Rapport till NHF:s styrelsesammanträde den 30:e maj i Köpenhamn, Danmark

Transkript

1 Rapport till NHF:s styrelsesammanträde den 30:e maj i Köpenhamn, Danmark Vad har hänt och vad är på gång i Sverige våren 2017? Organisation Förbundet har sedan flera år tillbaka använt Office 365 för vår E-post, något som samtliga avdelningar och vissa förtroendevalda även har erbjudits. Förbundet har nu börjat använda flera andra tjänster med koppling till Office 365 som t.e.x. att ha all dokumenthantering i molnet, Skype, verksamhetsplaneringstjänster, möjligheten att boka tider med vår medlemsservice på nätet m.m. Satsningen på digitala tjänster är möjlig via stiftelsen Techsoup som ger bort tjänsterna gratis eller till ett lågt självkostnadspris. Förbundsmötet Valet av ombud bland samtliga medlemmar inför förbundsmötet den 20-22:e oktober har just nu avslutats. Jämfört med 2015 års val gick valdeltagandet ner lite och det var färre nominerade kandidater. En trend som går att se i resultatet är att personer i yrkesverksam ålder fått fler röster än äldre. I lokalavdelningar är det dock vanligare att äldre personer innehar förtroendeuppdrag. Just nu är vi inne i en hektisk period för att hinna färdigställa förbundsstyrelsens förslag och motionssvar till förbundsmötet. Dessa ska fastställas på förbundsstyrelsens sammanträde i juni för att kunna skickas ut med handlingarna till förbundsmötet i oktober. Diskrimineringsfallet DHR anmälde 1 januari 2015 ett länstrafikbolag för diskriminering pga bristande tillgänglighet. Huvudförhandlingen i tingsrätten inledes i december 2016 efter att Diskrimineringsombudsmannen inte ville driva fallet vidare. I förhandlingen i tingsrätten stod det klart att frågan om det är länstrafikbolaget eller bussbolaget som är ansvarig är något som behövdes klargöras. Efter parterna samtryckte valde tingsrätten att skicka ansvarsfrågan till Högsta Domstolen för en förhandsprövning

2 då domaren ansåg att det inte fanns ett predikat på området. Nu i början av maj beslutade Högsta Domstolen att ta upp frågan för prövning. Ärendet kan få stor inverkan på trafikhuvudmannen och de som kör trafiken, inte bara när det gäller diskriminering utan i alla frågor som rör relationen resenär och trafikföretaget. Nyligen kom också den första domen i ett diskrimineringsärende som drivits av Diskrimineringsombudsmannen. Fallet gäller diskriminering på grund av bristande tillgänglighet i skolmiljön. Tingsrätten ansåg att diskriminering hade ägt rum och kommunen döms nu att betala diskrimineringsersättning och motpartens rättighetskostnader. Almedalen Förutom att gå på seminarier är vi engagerade i två huvudsakliga arrangemang. Vi deltar för andra året i Tillgänglighetarenan tillsammans med Parasportförbundet, branchorganisationen för hissar och ett av de större seniororganisationerna SPF Seniorerna. I år har Tillgänglighetsarenan lyckats att få flera byggbolag att delta i seminarierna, ledande personer från fastighetsbranschen och bostadsministerns statssekreterare. Det kommer tas fram en pistkarta över Visby för att illustrera hur svår utomhusmiljön kan vara för personer med nedsatt rörelseförmåga. Vi kommer även att arrangera ett seminarium som lyfter sexualitet som ett grundläggande behov. Tillgänglighet och användbarhet i bostäder DHR driver nu hårt frågan om tillgänglighet och användbarhet i bostäder och kommer att arbeta för att detta blir en fråga som tas upp i riksdagsvalet DHR har startat ett initiativ att tillskriva ett antal aktörer såsom organisationer, politiska företrädare, m.fl. med anledning av vår oro kring vad som sker i bostadsfrågan. Den riskerar att bli en fråga där utsatta grupper i samhället ställs mot varandra. Vi oroas över tendenser att ekonomiska intressen väger tyngre än jämlikhet och rättigheter i ivern att bygga bort bostadsbristen. Just nu tycker vi oss se att samhället allt mer ger upp kring tillgänglighet och användbarhet när det upplevs som problem för att byggandet ska ske snabbt och effektivt. Ett samhälle ska planeras utifrån människan. Vi föds, växer upp och tar de första stegen ut i ett självständigt liv. Många väljer att plugga, andra att gå direkt ut i arbetslivet. Föräldraskap, arbete, fritid och så ålderdom. Så ser vår livscykel ut. Men varje människas liv är unikt. Några föds med en nedsatt rörelseförmåga, andra kan skada sig i trafiken och blir användare av rullstol resten av livet. Eller få en diagnos mitt i livet som ställer helt andra behov i fokus än tidigare. När samhället planerar hur vi ska bo, bör livscykelperspektivet finnas med. I praktiken handlar det om att garantera alla människor möjligheten att kunna bilda familj, hälsa på sina vänner eller att kunna studera på annan ort. Du ska inte behöva flytta för att bostaden inte

3 uppnår kraven på tillgänglighet och användbarhet. Syftet med dessa möten är att se var vi kan hitta gemensamma intressen och påverkansmöjligheter i åsikter där vi tycker lika. Källa: DHRs brev med önskan om dialog i bostadsfrågan till utvalda aktörer inom området bostäder Trafik Regeringen tillsatte hösten 2016 en utredning om självkörande fordon. Enligt delbetänkandet, som kom i december, ger självkörande och förarlösa fordon stora möjligheter för personer med funktionsnedsättning. DHR är det enda funktionshinderförbund som arbetar med frågan om förarlösa fordon. DHR har uppmärksammat utredningen på frågor som bilstöd och bilanpassning kopplat till de självkörande bilarna. Vidare kan förarlös kollektivtrafik innebära nya tekniska utmaningar kopplat till tillgängligheten och användbarheten. Det kan exempelvis handla om att säkerställa att sensorerna i dörrarna anpassas så att hänsyn tas till att vissa personer behöver mer tid på sig för att kliva av och på bussen. Vi menar att det är viktigt att frågan om självkörande fordon ses i ett större perspektiv. Fler personer med nedsatt rörelseförmåga skulle ha möjlighet att ha bil och nya områden skulle kunna få kollektivtrafik. DHR påminner också om att det är viktigt att utredningen tittar på andra frågor som garanterar en tillgänglig och användbar kollektivtrafik för alla, till exempel gatumiljön till och från hållplatser och bussterminaler. Tillgängligheten kring hållplatser, stationer och terminaler ingår i den kedja av situationer som måste fungera för att individen ska kunna ta sig från plats A till plats B. Personlig assistans Det pågår just nu en översyn av den personliga assistansen. Översynen handlar enligt regeringen om se över kostnadsutvecklingen inom den personliga assistansen. Regeringen har efter kritik omformulerat sig i regleringsbrevet till Försäkringskassan. Den tidigare formuleringen om att bryta utvecklingen med det ökade antalet assistanstimmar. har ersatts med: motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen. DHR anser att omformuleringen är sämre än den ursprungliga då regeringen ännu tydligare påstår att det finns ett nära samband mellan den ökade timutvecklingen och överutnyttjande eller brottsligt nyttjande. Våren 2016 publicerade Bengt Westerberg, fd. socialminister i Sverige och fd partiordförande i Folkpartiet, en rapport med titeln "Personlig assistans - hotad frihetsreform?". Den presenterades i en artikel på DN Debatt den 31 maj 2016 och bidrog i hög grad till den debatt om assistansen som sedan dess har pågått. Nu har

4 Bengt Westerberg skrivit en ny rapport Personlig assistans en kritisk granskning av regeringens direktiv till LSS-utredningen, som tar vid där den förra slutade. Bengt Westerberg har tillfrågat 12 anordnar- och brukarorganisationer för att stödja projektet och DHR har tackat ja och bidrar till såväl finansiering som att medverka till spridningen av rapporten. Alla bidragande organisationer har fått en sida i rapporten att förmedla intryck från verkligheten. Här har DHR tillfrågat Tobias Holmberg att till rapporten bidra med sin berättelse om vilken betydelsen assistansen har för honom och varför det är viktigt för honom att få behålla den. Preliminärt lanseringsdatum är den 13 juni. DHR har även tagit initiativ om att skriva ett brev till FNs särskilda rapportör i funktionshinderfrågor Catalina Devandas Aguilar. I brevet beskriver vi ur funktionshinderrörelsens synvinkel den pågående debatten om den personliga assistansen och hur vi ser på regerings retorik i frågan. Brevet har dragit ut på tiden men är nu färdigställt och översatt på engelska. Företrädare för andra organisationer med ett brukarperspektiv på assistansfrågan har tidigare sagt sig villiga att skriva under. Strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken 15 maj presenterade minister Åsa Regnér (s) den försenade strategin En funktionshinderspolitik för ett Sverige som håller ihop för perioden Trots att regeringen har arbetat med strategin under flera år är den förvånansvärt tandlös av vad som hittills är känt. Mest problematiskt är att strategin i stora delar verkar sakna mätbara mål. Det kommer försvåra uppföljningen för att se hur framgångsrik #funkpol-politiken har varit och möjligheten för funktionshinderrörelse att utkräva ansvar av regering och myndigheter. Vad som är känt efter presentationen är att det saknas förslag att göra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till svensk lag. Det gör att vi ställer oss frågande om regeringen står bakom konventionens samtliga paragrafer och FN:s rekommendationer. Exempel på hur regeringen har bortsett från konventionen redan är hur de helt har frångått intentionerna i LSS-lagstiftningen sen flera år tillbaks. Även om strategin i många delar var en besvikelse så finns det ett par förslag att lyfta fram: - Det är positivt att regeringen lyfter arbetsmarknadsfråga och tar fram konkreta förslag på området. Flexjobb rätt utformat kan vara ett sätt att få ner arbetslösheten.

5 - Boverket får till uppdrag att se över tillgängligheten och användbarhet med fokus på universell utformning. Vilket vi förutsätter kommer förbättra tillgänglighetskraven vid byggande. - Positivt med en utbildning riktat till kommuner och landsting i mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Något rörelsen måste vara med och utformas. Vi är besvikna på att regeringen som det verkar missar chansen att skapa verklig förändring för personer med funktionsnedsättning med strategin. Vi hoppas nu att riksdagens behandling kommer göra strategin skarpare och innefatta fler mätbara mål säger Rasmus Isaksson, förbundsordförande i DHR Källa: Nyhet från Våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning DHR har till riksdagsledamot Mikael Dahlqvist (s), i enlighet med Mikaels eget önskemål, lämnat ett förslag på att hålla ett seminarium i riksdagen om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning. Hatbrott innebär att en person eller grupp människor angrips på grund av exempelvis deras hudfärg, etniska bakgrund, eller sexuella läggning. Hatbrott är inget särskilt brott i sig men en omständighet bakom brottet som visar på bristande respekt för människors lika värde hos gärningspersonen. I media uppmärksammas ofta olika brott, inte minst våld, hot om våld eller olika former av tvång, mot personer med funktionsnedsättning. Om det har skett en ökning eller är ett resultat av en medierapportering med ett större intresse för problematiken är svårt att säga. De fall som kommer till allmänhetens kännedom ger i sig anledning till oro. Norges strafflag nämner funktionsnedsättning som ett motiv till hatbrott. Rapporter från Danska funktionshinderrörelsen larmar om en ökad utsatthet för våld, hot om våld eller kränkningar mot personer med funktionsnedsättning. DHR är ett förbund som arbetar med frågor som berör personer med nedsatt rörelseförmåga. Utgångspunkten i DHRs påverkansarbete är FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utsattheten för våld, hot om våld eller kränkningar hos personer med funktionsnedsättning bekräftas i DHRs egen medlemsundersökning och genom statistik från Myndigheten för delaktighets årliga rapporter om en samlad uppföljning av funktionshinderpolitiken I den senare nämns kvinnor med funktionsnedsättning mellan 16 och 29 år som särskilt utsatta för våld eller hot om våld. Utsatthet hos personer med funktionsnedsättning för våld, hot om våld och kränkningar måste tas på allvar. Frågan måste lyftas upp på agendan som ett allvarligt hot mot principen om alla människors lika värde och berör därför alla. Det är mycket angeläget att myndigheter, organisationer och allmänhet får ökad kunskapen om dessa brott, både sett till förekomst och hur brotten utförs men också

6 hur brotten kan förebyggas och brottsoffer stöttas. Utsattheten kan problematiseras ytterligare då många människor med funktionsnedsättning befinner sig i någon form av beroendeställning till anhöriga eller andra i sin omgivning. Detta kan leda till ökad risk att utsättas för brott eller påtryckningar samt göra brotten svårare för individen att anmäla eller svårare för omgivningen att upptäcka. DHR anser därför att risken är stor att det finns ett mörkertal. I Sverige har funktionshinderrörelsen tidigare väckt frågan om att i strafflagen definiera funktionsnedsättning som ett motiv till hatbrott. Intresset från lagstiftarnas håll har då varit svalt. Lagstiftarna har varit motvilliga till en utvidgning av nuvarande hatbrottsdefinition. De ansåg anmälningarna för denna typ av brott vara för få till antalet för att detta skulle motivera en utvidgning av hatbrottsdefinitionen. Detta resonemang vänder sig DHR mot eftersom den typen av statistik inte görs idag. Vi vet alltså inte omfattningen och kommer inte veta så länge ingen tar reda på det. En stor motivation till att kräva ett införande av funktionsnedsättning i begreppet hatbrott är just att ta fram siffror på hur stort det här problemet är. I en del europeiska länder praktiseras hatbrottsdefinitionen olika beroende på vilken grupp som omfattas av den. Allt fler länder erkänner existensen av hatbrott mot personer med funktionsnedsättning. I dessa länder har man också därigenom upptäckt att problemet med hatmotiverad brottslighet mot personer med funktionsnedsättning var mycket större än man tidigare anade. Det som en del europeiska länder också har konstaterat är att det kan finnas olika indikatorer på hatbrott för olika utsatta grupper. Brottsutövaren behöver inte nödvändigtvis drivas av ett hat gentemot just den individen utan attacken kan vara riktad mot en person med funktionsnedsättning på grund dennes sämre fysiska förutsättningar att värja sig mot brottet. Att använda utsattheten som en svaghet och därmed ett presenterat tillfälle att begå grova brott menar DHR ska anses vara ett synnerligen allvarligt brott då det bör uppfattas som ett underminerande av principen om alla människors lika värde. Brottsförebyggande rådet (Brå) för statistik om hatbrott. Denna statistik bygger på särskilda granskningar av polisanmälningar som Brå anser innehålla möjliga hatbrottsmotiv, samt genom självrapporterad utsatthet för hatbrott. Dessa granskningar skulle också kunna inkludera statistik gällande anmälningar med möjliga hatbrottsmotiv kopplat till funktionsnedsättning men det här görs inte idag. Kurs i ledarskap för kvinnor Förbundet arrangerade i mars en kurs i ledarskap för kvinnor. Att satsa på en ledarskapsutbildning för kvinnor är en satsning på framtidens DHR som en jämställd och inkluderande organisation. Idag är 60% av DHRs medlemmar kvinnor.

7 Det borde därför finnas fler kvinnor inom förbundet som kan och vill formulera sina tanker, åsikter och krav så att fler hör. Syftet med den här ledarskapskursen är att skapa en mer inkluderande kultur i DHR så att fler vågar ta plats i styrelser och andra ledande poster som finns i föreningsarbetet. En strävan från förbundsstyrelsen är att vi ska bli bättre på att se frågorna vi arbetar med utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inte bara funktionshinderperspektivet är viktigt, vi måste även förstå hur våra beslut och åsikter påverkar jämställdheten. Deltagarna på kursen är delvis handplockade som bra framtidsnamn och bärare/ambassadörer för att driva engagemanget för jämställdhetsfrågorna vidare inom förbundet runt om i landet. Kursledare var Cecilia Zadig som har mångårig erfarenhet av ledarskaps- och organisationsutveckling. Hon coacher speciellt kvinnor i ledar- och chefsroller. Cecilia är också kursledare för Kvinnors ledarskap på Stockholms universitet som är ett poängsatt ledarskapsprogram för kvinnliga mediechefer. Tidigare arbetade Cecilia som grävande journalist och var den första journalist som berättade om svensk vapensmuggling, det som senare kom att kallas för Boforsaffären. Källa: DHRs inbjudan till kursen om ledarskap för kvinnor. Sammanställt av Rasmus Isaksson, förbundsordförande DHR