltning, f) främja övergången till en cirkulär ekonomi, g) att främja en hållbar vattenförvaltning, f) främja övergången till en cirkulär ekonomi, g) att främja biologisk mångfald och grön infrastruktur i stadsmiljöer liksom att minska utsläppen. Artikel 3.4; Särskilt undantag För att kunna adressera särskilda behov anser att de nordliga glesbefolkade områdena ska undantas förslaget om tematisk koncentration, i likhet med undantaget för ESF+. Ett särskilt undantag skulle innebära att Övre Norrland kan prioritera en större del av medlen på målet om Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet genom att; a) förbättra digital konnektivitet, b) utveckla ett hållbart, klimattåligt, intelligent, säkert och intermodalt TEN-T, c) utveckla hållbar, klimattålig, intelligent och intermodal nationell, regional och lokal mobilitet, inklusive förbättrad tillgång till TEN-T samt gränsöverskridande mobilitet, d) främja hållbar multimodal mobilitet i städerna. Artikel 6 1e; Investeringar i flygplatser vill göra ett tillägg i undantag för investeringar i flygplatsinfrastruktur. Förslaget innebär att ERUF inte ska stödja den typ av investeringar med undantag i de yttersta randområdena. Av samma skäl bör även regioner med permanenta eller naturbetingade nackdelar undantas, i enlighet med artikel 174 av EU:s grundtraktat. Dvs. de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet. Artikel 7; Indikatorer noterar att utformningen av output- och resultatindikatorer behöver ses över för att vara applicerbara i hela Europa.
8(1) Artikel 9; Hållbar stadsutveckling välkomnar kommissionens förslag om fortsatt fokus på hållbar stadsutveckling. Möjligheten till riktade insatser förutsätter en flexibilitet för regionerna att i programutformning definiera sina utmaningar, välja vilka målsättningar och prioriteringar som anses angelägna utifrån skilda förutsättningar och behov. Omfattningen och typen av insatser till förmån för hållbar stadsutveckling kan komma att skilja sig åt mellan de olika programområdena. Särskilda synpunkter Särskilda bestämmelser för målet om Europeiskt territoriellt samarbete, ETC (COM(2018) 374) Bilaga XXII, Artikel 9; Allokeringsmetodologi ställer sig frågande till att den föreslagna allokeringsmodellen för europeiskt territoriellt samarbete ska helt bortse glesbefolkade gränsområdens särskilda förutsättningar, där avstånd och liten befolkning skapar ett än större beroende av samarbete över gränserna. Vilket förslaget med fokus på antal som bor i gränsområdena inte fångar. Artikel 3; Komponenter inom målet europeiskt territoriellt samarbete noterar kommissionens förslag till förändringar vad gäller typer av samarbeten och program inom målet europeiskt territoriellt samarbete och vill särskilt framhålla synpunkter vad gäller förändringen av de gränsöverskridande programmen. Artikel 3.1 Havsgräns ställer sig kritisk till kommissionens förslag att de nuvarande gränsöverskridande samarbetsformerna ska begränsas till att enbart omfatta regioner med landgräns till varandra. Detta innebär i praktiken att program som Botnia Atlantica upphör i sin nuvarande form. De nuvarande gränsöverskridande programmen har skapat goda möjligheter för bilaterala projekt i mindre skala för aktörer på lokal nivå. Typen av projekt som har genomförts inom ramen för Botnia Atlantica har tydligt bidragit till visionen om ett EU nära medborgarna och är därmed en samarbetsform som engagerar och skapar trovärdighet. De programgeografier som finns i den nuvarande budgetperioden har växt fram under lång tid och har väl inarbetade samarbetsstrukturer. Större justeringar av geografin bör därför undvikas. För att värna dessa samarbeten föreslår att regeringen verkar för att den nuvarande 150 kilometersgränsen över vatten för gränsöverskridande samarbete bibehålls. Artikel 3.5 Smart Specialisering välkomnar kommissionens förslag att stärka interregionalt samarbete för innovation och det föreslagna instrumentet för smart specialisering inom hela EU. Ett tydligare fokus på smart specialisering i ett interregionalt sammanhang kan leda till en tydligare strategisk koppling mellan projekt, synergier
9(1) med andra EU-program och bättre komplementaritet och samarbete mellan regioner i hela Europa. vill även betona att det föreslagna Europeiska stadsinitiativet, som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen, inte bör utesluta ett samarbetsprogram mellan städer likt URBACT, där den lokala nivån finns företrädda i utformning av prioriteringar och i genomförandet av insatser. Artikel 4; Geografiskt tillämpningsområde för det gränsöverskridande samarbetet Kommissionen föreslår i artikel 4.2 att regioner som ligger vid sjögränser och som mellan sig har en fast förbindelse över sjögränsen också ska omfattas av det gränsöverskridande samarbetet. För att kunna överblicka vilka konsekvenser detta får för de svenska programgeografierna, behöver det klargöras vad som är att betrakta som fast förbindelse i sammanhanget. föreslår att stadigvarande färjeförbindelser med reguljärtrafik som binder ihop Europavägspunkter är att betrakta som fast förbindelse, såsom exempelvis förbindelsen över Kvarken mellan Umeå i Västerbotten och Vasa i Österbotten. Förbindelsen har prioriterats av kommissionen via Artikel 7; Geografiskt tillämpningsområde för det interregionala samarbetet och interregionala innovationsstrategierna föreslår ett tillägg, där det framgår att det interregionala samarbetet främst avser regioner och regionala innovationsmiljöer. Det är av särskild betydelse att även Storbritannien tillåts delta i det interregionala samarbetet. Artikel 9; ERUF-medel för europeiskt territoriellt samarbete är av uppfattningen att Interreg bör prioriteras inom sammanhållningspolitiken. Gränsöverskridande samarbete där regioner kommer samman för att hantera gemensamma problem eller utveckla en gemensam potential är ett av de områden i EU-samarbetet som har det största europeiska mervärdet. menar därmed att budgetanslaget för europeiskt territoriellt samarbete bör bibehållas på samma nivå som i den nuvarande budgetperioden. Artikel 9.5 Överföring mellan komponenter I artikel 9.4 framgår att varje medlemsstat får överföra högst 15% av sitt anslag för varje komponent 1, 2 och 3 från någon av dessa komponenter till en eller flera andra komponenter. Då programmen framför allt genomförs på den lokala och regionala nivån, föreslår följande tillägg i artikel 9.5: Med utga ngspunkt i de belopp som meddelats i enlighet med punkt 3 ska varje medlemsstat, efter samråd med lokala och regionala myndigheter informera kommissionen om och på vilket sätt den har utnyttjat den överföringsmöjlighet som föreskrivs i punkt 4 samt om den därav följande fördelning av dess andel mellan de Interregprogram i vilka medlemsstaten deltar.
10(1) Artikel 11; Företeckning över medel till Interregprogrammen föreslår ett tillägg i en tredje punkt där medlemsstaten också åläggs redovisa på vilket sätt den lokala och regionala nivån liksom övriga intressenter har involverats i utformningen av programmen med hänvisning till artikel 6 om partnerskap och flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna. Artikel 14 Särskilda mål för Interreg Kommissionen föreslår att Interregprogrammen utöver de föreslagna målen för regionala utvecklingsfonden också ska kunna bidra till att; Effektivisera arbetsmarknaderna och förbättra tillgången till sysselsättning av god kvalitet över gränserna. Ge snabbare och rättvisare tillgång till gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Förbättra tillgänglighet, effektivitet och anpassningsförmåga vad gäller hälso- och sjukvårdssystem. Främja social inkludering och vidta åtgärder mot fattigdom. välkomnar dessa initiativ. Samarbete i gränsområden inom områden som arbetsmarknad och hälso- och sjukvårdssamarbete kommer att ha direkt positiv effekt för medborgare i gränsområdena. Artikel 15; Tematisk koncentration välkomnar kommissionens förslag till tematiskt koncentrerade program, där fokus ska läggas på högst tre av de politiska målen för fonderna. Artikel 15.4; stödjer även den tydliga referens som görs till de makroregionala strategierna, i Sveriges fall EU:s Östersjöstrategi, som innebär att 70% av de sammanlagda anslagen ska bidra till målsättningarna i strategin. Region Västerbotten uppmanar Näringsdepartementet och Tillväxtverket att fullfölja arbetet med det nationella nätverket för genomförande av EU:s Östersjöstrategi för att säkerställa förankring och inflytande över strategins utformning från olika intressenter, framförallt lokal- och regional nivå. Artikel 19; Ändring av Interregprogram välkomnar särskilt de initiativ till ökad flexibilitet som kommissionen föreslår. Möjligheten att föra över de högst 5 procent av den ursprungliga tilldelningen för en prioritering motsvarande max 3 procent av programbudgeten till en annan prioritering inom samma Interreg-program underlättar programgenomförandet. saknar dock hänvisning till artikel 6 om partnerskap och flernivåstyre i förordningen om gemensamma bestämmelser och föreslår därför följande tillägg; Artikel 19.1; Den medlemsstat som fungerar som va rd fo r den fo rvaltande myndigheten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett
11(1) Interregprogram tillsammans med det ändrade programmet, efter samråd med lokala och regionala myndigheter i enlighet med artikel 6 om partnerskap och flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna, med uppgift. Artikel 19.5; Medlemsstaten fa r under programperioden o verfo ra ho st 5% av det ursprungliga anslaget för en prioritering, men motsvarande högst 3% av programbudgeten, till en annan prioritering inom samman Interregprogram, efter samråd med lokala och regionala myndigheter i enlighet med artikel 6 om partnerskap och flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna. Artikel 21; Lokalt ledd utveckling välkomnar att lokalt ledd utveckling också kan etableras inom Interreg över nationsgränser. Artikel 24; Småprojektfonder välkomnar öppningen för europeiska grupperingar för territoriellt samarbete att driva småprojektfonder. Artikel 45; Den förvaltande myndighetens uppgifter vill i detta sammanhang understryka betydelsen av kontaktpunkter för programsekretariateten dels på nationell nivå för de transnationella programmen som omfattar hela Sverige dels på regional nivå för de geografiskt avgränsade programmen bland potentiella stödmottagare. Med kontaktpunkter regionalt stärks också den regionala förankringen av programmen. Särskilda synpunkter Europeiska socialfonden+, ESF+ (COM(2018) 382) välkomnar EU-kommissionens förslag att delar av gleshetsallokeringen ska gå till insatser inom ESF+ och att de nordliga glesbefolkade regionerna ska undantas krav om tematisk koncentration. Detta under förutsättning att de nordliga glesbefolkade regionerna ges möjlighet till att forma ett regionalt ESF+program för att möta de särskilda behov och möjligheter som finns i de nordliga glesbefolkade områdena. Vidare är det viktigt att kopplingen mellan Europeiska Socialfonden (ESF +) som en del av sammanhållningspolitiken och den europeiska planeringsterminen blir tydlig för den politiska samordningens skull. Artikel 3, 4, 4.3 och 23; Allmänna mål och metoder för genomförandet, Särskilda mål, samt Operativa mål ställer sig bakom de Allmänna mål och metoder för genomförande som anges i Artikel 3, samt de Särskilda mål som anges i Artikel 4. stödjer även de operativa målen som anges i Artikel 23. välkomnar kommissionens förslag om att EU även fortsättningsvis avsätter öronmärkta medel till EU-gemensamma insatser inom
12(1) hälsoområdet. stödjer även de operativa målen som anges i Artikel 23. Artikel 7; Samstämmighet och inriktning på tematiska mål välkomnar Europeiska socialfondens föreslagna koppling till den sociala pelaren. För att säkerställa en flexibilitet att kunna anpassa åtgärder utifrån lokala och regionala förutsättningar och behov, föreslås följande tillägg i artikel 7.1; Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning på de åtgärder som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, med hänsyn till regionala särdrag, som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer och rättigheter som fastställs i eden europeiska pelaren för sociala rättigheter och därmed bidra till unionens mål enligt artikel 174 i EUF-fördraget att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Artikel 8; Partnerskap vill fastställa vikten av artikel 8, som handlar om Partnerskap och att medlemsstaterna säkerställer ett lämpligt deltagande för arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället när det gäller politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering som stöds av ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning. Det är av yttersta vikt att även delaktighet och inflytande från den lokala och regional nivån säkerställs. anser också att medlemsstaterna ska avsätta lämplig andel av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i varje program för kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället. Regionerna har fått regeringens uppdrag att samordna kompetensförsörjningsarbetet i respektive län och då bör även Socialfonden kopplas tydligare till det arbetet. Artikel 13; Innovativa åtgärder stödjer särskilt kommissionens förslag som innebär att medlemsstaten med ESF+ också ska uppmuntra aktiviteter för social innovation, samt aktiviteter och partnerskap som involverar offentliga myndigheter, det privata, civilsamhället och lokala aktionsgrupper inom lokalt ledda utvecklingsstrategier. Synpunkter Asyl- och migrationsfonden, Amif (COM(2018) 471) välkomnar en ökning av medlen till asyl- och migrationsfonden samt möjligheten att få stöd från sammanhållningsfonderna för integrationsinsatser på medellång och lång sikt (ESF+) då det öppnar för mer omfattande och långsiktiga satsningar samt för en bredare målgrupp. betonar vikten av att bevaka att medlen kommer lokal och regional nivå till del samt att lokala och regionala företrädare får möjlighet att påverka vilka prioriteringar som görs, samt att användningsområdena för medlen anpassas till de specifika förhållanden som råder i varje medlemsstat.
13(1) vill lyfta vikten av ett förenklat ansöknings- och återredovisningsförfarande för att medlen ska kunna stödja fler aktörers insatser såväl bland kommuner med begränsad institutionell kapacitet, och inom det civila samhället. Synpunkter Mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i gränsöverskridande sammanhang, ECBC (COM 2018) 373) delar kommissionens analys att det behövs åtgärder för att underlätta samarbete i de gränsöverskridande områdena i unionen. noterar att förslaget om mekanismen för lösning av rättsliga och administrativa problem i gränsöverskridande sammanhang är sprungen ur en informell arbetsgrupp där nordiska ministerrådet har varit aktiva. Region Västerbotten uppmanar till dialog med lokala och regionala myndigheter i gränsområdena för att hitta de mest funktionella lösningarna. anser att kommissionen bör ha en roll med att säkerställa att nationella implementeringen av EU-lagstiftningar inte skapar nya gränshinder. anser att vid användning av mekanismen krävs ett tillägg med krav på samråd med lokala och regionala myndigheter i gränsområdena i enlighet med artikel 6 om partnerskap och flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna. REGION VÄSTERBOTTEN