Djurvälfärdsrevision kyckling, slakteri och uppfödning, Litauen

Djurvälfärdsrevision kyckling, slakteri och uppfödning, Litauen Revision utfördes den 27-28 mars 2017 av Lotta Waldenstedt, AgrDr Syftet med revisionen var att följa upp ställda djurskyddskrav hos leverantör i Litauen som levererar kycklingbröstfilé till Sverige. Revisionen omfattade både uppfödning och slakt. 1. Revisionens genomförande: Revisionen omfattade: ü En omfattande inspektion av djur och djurutrymme, lastning, transport och hantering av djuren fram till avlivning på slakteriet för att vederlägga om ställda krav var uppfyllda. ü Dokumentrevision av relevanta dokument och journaler etc. ü Intervjuer med personal som var ansvariga för de olika områdena. Den första dagen startade med ett kortare möte med representanter för företaget. Förutom en presentation av deltagarna gjordes programmet för dagarna upp. Därefter utfördes revisionen av stallarna och djuren. Det fanns 50 kycklinghus på anläggningen (på ca 950 kvm styck), vilken är belägen i anslutning till slakteriet (< 500m) En noggrann inspektion gjordes i ett av husen med slaktfärdiga kycklingar. Dokument och stalldata etc. gicks igenom för alla hus på anläggningen. Följande dag gjordes först en inspektion av insamling och lastning av djuren inför slakt. Djuren transporterades därefter ca 20 min från stall till slakteri och en transport följdes även under detta moment. Därefter inspekterades avlastning, upphängning, bedövning och avblodning på slakteriet. För att kontrollera bedövningen plockades 5 kycklingar av från linjen och bedövningen kontrollerades genom att titta på närvaro av vissa reflexer hos fåglarna, vilket kan tyda på medvetande. En omfattande genomgång av relevanta dokument, procedurer och resultat från företagets interna kvalitetsarbete och myndighetskontroller gjordes. Som avslutning på revisionen hölls ett gemensamt möte med företagsrepresentanter där revisionsresultaten gicks igenom och mindre detaljer förtydligades. 2. Reviderade kriterier Revisionen omfattade följande kriterier enligt avtalat ramavtal: ü Antibiotika (MSR-10416) ü Transport av djur till slakt (MSR-10417) ü Slaktmetod (MSR-10418) Efter granskad leverantörs godkännande reviderades även efterlevnad av den EU-gemensamma lagstiftningen avseende: ü Salmonella (MSR-10415) ü Beläggningsgrad (MSR-10419) ü Information om ursprung (MSR-10805) ü Vattenhalt (MSR-10421) ü Rådets direktiv 2007/43/EG om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar

3. Resultat Kriterier Kommentarer 1. Slaktmetod (MSR-10418) 1.1 Kött ska komma från djur som varit helt bedövat när avblodning sker och helt medvetslöst fram till dess att döden inträder oavsett bedövningsmetod. Fem kycklingar togs av från slaktlinjen efter vattenbadet och bedövningen bedömdes. Alla fåglar var vid medvetande inom 45-90 sekunder. En av fåglarna visade ögonreflexer innan 45 sek. Tiden mellan bedövning och avblodning var ca 5 sek. 1.2 Vid elektrisk bedövning skall strömnivåerna minst uppfylla kraven i EUförordningen 1099/2009/EG om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning Värdena för Volt, Hertz och Ampere avlästes varannan timme under slakt, samt innan varje flock. Bedövningen uppfyllde kraven för värden ställda i EU-förordningen 1099/2009/EG 375Hz, 120 ma per kyckling (mätare avläst vid revisionen) 2. Salmonella (MSR-10415) Salmonella provtogs i uppfödningen 2-3 veckor innan slakt av företagets veterinär. (Även en officiell veterinär provtog ca 10% av flockarna.) Officiellt beslut om destruering eller upphettning vid positiva prov. 2.1 Alla produkter skall vara fria från salmonella, alla serotyper Salmonella provtogs i slakteriet på halsskinn enligt EU förordning 200/2012). Produkter provtogs enligt kraven i (EG) 1688/2005: (prover på bröstkött varje dag, andra produkter i andra intervall beroende på sändningens storlek). 2.2. Provtagning enligt förordning (EG) 1688/2005 ska utföras för varje sändning och varje sändning ska åtföljas av ett salmonelladokument. Det företag som tar emot en sändning i Sverige och delar upp eller lagrar den ska vara angivet som mottagare på handelsdokumentet och utföra kontroll av salmonelladokument enligt förordning (EG) 1688/2005/LIVSFS 2005:22 - ej kontrollerat vid revisionen. 3. Antibiotikaförskrivning (MSR-10416) Antibiotika ska inte användas i tillväxtbefrämjande syfte. Antibiotika får endast användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. Dokumenterade rutiner för antibiotikaanvändning ska finnas på produktionsnivå. Dokumentation ska vara tillgänglig vid förfrågan. Den reviderade flocken var behandlad tre gånger enligt veterinär behandlingsjournal. Kycklingarna var diagnosticerade med gulsäcksinflammation och enterit (tarminflammation). Erfoderlig karenstid hölls (3 dgr innan slakt för de använda preparaten). Reviderade dokument visade att detta var en vanlig behandlingsfrekvens i flockarna, även om det givetvis förekom en viss variation. 4. Transport av djur till slakt (MSR-10417)

4.1 Djuret ska max ha transporterats 8 timmar till slakt och max 12 timmar nattetid för fjäderfä. Kycklinguppfödningen som reviderades låg på samma anläggning som slakteriet. Längsta transportsträcka för externa uppfödare var 150 km. Djuren lastades för hand. Två arbetsgrupper alternerade mellan att lasta en 8 lådor och sedan vila medan den andra gruppen lastade. Allt gick mycket lugnt till. Transporten till slakteriet tog mindre än 15 minuter. 5. Beläggningsgrad (MSR-10419) Kyckling ska komma från djur som fötts upp på en anläggning där beläggningsgraden varit max 36kg/m2. Rengöring ska ha skett mellan djuromgångarna. Beläggningsgraden var mellan 39-42 kg per kvadratmeter i enlighet med Rådets direktiv 2007/43/EG. Officiellt godkännande av statlig inspektör beroende på dödlighet i de senaste 7 flockarna (enligt kraven i direktivet). För närvarande var 78% (43 av 56 flockar) godkända för 42 42 kg per kvadratmeter. Rengöring och desinficering skedde mellan varje flock. 6. Information om ursprung enkla produkter (MSR-10805) 6.1 För icke-sammansatta produkter som består av endast en råvara, oblandad eller blandad med smakämnen, tillsatser eller liknande, ska följande skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan: Ej applicerbart vid revisionen då denna omfattade en anläggning och förhållandena på denna. I vilket land djuret är fött/kläckt, uppfött, slaktat och förädlat Denna dokumentation bör finnas hos importör. 7. Ej näbbtrimning (MSR-10420) Kyckling ska komma från djur vars näbb inte förändrats vid uppfödningen, t.ex. genom trimning. Ingen avelsgård besöktes. Muntlig uppgift att detta inte gjordes på föräldradjuren, men inte kontrollerat. Detta gäller även föräldragenerationen. 8. Vatten-innehåll (MSR-10421) 8.1 I produkten ska ej tillsatt vattenhalt överstiga 15,0 % av vikt före tillsats. Enligt reviderade dokument: injektion med 10% vatten och 1% saltlösning. Mängden kontrollerades dagligen av företaget genom vägning av produkterna före och efter injektion. 8.2 Tillförd mängd marinad/saltlake ska deklareras för samtliga produkter, d.v.s. rena Ej kontrollerat. (Kan ske genom dokumentkontroll vid paketering/försäljning av de slutliga produkterna)

Efterlevnad av Rådets direktiv 2007/43/EG om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar: Kriterium Artikel 4 Utbildning och handledning av personer som hanterar kycklingar Medlemsstaterna skall se till att djurhållare som är fysiska personer har fått tillräckliga kunskaper för att utföra sitt arbete och att lämplig utbildning finns att tillgå. Kommentarer Regelbunden utbildning av personalen gjordes av företagets veterinär och tekniker. Medlemsstaterna skall se till att det finns ett system för att kontrollera och godkänna sådan utbildning. Djurhållaren skall inneha ett intyg som erkänns av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten, och som styrker att djurhållaren fullgjort sådan utbildning eller har förvärvat likvärdiga kunskaper Krav som skall tillämpas på anläggningar (relevanta krav utvalda) Enligt muntlig uppgift var detta utbildningssätt godkänt av statlig inspektör. Full revision utfördes i hus #26 (av 50) på anläggningen, snabb överblick gjordes i några andra hus som alla var likadana Generella krav: Dricksvattenanordningar: Anordningar för dricksvatten skall placeras och underhållas på ett sådant sätt att spill minimeras. Utfodring: Foder skall antingen ständigt finnas tillgängligt eller tilldelas genom måltidsutfodring och det får tas bort från kycklingarna tidigast 12 timmar före beräknad slakttidpunkt. Strö. Alla kycklingar skall ständigt ha tillgång till strö som är torrt och luckert på ytan. Ventilation och uppvärmning. Ventilationen skall ha tillräcklig kapacitet så att alltför höga temperaturer undviks och skall vid behov kombineras med uppvärmningssystem för att avlägsna överskottsfuktighet. 5 linjer nipplar, 4 linjer foderkoppar. Tillräckligt och jämnt fördelat Antalet dokumenterat för varje hus. Tillbakahållningstid 7 timmar innan lastning Torvströ, fläckvis dålig ströbädd men inom gränsen för det normala Gasvärmare -kapacitet dokumenterat Buller. Ljudnivån skall hållas så låg som möjligt. Ventilationsfläktar, utfodringsanläggningar eller annan utrustning skall konstrueras, installeras, drivas och underhållas på ett sådant sätt att de bullrar så lite som möjligt. Belysning. Samtliga byggnader skall ha belysning över minst 80 % av den tillgängliga arean på minst 20 lux Inget överdrivet buller från utrustningen Uppmätt: varierade mellan 16-35 lux

Inom sju dagar från det att kycklingarna sätts in i byggnaden och till och med tre dagar före planerad slakt måste belysningen följa en 24-timmarsrytm som omfattar mörkerperioder på totalt minst 6 timmar med åtminstone en sammanhängande mörkerperiod på minst 4 timmar, exklusive dimningsperioderna. Inspektion. Alla kycklingar i anläggningen måste inspekteras minst två gånger om dagen. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid tecken som tyder på en sänkt välbefinnande- och/eller djurhälsonivå. Kycklingar som är allvarligt skadade eller visar tydliga tecken på ohälsa, t.ex. de som har svårigheter att gå, har svår ascites eller allvarliga missbildningar och som troligen lider, skall få adekvat behandling eller omedelbart avlivas. En veterinär skall kontaktas vid behov. 1a veckan: 1 t mörkt, från 7-38 dgr: 2+4 timmar mörkt, innan slakt 1 timma mörkt Kontrollerades 3 gånger per dag (inklusive en gång på natten då temperaturen kontrollerades). Journaler för temperatur, döda kycklingar, gasanvändning och vattenkonsumtion. Bra gallring vid besöket. Företagets veterinär ständigt tillgänglig. Rengöring. De delar av byggnaderna, utrustningen eller redskapen som kommer i kontakt med kycklingarna skall rengöras grundligt och desinficeras efter varje definitiv utlastning innan en ny flock placeras i stallet. Efter definitiv utlastning av ett stall skall allt strö avlägsnas och rent strö läggas ut. Husen rengjordes och desinficerades mellan varje flock, varefter de stod tomma ca 12-14 dagar innan nästa flock sattes in. Mellan flockarna provtogs (swab-test) ca 80% av de tomma husen för salmonella. Nytt strö för varje omgång. Ägaren eller djurhållaren skall föra en journal över varje stall i en anläggning med uppgifter om: a) antal insatta kycklingar, b) tillgänglig area, (uppgifter stämde med den uppmätta ytan vid revisionen) c) kycklingens hybrid eller ras, om denna är känd, d) antalet fåglar som påträffas döda vid varje kontroll, med angivande av orsaker om dessa är kända, samt antalet fåglar som avlivats med angivande av orsaken till detta, Operativa ingrepp. Alla operativa ingrepp som utförs av andra skäl än terapeutiska och diagnostiska och som leder till att en del av kroppen som har känsel skadas eller tas bort eller att benstrukturen förändras är förbjudna. Inte aktuellt för kycklingar Ålder och vikt vid slakt

Krav för användning av högre beläggningsgrader: En beläggningsgrad som överstiger 33 kg/m2 levande vikt: Ägaren eller djurhållaren skall meddela den behöriga myndigheten sin avsikt att tillämpa en beläggningsgrad som överstiger 33 kg/m2 levande vikt. Han skall ange den exakta siffran och underrätta den behöriga myndigheten om varje ändring av beläggningsgraden minst 15 dagar innan flocken sätts in i stallet. System för detta fanns Ägaren eller djurhållaren skall ha en sammanställd dokumentation som i detalj beskriver produktionssystemen och hålla denna tillgänglig i stallet. Den skall i synnerhet innehålla information om tekniska detaljer avseende stallet och dess utrustning, exempelvis a) en ritning över stallet med uppgift om storleken på de areor där kycklingarna hålls, b) ventilations- och i förekommande fall kyl- och uppvärmningssystem och deras placering, samt en ventilationsplan som anger parametrar för luftkvaliteten, såsom luftens flöde, hastighet och temperatur, c) larmsystem och reservelverk eller motsvarande för det fall att någon automatiserad eller mekanisk utrustning som är nödvändig för djurens hälsa och välbefinnande upphör att fungera, Alarm fanns för temperatur och elavbrott, genom ljudoch ljussignal. En person ständigt närvarande på anläggningen. d) typ av golv och vilket strö som normalt används. Betonggolv med torvströ Krav på anläggningarna kontroll av miljöfaktorer: a) ägaren eller djurhållaren skall se till att varje stall i en anläggning är försett med ventilations- och vid behov värme och kylsystem som är utformade och sköts på ett sådant sätt att Mekanisk ventilation Gasvärmare b) ammoniakhalten (NH3) inte överstiger 20 ppm och att koldioxidhalten (CO2) inte överstiger 3 000 ppm uppmätt i höjd med kycklingarnas huvud, Uppmätt på 8 ställen i huset: medel NH3: 18 ppm (variation 11-46) medel CO2: 1 800 ppm (variation 1 400-2 400) c) inomhustemperaturen inte överstiger utomhustemperaturen med mer än 3 C när utomhustemperaturen är högre än 30 C i skuggan, och att Mätare i stallet: 21.1 C (utomhustemperatur ca 8 C)

Krav för beläggning mellan 33 och 42 kg per kvadratmeter: Under överinseende av den officiella veterinären skall dessa uppgifter liksom antalet vid ankomsten döda kycklingar registreras, med uppgift om anläggning och stall inom anläggningen. Det skall kontrolleras huruvida uppgifterna och den kumulativa dagliga dödligheten är trovärdiga med hänsyn till antalet slaktade kycklingar och antalet vid ankomsten till slakteriet döda kycklingar. Inspektion efter slakt: I samband med de kontroller som utförs enligt förordning (EG) nr 854/2004 skall den officiella veterinären utvärdera resultaten av inspektionen efter slakt för att identifiera andra möjliga tecken på dåligt välbefinnande, t.ex. onormala nivåer av kontaktdermatit, parasiter och systemiska sjukdomar på anläggningen eller i stallenheten på ursprungsanläggningen. Kontrollerades och dokumenterades av officiell veterinär och företagsanställd. Resultaten kommunicerades till ansvarig för uppfödningen samt till de externa uppfödarna. Resultaten påverkade avräkningspriserna till uppfödarna. Hos minst sju flockar efter varandra i ett stall som kontrollerats skall den kumulativa dagliga dödligheten vara lägre än 1 % + 0,06 % multiplicerat med flockens slaktålder räknat i dagar. Beläggningsgraden var mellan 39-42 kg per kvadratmeter i enlighet med kraven i direktivet. Officiellt godkännande av statlig inspektör beroende på dödlighet i de senaste 7 flockarna. För närvarande var 78% (43 av 56 flockar) godkända för 42 42 kg per kvadratmeter. Rengöring och desinficering skedde mellan varje flock.

4. Sammanfattning Följande punkt avvek från de ställda kraven: ü Kyckling ska komma från djur som fötts upp på en anläggning där beläggningsgraden varit max 36kg per kvadratmeter. Revisionen visade att beläggningsgraden konsekvent låg mellan 39-42 kg per kvadratmeter. För övriga punkter noterades inga allvarliga avvikelser. Övriga kommentarer: Det förekom en regelbunden användning av antibiotika till kycklingarna. Enligt de reviderade kriterierna får antibiotika endast användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat, och dokumenterade rutiner för antibiotikaanvändning ska finnas på produktionsnivå. Detta krav uppfylldes, men jämfört med svenska förhållanden och tankesätt är detta en kraftig överanvändning av antibiotika inom kycklinguppfödningen. Det skall även noteras att den globala diskussion som förs angående antibiotikaresistens inte har någon koppling till karenstider, dvs om det kan finnas rester av antibiotikan i köttet, utan handlar om bakteriers förmåga att bygga upp resistens mot antibiotika använd inom humansjukvården med risk att vi inom en snar framtid kommer stå utan effektiv behandling vid vanligt förekommande bakterieinfektioner. Upphandlarens krav var enligt uppgift inte helt kända för företaget. Företaget var mycket tillmötesgående vid revisionen och tillhandahöll all efterfrågad information samt var även mycket hjälpsamma med alla praktiska arrangemang. Uppsala i maj 2017 Lotta Waldenstedt