Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå SKOTTSTÄLLNING AV ÖVNINGSVAPEN TILL GRANATGEVÄR CARL GUSTAF Triumf Elshani Maskiningenjörsprogrammet 180 högskolepoäng Örebro vårterminen 2013 Examinator: Johan Kjellander Zeroing of Sub Caliber Adapters for 84 mm RCL Carl Gustaf Örebro universitet Örebro University Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden
Förord Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och utfördes vårterminen 2013 som avslutande projekt på maskiningenjörsprogrammet vid Örebro Universitet. Arbetet har utförts på Saab Dynamics i Karlskoga Ett speciellt tack riktas till: Mats Persson, handledare Saab Dynamics, Karlskoga Jon Eriksson, Sektionschef på ORTMT Fredrik Thuvander, handledare Örebro universitet Dessutom ett stor tack till alla på sektion ORTMT och Petri Moilanen och Jonas Asklund på monteringen som har varit väldigt hjälpsamma. 2
Sammanfattning Detta 15 poängs examensarbete är utfört på Saab Dynamics AB i Karlskoga. Företaget tillverkar försvarsmateriel avsedd för svenska försvaret och för export. Uppgiften bestod av att kartlägga nuvarande skottställningsrutiner för övningsvapen till 84 mm granatgevär Carl Gustaf samt att granska noggrannheten på verktygen som används idag för ensning. Genomförda mätningar visar att några av verktygen har bra noggrannhet för övningsvapen 20 mm, medan andra inte är lika bra. Verktyget för ensning av övningsvapen 7.62 mm har inte tillräckligt bra noggrannhet. Med lämpligt utförande kan man tillverka verktyg som ger god ensningsnoggrannhet för övningsvapnen. 3
Abstract This 15 point thesis is carried out at Saab Dynamics AB in Karlskoga. The company produces defense material aimed at the Swedish market and for export. The task was to make a survey of the current zeroing procedure for Sub Caliber Adapter for 84 mm recoilless rifle Carl Gustaf, and to examine the accuracy of the tools used today for zeroing. Measurements performed show that some of the tools has good accuracy for zeroing of Sub Caliber Adapter 20 mm withe other tools are not so good. The accuracy for zeroing of Sub Caliber Adapter 7.62 mm is not sufficient With a suitable design it is possible to produce tools with good accuracy for zeroing of Sub Caliber Adapters. 4
Innehållsförteckning 1. Förord...... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Abstract.... 4 4. Bilagor.7 5. Företaget....8 6. Inledning..9 6.1. Bakgrund.... 9 6.2. Uppdragsbeskrivning.. 9 6.3. Mål. 9 6.4. Förstudie.....9 6.5. Saabs infranät och dokumentresearch...10 6.6. Monteringslokalen.....10 7. Metod, Verktyg...11 7.1. Interna sidor...11 7.2. Word..11 7.3. Powerpoint. 11 8. Carl Gustaf M3.. 12 9. Sub Calibre/ Övningsvapen.. 14 9.1 Sub- calibre adapter 553B (7.62 mm).. 15 9.2 Sub-calibre adapter (20 mm)...17 10. Princip för skjutning med huvudvapen och övningsvapen.... 18 11. Skottställning.. 21 12.Utrustningar för ensning... 20 12.1 Mynningskikare med O-ring...21 12.1.1 Analys 22 12.2 Mynningskikare (Miloptik)...24 12.2.1 Analys...26 12.3 Patronlägeslaser.28 12.3.1 Analys... 29 12.4 Eldrörslaser (84 mm). 31 5
12.4.1 Analys 32 12.5.1 Eldrörslaser (20mm)... 33 12.5.2 Analys. 34 12.6 Eldrörslaser i patronläget (7,62mm).35 12.6.1 Analys....36 13 Summering av mätningar...38 14 Jämför med krav..38 15 Slutsats. 41 16 Referenser 44 6
Bilagor Mätningar 10 meter Bilaga 1 Träffpunkterna i kordinatsystem Bilaga 2 (Värdena är omräknade för att visa hur eventuella träffbilden skulle kunna se ut på 300m genom ensning. Provskjutningen genomförs på 300 m) 7
5. Företaget Saab Dynamics AB bildades år 2000, och det är därmed ett relativt ungt företag, men med anor som sträcker sig tillbaks till 1600-talet. De har under 350 år utvecklas från en rad olika bolag till det högteknologiska företag det är idag. Saab Dynamics har två stycken stora affärsområden; missilsystem samt understödsvapen för kort räckvidd, och är inom detta område huvudleverantör till den svenska försvarsmakten. Saab Bofors Dynamics finns på ett antal orter. Förutom Karlskoga där huvudkontoret ligger, finns företaget även i Stockholm, Linköping samt Göteborg. Antalet anställda uppges vara ca 1460, varav ca 200 på Björkborn industriområde i Karlskoga där examensarbetet utfördes. 8
6. Inledning 6.1 Bakgrund Carl Gustaf M3 är ett granatgevär som Saab Dynamics tillverkar. Det är omladdningsbart och eld kan avges med olika typer av ammunition. Riktmedlen, öppna riktmedel och optiska riktmedel finns på vapnet. Då den tillverkade ammunitionen är dyr för att använda till övning, finns övningsvapen i olika kalibrar. Till M3 använder man övningsvapen med kaliber 20 mm och övningsvapen med kaliber 7.62mm. 6.2 Uppdragsbeskrivning Uppdraget från Saab Bofors Dynamics var att se över rutiner för skottställning av Carl Gustaf granatgevär M3 och dess övningsvapen med kaliber 7.62 samt 20mm genom att: Kartlägga nuvarande skottställningsrutiner och respektive noggrannhet Kartlägga nu använda utrustningar för skottställning både optiska och med laserpekare. Jämföra med noggrannhet som specifikationen kräver. Eventuellt komma med förslag på förbättringar, 6.3 Mål för examensarbetet Målet för examensarbetet är att undersöka noggrannheten på de ensningsmoment som används och jämföra med kraven på noggrannheten enligt övningsvapnets kravspecifikation. 6.4 Förstudie Inledande möte med handledare Mats Persson på hans kontor. Han förklarade verksamheten och de olika delarna som kommer att ingå i mitt projekt. Mats ger mig en grund för att förstå vad Carl Gustaf (granatgevär) M3 och dess övningsvapen är. Jag får även följa med till skjutfältet och se hur provskjutning med 20 mm övningsvapen går till och hur utrustningen vid skjutning med övningsvapnet används i verkligheten. Jag får se hur man gör en ensning ute på skjutfältet och se och jämföra träffbilderna. 9
6.5 Saabs infranät och dokumentresearch Jag får genom interna sidor tillgång till bruksanvisningar, ritningar och olika dokument. Jag har fått fram mycket information som har kommit till användning i mitt examensarbete. Jag har till exempel kunnat granska ritningar för att förstå hur de olika vapnen är konstruerade. 6.6 Monteringslokalen Jag har i praktiken haft fri tillgång till monteringslokalen där jag har varit ganska mycket. Där kunde jag genom tillgång till alla utrustningar prova dem på olika sätt och även fråga och diskutera saker med montörerna. Det har gjort att jag har fått en bra bild av ensningsrutinerna. 10
7 Metoder, Verktyg 7.1 Interna sidor Jag har haft tillgång till det interna nätet och har kunnat leta fram information, beskrivningar samt ritningar för att förstå vissa konstruktioner lättare. De data som jag tagit del av från de olika interna sidorna har varit mycket användbara. Det har underlättat min förståelse då jag inte har behövt fråga lika mycket samt att det har underlättat mitt arbete och att göra mina tester. 7.2 Word Jag har använt Microsoft Word som ordbehandlingsprogram för att skapa och sammanställa denna rapport. 7.3 PowerPoint Till presentationen valde jag Microsoft PowerPoint för att jag har tidigare erfarenheter med denna programvara. PowerPoint fungerar så att slides läggs upp i form av redigerbara bilder som sedan kan spelas upp som ett bildspel vid presentationen. 11
8. Carl-Gustaf M3 Carl Gustaf M3 84 mm är ett bakladdat vapen som avfyras med en slagtändhatt. Vapnet är rekylfritt då krutgaserna blåser bakåt genom dysan så att rekylkraften utjämnas. Detta vapen är effektivt för att det är relativt lätt och kan avfyras allt från en stående till en liggande position. På geväret sitter ett kikarsikte samt öppna riktmedlet. Vid laddning förs patronen in bakifrån i patronläget så att styrklacken på vapnet passar in i ett urtag som finns i patronhylsans fläns. På så vis kommer patronens tändhatt mitt för vapnets tändspets. Utvändigt har eldröret fästklackar för underbeslag med avfyrningsmekanism. Framför siktfoten sitter ett fäste för riktinstrument. Carl Gustaf M3 1. Huvudvapen med bärhandtag 2. Slutstycke 3. Låsbygelhandtag 4. Avfyrningsmekanism 5. Handtag fram 6. Stöd för kinden 7. Axelstöd 8. Benstöd 9. Kikarsikte 10. Fäste för stödben 11. Främre sikte 12. Bakre sikte 13. Siktfäste Bild 1 Huvudvapnet detaljerat Bild 2 Kikarsiktet till huvudvapnet Kikare 1. Sidjusteringsratt 2. Höjdjusteringsratt 3. Kikarsikte 4. Fäste 5. Avståndsinställningsringsratt 12
Bild 3 Slutstycket öppet.. Bild 4 Detta är en demonstration på hur det ser ut när man ska änvända vapnet. Man ska alltid vara två personer, en som håller i vapnet och ska avfyra och en person som laddar och håller koll bakåt. Laddaren låser slutstycket med låsbygeln och ger klartecken till skytten att riskområdet bakåt är fritt. Skytten riktar och avfyrer vapnet. 13
9. Sub Calibre adapter/ Övningsvapen Övningsvapnen är avsedda för skjut och stridsutbildningar. Handgreppen vid laddning och avfyring av granatgeväret är i stort sett detsamma som vid skjutning med skarp ammunition. Övningsvapnen är omladdningsbara. Bild 5 Övningsvapen Sub calibre adapter 20 mm Bild 6 Huvudvapen, granatgevär Carl Gustaf M3 Bild 7 Övningsvapen Sub-calibre adapter 7.62 mm 14
9.1 Sub-Calibre Adapter 553B Sub Caliber Adaptern 553B är ett övningssvapen 7.62 mm för 84 mm Carl Gustaf (M3). Övningsadaptern har mått som ett 84 mm skott och laddas i huvudvapnet på samma sätt. Det laddas med ett skott i taget av finkalibrig ammunition och en tändhatt. Om man vill kan man också ladda med en gasutblåsningladdning för att få en mer realistik effekt. Bild 8 På bilden ser ni de olika delarna i Sub-Calibre Adapter 553B. 1. Gasutblåsningsladdningen 2. Slutstycker(laddad med 7.62mm ammunition) 3. Sub-Caliber Adapter 4. Tändhatt 5. Justeringsskruvar för ensning 15
Bild 9 Hammaren påverkas av gastrycket från tändhatten. 1. Slagstift 2. Tändhatt 3. Hammare Bild 10 Hammaren träffar i sin tur slagstiftet till själva patronen och till gasutblåsningsladdningen. 1. 7.62 mm ammunition 2. Slagstift 3. Hammare 4. Slagstift 5. Gasutblåsningsladdningen 16
9.2 Sub-Calibre Adapter 20 mm Sub-Calibre Adaptern 20 mm är ett övningsvapen för huvudvapnet Carl Gustaf M3. Även detta övningsvapen har mått som ett vanligt skott. Det laddas med lite grövre ammunition och en tändhatt. Bild 11 Vapnets slagstift träffar tändhatten, den gasstråle den skapar strömmar ner i kanalen till en försvagning i patronhylsan. Gasströmmen bryter igenom hylsan så att skottet avfyras. Bild 12 20 mm sub calibre adapter 1. Slagstift huvudvapnet 2. Tändhatt 3. 20 mm ammunition 1. Låsnings skruv 2. Noskon 3. Justeringsskruvar för ensning 4. Främre eldrörsfäste 5. Eldrör 6. skyddshölje 7. Bakstycke 8. Gastrycks kanal 9. Läge för tändhatt 10. Gänga för dysskruv 11. Dysskruv Bild 13 Sprängskiss20 mm Sub Calibre adapter 17
10. Princip för skjutning med huvudvapen och övningsvapen Kikarsiktet till huvudvapnet är utrustad med en ratt där avståndet till målet ställs in (se position 5 i bild 2) vid större avstånd vinklas siktet mer nedåt. När skytten riktar mot målet skjuts granaten ut i en större vinkel mot marken än siktlinjens vinkel mot marken. Max elevation kan vara upp till ca 10 grader. Ammunitionen har olika banor beroende på bl.a. utgångshastigheten ur vapnet, skytten skall alltid sikta på målet eftersom avståndsinställningen på ratten ger rätt elevation. Olika granater kräver att man ställer ratten på olika sätt. Övningsammunitionens bana liknar banan för en viss granat. Övningsammunitionen följer i princip banan som för en viss granat gör. Men i praktiken finns viss avvikelse, beroende på skillnader i diameter och rotationshastighet. Centrumlinjen för övningsvapnets eldrör ska därför i princip ensas till centrumlinjen för huvudvapens eldrör. Man skottställer och/eller skjuter in övningsvapnet före leverans. I principen ska ett skottställt övningsvapen träffa mitt i prick på den tavla man skjuter på. I praktiken har olika ammunitionspartier av övningsammunition lite olika utgångshastighet inom vissa gränser. Därför kan träffpunkten på tavlan variera i höjdled. Vid det aktuella skjuttillfället kan skytten därför behöva ensa om vapnet till det aktuella ammunitionspartiet eller välja att ställa in ratten för ett kortare eller längre skjutavstånd. Det är mycket vanligt att skytten ensar om huvudvapnets skottställning mellan sikte och eldrör för att anpassa till sitt eget läge för ögat mot siktet. Oavsett denna skottställning kommer övningsvapnets eldrör alltid att vara ensat till huvudvapnets eldrör. 18
Bild 14 Bilden visar schematisk riktlinje och projektilbana när man har skruvat på ratten för att ställa in ett längre skjutavstånd. Kikaren vrids ner och vapnet höjs. 19
11. Skottställning Vid skottställning lägger man vapnet på ett stativ som pekar mot en tavla som hänger 10 meter bort. Man pekar in stativet så att huvudvapnet pekar mot mittpunkten på skottställningstavlan. Övningsvapnets eldrör ska ha justeras så att dess centrumlinje pekar mot samma mittpunkt. Ensningen görs genom att använda olika utrustningar. Justeringen av eldröret görs genom att skruva på justeringsskruvarna längst fram på eldröret i övningsvapnet. Skruvarna är åtkomliga genom hål i eldröret på huvudvapnet (Dessa hål finns inte på ett skarpt vapen). Bild 15 Stativ med huvudvapen. Bild 16 Huvudvapen inställt mot tavlan mot avståndet 10 m. 20
12. Utrustningar för ensning 12.1 Patronlägeskikare med O-ring Patronlägeskikaren stoppas in i patronläget. Centrumlinjen på patronlägeskikaren antas vara parallell med huvudvapnets centrumlinje. Bild 17 Patronlägesskikaren med O-ring. Bild 18 Patronlägeskikaren i 84 mm vapnet. 21
12.1.1 Analys patronlägeskikare med O-ring Detta instrument kan betraktas som en stor kikare i form av ett rör. Detta verktyg är konstruerat som en kikare så man tittar in i bakänden och riktar vapnet efter det. Patronlägeskikaren är utrustad med en O-ring så att den ska få bättre passform i huvudvapnet. O- ringen är rörlig och hamnar inte på samma ställe vid olika tillfällen. Därför är centrumlinjesläget osäkert. För att få en hel och bra bild så är den som ska ensa vapnet tvungen att prova sig fram för att försöka hitta ett lämpligt avstånd mellan ögat och kikarglaset. Då alla människor är olika så kommer detta variera från person till person. Genom att testa olika avstånd mellan ögat och kikarglaset ser man punkter på måltavlan som sedan kan mätas. Vi har en variation på +- 12.5 mm eller +-1.25 mrad. Ett litet test görs då man väljer att sätta o-ringen snett och trycker i kickaren i röret för att se om det blir någon skillnad. Genom att då titta i kikaren och höfta och ha olika avsånd på huvudet från kikaren fås andra träffpunkter på tavlan. Genom mätningen fås en variationen på punkterna från mittpunkten,variera med 17.5 mm, 1.75 mrad åt olika hål. 22
Bild 19 Bilden visar tavlan som man använder för att ställa in vapnen. De svarta punkterna visar var mittpunkten på kikaren hamnar när man bara tar kikaren och för in den och höftar när man tittar i den. De röda punktern visar variationen på träffbilden när man sätter o-ringen snett och höftar. 23
12.2 Mynningskikare (Miloptik) Mynningskikaren sitter på en stång som förs in i eldröret. Stången ska ha mycket god passning till eldröret utan glapp. I kikaren finns ett kors som man ställer in mot målet. Bild 20 Mynningskikare med stång för 84 mm eldrör. Bild 21 Bilden visar hur man använder mynningskikaren. 24
Graderad streckplatta Stång Huvudvapen Måltavla Mynningskikare Spegel Övningsvapen Bild 22 Bilden visar en mer detaljerad bild på hur mynningskikaren andvänds. Man för in stången i eldröret och tittar in i mynningskikaren och i mynningskikaren finns en graderad streckplatta så att man kan mäta vinkelavikelsen mellan eldrör och måltavla. 25
12.2.1 Analys: Även här finns problemet att man får olika resultat beroende på hur man tittar i kikaren.variationen är då bara ca +- 2mm eller +- 0.2mrad. Ett problem som kan uppstå och medföra fel i ensningen är att om man inte för in verktyget ända in så att mynningskikaren är vi huvudvapnets kant sjunker korset i kikaren på målet ca 1mrad. Stången i detta fall ett rör undersöktes genom mätning. Genom olika mätningar visade det sig att röret är böjt på två ställen och böjningen ligger på ca 0.005 mm. Varför påverkar inte böjningen resultatet när stången är helt inkförd. Böjningarna ligger så att när man för in stången hela vägen i eldrörert så tar utböjningarna ut varandra och man får ett bra resultat. Om man inte för stången ända in visar sig utböjningnen som ett fel i träffbilden. Genom att mäta röret kan man se om måttfel kan bidra till fel i ensningen. Måttet på rörets minst slitna del är ca 19.995-19.997 medan måttet på den mest slitna delen ligger på 19.982-19.987. Röret är allt för slitet vilket inte är så konstigt eftersom det andvänds under en längre tid. Kommentar Detta verktyg verkar pålitligt. Genom att försöka lyfta den lite lätt i röret samt genom att snurra på den så kan jag lätt konstatera ett den visar rörets riktning samt att det inte finns något glapp. Trotts att det är både krokigt Bild 23 Att korset sjunker på måltavlan när man inte har stången helt införd i huvudvapnet beror på att den är böjd. 26
Bild 24 Träffbilden på de olika försöken. Bild 25 Bilden visar hur punkten sjunker 12 mm, 1.2 mrad från mittpunkten när mynningskikaren inte ligger helt intill huvudvapnets kant. 27
12.3 Patronlägeslaser (84mm) Detta är en egen utrustning som har tagits fram för att göra ensingen enklare och mer exakt genomförd med patronlägeskikaren med o-ring. Verktyget består av två delar, en cylinder med en inbyggd laser som man stoppar in längst bak i patronläget och ett plastlock med ett hål i centrum som stoppas in längst fram i eldröret. På bilderna ses verktygets två delar, samt hur det ser ut när de är monterade på vapnet. Bild 26 Patronlägeslaser med främre lock. Bild 27 Patronlägeslaser i huvudvapnet. Bild 28 Främre locket isatt i huvudvapnet. 28
12.3.1 Analys: Tanken med detta verktyg är att det ska justeras så att laserstrålen passerar centrumhålet på främre lock. Det visar sig att injusteringen av laserstrålen flyttar ljuskällan från centrum. Därför passerar laserstrålen genom hålet men den är inte parallell med eldrörets centrumlinje. Patronlägeslasern sitter heller inte så bra i patronläget så man måste alltid trycka in den i rätt läge för att man ska få en synlig punkt på tavlan. Detta syns om man roterar på lasern. Genom att trycka med fingret på olika delar på patronlägeslaserns yta så varierar laserpunktens träffläge. Kommentar: Detta är en liknande lösning som man ibland använder på jaktvapen,dvs patronlägeslaser. Av egen erfarenhet vet jag att patronlägeslasrar inte är pålitliga. De visar inte det man egentligen vill veta. Det man vill veta är var kula kommer träffa och det som styr det är hur sista delen av pipan inte hur patronläget pekar. Detta verktyg annvänds inte längre för ensning. Bild 29 Bilden visar hur laserpunkten flyttas beroende på var man trycker på patronlägeslasern. 29
Bild 30Träffbilden visar hur laserns punkt varierar på tavlan beroende hur man trycker på den. Variationen ligger på ca 1.4 mrad åt olika håll. Bild 31 Detta är vad som händer om man vrider på mynningslasern. Vi får då en rödpunkt som pekar 40 mm under den ursprungliga inställningen. 30
12.4 Eldrörslaser ( 84mm) Verktyget är framtaget som en labbutrustning för utvecklingsändamål. Det användes inte i prodktionen, men jag har använt det för att jämföra med övrig vertkyg. Verktyget kan justeras så att laserstålen är parallell med centrumlinjen. Laserstrålen kan också justeras för att ge skarp punkt på olika avstånd på målet. Bild 32 Eldrörslasern införd i Huvudvapnet. Verktyg för skärpejustering Skruvar för justering av parallell 31
12.4.1 Analys Detta verktyg ger ett mycket bra träffläge med varitation på bara 0.5-1 mm dvs 0.05-0.1 mrad. Nackdelen med verktyget är att rödpunkten har elipsform som inte är så bra eftersom man vrider på verktyget för att kontrollera dess justering. Det går inte heller att få rödpunkten helt skarp även om man fokuserar den så bra som möjligt. Bild 33 Detta är den rödpunkt som verktyget har idag. Detta är den form på rödpunkten vi vill ha. 32
12.5 Eldrörslaser (20mm) Detta är ett verktyg som tagits fram inom Saab för ensning av övningsvapen 20 mm. Lasern är inbyggd i ett rör som sitter på en stång som förs in i eldröret. Det finns ingen möjlighet att justera verktyget. Bild 34 Eldrörslaser 20 mm. 33
12.5.1 Analys: Verktyget är korrekt injusterat eftersom laserpunkten träffar samma ställe på tavlan när man snurrar på vertkyget. Genom att vicka lite på verktyge kan man känna lite glapp. Glappet ger en varitation på +- 1-1.5mm eller +- 0.01-0.015 mrad Variationen är lite svår att bestämma eftersom även denna laserpunkt är orund och dessuton oskarp. Bild 35 Glappet mellan verktyget och eldröret ger en träffbild enligt bild. 34
12.6 Eldrörslaser i patronläget (7.62mm) Detta verktyg är framtaget inom Saab för ensning av övningsvapen 7.62mm. I praktiken har vi en laser som är placerad bakom det rör som pressas in bakifrån i patronläget. Verktyget kan justeras så att laserpunkten är parallell med centrumlinjen. Bild 36 Eldrörslasern som förs in genom patronläget. Justeringsskruv Övningsvapnet Eldröret Eldrörslasern i patronläget 35
12.6.1 Analys: Röret på verktyget har en främre och en bakre stödyta. Dessa måste alltid ha ett mindre mått än eldröret, som har minimått 7.61 och maximått 7.64 mm. Måtten på röret främre del är 7.58 mm, samt den bakre delen på 7.59 mm. Verktyget är då för slappt i eldröret. Genom att se hur mycket punkten flyttar på sig på tavlan fås en variation på 13.5 mm på 10 m eller 1.35mrad. Vid dessa dimensioner har vikten stor betydelse. Laserns vikt gör att lasern vilar i patronläget och gör så att röret som gå in i eldröret pekar uppåt. För att få lasern att följa eldrörets centrumlinje måste det vara jämvikt. En lösning kan vara att förlänga verktyget så det går hela vägen ut till andra sidan där man kan fästa en motvikt. Kommentar Konstruktionen till övningsvapnet är sådan att man kan känna att det finns ett glapp mellan pipan och pipmuttern. Detta medför att pipan flyttar sig i bakläget när man skjuter. Det krävs då enligt erfarenhet ett antal skott innan pipan knäcks rätt, fäster rätt i gängan med pipmuttern berättade, Mats Persson (Mekanikkonstruktör) samt Petri Moilanen (Montör) i en intervju den 2013-04.25. Pipan Bild 37 En sammansättning av pipan och pipmuttern. Pipmutter 36
37 Bild 38 Träffbilden visar en variation på 13.5mm, 1,35 mrad från mittpunkten.
13. Summering av mätningar Mätningar på träffläge för olika verktyg, bilaga 1. Verktygens noggrannhet redogörs nedan. Nr Verktyg Β (mrad) 1 Eldrörslaser (84mm) 0,04 2 Eldrörlaser (20mm) 0,1 3 Mynningskikare 0,14 4 Patronlägeskikare med o-ring 0,92 5 Patronlägeslaser (84mm) 1,1 6 Eldrörslaser (7.62mm) 1,2 7 Patronlägeskikare med sned o-ring 1,3 14. Jämförelse med krav Kravspecifikationen för t.ex. övningsvapnen 20 mm anger vapnet ska skottställas med en noggrannhet på ± 0.7 mrad.[6] På 10 meter 0.7mrad=0.7cm=0.007m Övningsvapnen ska användas för att skjutas på 300 meter så noggrannheten på 300 meter som jämförd på 10 meter På 300 meter 0.007*30=0.21 m = 210mm Genom att titta på noggrannheten för verktygen för huvudvapnet samt för verktygen för övningsvapen och addera dessa, får vi den totala noggrannheten och kan då se om vi håller kravet. Vid skottställning vid montering ställer man in huvudvapnet med något 84 mm verktyg. Därefter placeras övningsvapnet i huvudvapnet och skottställs utifrån något verktyg för aktuell kaliber. 38
Eldrörslaser 84mm A 1= 0,04 mrad Mynningskikare 84 mm B 3=0,14 mrad (Samma värden som för 20 mm) Patronlägeskikare med O-ring C 4= 0,92 mrad Eldrörslaser 20 mm D 2=0,1 mrad Mynningskikare 20 mm E 3 =0,14 mrad Eldrörlaser i patronläget 7.62 F 6 =1,2 mrad 20mm A B C D E F Summa för teoretiska jämförelsevärden β (mrad) A+D 0,04 0,1 0,14 A+E 0,04 0,14 0,18 B+D 0,14 0,1 0,24 B+E 0,14 0,14 0,28 C+D 0,92 0,1 1,02 C+E 0,92 0,14 1,06 7.62mm A B C D E F Summan (mrad) A+F 0,04 1,2 1,24 B+F 0,14 1,2 1,34 C+F 0,91 1,2 2,11 Totala vinkelfelet β används som jämförelsetal som visar maxfel på avvikelsen. Den faktiska noggrannheten vid ensning blir bättre än de redovisade mätningarna eftersom felen är provocerade vid mätning. 39
Genom att se summan av de olika kombinationerna kan vi då se att kombinationerna mellan verktygen (1)(2)(3) har bäst noggrannhet. Tabellen visar att om man ställer in huvudvapnet med verktygen eldrörslaser 84 mm eller mynningskikaren 84 mm kombinerad med verktygen eldrörslaser 20mm eller mynningskikare 20 mm för övningsvapen 20 mm ger bra noggrannhet. För övningsvapen 7,62 mm ger verktyget eldrörslaser 84mm för huvudvapnet kombinerat med verktyget eldrörslaser i patronläget för övningsvapnet bäst noggrannhet. Eftersom variationen för eldrörslasern i patronläget är för dålig ger ingen kombination med den tillräckligt bra noggrannheten. 40
15. Slutsats Verktygen för skottställning är av tre typer: 1. Kikare utan streckplatta med centrum (4)(7) 2. Kikare med streckplatta med centrum (3) 3. Laserpekare (1)(2)(5)(6) Typ 1 är svår att använda på ett objektivt sätt eftersom den är mycket beroende av operatörens erfarenhet och sätt att sikta, ger för stora variationer. Det aktuella verktyget ger dessutom stora variationer beroende på själva konstruktionen med en o-ring som stöd. Detta verktyg är inte bra. Typ 2 är lättare att hantera eftersom streckplattan stöder siktningen för operatören. Konstruktionen ger också ett stabilt läge för centrumlinjen så länge stången inte är glapp. Under denna punkt hamnar verktyget mynningskikare för huvudvapen 84 mm samt för övningsvapen 20 mm. Verktygen har visat bra noggrannhet och är bra. Typ 3 är lättare att använda objektivt eftersom laserprickens läge styrs direkt på tavlan. Variationen i resultatet beror mer på hur konstruktionen är utformad. Rätt utförd konstruktion ska ge möjlighet att justera laserstrålen för att den är parallell med eldrörets centrumlinje. Dessutom får det inte finnas glapp mot eldröret så att verktyget kan tippa eller snedställas. Dessutom skall laserpricken helst vara rund och starkare stråle så att den blir lätt att läsa av på tavlan. Under denna punkt har vi verktygen eldrörslaser 84 mm, eldrörslaser 20 mm samt eldrörslaser i patronläget 7.62mm. Eldrörslaser 84 mm samt eldrörslaser 20 mm visar god noggrannhet men skulle behöva justeras lite då man vill få laserstrålen mer rund och starkare. Eldrörslasern i patronläget är inte bra. Den glappar i eldröret samt att laserns vikt gör att den lyfter upp röret som laserstrålen skjut genom, vilket medför att den inte skjuter rakt. En viktig princip oavsett typ av verktyg är att tyngdpunkten för hela verktyget(inkl. kikare eller laserhållare) ligger inne i eldröret, då blir centrumlinjen alltid parallell även om det finns glapp. 41
Dessa kombinationer är bra! För övningsvapen 20 mm: Eldrörslaser 84 mm Eldrörslaser 20mm = BRA Eldrörslaser 84 mm Mynningskikare 20 mm = BRA Mynningskikare 84 mm Eldrörslaser 20 mm = BRA Mynningskikare 84 mm Mynningskikare 20 mm= BRA Patronlägeskikare med O-ring Eldrörslaser 20mm= DÅLIG Patronlägeskikare med O-ring Mynningskikare 20mm= DÅLIG För övningsvapen 7,62mm: Eldrörslaser 84 mm Eldrörslasern i patronläget=dålig Mynningskikare 84 mm Eldrörslasern i patronläget=dålig Patronlägeskikare med O-ring Eldrörslasern i patronläget=dålig De kombinationer som är BRA för övningsvapen 20 mm ligger under noggrannheten på ± 0.7 mrad som är krav enligt specifikationen. Kombinationer till ensning av övningsvapen 7,62mm blir dåliga då verktyget för ensning av övningsvapnet är dåligt. Men då man bara grovensar vapnet på monteringen för att sedan skjuta in övningsvapnet på skjutfältet är verktyg eldrörslaser i patronläget för 7.62mm OK. Jag har nu fått fram hur stort det största möjliga felet är för varje verktyg och man kan nu genom att addera noggrannheten med varandra se vad det totala felet är innan man ställer in övningsvapnet. 42
I mina bilagor har jag bifogat dokument där man kan se de olika träffpunkterna som jag har räknat om till koordinater och satt ut dem i ett koordinatsystem som motsvarar träffpunkten på en tavla på 300 meter, som man skjuter på skjutfältet. Jag har även räknat ur spridningsmått vad gäller spridningen runt medelvärdet. Som jag tidigare nämnt så är inte detta så intressant då V0 i ammunitionen är olika beroende på ammunitionspartiet och då varierar kulans bana och träffarna blir olika. Det intressanta har varit att ta fram noggrannheten i de olika verktygen för att få fram vad det största möjliga felet kan bli vid ensninga av övningsvapnen med dessa verktyg. 43
16. Referenser Referenserna med dokumentet nummer, är dokument som är interna dokument och erhålls av Saab Dynamics Karlskoga. 1. Manuals 84 mm RCL Carl Gustaf M3,Saab Dynamics, Doknr: 69205002-3 2. Sub-Calibre Adapter 553B, Saab Dynamics, Doknr:69006113-3 3. Telescopic sight 557B, Saab Dynamics, Doknr: 69 205 086-3 4. 20 mm Sub- Calibre Adapter Doknr: 69900015-5 5. Produktspecifikation övningsvapen 20 mm Doknr: 02849222 44
Bilaga1 De uppmätta värdena på nästa sida, är då verktygen är utsatta för b.la glapp i systemet samt höftning och att man har haft olika inkiksvinklar på huvudet när man tittar i kikaren. Genom att få ut en radie från mittpunkten till träffpunkterna kan vi genom att multiplicera den med vinkeln α få fram punkterna i ett koordinatsystem. X= R*Cos α Y=R*Sin α Dessa värden talar om var träffpunkten i tavlans plan ligger. Vinkeln β bild 2, får vi ut genom beräkna maxfelet R med Pythagoras sats på standardavvikelsen i X och Y, Tan = β används som jämförelsetal som visar maxfel på noggrannheten. Vinkeln β talar om vinkelfel fram till tavlan. Den faktiska noggrannheten vid ensning blir bättre eftersom felen är provocerade vid ensning. Bild 1 Visar träffpunkten på tavlan. 45
(1) Eldrörslaser (84mm) Försök Radie (R) mm Vinkel(α) grader X (mm) Y (mm) 1 0 0 0 0 2 1 20 0.9 0.4 3 0 0 0 0 4 0.5 355 0.4 0.3 5 1 30 0.9 0.5 6 1 20 0.9 0.4 7 0 0 0 0 8 0 0 0 0 9 1 360 1 0 10 0 0 0 0 Medel (mm) 0,166667 0 Std (mm) 0,408248 0 Β (mrad) 0,04 46
(3) Mynningskikare Försök Radie (R) mm Vinkel(α) grader X (mm) Y (mm) 1 0 0 0 0 2 2 90 0 2 3 1 180-1 0 4 0 0 0 0 5 1 70 0.4 0.9 6 2 200-2 -1 7 1 150-1 0.5 8 1 100-2 1 9 2 90 0 2 10 1 360 1 0 Medel (mm) -0,55 0,5 Std (mm) 1,01 1,06 Β (mrad) 0,14 47
(4) Patronlägeskikare med O-ring (84mm) Försök Radie (R) mm Vinkel(α) grader X (mm) Y (mm) 1 0 0 0 0 2 12.5 40 9.5 8 3 10 100-2 9.8 4 9 90 0 9 5 11 170-11 1.9 6 12 300 6-10 7 10 220-8 -6 8 8 180-8 0 9 9 340 8.5-3 10 10 60 5 8.6 Medel (mm) -2,25-0,28 Std (mm) 6,25 6,94 Β (mrad) 0,92 48
(7) Patronlägeskikare med sned O-ring (84mm) Försök Radie (R) mm Vinkel(α) grader X (mm) Y (mm) 1 0 0 0 0 2 10 35 9,5 8 3 17,5 90-2 9.8 4 12 180 0 9 5 14 160-11 1.9 6 11 100 6-10 7 13 200-8 -6 8 16 290-8 0 9 17 350 8,5-3 10 15 80 5 8.6 Medel (mm) -0,6 1,74 Std (mm) 9,66 9,41 β (mrad) 1,3 49
(2) Eldrörslaser (20mm) Försök Radie (R) mm Vinkel(α) grader X (mm) Y (mm) 1 0 0 0 0 2 1 90 0 1 3 1 30 0.8 0.5 4 2 20 1.8 0.7 5 2.5 350 2.5-0,5 6 1.5 50 0,9 1,2 7 1 80 0,2 0,9 8 0.5 270 0-0,5 9 1 290 0,4-0,9 10 2 10 1,9 0,3 Medel (mm) 0,48 0,18 Std (mm) 0,70 0,79 Β (mrad) 0,1 50
(5) Eldrörslaser i patronläget (7.62mm) Försök Radie (R) mm Vinkel(α) grader X (mm) Y (mm) 1 0 0 0 0 2 11 90 0 1 3 12.5 60 0.8 0.5 4 10 100 1.8 0.7 5 18 200 2.5-0,5 6 12.5 130 0,9 1,2 7 12 280 0,2 0,9 8 19 300 0-0,5 9 12.5 180 0,4-0,9 10 11 350 1,9 0,3 Medel (mm) -2,25-0,28 Std (mm) 6,25 6,94 Β (mrad) 1,2 51
(6) Patronlägeslaser (84 mm) Försök Radie (R) mm Vinkel(α) grader X (mm) Y (mm) 1 0 0 0 0 2 10 30 8.6 5 3 15 100-3 14.7 4 8 90 0 8 5 17 200-16 -6 6 10 300 5-9 7 21 250-7 -20 8 15 180-15 0 9 10 350 9.8-2 10 15 220-11 -10 Medel (mm) -5,87-3,77 Std (mm) 7,64 8,52 Β (mrad) 1,1 52
Bilaga2 53
54
55
56
57
58
59