Riktlinje gällande likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen

Koncernkontoret Riktlinje gällande likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen

2 (11) INNEHÅLL 1 LIKVIDITETS- OCH SKULDFÖRVALTNING... 3 1.1 KONCERNKONTO... 3 1.2 BETALNINGSBEREDSKAP... 3 1.3 KASSA OCH BANK... 4 1.4 KORT LIKVIDITETSFÖRVALTNING... 4 1.5 LÅNG LIKVIDITETSFÖRVALTNING... 4 1.6 SKULDFÖRVALTNING... 5 2 KAPITALSTRUKTUR... 5 2.1 ALLOKERING VID PLACERING OCH UPPLÅNING... 5 3 KAPITALFÖRVALTNING... 6 3.1 ETIK OCH MILJÖ, ANSVARSTAGANDE I PLACERINGSVERKSAMHETEN... 6 3.2 RISKHANTERING... 7 3.2.1 Valutarisk... 7 3.2.2 Motpartsrisk... 7 3.2.3 Kreditrisk... 7 3.2.4 Tillåtna instrument kapitalförvaltningen... 9 3.2.5 Rebalansering... 10 3.2.6 Alternativa placeringar... 10 4 RIKTLINJER FÖR SKULDFÖRVALTNING... 10 4.1.1 Tillåtna instrument... 10 4.1.2 Finansierings- och kreditavtal... 10

3 (11) Riktlinje gällande finansförvaltningen Syftet med finansförvaltningen är att trygga regionens likviditetsförsörjning och betalningsberedskap på kort och lång sikt. Syftet är också att åstadkomma en så god avkastning som möjligt på de finansiella tillgångarna utifrån regelverket i detta dokument. Denna riktlinje beskriver regelverket för förvaltningen av finansiella tillgångar och skulder. Koncernbankens uppdrag inom Västra Götalandsregionen är att säkerställa tillgång till tillräcklig med likviditet för att kunna fullgöra betalningsskyldighet till anställda, leverantörer, banker mm med rätt belopp på rätt dag. Ekonomidirektören utfärdar särskilda anvisningar och instruktioner för finansförvaltningen baserad på denna riktlinje. 1 Likviditets- och skuldförvaltning Västra Götalandsregions (nedan kallat VGR) likviditet består definitionsmässigt av två delar, en kort likviditetsförvaltning och en lång likviditetsförvaltning. Den korta likviditetsförvaltningen är avsedd att möta fluktuationer av likviditeten och innehåller kassa och placeringar med hög likviditet avsedd för betalningsberedskap för de kommande tre åren. Långa likviditetsförvaltningen är likviditetsförvaltning av det kapital som inte avses användas de närmaste tre åren och kan ha en högre risknivå än den korta likviditetsförvaltningen. Fördelningen mellan kort och lång likviditetsförvaltning sker årligen. Beslutsunderlaget är regionfullmäktiges budget, beslut om detaljbudget och dess konsekvenser för den långsiktiga likviditetsprognosen. Om det fattas beslut under löpande år som väsentligt påverkar likviditeten kan kompletterande allokeringsbeslut fattas. VGR kan vara både placerare och låntagare samtidigt. Regionfullmäktige kan besluta om upplåning för speciella ändamål utöver den upplåning som kortfristigt kan behövas för att möta fluktuationerna i kassan. VGR ska ha en god betalningsberedskap. Detta säkerställs genom placeringar på konto, placeringar med hög likviditet (omsättningsbara inom tre bankdagar) eller lånelöften. 1.1 Koncernkonto VGR ska ha ett gemensamt koncernkonto där samtliga förvaltningar och helägda bolag ska vara anslutna. Förvaltningar och helägda bolag får inte använda bank- eller girokonto utanför VGR:s koncernkonto utan särskilt tillstånd från koncernbanken. 1.2 Betalningsberedskap VGR:s betalningsberedskap utgörs av 3000 mnkr och består av likvida medel och outnyttjade kreditlöften. 1500 mnkr av betalningsberedskapen ska kunna utbetalas inom tre bankdagar resterande inom

4 (11) ytterligare fyra dagar. Beräkning av betalningsberedskapen görs årligen och ska täcka en månads nettolönebetalning och 20 bankdagars netto av leverantörs- och kundbetalningar. Den del av betalningsberedskapen som består av likvida medel förvaltas inom den korta likviditetsförvaltningen. 1.3 Kassa och bank Kassa och bank är den del av likviditetsförvaltningen som hanterar det dagliga kassaflödet. I denna ingår checkkrediten i koncernkontot. 1.4 Kort likviditetsförvaltning Syftet med den korta likviditetsförvaltningen är att förvalta likviditet som avses att användas under de kommande tre åren. Den korta likviditetsförvaltningen varierar beloppsmässigt över tiden. Denna utgör en del av VGR:s betalningsberedskap och ska ha hög likviditet. Genomsnittlig räntebindningstid mätt som duration ska ligga i intervallet 0-2 år. Enskilda placeringar får ha en maximal ränte- och kapitalbindningstid på fem år. Placeringar i den korta likviditetsförvaltningen består av räntebärande värdepapper. 1.5 Lång likviditetsförvaltning Lång likviditetsförvaltning är den del av likviditeten som inte beräknas användas under de kommande tre åren och som då kan ha en längre placeringshorisont. Det övergripande målet med placeringarna i den långa likviditetsförvaltningen är att bevara likviditeten i reala termer. Risken ska även begränsas så att värdet som mest kan falla med 10% jämfört med det högsta värdet de senaste 12 månaderna. Då placeringshorisonten är mer än tre år kan placering ske i tillgångsslag med längre löptider och med högre risk för att möjliggöra en högre avkastning. Oavsett aktuell risksituation får andelen aktierisk maximalt vara 50%. Utifrån dessa förutsättningar är det rimligt med en förväntad avkastning på 3% per år sett över en rullande 5-årsperioder. Allokeringen mellan olika tillgångsslag i den långa likviditetsförvaltningen styrs i första hand enligt en dynamisk allokeringsmodell med ett fastställs ett säkerhetsgolv. Säkerhetsgolvet anger den maximala förlustrisken i portföljen i förhållande till dess högsta värde. Maximal förlustrisk är 10%, dvs ett säkerhetsgolv på 90% av portföljens högsta värde. Inom ramen för denna riskbegränsning kan kapitalet allokeras utifrån rådande marknadsförutsättningar. Genomsnittlig räntebindningstid mätt som duration ska ligga i intervallet 1 5 år. Placeringar får ha en maximal ränte- och kapitalbindningstid på 10 år. Om placering sker i realränteobligationer får ränte- och kapitalbindningstid överstiga 10 år.

5 (11) 1.6 Skuldförvaltning Upplåning ska ske i konkurrens och till lägsta möjliga upplåningskostnad. Upplåningskostnaden beror på val av kreditform och instrument. När ett upplåningsbehov uppstår görs en bedömning av vad som är fördelaktigaste upplåningsform för VGR med hänsyn till volym, kredittid, motpartsrisk, tillgängliga krediter samt derivat. Genomsnittlig räntebindningstid mätt som duration i skuldförvaltningen ska ligga i intervallet 0,25 3 år. Upplåning får ha en maximal ränte- och kapitalbindningstid på 10 år. Ägarutskottet kan fatta beslut om avvikelse från dessa mått vid upplåning för särskilda projekt. 2 Kapitalstruktur Då målsättning med regionens kapitalstruktur är att vid varje tidpunkt ha tillgång till likvida medel, är strategin att ha en bas med kreditlöften som kan nyttjas relativt snabbt. Strategin för tillgångssidan är att dels ha likvida medel för betalningsberedskap dels skapa en högre avkastning genom aktiv likviditetsförvaltning. Utöver detta ska olika kreditavtal och bilaterala lån finnas tillgängliga för att kunna användas vid ett längre finansieringsbehov. För att åstadkomma riskspridning i upplåningen ska finansieringen spridas mellan olika finansiärer samt på olika löptider. Lån/krediter får inte upptas eller räntebindas på längre tid än 10 år. Samtidig upplåning och placering under en längre tid (>12 månader) kan ske efter beslut i ägarutskottet. 2.1 Allokering vid placering och upplåning Utifrån ovan beskrivna kapitalstruktur är följande alternativ tillåtna. Placering/utlåning får ske: genom placering i aktierelaterade instrument, till exempel aktiefonder och aktieindexobligationer. genom placering i räntor eller ränterelaterade instrument på annat sätt genom särskilt beslut av ägarutskottet Direkt placering i enskilda aktier är inte tillåtet. Upplåning får ske efter beslut i regionfullmäktige i följande tillgångsslag: bilaterala lån lån på annat sätt utgivande av skuldebrev (i huvudsak så kallade certifikat och obligationer)

6 (11) 3 Kapitalförvaltning Detta avsnitt omfattar instruktioner för handel med finansiella instrument både vid placering och vid upplåning. Följande avsnitt utgör riktlinjer och omfattning av VGR riskmandat för respektive förvaltning. VGR är en aktör på de finansiella marknaderna vilket innebär att VGR är utsatt för olika slags risker. Målet med verksamheten är att identifiera och hantera riskerna i förvaltningen för att därigenom säkerställa ett stabilt finansnetto, värdesäkra VGR:s finansiella tillgångar och minimera regionens finansiella kostnader vid kapitalanskaffning. Med en risk avses en händelse som påtagligt påverkar VGR:s finansiella situation och/eller finansnetto. Fördelningen mellan kort och lång likviditetsförvaltning görs årligen utifrån budget och den långsiktiga likviditetsprognosen. I den korta likviditetsförvaltningen avsätts den likviditet som beräknas behöva användas under de kommande tre åren. Resterande del av VGR:s nettolikviditet avsätts i den långa likviditetsförvaltningen. Beslut om fördelningen fattas av finansrådet. Om det fattas beslut under löpande år som väsentligt påverkar likviditeten kan kompletterande allokeringsbeslut fattas. 3.1 Etik och miljö, ansvarstagande i placeringsverksamheten VGR ska genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. VGR har som krav att de företag och organisationer i vilka kapital investeras följer de internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete och miljö, vilka finns formulerade i FN-konventioner och traktater som humanitär rätt, folkrätt och miljölagstiftning. Placeringar medges ej direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av verksamheten. Vidare medges ej placeringar direkt i företag som systematiskt och omfattande bryter mot internationella normer och konventioner. VGR ställning medför vidare ett ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs ska vara representativa för de flestas uppfattning. Regionen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer. VGR ska ej direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar ska inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Västra Götalandsregionen ska i största möjliga utsträckning undvika att investera i företag vars huvudverksamhet, mer än 50 % av omsättning, är utvinning och försäljning av fossila bränslen liksom företag vars huvudverksamhet består av tjänster till sådana bolag. Definitionen av huvudverksamhet ska utvärderas efter 2018. VGR ska regelbundet, dock minst en gång per år, genom extern part analysera befintliga kapitalplaceringars följsamhet mot ovanstående normer. Konstaterad avvikelse ska snarast rapporteras till regionstyrelsens ägarutskott. Ägarutskottet beslutar om VGR ska försöka få bolaget att ändra sin verksamhets inriktning så att bolaget uppfyller de etiska och miljömässiga krav regionen har eller att sälja placeringen.

7 (11) 3.2 Riskhantering Placering och finansiering ska ske med hänsyn tagen till riskexponering och gällande risklimiter samt instrument. Betalningsberedskapen ska alltid kunna tillgodoses. Regionen kommer från tid till annan att agera både på skuld- och tillgångssidan. Då likviditetsprognosen visar en varaktig övergång ( > 12 månader) från placerare till nettolåntagare ska längre finansieringsalternativ beaktas och placering får då endast ske i undantagsfall och under en kortare period. 3.2.1 Valutarisk Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering uppstår även vid avtal om framtida köp eller försäljning då denna ska betalas i annan valuta än SEK. Denna risk mäts i såsom valutarisk. De förvaltningar i VGR som har en valutaexponering, överstigande motsvarande 1 mnkr, i en eller flera valutor ska rapportera dessa valutaflöden i en månatlig valutarapport till koncernbanken. Aggregerad valutaexponering överstigande 10 mnkr i koncernen kan kurssäkras. Beslut för kurssäkring eller inte, sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering och/eller vid större förändringar på valutamarknaden. För att hantera valutaexponering får följande derivatinstrument användas: räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Ensidigt får optioner inte ställas ut. Det är dock tillåtet att ställa ut optioner i en nollkostnadsstruktur. 3.2.2 Motpartsrisk Med motpartsrisk avses risken för en motparts (till exempel bank, kapitalförvaltare) obestånd eller oförmåga att fullgöra sina åtaganden på avsett sätt. För att minimera motpartsrisken ska ett flertal motparter användas. Utifrån Standard & Poor s (S&P) och Moody s ratinglista är motparter inom lägst följande kategorier tillåtna A- (S&P) samt A3 (Moody s). Om motparten har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. 3.2.3 Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. För att hantera denna risk ska placeringarna fördelas mellan olika emittenter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Summan av exponeringen i emittent- och durationskategorierna får aldrig överstiga limiten för

8 (11) den högsta kategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i området DL:FN aldrig överstiga 30% (ruta DL). Kreditriskmodellen enligt nedan, avser placeringar i enskilda emittenters räntevärdepapper som direktägs av VGR. VGR:s andel av en räntefond får max uppgå till 10 procent av fondkapitalet. För placering i direktägda instrument gäller limiter per ratingkategori och löptid. För placering i räntefonder gäller att innehaven inte väsentligen avviker från dessa limiter. Fonder som inte uppfyller detta krav definieras som alternativa tillgångar. Om portföljens marknadsvärde understiger 1 000 mkr ska andelarna i tabellen nedan beräknas på 1 000 mkr istället för det aktuella portföljvärdet. Nedanstående kreditriskmodell avser all likviditetsförvaltning. Emittent/värdepapper Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år >1år (0-1år) A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euro-området, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper K till N L till N M till N N 100% 100% 100% 100% 100% (100%) B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 F. Värdepapper utan rating, eller lägre än BBB-/Baa-3 B till F 100% 100% 85% 70% 15% (25%) C till F 100% 80% 60% 40% 15% (20%) D till F 50% 30% 20% 10% 10% (15%) E till F 30% 15% 7% 0% 5% (10%) F 10% 5% 0% 0% 2%(5%) 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande.

9 (11) Ett instruments rating fastställs enligt följande prioriteringsordning oavsett löptid: 1. Instrumentets långfristiga rating. 2. Emittentens långfristiga rating. 3. Instrumentets kortfristiga rating. 4. Emittentens kortfristiga rating. 5. Garants rating. Syftet med ovanstående prioriteringslista är att fastställa en rättvisande rating för respektive instrument. Det kan finnas tillfällen då avsteg från denna prioriteringslista måste göras för att fastställa en rättvisande rating. Beslut från avsteg i prioriteringslista för endast göras av finanschef och ekonomidirektör i förening. Beslutet ska motiveras, dokumenteras och redovisas på närmast följande sammanträde för regionstyrelsens ägarutskott. Användning av en eventuell garants rating får endast ske under förutsättning att emittentens åtagande är tillfullo garanterade. Innan ett instrument utan egen rating köps åligger det handlaren att införskaffa tillräcklig dokumentation som styrker garantin. Om en emittent med en viss rating har en garanti av ett bolag/institution med högre rating ska ändå emittentens rating användas. I ratingen av emittenten tar ratinginstituten hänsyn till eventuella garantier. Kommuner och landsting utan rating faller i kategori C. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i värdepapper emitterade av Västra Götalandsregionen eller närstående bolag är inte tillåtet. 3.2.4 Tillåtna instrument kapitalförvaltningen Placeringar kan ske i följande tillgångsslag: bankkonto deposition i bank ränterelaterade värdepapper aktierelaterade instrument alternativa placeringar derivat Med aktierelaterade instrument avses i första hand aktivt förvaltade fonder, indexfonder, aktieindexobligationer samt olika typer av instrument för att nå aktieexponering som inte står i strid med övriga begränsningar i denna riktlinje. Alternativa placeringar får inte ske utan särskilt beslut i ägarutskottet. Anledningen att VGR har behov av att använda derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte-, aktiesom valutafluktuationer.

10 (11) Optioner får inte ställas ut. Undantag till detta är kombinationer av optioner för att åstadkomma så kallade nollkostnadsstrukturer. Marknadsvärden i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte nettot överstiga sammanlagt 20 mnkr utan särskilt beslut i ägarutskottet. 3.2.5 Rebalansering Vid beräkning av portföljens värde och övergripande limit ska portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Om en övergripande limiter överskrids ska tillgångar avyttras. Motsvarande gäller om övergripande limiter underskrids, varvid tillgångar anskaffas omgående. 3.2.6 Alternativa placeringar Syftet med att placera i andra tillgångsslag än aktier och räntebärande placeringar är att ytterligare sprida riskerna i portföljen. Dessa placeringar ska ha låg korrelation med aktier och räntebärande placeringar för att öka riskspridningen i portföljen. 4 Riktlinjer för skuldförvaltning I en upplåningssituation ska regionens behov anpassas till upplåningens förväntade storlek och löptid. Finansiering ska ske utifrån kriterierna lägsta upplåningskostnad, konkurrens och kreditvärdighet. 4.1.1 Tillåtna instrument Upplåning kan ske med följande instrument: checkräkningskredit extern leasing får endast ske efter beslut av ekonomidirektören. Intern leasing får förekomma enligt anvisningar i ekonomihandbok. kortfristiga lån såsom certifikatsprogram och bilaterala lån kreditlöften korta och/eller långa långfristiga lån såsom ECP-program, MTN-program och bilaterala lån I syfte att möta eventuella svårigheter att uppta lån över tiden ska den långfristiga låneskulden ha en över tiden spridd förfallostruktur. Likaså bör upplåningen diversifieras med ett flertal olika instrument. 4.1.2 Finansierings- och kreditavtal Med marknadslikviditetsrisk avses att regionens kapitalbehov inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Denna risk hanteras inom skuldförvaltningen genom att tillgodose att det finns garanterade och upphandlade kreditramar. Den långfristiga finansieringen kan ske på den svenska och/eller internationella kapitalmarknaden. Genom kreditlöften ska regionens tillgång på likviditet säkerställas. Kreditlöften ska finnas med en återstående löptid om mer än två år.

11 (11) I nedanstående tabell visas de avtal som för närvarande gäller för skuldförvaltningen. Finansieringsavtal (MNKR) Garanterad kreditram Upphandlad kreditram Syndikerat lånelöfte 2 000 Checkräkningskredit 750 Högst 30 % av den sammanlagda volymen garanterade kreditramar får finnas hos en enskild motpart. Då skulden är mindre än 1 500 mnkr får den exklusive bindande kreditlöften förfalla inom 12 månader. Är skulden större än 1 500 mnkr får högst 35 % av VGR:s skuld inklusive bindande kreditlöften förfalla inom 12 månader. Utöver ovanstående kreditramar kan även bilaterala lån användas för finansiering. Upplåning ska ske i konkurrens till lägsta möjliga upplåningskostnad.