Rapport till NHF:s styrelsesammanträde den 3:e oktober i Helsingfors

Relevanta dokument
Rapport till NHF:s styrelsesammanträde den 28 mars i Oslo

Rapport till NHF:s styrelsesammanträde den 12:e oktober i Reykjavik, Island

Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Ds 2019:4

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Förbundsstyrelsens rapport över vidtagna åtgärder med anledning av beslut tagna vid 2015 års förbundsmöte

Minnesnoteringar från DUST-träffen i Karlstad den 5 maj Kl. 10,30 12,00 så fick vi en hel del information av Wenche Willumsen enligt följande:

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Påverka strategiskt - konkreta förslag på handling

Rapport till NHF:s styrelsesammanträde den 30:e maj i Köpenhamn, Danmark

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

DHR JÖNKÖPINGS LÄNS DISTRIKT För ett samhälle utan rörelsehinder

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg

DHR organisationen som arbetar ur ett rättighetsperspektiv

DHR den oberoende rösten i funktionshinderrörelsen

Visions- och Målprogram

Valmanifest 2006 DE HANDIKAPPADES RIKSFÖRBUND

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Personlig assistans dras in för funktionsnedsatta: Hela tillvaron kan raseras"

Nordisk funktionshinderpolitik. Kurs på rätt arbete och samarbete

Remissyttrande över promemorian "Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet" (DS 2017:60 ) Fi2016/04244/DF

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Ingenting om oss utan oss

Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

Diskrimineringsombudsmannen Box Solna. Adress som ovan E-post och Telefon

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Konferens den 1 december - inför internationella funktionsrättsdagen

Stockholm Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Bilaga 1 Funktionsrättskonventionen och LSS

Lika Unikas skolplattform

FNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani

Yttrande över betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet

Funktionshinderpolitiskt program

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga

Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun

Remissvar, Låt fler forma framtiden, betänkande från 2014 års Demokratiutredning (SOU 2016:5)

Yttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149)

Utifrån de givna ramarna inför sakrådet föreslår Lika Unika följande åtta rekommendationer för diskussion.

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige våren 2014?

FÖRBUNDE N. Remissvar: Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Svar på remiss från kommunstyrelsen.

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen

Vad är på gång i DHR OCH Sverige hösten 2013?

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling

YTTRANDE Promemoria förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ku2018/02102/DISK)

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Till NHF:s styrelsesammanträde den 17 april i Reykjavik Island Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige våren 2015?

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK

Socialdepartementet Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Program för funktionshinderpolitiken

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5, Dnr Ku2016/00088/Dremissvar

Funktionshinderpolitiskt program

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter.

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Stärkt skydd mot diskriminering i skolan

Så här kan föreningar för. personer med funktionsnedsättning arbeta. i kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter

Inledande synpunkter. Tel

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Vi vet att tillgänglighet lönar sig för vi har räknat på det. Dags att tänka på nya sätt

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

Plattform för ledsagning

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Angående utredningen om JO som en svensk MR-institution

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016

Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

RBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet

Policy för. Arbetsmarknad

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande:

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Transkript:

Rapport till NHF:s styrelsesammanträde den 3:e oktober i Helsingfors Vad har hänt och vad är på gång i Sverige hösten 2018? Organisation Vår organisation har arbetat och lagt ner mycket tid för att anpassa oss efter GDPR som trädde i kraft den 25 maj 2018. Framtidsgruppen Framtidsgruppens fortsätter att utreda frågan som aktualiserades genom en motion till förbundsmötet 2015, om huruvida inriktningen på medlemskap och förtroendeuppdrag ska breddas till mer än rörelsehinder. Utredningen ska vara klar till förbundsmötet 2020. Nu gör Framtidsgruppen, utredningens arbetsgrupp, en medlemsundersökning i enkätform, i samarbete med Oskar Krantz, lektor i socialt arbete, fil.dr i samhällsmedicin med inriktning på funktionshinderforskning vid Malmö Högskola. Diskrimineringsfallet DHR har företrett en enskild medlem i ett diskrimineringsärende gällande bristande tillgänglighet sedan Diskrimineringsombudsmannen (DO) valt att inte driva fallet. Huvudförhandlingarna inleddes i Gävle tingsrätt i januari 2016. Processen har varit lång och DHR vann en delseger när ansvarsfrågan avgjordes i Högsta domstolen. Domaren ville ha svar på om det var det regionala kollektivtrafikbolaget eller det bussbolag som regionen upphandlat för att utföra tjänsten, som skulle stå till svars i stämningsansökan. Högsta domstolens beslut var i enlighet med DHR:s uppfattning att det är det regionala kollektivtrafikbolaget som skulle anses vara ansvarig part i ärendet. Detta beslut kan nu anses vara vägledande (prejudicerande) i liknande fall. Därefter gick frågan om huruvida diskriminering faktiskt ägt rum tillbaka till Gävle tingsrätt. Efter en utdragen process kom domen i juni 2018. DHR vann målet och det regionala kollektivtrafikbolaget fälldes för diskriminering på grund av bristande

tillgänglighet. Enligt domen saknade chauffören rätt utbildning på att hantera den rullstolslift som bussen var utrustad med. Tingsrätten ansåg också att chauffören brustit i att hjälpa personen vidare eller hänvisa till vad han skulle göra när han inte kunde åka med i bussen. Den 12:e september, i samband med DHR:s förbundsstyrelsesammanträde, höll DHR ett Öppet Hus för alla som varit engagerade eller intresserade i att följa fallet. Vår jurist Eugenia Rudenberg berättade kort om processen och undertecknad, förbundsordförande i DHR, höll ett kort tal om vikten av att vi vågar testa nya och hårdare rättighetspolitiska metoder samt vikten av att vi ibland också stannar upp och firar de segrar vi uppnår i vår rörelse. Almedalsveckan Almedalsveckan är världens största demokratiska mötesplats för samhällsfrågor. Precis som tidigare år arrangerade DHR ett seminarium inom ramen för samarbetet Tillgänglighetsarenan, som är ett samarbete mellan branschorganisationen Hissförbundet, Scandic, Parasport Sverige, SPF Seniorerna och DHR. Förutom en dag med olika seminarier på temat tillgänglighet och användbarhet i bostäder, arrangerade vi även ett mingel på Scandic där vi också arrangerade ett rullstolsrace. En av de tävlande var den nya barn-, äldre och jämställdhetsministern Lena Hallengren. Förutom tillgänglighetsarenan arrangerade vi ett seminarium som handlade om nyanländas möjlighet att få personlig assistans och ett seminarium som handlade om haveriet inom bilstödet, tillsammans med bilanpassningsbranschen. DHR medverkade också i panelsamtal som arrangerades av andra, bl.a. gällande arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga och vilka funktionshinderpolitiska frågor som vi då trodde skulle ges utrymme i valrörelsen. MR-institution Lise Bergh, även ordförande för Rädda Barnen i Sverige sedan 2016, har fått uppdraget att biträda Kulturdepartementet i arbetet med att utreda hur en nationell institution för mänskliga rättigheter kan inrättas. Syftet ska vara att främja, skydda och övervaka mänskliga rättigheter. Sverige har fått kritik av FN för att inte ännu ha infört en oberoende mekanism med uppgift att skydda, övervaka och främja de mänskliga rättigheterna. Detta har Sverige åtagit sig bl.a. genom ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. DHR har deltagit i möten tillsammans med andra där vi lämnat synpunkter.

Arbetsmarknad Arbetsförmedlingen har fått ett regeringsuppdrag om att göra en översyn av termen nedsatt arbetsförmåga, så som den används i arbetsmarknadspolitiken. Uppdraget består i att utreda ifall begreppet påverkar de personer som berörs och i så fall på vilket sätt, står det i inbjudan till DHR om att lämna synpunkter till Arbetsförmedlingen gällande detta. FNs övervakningskommitté har kritiserat Sverige för användningen av begreppet nedsatt arbetsförmåga. I övrigt gällande arbetsmarknad kommer DHR att arbeta för att lyfta frågan ur ett mångfaldsperspektiv. Det handlar om att stärka funktionshinderperspektivet i den redan aktuella mångfaldsdebatten. Arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga tycker vi inte berörs alls i samhällsdebatten och här måste funktionshinderrörelsen trycka på hårdare. När arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning ändå lyfts fram i politiska samtal eller i media är det ofta ett för stort fokus på särlösningar eller åtgärder som ger för liten effekt. Därför tror DHR att vi behöver driva frågan mer ur ett mångfaldsperspektiv där vi också närmar oss en dialog med arbetsgivarna. Europride Vi uppmärksammade Europride som i år arrangerades av Stockholm Pride och Göteborgs West Pride på temat Two cities, one country for a united Europe open to the world. Förbundets engagemang i Europride skedde huvudsakligen genom våra distrikt i Stockholm och i Västra Götaland. Bilstöd DHR har riktat skarp kritik mot Försäkringskassans tillämpning av de nya bilstödsreglerna som började gälla 2017. Vi anser att Försäkringskassan väljer att tolka de nya reglerna så att förutsättningarna för den som behöver bilstödet försämrats drastiskt. Det har ställts allt hårdare krav på vilka fordon som anses lämpliga att anpassas och vilka anpassningar som anser vara vanligt förekommande bland bilar. Detta innebär för oss att vi ofta tvingas välja en dyrare fordonsmodell än vi från början hade tänkt vilket också innebär högre skatt, högre driftkostnader och större miljöpåverkan. Dessutom har de fordon som Försäkringskassan finner lämpliga att anpassa ofta lägre säkerhetskrav. Vi har därför träffat Försäkringskassan och förklarat att vi ser mycket allvarligt på Försäkringskassans sätt att tillämpa de nya bilstödsreglerna. Vi var mycket tydliga med att Försäkringskassan måste följa lagstiftarnas intentioner med den nya bilstödslagen. Fler måste få möjligheten till bilstöd och att handläggningen måste kortas. Efter, till stor del, DHR:s kritik har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att följa upp konsekvenserna av tillämpningen av de nya bilstödsreglerna.

Gratis kollektivtrafik under sommarlovet för skolelever DHR har svarat på en remiss avseende betänkandet Förslag till stödordning för om fri kollektivtrafik för skolungdomar. Tillsammans med vårt ungdomsförbund Förbundet Unga Rörelsehindrade har vi också skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle om att förslaget om fria resor med kollektivtrafiken måste gälla alla skolungdomar. Vi menar att de ansvariga för kollektivtrafiken nu måste se till att ungdomar som behöver åka färdtjänst får samma möjlighet. Från debattartikeln: Att undanta ungdomar med funktionsnedsättning att åka gratis kollektivtrafik i sommar, när andra skolungdomar ges en sådan möjlighet, är att ytterligare öka skillnader i levnadsvillkor och legitimera diskriminering. En sådan utestängning skulle hindra skolungdomar med funktionsnedsättning att ha ett lika rikt och aktivt sommarlov som andra. DHR var mycket kritiska till att ungdomar med färdtjänsttillstånd som nyttjar färdtjänsttransport ansågs undantagna från förslaget. I vår argumentation framhävde vi bland annat den av Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 4 b om allmänna åtaganden där konventionsstaterna åtar sig att vidta alla ändamålsenliga åtgärder, däribland lastiftning för att modifiera eller avskaffa gällande lagar, bestämmelser, sedvänjor och bruk som är diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning. Vidare, i artikel 4 e anges att konventionsstaterna åtar sig att avhålla sig från varje handling eller förfarande som är oförenligt med denna konvention och att säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i enlighet med konventionen. Vi pekade också på artikel 5, om jämlikhet och icke-diskriminering, i sin helhet och menar att denna artikel inte beaktats i regeringens förslag samt att undantaget är oförenligt med de specificerade inriktningarna för funktionshinderpolitiken, i synnerhet om att förebygga och motverka diskriminering. En viktig poäng i vårt remissvar är att färdtjänsten än idag inte är ett fullvärdigt alternativ för de, som på grund av att kollektivtrafiken fortfarande inte är tillgänglig för alla trots lagstiftning på området sedan 70-talet, vad gäller prissättning och regler. Ett exempel är begränsningar i antal bagage som färdtjänstresenärer får ta med sig vilket exempelvis hindrar en del färdtjänstresenärer att kunna ta sig till en idrottsaktivitet. Ett undantagande av skolungdomar som åker färdtjänst skulle därför ytterligare öka skillnaderna i levnadsvillkor i jämförelse med andra ungdomar. Vi pekade också på att förslaget, som vi i grunden är positiva till under förutsättningar att det gäller alla ungdomar, har hälsofrämjande effekter.

Vårt remissvar genererande i en halv seger då regeringen i sitt slutliga förslag ansåg att det var upp till var kollektivtrafikhuvudman att bestämma huruvida skolungdomar med färdtjänsttillstånd skulle inkluderas i förslaget eller inte. Här har en del huvudmän valt att inkludera medan andra valt att inte göra det. Personlig assistans Den 30:e april presenterade minster Lena Hallengren nytt direktiv för LSS utredningen. Besparingskravet i LSS-utredningen tas bort och istället ska utredningen ta fram förslag på hur personlig assistans och LSS kan förändras inom nuvarande kostnadsramar. Det är en delseger för DHR som under en längre tid har krävt en ny utredning eller förändrade direktiv., skriver vi på DHR:s hemsida. Utredningstiden förlängs också med två månader och ska presenteras den 15:e december 2018. Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler fick i slutet av April lämna sitt uppdrag. Detta ledde till en del kritik mot regeringen från bl.a. Alliansen som menade att Begler bara gjorde sitt jobb utifrån de direktiv som regeringen gett Försäkringskassan. DHR välkomnade dock beslutet bl.a. eftersom vi anser att hon mer agerat som en part i LSS-debatten än generaldirektör för en oberoende myndighet och att dialogen med funktionshinderrörelsen varit obefintligt trots mycket tydliga besked från rörelsen om att vi är missnöjda med hur Förskringskassan hanterar den här frågan. Valet hölls den 9:e september Det är just nu spänt läge inom svensk politik. Snart samlas riksdagen för att välja ny talman. Det är talmannens uppgift att föreslå en ny Statsminister och samtidigt uppger han eller hon vilka partier som ska ingå i regeringen. Förslaget prövas sedan i kammaren i en omröstning. Tonläget mellan partierna har i valrörelsen varit hårt och det har till stor del handlat om vilket parti som kan tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna. Alliansen har hotat att fälla den sittande regeringen samtidigt som att de tillsynes saknar bättre förutsättningar själva för att bilda regering. Inte heller valet av talman ser ut att bli en lätt avgjord fråga. Sverigedemokraterna blev det tredje största partiet men så sent som idag (2018-09-20) gick Vänsterpartiets partiordförande Jonas Sjöstedt ut i media och sa att de kommer rösta emot Sverigedemokraternas förslag till talman, Björn Söder, då man anser att han omöjligen kan företräda alla svenskar. Vi ser honom som diskvalificerad för uppdraget., säger Jonas Sjöstedt.

Det finns få som tror att detta kommer att gå så långt som till extraval (heter ej nyval i Sverige) men det är ganska tydligt att regeringsbildningen kommer att ta tid. En del tror att det kan dröja fram till december innan vi har en ny regering på plats. Detta innebär förmodligen en ganska tuff tid också för oss att få gehör i funktionshinderpolitiska frågor under den här tiden. Det kan tilläggas av DHR har en policy som säger att vi inte samarbetar med partier som vi anser är odemokratiska och/eller inte följer principen om alla människors lika värde. På vår hemsida publicerade vi inför valet oredigerade svar på några frågor vi ställt till samtliga partier förutom Sverigedemokraterna gällande våra mest prioriterade frågor. Den funktionshinderpolitiska fråga som faktiskt har lyfts i valrörelsen är personlig assistans. Dock anser vi att frågan i media fått ett allt för ensidigt fokus på barn eller riskerar att ses som en omsorgsfråga. DHR försöker lyfta vuxenperspektivet och vad den personliga assistansen innebär för den assistansberättigade i vardagen t.ex. möjligheten att arbeta, bilda familj eller träffa vänner när man känner för det. Vi har under hela valrörelsen framhävt budskapet om att Rättigheter är möjligheter!. Sammanställt 2018-09-22 av Rasmus Isaksson, förbundsordförande DHR