RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2017

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2017 Rapporten sammanställd av: Maria Ekelöf, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Hälsa och välfärd Oktober 2017

Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning av de viktigaste resultaten från år 2017 inom myndighetsutövning LSS... 3 Reflektion i samband med regionalt analysseminarium... 4 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Datakällor... 6 Indelning och sortering... 7 Resultat för stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS.... 8 Tillgänglig vård och omsorg... 8 Individanpassad vård och omsorg... 9 Kunskapsbaserad vård och omsorg... 12 Individanpassad... 16 Säker vård och omsorg... 17 Bakgrundsmått... 18 Bilaga... 20 2

INLEDNING Sammanfattning av de viktigaste resultaten från år 2017 inom myndighetsutövning LSS: Systematisk uppföljning är fortfarande ett utvecklingsområde då endast 6 procent av kommunerna följer upp individer, sammanställer på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten. Det är 9 procent av kommunerna som uppger att de använder det systematiska arbetssättet IBIC vid alla utredningar, och 5 procent som använder det vid alla uppföljningar. Flera kommuner håller dock på att införa arbetssättet som kan utgöra ett stöd för systematisk uppföljning. Det är 13 procent av kommunerna som har en rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. Av kommunerna är det 36 procent som har haft minst en person som har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. I 25 procent av kommunerna har minst en person gått från daglig verksamhet till skyddat arbete. Det är fler kommuner än år 2016. Uppgifterna visar dock inte hur många personer som har gått från daglig verksamhet till arbetsmarknaden. Andel kommuner med överenskommelser om samverkan i enskilda ärenden skiljer sig åt mellan olika externa aktörer. Överenskommelser om samverkan finns i störst utsträckning med psykiatrin och habiliteringen. Mellan LSS barn och barn- och ungdomspsykiatri finns överenskommelser om samverkan i 35 procent av kommunerna. Motsvarande andel mellan LSS vuxen och vuxenpsykiatrin är 33 procent. Det är 34 procent av kommunerna som har överenskommelse om samverkan mellan LSS barn och barn- och ungdomshabilitering. Motsvarande andel mellan LSS vuxna och vuxenhabilitering är 27 procent. Siffrorna är lägre för samverkan för vuxna inom LSS och Försäkringskassan, 15 procent, och Arbetsförmedlingen, 13 procent. 3

Reflektion i samband med regionalt analysseminarium Ett strukturerat arbetssätt med stöd av ett instrument eller en modell vid utredning av individens behov av stöd, är ett sätt att säkerställa att den enskilde får sina behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet och att individen får möjlighet att stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter och delaktighet. Det behovsinriktade arbetssättet utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i det dagliga livet. Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Det gör det tydligt för utföraren vilket stöd individen behöver och stödjer säker överföring och återanvändning av information. Individens behov i centrum (IBIC) använder ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) som gemensamt tankesätt och språk. Arbetssättet utgör en grund för att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. Se vidare www.kunskapsguiden.se om IBIC. En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda, behövs dokumenterad kunskap. Ett strukturerat arbetssätt med stöd av ett instrument eller en modell vid uppföljningar av biståndsbeslut är ett sätt att säkerställa att beslutade insatser tillgodoser den enskildes behov och att angivna mål uppfylls och här har IBIC och ICF en viktig funktion. Indikatorn Använt IBIC vid alla utredningar och uppföljningar LSS vuxna är ny för i år. I Dalarna är det två kommuner som använder IBIC vid alla utredningar och en kommun som använder IBIC vid alla uppföljningar. I samband med årets analysseminarium framkommer att få verksamheter har bra IT /systemstöd för att kunna aggregera data. För att arbeta med systematisk uppföljning är det centralt att det finns ett system för uppföljning av insatser som ges till enskilda och att data kan aggregeras på gruppnivå. Kommunernas olika verksamhetssystem stödjer inte alltid detta. Arbetet med att införa IBIC i kommunernas verksamheter försvåras av verksamhetssystem som inte är kompatibla. I samband med analysseminariet efterfrågas en fortsatt regional satsning på IBIC av kommunerna. Socialstyrelsen har för avsikt att på sikt kunna lyfta in data direkt ur verksamhetssystemen från IBIC till öppna jämförelser, indikatorn ska då inte behöva finnas med i enkäten. Ett viktigt komplement till öppna jämförelser är enhetsundersökningarna och brukarundersökningarna. 4

Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att följa upp, analysera och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera till kunskapsutveckling och förbättringsarbete för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet på lika villkor. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. Målet är att de förbättringar i verksamheten som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån sina behov. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Under 2015 gav länsnätverket förvaltningschefer inom hälsa och välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med öppna jämförelser. För verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning inleddes arbetet med en regional träff den 11 november 2014 som syftade till att kvalitetssäkra data inför inrapportering. Vid denna träff deltog sex dalakommuner av femton. Sedan dess har stödet bestått av en gemensam träff för att kvalitetssäkra data inför inrapportering, en dag för analys av resultat och publicering av länsrapporter för områdena LSS och socialpsykiatri, missbruk, barn och äldre. Vid den regionala träffen inför inrapportering 2017 deltog nio av femton kommuner och vid den regionala analysdagen deltog 12 kommuner utifrån LSS/SoL. 2017 års insamling har, som förra året, genomförts genom en samlad webbenkät för flera områden inom socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvård för att göra insamlingen mer effektiv för kommunerna. En gemensam insamling, med gemensamma frågor gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika verksamhetsområden för ett urval indikatorer. En uppföljning som genomfördes i maj 2016 med alla kommuner som besvarat enkäten våren 2016 visade att en majoritet var positiva till såväl det nya insamlingssättet som den nya gemensamma webbenkäten. Det går att göra jämförelser mellan de olika verksamhetsområdena avseende vissa indikatorer. De flesta indikatorer är direkt jämförbara mellan åren 2016 och 2017. I undersökningen har några definitioner och svarsalternativ förtydligats utan att påverka jämförbarheten mellan åren. Öppna jämförelser av socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning har publicerats sedan 2010. I likhet med tidigare års öppna jämförelser ligger tyngdpunkten på förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamheter utifrån brukarens perspektiv. 5

Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklings- och förbättringsområden. Materialet i rapporten utgår från den guide som Socialstyrelsen tagit fram för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser. Här kan ni läsa mer om varje indikator: http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/oppna-jamforelser-2017- lss-anvandarguide.pdf Det finns även mer att läsa om hur man kan arbeta lokalt med öppna jämförelser i den handbok som SKL har tagit fram: http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/handbokoppnajamforelsersoci altjanst.1154.html SKL har inför publiceringen av ÖJ resultatet 2017 tagit fram en kortversion av handboken för Öppna jämförelser socialtjänst från 2012. Kortversionen fokuserar på analysfasen och ger stöd i hur kommuner och verksamheter kan analysera sina resultat och prioritera i sitt förbättringsarbete: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/handbok-for-oppna-jamforelser-socialtjanst.html Rapporten och den analysdag som genomfördes i länet den 7 september 2017 har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Dessa kommer att finnas med när 2018 års arbete inom den regionala stödstrukturen planeras. Sammanställningen har kompletterats med! och? som bland annat refererar till utvecklingssatsningar på nationell nivå och som kan vara bra att ha koll på inför det fortsatta regionala och lokala utvecklingsarbetet. Datakällor Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning inom myndighetsutövning LSS baseras på den webbenkät som besvarats av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö; LSS ur ett myndighetsperspektiv. Alla länets kommuner har besvarat årets enkät. De övriga datakällor som använts som underlag för indikatorerna är: - Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktions-nedsättning, Socialstyrelsen - Registret över totalbefolkningen (RTB), Statistiska centralbyrån - Data om ordinarie licens för Barns behov i centrum (BBIC) har hämtats från Socialstyrelsens förteckning över vilka kommuner som har licens för BBIC - Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga, Socialstyrelsen - Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen - Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån 6

Indelning och sortering Som stöd för analys av resultat och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar; kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungruppsindelning 2017. Syftet med denna indelning är att den ska underlätta för kommunen att hitta jämförbara kommuner. Huvudprincipen för den nya reviderade indelningen från 2017 har varit storlek på tätorten, närhet till större tätort och pendlingsmönster. Grupperna storstad och större städer bygger nu på antal invånare i den största tätorten i kommunen istället för som tidigare, invånarantalet i hela kommunen. En ny grupp, mindre stad/tätort, har tillkommit och pendlingsmönstren i omkringliggande kommuner har fått ökad betydelse. Grupperna varuproducerande kommuner och kommuner i tätbefolkad respektive glesbefolkad region har utgått. Gruppen turism- och besöksnäringskommuner finns kvar, men med förändrad definition. När det gäller antal invånare tillhör Falun och Borlänge grupp tre, 30 000 69 900 invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommun gruppsindelning.2051.html Kommun Kommungruppering Antal invånare SKL:s kommungruppsindelning Avesta 2 C6 Borlänge 3 B3 Falun 3 C6 Gagnef 1 B4 Hedemora 2 C7 Leksand 2 C9 Ludvika 2 C8 Malung-Sälen 1 C9 Mora 2 C8 Orsa 1 C9 Rättvik 1 C9 Smedjebacken 1 C7 Säter 1 B4 Vansbro 1 C8 Älvdalen 1 C9 7

RESULTAT FÖR STÖD OCH SERVICE TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ENLIGT LSS. Tillgänglig vård och omsorg (tidigare Tillgänglighet) Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. En socialjour tillgänglig dygnet runt med socionomutbildad personal är ett sätt att säkerställa att enskilda i olika former av krissituationer får ett professionellt bemötande och stöd, oavsett när behovet uppstår. Tillgänglighet utanför kontorstid Dalarnas kommuner har sedan 2009 en gemensam socialjour.! Positivt att konstatera att vi har en tillgänglig socialjour med socionomer i hela länet! Kommun Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjour med socionomer alla dagar hela dygnet Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen 8

Individanpassad vård och omsorg (tidigare Helhetssyn och samordning) Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Intern samordning i enskilda ärenden Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet och minskar risken för godtycke samt utgör ett stöd för handläggarna till nytta för den enskilde. För att säkra att rutinerna är aktuella och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att de regelbundet följs upp.! Den interna samordningen mellan socialpsykiatri och äldreomsorg ser som vanligt bra ut i länet. I några kommuner har man också samordnat brett. Roligt att konstatera att samordningen mellan LSS och barn och unga har förbättrats avsevärt sedan förra året. Det är fortfarande tydligt att behov av samordning är störst med de traditionella IFO-områdena (barn- och familj/missbruk/försörjningsstöd) och det är ett förbättringsområde i länet.? Behöver kommunerna organisera sig på annat sätt för att öka stabilitet, kontinuitet och delaktighet för den enskilde individen? En fungerande samordning mellan de verksamhetsområden som arbetar med barn är en viktig del i arbetet med att möjliggöra för barn och unga att vara delaktiga i de insatser och beslut som rör dem själva. Kommun Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning med ekonomiskt bistånd - LSS (barn och vuxna) Aktuell rutin för samordning med missbruk - LSS (barn och vuxna) Aktuell rutin för samordning med socialpsykiatri - LSS (barn och vuxna) Aktuell rutin för samordning med barn och unga - LSS-barn Aktuell rutin för samordning med barn och unga - LSS-vuxna Aktuell rutin för samordning med äldreomsorg - LSS-vuxna Avesta Nej Nej Nej Nej Borlänge Nej Nej Falun Nej Gagnef Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Nej Mora Orsa EA EA EA EA EA Rättvik Nej Nej Nej Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Nej Säter Nej Nej Nej Nej Vansbro Älvdalen EA EA EA EA EA 9

Extern samverkan i enskilda ärenden Enskilda kan ha behov av insatser från flera myndigheter och organisationer. För att säkerställa att enskildas behov och möjlighet att få stöd och hjälp tillgodoses kan överenskommelse med olika externa aktörer som arbetar med personer i LSSverksamhet upprättas. I Socialstyrelsens vägledning för samverkan inom funktionshinderområdet finns fyra starka motiv för samverkan: Det etiska motivet samverkan kan hindra att den enskilde faller mellan stolarna. Verksamhetsmotivet en enskild aktör kan inte ensamt svara mot den enskildes samlade behov. Effektivitetsmotivet med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen hos professionerna om varandras områden. Samverkan förstärker specialistkompetensen samtidigt som den integrerar den i en större helhet (Samverkan i re/habilitering. En vägledning. Socialstyrelsen 2008).? Det finns i Dalarnas län en rad regionala överenskommelser som tagits fram inom den regionala stödstrukturen. Vid inmatningsträffarna har en gemensam tolkning tagits fram om vilka av våra överenskommelser som stämmer in för denna indikator och det börjar avspegla sig i resultaten. Behövs det ytterligare arbete för att kvalitetssäkra inmatningsarbetet lokalt och regionalt? Två länsövergripande samverkansöverenskommelser mellan kommuner och landsting; en utifrån barn och unga 0 tom 17 år med psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning: http://www.regiondalarna.se/verksamhet/halsa-och-valfard/barn-och-unga/ samt en utifrån vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar: http://www.regiondalarna.se/verksamhet/halsa-och-valfard/psykiatri/! Implementering av antagna överenskommelser är ett ansvar och en utmaning för alla kommuner och samverkansparter. Samverkansestraderna på lokal nivå har en viktig roll i att omsätta överenskommelserna i praktisk handling. Regional samverkan mellan kommunernas LSS-verksamhet/habilitering/ försäkringskassa/arbetsförmedling genom den regionala utvecklingsgruppen inom funktionshinderområdet pågår med syfte att använda den regionala arenan för att lyfta och arbeta med gemensamma viktiga frågor. 10

Kommun Extern samverkan i enskilda ärenden: Aktuell överenskommelse om samverkan med Arbetsförmedlingen - LSS-vuxna Aktuell överenskommelse om samverkan med Försäkrings -kassan - LSS-barn Aktuell överenskommelse om samverkan med Försäkrings -kassan - LSS-vuxna Aktuell överenskommelse om samverkan med barnoch ungdomspsykiatrin - LSS-barn Aktuell överenskommelse om samverkan med barnoch ungdomsmedicin - LSS-barn Aktuell överenskommelse om samverkan med barnoch ungdomsha bi-litering - LSS-barn Aktuell överenskommelse om samverkan med vuxenpsyki atri - LSSvuxna Aktuell överenskommelse om samverkan med vuxenhabilitering - LSS-vuxna Avesta Borlänge Nej Falun Gagnef Hedemora Nej Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Mora Nej Nej Nej Orsa Rättvik Nej Nej Nej Nej Nej Smedjebacken Säter Nej Nej Nej Nej Nej Vansbro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Älvdalen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 11

Kunskapsbaserad vård och omsorg (tidigare Kunskapsbaserad verksamhet) Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Personalens kompetensutveckling Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetens-utveckling. En samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling bör innehålla en planering för deras fortbildning eller vidareutbildning, som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens.! Vårterminen 2017 startade en ny högskoleutbildning på magisternivå för LSShandläggare, 7,5 p. Kursen kommer att ges fyra gånger tom 2018. För kursstart våren 2018 är anmälan öppen 3 oktober 4 december 2017. Yrkesintroduktion för baspersonal som arbetar med personer med funktionsnedsättning, se vidare länk till Kunskapsguiden: http://www.kunskapsguiden.se/funktionshinder/sidor/default.aspx Yrkesintroduktion för socialtjänstens barn- och ungdomsvård Barnets rättigheter, tema på Kunskapsguiden, se vidare länk till Kunskapsguiden: Handläggarnas agerande vid indikation på våld Att ställa frågor om våld till enskilda som söker stöd hos socialtjänsten är en grundläggande förutsättning för att kunna identifiera och hjälpa våldsutsatta. Skriftliga rutiner hur personal ska fråga och agera är ett stöd för personalen och ett sätt att säkra verksamhetens kvalitet.! Det är färre verksamheter i år än förra året som har aktuell rutin utifrån handläggarnas agerande vid indikation på våld. På kunskapsguiden finns en webbaserad introduktionsutbildning som ger baskunskap om ämnet och som är lämplig i en lokal introduktion av nya medarbetare inom socialtjänsten. Utbildningen tar 2 3 timmar och kan genomföras individuellt eller i grupp. http://www.kunskapsguiden.se/funktionshinder/teman/yrkesintroduktion-forbaspersonal-som-arbetar-med-personer-medfunktionsnedsattning/sidor/individens-r%c3%a4ttigheter.aspx http://www.kunskapsguiden.se/utbildning/webbkurs-om-vald-i-nararelationer/sidor/default.aspx Strukturerat arbetssätt Ett strukturerat arbetssätt med stöd av ett instrument eller en modell vid utredning av individens behov av stöd, är ett sätt att säkerställa att den enskilde får sina behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet och att individen får möjlighet att stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter och delaktighet. Det behovsinriktade arbetssättet utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i det dagliga livet. 12

! En ny indikator för i år och en viktig sådan. Det är två kommuner i länet som använder IBIC (Individen behov i centrum) vid alla utredningar och en kommun som använder IBIC vid alla uppföljningar. Se även avsnittet i denna rapport med rubrik Reflektion i samband med regionalt analysseminarium. Tanken från Socialstyrelsen är att man på sikt ska kunna lyfta in data direkt ur kommunernas verksamhetssystem från IBIC till öppna jämförelser, indikatorn ska då inte behöva vara med i enkäten. Länk till Socialstyrelsens hemsida utbildningar inom IBIC, bland annat processledarutbildning: http://www.socialstyrelsen.se/individensbehovicentrumibic/utbildningiibic Standardiserade bedömningsmetoder Det behövs mer dokumenterad kunskap för att visa på effekter av socialtjänstens insatser. En del i detta kan vara att använda bedömningsmetoder, där omständigheter och bedömningar systematiskt registreras och underlätta uppföljning och utvärdering inom verksamheten. Att använda standardiserade bedömningsmetoder är ett sätt att säkerställa att den enskildes samtliga behov framkommer samt att alla får rätt till en likvärdig bedömning av de enskilda behoven.! Några kommuner i länet använder bedömningsmetoden FREDA för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna. Genom avtalet mellan högskolan och länets kommuner och Landstinget genomförs utbildning i bland annat FREDA. Nytt avtal tecknas inför 2018.!? Standardiserade bedömningsmetoder för att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion och/eller drogrelaterad problematik används inte inom LSSverksamhet i länet. Hur gör personalen när de möter individer som kan behöva stöd och hjälp utifrån ett risk/missbruk? Den här indikatorn har tillkommit i öppna jämförelser LSS för att det finns en uppfattning om att instrumenten endast kan användas inom missbruksverksamhet för att upptäcka risk/missbruk, det är en uppmaning om att börja använda bedömningsinstrument även i funktionshinderverksamhet. Aktuell rutin för intern samordning i enskilda ärenden med missbruksenhet finns i fem av länets femton kommuner. Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda utifrån deras behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Genom systematiska uppföljningar uppdelade på kvinnor och män är det möjligt att se hur insatserna fungerar och om det finns omotiverade skillnader mellan grupperna. Ett jämställdshetsperspektiv behöver genomsyra hela socialtjänstens arbetsprocess, från bemötande till uppföljning av resultat. 13

! Det här är ett tydligt och viktigt utvecklingsområde i länet och även i hela landet. Ingen kommun har genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv eller använt resultatet till verksamhetsutveckling.? Endast en kommun i länet har använt resultat från systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling. Hur har den kommunen gjort? Systematisk uppföljning har varit ett av de tre nationella fokusområdena genom den nationella EBP-satsningen Stöd till personer med funktionsnedsättning ända från starten 2011. Resultatet för länet i år är sämre än förra året för länet som helhet. Hur kan vi få ett genomslag för systematisk uppföljning och att använda resultaten för verksamhetsutveckling? När det gäller systematisk uppföljning är IBIC (Individens behov i centrum) ett stöd för verksamheterna att systematiskt kunna följa upp behov och mål. Strukturerade uppgifter kan också sammanställas på gruppnivå och utgöra underlag för verksamhetsutveckling. Statens kommuner och landsting (SKL) erbjuder utbildningar, material mm utifrån systematisk uppföljning: SKL - verksamhetssystem som stöd för uppföljning projekt: https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/uppfoljningsocialtjansten/ver ksamhetssystemsomstodforuppfoljning.12518.html Systematisk uppföljning, Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/systematiskuppfoljning Kunskapsguiden webbutbildning i individbaserad systematisk uppföljning: http://www.kunskapsguiden.se/funktionshinder/webbutbildningar/sidor/individbaserad-systematisk-uppfoljning.aspx 14

Kommun Personalens kompetensutveckling Handläggarnas agerande vid indikation på våld Strukturerat arbetssätt Standardiserade bedömningsmetoder Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Aktuell samlad plan handläggarnas kompetensutveckling - LSS-barn Aktuell samlad plan handläggarnas kompetensutveckling - LSS-vuxna Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - LSS-barn Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - LSS-vuxna Använt IBIC (Individens behov i centrum) vid alla utredningar (LSS-vuxna) Använt IBIC (Individens behov i centrum) vid alla uppföljningar (LSS-vuxna) Använder standardiser ade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthe t hos enskilda vuxna - LSSvuxna Använder standardiser ad bedömningsmetod för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion - LSS-vuxna Använder standardiser ad bedömningsmetod för att upptäcka drogrelaterad e problem - LSS-vuxna Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhets -utveckling - LSS (barn och vuxna) Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspekt iv LSS (barn och vuxna) Använt resultat från systematisk uppföljning med ett könsperspektiv till verksamhets -utveckling- LSS (barn och vuxna) Avesta Nej Nej Nej Nej Delvis Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Borlänge Nej Nej Nej Nej Nej Nej Falun Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Gagnef Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Malung- Sälen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Mora Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Orsa Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Rättvik Nej Nej Nej Nej Delvis Nej Nej Nej Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Säter Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Vansbro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Älvdalen EA EA EA EA Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 15

Individanpassad (tidigare Självbestämmande och Integritet) Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De flesta som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det kan finnas personer med daglig verksamhet som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten bör därför generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet. (På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen 2010, Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet 2014). Det är angeläget att regelbundet pröva den enskildes möjlighet till arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller inom Samhall (Prop. 1992/93:159 s. 91). Flera dalakommuner är med i den nationella brukarundersökningen LSS, antalet kommuner som deltar ökar för varje år. Anknytning till arbetsmarknaden samt Ersättning till personer med funktionsnedsättning! Det saknas aktuell rutin för att pröva möjlighet till arbete eller praktikplats i alla kommuner utom en. Hur gör verksamheterna i praktiken? Tittar man på bakgrundsmåtten som är kopplade till indikatorn Anknytning till arbetsmarknaden ser man att i ett par kommuner har personer som deltagit i daglig verksamhet fått arbete på reguljär arbetsmarknad/skyddat arbete. Rutinen är en rutin som ska följas upp 1 gång/år och i praktiken prövar man förmodligen möjligheten till arbete. En kommentar till bakgrundsmåtten är att man frågar om minst en person har deltagit i daglig verksamhet och fått arbete, dvs det är en låg tröskel. Indikatorn avslöjar inte de kommuner som arbetar systematiskt och har många individer som går vidare till arbete. Resultatet för denna indikator bör hänga ihop med svaren för bakgrundsmåtten.? Ersättning till personer med funktionsnedsättning vad ligger bakom resultaten? 16

Kommun Anknytning till arbetsmarknaden Ersättning till personer med funktionsnedsättning Aktuell rutin att pröva möjlighet till arbete eller praktikplats Habiliteringsersättning Ersätter ledsagares omkostnader Avesta Nej Nej Borlänge Nej Nej Falun Nej Nej Gagnef Nej Hedemora Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Mora Nej Nej Nej Orsa Nej Nej Rättvik Smedjebacken Nej Nej Säter Nej Nej Vansbro Nej Nej Älvdalen Nej Nej Nej Säker vård och omsorg (tidigare Trygghet och säkerhet) Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet tillinsyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Information till den enskilde samt Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Rutiner för att delge enskilda personer information om att de vid behov kan få en samordnad individuell plan (SIP) är ett sätt att säkerställa att brukarna får kännedom om dessa möjligheter (och socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens skyldigheter). Syftet med planen är att säkerställa att samordning av insatser från flera olika aktörer sker när den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Upprättande av planen ska ske enligt den enskildes samtycke och om möjligt tillsammans med hen. (2 kap 7 SoL, 3f HSL, 3 kap 2 PDL). Det är viktigt att socialtjänsten har beredskap för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser. Tydliga och kända arbetsrutiner kan medverka till att säkerställa att skyddade uppgifter inte röjs av misstag.!? Dalarna ligger bra till vad gäller genomförda SIP visar underlag från SKL, men hur är det med kvaliteten? Används sipkollen för att undersöka hur samordningen upplevts ur ett brukarperspektiv? https://sipkollen.se/sv 17

! Personalens hantering vid skyddade personuppgifter är ett förbättringsområde i hela länet. Det är sällan man ställs inför dessa situationer men när det väl händer kan det handla om liv eller död, därför viktigt med en rutin. Två kommuner i länet har tagit fram rutiner för att inte röja skyddade personuppgifter utifrån LSS -barn och vuxen som skulle kunna spridas som goda exempel och användas av flera kommuner i länet. Kommun Information till den enskilde Aktuell rutin för information om samordnad individuell plan (SIP) - LSS-barn Aktuell rutin för information om samordnad individuell plan (SIP) - LSS-vuxna Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter - LSS-barn Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter - LSS-vuxna Avesta Nej Nej Borlänge Falun Nej Nej Nej Nej Gagnef Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Ludvika Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Nej Mora Nej Nej Orsa Nej Nej Rättvik Nej Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Nej Säter Nej Nej Vansbro Nej Nej Nej Nej Älvdalen Nej Nej Bakgrundsmått Anknytning till arbetsmarknaden Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Den dagliga verksamheten bör generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet.! I några kommuner har personer som deltagit i daglig verksamhet fått arbete på reguljär arbetsmarknad/skyddat arbete. En kommentar till bakgrundsmåtten är att man frågar om någon överhuvudtaget har deltagit i daglig verksamhet och fått arbete, dvs det är låg tröskel. Indikatorn avslöjar inte de kommuner som arbetar systematiskt och har många individer som går vidare till arbete. 18

Det pågår ett flertal regeringsuppdrag och utredningar inom området arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning, bl a: Flexiblare insatser för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete: http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/05/dir.- 201741/ Förbättrade lönestöd för att stärka förankringen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/05/forbattrade-lonestod-foratt-starka-forankringen-pa-arbetsmarknaden-for-personer-medfunktionsnedsattning/? Anknytningen till arbetsmarknaden för personer som deltar i daglig verksamhet är svag. I de flesta kommuner har personer som deltagit i daglig verksamhet inte fått arbete på reguljär arbetsmarknad eller fått skyddat arbete. Vad står detta för? Resultatet för denna indikator bör hänga ihop med svaren för indikatorn Aktuell rutin att pröva möjlighet till arbete eller praktikplats. Läs vidare - På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen 2010: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-1 Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 2014: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a757294&dswid=-4331 Kommun Anknytning till arbetsmarknaden Minst en person som deltagit i daglig verksamhet har fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden det senaste året Minst en person som deltagit i daglig verksamhet har fått skyddat arbete det senaste året Avesta Nej Nej Borlänge Nej Nej Falun Nej Gagnef Nej Hedemora Nej Nej Leksand Nej Nej Ludvika Nej Malung-Sälen Nej Nej Mora Nej Orsa Nej Nej Rättvik Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Säter Nej Vansbro Nej Nej Älvdalen Nej Nej 19

BILAGA: Så här kan resultaten tolkas och analyseras lokalt Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan kommuner och verksamheter bearbeta och analysera resultaten utifrån sina lokala förutsättningar. Detta kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan med utgångspunkt från aktuella jämförelser. Analysguide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Genomgång av kommunens resultat i öppna jämförelser. Hur skiljer sig kommunens resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra kommuner, kommungrupper, länet och riket? Sortera kommunerna med den sorteringsfunktion som finns i vänstermarginalen för att jämföra resultaten med likvärdiga kommuner storleksmässigt. Resultaten kan sorteras enligt följande: - Län - Kommungruppering utifrån antalet invånare (5 grupper) - Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning (9 grupper) Titta på indikatorområden. Finns det ett eller flera områden som behöver utvecklas? Exempelvis indikatorer inom indikatorområdet systematisk uppföljning. Titta på resultat i Socialstyrelsens andra öppna jämförelser inom socialtjänsten. Finns det indikatorer inom flera av socialtjänstens verksamhetsområden som kan behöva utvecklas samtidigt? Exempelvis systematisk uppföljning. Välj område att arbeta vidare med. 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena. Ta reda på vilket syfte utvalda indikatorer har och eventuell annan bakgrundsinformation från indikatorbeskrivningarna (se bilaga 2). Komplettera med uppgifter från exempelvis: - Andra öppna jämförelser inom socialpsykiatri eller individ och familjeomsorgen (IFO). - Öppna jämförelser 2017 Stöd till personer med funktionsnedsättning, LSS guide för att tolka resultaten, Socialstyrelsen 7. - Nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som SCB. - Kommunens egen statistik och uppföljningar som lokala brukarundersökningar. - Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 20

3. Vad kan man lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser För indikatorer som är direkt jämförbara, se metodbeskrivning. Där finns beskrivet om en indikator inte är jämförbar mellan åren 2016 och 2017. Insamlingssätt, indikatorer och frågor ändrades 2016 och resultaten är därför inte helt jämförbara med tidigare års öppna jämförelser. Jämför med utvecklingen över tid och med utvecklingen i andra kommuner, kommungrupper, länet och riket. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen Exempel på förändringar: Ändrade förutsättningar i kommunen, organisationsstruktur, personalförändringar, nya metoder, förändringar i samhället i stort (lagändringar, policy, m.m.). Vad har förändrats, när skedde förändringarna och hur? 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten från öppna jämförelser och annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras. 21

22