Beslutad av: Regionfullmäktige, 2017-04-04 Diarienummer: RS 2017-00192 Giltighet: från 2017-04-04 till 2019-12-31 Finanspolicy för Västra Götalandsregionen Policyn gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp/avdelning koncernekonomi Dokumentet ersätter: Riktlinje för likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen beslutad 2015-11-24 202, dnr RS 2731-2015
2 Innehåll 1 Syfte... 3 2 Finansverksamhetens mål... 3 3 Organisation och ansvarsfördelning... 3 3.1 Politiska organ... 3 3.2 Förvaltningsorgan... 4 3.3 Externa organ... 4 4 Likviditetshantering... 5 4.1 Betalningsberedskap... 5 4.1.1 Lån och kreditlöften... 5 4.1.2 Hantering av dagligt kassaflöde... 5 4.2 Koncernkonto... 5 5 Kapitalförvaltning... 6 5.1 Kort likviditetsportfölj... 6 5.2 Lång likviditetsportfölj... 6 5.3 Etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen... 7 5.4 Tillåtna instrument kapitalförvaltningen... 7 5.4.1 Ränterelaterade värdepapper... 7 5.4.2 Aktierelaterade värdepapper... 7 5.4.3 Alternativa placeringar... 7 5.4.4 Derivat... 7 6 Skuldförvaltning... 8 6.1 Tillåtna instrument skuldförvaltning... 9 7 Riskhantering... 9 7.1 Valutarisk... 11 7.2 Motpartsrisk... 9 7.3 Kreditrisk... 9 7.4 Refinansieringsrisk... 11 7.5 Hantering av limitöverträdelse... 11
3 1 Syfte Syftet med finanspolicy är att ange ramar och riktlinjer för hur Västra Götalandsregionens (VGR) finansverksamhet ska bedrivas. Syftet är också att fastställa ramar och riktlinjer för hantering av de finansiella risker som förekommer i finansverksamheten. Ekonomidirektören ska vid behov utfärda särskilda anvisningar för hur riktlinjen ska tillämpas. 2 Finansverksamhetens mål Målet med VGR:s finansverksamhet är att trygga likviditetsförsörjningen och betalningsberedskapen för VGR på kort och lång sikt. Detta är ett av regionfullmäktiges beslutade finansiella mål. Med betalningsberedskap menas tillgång likvida medel (se avsnitt 4.1). Målet är också att åstadkomma en så god avkastning som möjligt på de finansiella tillgångarna utifrån regelverket i detta dokument. 3 Organisation och ansvarsfördelning I detta avsnitt beskrivs organisationen och ansvarsfördelningen för den finansverksamheten inom VGR. 3.1 Politiska organ Regionfullmäktige Regionfullmäktige, som är VGR:s högsta beslutande organ, fastställer de finanspolicyn. Vidare delegerar regionfullmäktige beslutsbefogenheter gällande finansverksamheten till regionstyrelsen samt ger övergripande uppdrag inom det finansiella området. Regionstyrelsen Regionstyrelsen har enligt delegation från regionfullmäktige det yttersta ansvaret för finansverksamheten inom avdelningen koncernekonomi, VGR. Regionstyrelsen ska ompröva finanspolicyn vid behov, dock minst en gång per år. Regionstyrelsens ägarutskott Regionstyrelsens ägarutskott ansvarar för att löpande följa den operativa finansverksamheten inom avdelningen koncernekonomi, VGR. Ägarutskottet ska följa tillämpningen av finanspolicyn och vid behov utfärda kompletterande anvisningar. Ägarutskottet får rapportering om finansverksamheten i samband med delår och årsredovisning.
4 3.2 Förvaltningsorgan Finansrådet Finansrådet är ett tjänstemannaorgan med rådgivande funktion. Rådet består av VGR:s ekonomidirektör samt ett antal ytterligare befattningshavare inom det finansiella området på avdelningen koncernekonomi i VGR. Finansrådet är rådgivande och beredande inom följande områden: kapitalförsörjning och kapitalstruktur inriktning för strategisk och taktisk kapitalallokering inriktning för upptagande av lån på kort och lång sikt inriktning för strategisk kapitalallokering avseende anknutna stiftelsers medel (behandlas i särskilda riktlinjer) följa upp resultat och risker i kapital- och skuldförvaltning följa upp och ge förslag till omarbetning av finanspolicyn finansiella utvecklingsprojekt övergripande finansiella frågor Avdelning koncernekonomi Avdelningen koncernekonomi på koncernkontoret är på olika sätt engagerad i finansverksamheten. I denna avdelning ingår bland annat finansenheten och redovisningsenheten, vilka är de två enheter som operativt arbetar med finansverksamheten. Finansenheten består av en finanschef och en front office-funktion (FO). FO utför alla placeringar och agerar inom mandat från riktlinjer, rekommendationer från finansrådet och beslut av finanschef och ekonomidirektör. Redovisningsenheten ansvarar för finansverksamhetens back office-funktion, vilken är den funktion som verkställer de placeringar som FO har gjort. Vidare kontrollerar BO placeringarna och ansvarar för att de blir korrekt redovisade. 3.3 Externa organ Riskkontroll Riskkontrollen omfattar löpande kontroll och efterlevnad av finanspolicyn i de enskilda portföljerna samt kontroll av finansverksamhetens interna processer. Kontrollen utförs av extern part, vilken utses via offentlig upphandling. Finansiell rådgivning Som stöd i den strategiska och taktiska allokeringen inom kapitalförvaltningen anlitas externa finansiella rådgivare. I denna tjänst kan även en kontroll av finansiella innehav ingå, en så kallad screening, för att säkerställa att etik och hållbarhetsmålen i riktlinjerna uppnås. Finansiella rådgivare utses via offentlig upphandling.
5 4 Likviditetshantering 4.1 Betalningsberedskap Ett av regionfullmäktiges beslutade finansiella mål är att ha god betalningsberedskap, vilket innebär tillgång till tillräckligt med likviditet för att kunna fullgöra betalningsskyldighet till anställda, leverantörer, banker med mera. VGR:s betalningsberedskap ska täcka en månads nettolönebetalning och 20 bankdagars netto av kund- och leverantörsbetalningar. Beräkning av betalningsberedskapen görs årligen och kan bestå av likvida medel, lån och outnyttjade kreditlöften. För 2017 beräknas betalningsberedskapen till 3 000 mnkr och består av likvida medel samt placeringar som kan omsättas inom 3 bankdagar. 4.1.1 Lån och kreditlöften För att säkerställa betalningsberedskapen kan även olika typer av lån och kreditlöften användas, i de fall tillgång till egen likviditet saknas. I nedanstående tabell visas de befintliga avtal som kan användas som betalningsberedskap. Lån/kreditlöften (mnkr) Kreditram Checkräkningskredit 750 Obligationslån inom MTN-program 1 000 Certifikatsprogram 3 000 Andra exempel på kreditlöften kan vara syndikerade lån. I de fall som kreditlöften tillämpas ska de ha en återstående löptid om mer än 1 år. Högst 30 % av den sammanlagda volymen kreditlöften får finnas hos en enskild motpart (checkräkningskrediten undantagen). 4.1.2 Hantering av dagligt kassaflöde För att hantera dagligt kassaflöde används en checkräkningskredit som är kopplad till koncernkontot (se avsnitt 4.3). Checkräkningskrediten kan utökas vid kortare likviditetsbehov, upp till 30 dagar. Villkorsförändring görs då för ett bestämt antal dagar. 4.2 Koncernkonto VGR ska ha ett gemensamt koncernkonto där samtliga förvaltningar och helägda bolag ska vara anslutna. Förvaltningar och helägda bolag får inte använda bank- eller girokonto utanför VGR:s koncernkonto utan särskilt tillstånd från finanschefen.
6 5 Kapitalförvaltning Detta avsnitt omfattar riktlinjer för VGR:s kapitalförvaltning vilket avser handeln med finansiella instrument. VGR:s överskottslikviditet förvaltas i två portföljer, en kort och en lång likviditetsportfölj. Fördelningen av kapital mellan kort och lång portfölj sker årligen. Beslutsunderlaget är regionfullmäktiges budget, beslut om detaljbudget och dess konsekvenser för den långsiktiga likviditetsprognosen. Det är den långsiktiga likviditetsprognosen som avgör hur stor del av kapitalet som kan allokeras i den långa portföljen. Om det fattas beslut under löpande år som väsentligt påverkar likviditeten kan kompletterande allokeringsbeslut fattas. Riskmått och limiter skall beräknas utifrån portföljernas marknadsvärde. 5.1 Kort likviditetsportfölj Den korta portföljen innehåller placeringar med hög likviditet och kan omsättas på kort tid för att hantera likviditetsförändringarna under året. Denna portfölj utgör en del av VGR:s betalningsberedskap. Portföljens genomsnittliga räntebindningstid, mätt som duration, ska ligga i intervallet 0-2 år. Enskilda placeringar får ha en maximal ränte- och kapitalbindningstid på fem år. Om placering i sker i fonder får ränte- och kapitalbindning överstiga fem år i den enskilda fonden. Placeringar i den korta likviditetsförvaltningen får endast bestå av ränterisk och kassa. 5.2 Lång likviditetsportfölj I den långa portföljen finns det kapital som inte avses användas de närmaste tre åren och kan därför ha en högre risknivå än den korta portföljen. Denna portfölj utgör en del av VGR:s betalningsberedskap. Det övergripande målet med placeringarna i den långa likviditetsförvaltningen är att bevara kapitalets reala värde, vilket mäts som årlig förändring av KPI. Allokeringen mellan olika tillgångsslag styrs i första hand av en dynamisk allokeringsmodell med ett fastställt säkerhetsgolv. Säkerhetsgolvet anger hur mycket portföljen får falla i värde jämfört med dess högsta värde de senaste 12 månaderna. Säkerhetsgolvet är satt till 90 %, vilket innebär att portföljens värde som mest får falla med 10 % jämfört med det högsta värdet de senaste 12 månaderna. Utifrån säkerhetsgolvet och ett antal andra parametrar såsom rådande ränteläge och volatilitet på aktiemarknaden så ger modellen en tillåten fördelning mellan aktie- och ränterisk i portföljen. Oavsett aktuell risksituation får andelen aktierisk maximalt vara 50 %. Portföljens genomsnittliga räntebindningstid, mätt som duration, ska ligga i intervallet 1-5 år. Placeringar får ha en maximal ränte- och kapitalbindningstid på 10 år. Om placering sker i realränteobligationer får ränte- och kapitalbindningstid överstiga 10 år.
7 Placeringar i den långa likviditetsförvaltningen får bestå av aktie-, ränte- och alternativa placeringar samt kassa. 5.3 Tillåtna instrument kapitalförvaltningen Placeringar kan ske i följande instrument: bankkonto deposition i bank ränterelaterade värdepapper aktierelaterade värdepapper alternativa placeringar derivat Direkt placering i enskilda aktier är inte tillåtet. 5.3.1 Ränterelaterade värdepapper Med ränterelaterade värdepapper avses obligationer och certifikat samt fonder med innehav i denna typ av värdepapper. Emittenterna av dessa värdepapper kan vara stat, kommun, landsting, bostadsinstitut och företag. 5.3.2 Aktierelaterade värdepapper Med aktierelaterade värdepapper avses i första hand aktivt förvaltade fonder, indexfonder, aktieindexobligationer samt olika typer av värdepapper för att nå aktieexponering. 5.3.3 Alternativa placeringar Syftet med att placera i andra tillgångsslag än aktier och räntebärande placeringar är att ytterligare sprida riskerna i portföljen. Dessa placeringar ska ha låg korrelation med aktier och räntebärande placeringar för att öka riskspridningen i portföljen. Alternativa placeringar får ske efter särskilt beslut i ägarutskottet. 5.3.4 Derivat VGR kan använda derivat för att hantera olika risker, det vill säga att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte-, aktie- som valutarisk. Optioner får inte ställas ut. Undantag till detta är kombinationer av optioner för att åstadkomma så kallade nollkostnadsstrukturer. Marknadsvärden i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte nettot överstiga sammanlagt 20 mnkr utan särskilt beslut i ägarutskottet. 5.4 Etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen VGR ska genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. VGR har som krav att de företag och organisationer i vilka kapital investeras följer de internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete och miljö, vilka finns formulerade i
8 FN-konventioner och traktater som humanitär rätt, folkrätt och miljölagstiftning. Placeringar medges inte direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av verksamheten. Vidare medges inte placeringar direkt i företag som systematiskt och omfattande bryter mot internationella normer och konventioner. VGR ställning medför vidare ett ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs ska vara representativa för de flestas uppfattning. Regionen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer. VGR ska inte direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar ska inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Västra Götalandsregionen ska i största möjliga utsträckning undvika att investera i företag vars huvudverksamhet, mer än 50 % av omsättning, är utvinning och försäljning av fossila bränslen liksom företag vars huvudverksamhet består av tjänster till sådana bolag. Definitionen av huvudverksamhet ska utvärderas senast under 2018. VGR ska regelbundet, dock minst en gång per år, genom extern part analysera befintliga kapitalplaceringars följsamhet mot ovanstående normer. Konstaterad avvikelse ska snarast rapporteras till regionstyrelsens ägarutskott. Ägarutskottet beslutar om VGR ska försöka få bolaget att ändra sin verksamhets inriktning så att bolaget uppfyller de etiska och miljömässiga krav regionen har eller att sälja placeringen. 6 Skuldförvaltning VGR kan vara både placerare och låntagare samtidigt. Med skuldförvaltning avses långfristig upplåning, det vill säga med en löptid över ett år. Kortsiktig upplåning eller utnyttjande av kreditlöften vid kortare likviditetsbehov omfattas därmed inte av riktlinjerna för skuldförvaltning. I regionfullmäktiges budget anges tillåtet kortsiktigt upplåningsbelopp. Regionfullmäktige kan besluta om upplåning för speciella ändamål utöver den upplåning som kortfristigt kan användas för att möta fluktuationerna i kassan, även om VGR har tillgång till överskottslikviditet under den period som upplåningen avser. Upplåning ska ske i konkurrens och till lägsta möjliga upplåningskostnad. När ett upplåningsbehov uppstår görs en bedömning av vad som är fördelaktigaste upplåningsform för VGR med hänsyn till volym, kredittid, tillgängliga krediter samt derivat. Genomsnittlig räntebindningstid mätt som duration i skuldförvaltningen ska ligga i intervallet 1-5 år. Upplåning får ha en maximal ränte- och kapitalbindningstid på 10 år. Ägarutskottet kan fatta beslut om avvikelse från dessa mått vid upplåning för särskilda projekt. I syfte att möta eventuella svårigheter att uppta lån över tiden bör den långfristiga låneskulden ha en över tiden spridd förfallostruktur. Likaså bör upplåningen diversifieras med ett flertal olika instrument. Bindande lånelöfte och/eller överskottslikviditet ska täcka kommande 12 månaders förfall och räntebetalningar i låneskulden.
9 6.1 Tillåtna instrument skuldförvaltning Upplåning kan ske med följande instrument: checkräkningskredit extern leasing efter beslut av ekonomidirektören intern leasing enligt anvisningar i ekonomihandbok kortfristiga lån såsom certifikatsprogram och bilaterala lån långfristiga lån såsom MTN-program och bilaterala lån korta och långa kreditlöften 7 Riskhantering VGR är en aktör på de finansiella marknaderna vilket innebär att VGR är utsatt för olika slags finansiella risker. En del i finansverksamheten är att identifiera och hantera riskerna i förvaltningen för att därigenom säkerställa ett stabilt finansnetto och minimera finansiella kostnader vid kapitalanskaffning. Med en risk avses en händelse som påtagligt påverkar VGR:s finansiella situation och/eller finansnetto. 7.1 Motpartsrisk Med motpartsrisk avses risken för en motparts (till exempel bank, kapitalförvaltare) obestånd eller oförmåga att fullgöra sina åtaganden på avsett sätt. För att minimera motpartsrisken ska ett flertal motparter användas. Värdepappersaffärer får endast göras med svensk, utländsk bank eller fondkommissionär som står under Finansinspektionens eller motsvarande myndighets tillsyn. 7.2 Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. För att hantera denna risk ska placeringarna fördelas mellan olika emittenter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Summan av exponeringen i emittent- och durationskategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta kategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i området DL:FN aldrig överstiga 30% (ruta DL). Kreditriskmodellen enligt nedan, avser placeringar i enskilda emittenters räntevärdepapper som direktägs av VGR. För placering i direktägda instrument gäller limiter per ratingkategori och löptid. För placering i räntefonder gäller att innehaven inte väsentligen avviker från dessa limiter. Fonder som inte uppfyller detta krav definieras som alternativa placeringar. Om portföljens marknadsvärde understiger 1 000 mkr ska andelarna i tabellen nedan beräknas på 1 000 mkr istället för det aktuella portföljvärdet.
10 Nedanstående kreditriskmodell avser all likviditetsförvaltning. Emittent/värdepapper Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år >1år (0-1år) K till N L till N M till N N A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euroområdet, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper 100% 100% 100% 100% 100% (100%) B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 F. Värdepapper utan rating, eller lägre än BBB-/Baa-3 B till F 100% 100% 85% 70% 15% (25%) C till F 100% 80% 60% 40% 15% (20%) D till F 50% 30% 20% 10% 10% (15%) E till F 30% 15% 7% 0% 5% (10%) F 10% 5% 0% 0% 2%(5%) Ett instruments rating fastställs enligt följande prioriteringsordning oavsett löptid: 1. Instrumentets långfristiga rating. 2. Emittentens långfristiga rating. 3. Instrumentets kortfristiga rating. 4. Emittentens kortfristiga rating. 5. Garants rating. Syftet med ovanstående prioriteringslista är att fastställa en rättvisande rating för respektive instrument. Det kan finnas tillfällen då avsteg från denna prioriteringslista måste göras för att fastställa en rättvisande rating. Beslut från avsteg i prioriteringslista för endast göras av finanschef och ekonomidirektör i förening. Beslutet ska motiveras, dokumenteras och redovisas på närmast följande sammanträde för regionstyrelsens ägarutskott. Användning av en eventuell garants rating får endast ske under förutsättning att emittentens åtagande är tillfullo garanterade. Innan ett instrument utan egen rating köps 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande.
11 åligger det handlaren att införskaffa tillräcklig dokumentation som styrker garantin. Om en emittent med en viss rating har en garanti av ett bolag/institution med högre rating ska ändå emittentens rating användas. I ratingen av emittenten tar ratinginstituten hänsyn till eventuella garantier. Kommuner och landsting utan rating faller i kategori C. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i värdepapper emitterade av Västra Götalandsregionen eller närstående bolag är inte tillåtet. 7.3 Valutarisk Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering uppstår även vid avtal om framtida köp eller försäljning då denna ska betalas i annan valuta än SEK. Denna risk mäts i såsom valutarisk. Finansiella placeringar får endast ske i instrument som är denominerade i SEK, NOK, EUR, USD och GBP. För att hantera valutaexponering får följande derivatinstrument användas: räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer De förvaltningar och helägda bolag inom VGR som har en valutaexponering, överstigandemotsvarande 1 mnkr, i en eller flera valutor ska rapportera dessa valutaflöden i en månatlig valutarapport till finansenheten på koncernekonomi. Aggregerad valutaexponering överstigande 10 mnkr i koncernen kan kurssäkras. Beslut för kurssäkring eller inte, sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering och/eller vid större förändringar på valutamarknaden. 7.4 Refinansieringsrisk Refinansieringsrisk innebär risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas. För att hantera denna risk ska den långfristiga skulden ha en spridd förfallostruktur. Likaså bör upplåningen diversifieras med ett flertal olika instrument. 7.5 Hantering av limitöverträdelse Om en övergripande limit överskrids ska tillgångar avyttras. Motsvarande gäller om övergripande limiter underskrids, varvid tillgångar anskaffas omgående. Vid en konstaterad limitöverträdelse informeras ekonomidirektören som i sin tur informerar ägarutskottet.
12 Ordlista Aktiefond Aktierisk Aktieindexobligationer (AIO) Aktivt förvaltad fond Allokering En aktiefond är en fond som investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade instrument. Med aktiekursrisk avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Ett finansiellt instrument i form av en strukturerad produkt, vilket innebär en kombination av två placeringsformer - en option och en obligation. Syftet med en AIO är att få exponering mot aktiemarknaden och samtidigt skydda kapitalet vid ett börsfall. Optionen är den del som ger möjlighet till avkastning från en underliggande marknad, obligationen är den del som skyddar kapitalet vid börsfall. Aktiv förvaltning innebär att förvaltare tar aktiva beslut om att köpa, sälja eller behålla ett värdepapper. I den aktiva förvaltningen strävar förvaltare efter en avkastning som överträffar den genomsnittliga avkastningen på de marknader där fonderna har sina placeringar, det vill säga en avkastning som är högre än fondens jämförelseindex. Den aktiva förvaltningen kräver mer resurser och därför är priset på en aktivt förvaltad fond oftast högre än för en passivt förvaltad fond. Fördelning av tillgångsslag i portföljen. Kan delas in i strategisk och taktisk allokering. Alternativa placeringar Placeringar som har mycket låg korrelation med aktie- eller räntemarknaden, vilket innebär att dessa placeringar kan ge god avkastning även om börsen går ned. Vanliga alternativa placeringar är fastigheter, energi, råvaror och Private Equity. Bilateralt lån Certifikat Denominerad Deposition i bank Derivat Ett låneavtal mellan två parter som innebär att båda i avtalet ingående parter har ömsesidiga förpliktelser gentemot varandra, avtalet gäller alltså inte bara i ena riktningen, såsom ett köpekontrakt eller liknande. Upplåningsinstrument på penningmarknaden för staten, banker, företag med flera. Fungerar i praktiken som en obligation, men är underställd ett annat regelverk. Emitteras vanligtvis på löptider upp till ett år. Något som är uttryckt i en given monetär enhet. Pengar placeras i bank för förvaring. Dessa insättningar görs till inlåningskonton som sparkonton, checkräkningskonton och penningmarknadskonton. Kontoinnehavaren har rätt att ta ut insatta medel, som anges i de villkor som gäller för kontoavtalet. Ett finansiellt instrument som är kopplat till andra finansiella instrument där dess värde beror på en underliggande tillgång. Den underliggande tillgången kan till exempel vara en aktie, en obligation eller en råvara. Derivat kan handlas via börser eller OTC (over-the-counter).
13 Duration Dynamisk allokeringsmodell Emittent Extern/intern leasing Finansiella tillgångar FN-konventioner Fossila bränslen Löptid. Ett mått på ränterisk för räntebärande tillgångar och skulder. Uttryck för räntekänslighet vid räntejusteringar på ett lån eller en fordran. Är samtidigt ett uttryck för genomsnittlig viktad återstående löptid för ett lån eller en fordran. Anger fördelningen av ränterisk och aktierisk i en portfölj. I modellen anges ett säkerhetsgolv som i % anger hur mycket portföljen får falla jämfört med det högsta värdet de senaste 12 månaderna. Övriga parametrar som påverkar fördelning av aktierrisk och ränterisk i portföljen är rådande ränteläge och volatilitet på aktiemarknaden. Utgivare och garant av finansiella instrument. Leasing är ett sätt att finansiera fordon, maskiner eller inventarier. Så kallad finansiell leasing går ut på att leverantören säljer sina produkter till ett leasingbolag som i sin tur hyr ut dem till slutanvändaren. Avgiften beräknas utifrån finansiella parametrar såsom varans pris, avtalets löptid, restvärde efter löptidens utgång, ränta, försäkringskostnad med mera. En tillgång som ger finansiell avkastning. Det finns två huvudtyper av tillgångar att placera i - räntebärande tillgångar (obligationer, bankkonto), och riskbärande tillgångar (aktier, fastigheter, konst), vars avkastning kommer från osäkra kassaflöden, såsom utdelningar, och osäker kapitalvinst, det vill säga prisökningar. FN:s främsta redskap för att skydda de mänskliga rättigheterna är konventioner. Länder som har ratificerat en konvention har förbundit sig att agera i enlighet med dess innehåll. Ett land ansluter sig till en konvention i två steg, först genom ett undertecknande som ett viljeuttryck av en regering att verka för en ratificering av konventionen. Därefter ser landet över och ändrar, om det är nödvändigt, sin nationella lagstiftning så att den överensstämmer med konventionen. Fossila bränslen (från latinets fossus, "uppgrävd") är olika energikällor i form av kolväten, som kommer från äldre geologiska perioder, och som kan påträffas på eller under marken. De fossila bränslena omfattar främst naturgas, petroleum (råolja) och kol. Internationella normer Samlingsbegrepp för internationell rätt och internationella konventionerna Kapitalbindningstid Kassa Koncernkonto KPI (Konsumentprisindex) Den tid ett lån är garanterat, det vill säga återstående löptid i befintliga lån. Kassa utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Ett samlingskonto som används i koncerner och organisationer med flera enheter. De ingående enheternas negativa och positiva banksaldon avräknas mot varandra, vilket innebär en bättre överblick och i många fall minskat kreditutnyttjande. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPI är det vanliga måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige.
14 Kreditlöften Kreditrisk Likvida placeringar Limit Löptid Ramavtalet är ett kreditlöfte som innebär att du redan har tillgång till finansiering att utnyttja när det är dags att genomföra investeringen. Risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. Placeringar som kan snabbt (inom 3 dagar) kan omsättas till likvida medel. Risknivå som begränsar innehav av finansiellt instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Marknadslikviditetsrisk Risken för att finansnettot minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutakursrisk, aktierisk och råvarurisk samt risker från förändringar i volatilitet eller korrelation. Marknadsvärde Moody s Investors Service (Moody s) MTN-program (Medium Term Note) Offentlig upphandling Optioner (valuta-, ränte-, aktie-) Passivt förvaltad fond (indexfond) Hög likviditet (i ett finansiellt värdepapper) Beskriver det pris en produkt eller tjänst handlas till på en marknad. Ett amerikanskt kreditvärderingsinstitut som bedömer kreditvärdigheten hos organisationer med en standardiserad ratingskala. Bland annat prissättning av obligationer har utgångspunkt i emittentens rating. Ett obligationsprogram med en löptid om 1-15 år. En obligation är ett löpande skuldebrev där utgivningen ofta sker inom ramen av ett MTNprogram. Syftet med programmet är att förse emittenten med en kontinuerlig finansieringskälla utan att vid varje tillfälle behöva upprätta en omfattande legal dokumentation från grunden. Såväl större företag som kommuner, landsting, bostadsbolag och stater finansierar sig genom obligationer. En process för inköp av varor, tjänster med mera som görs av offentlig sektor och som regleras av speciella lagar och regler. Syftet med reglerna är att säkerställa att myndigheter behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor lika. Avtal som ger innehavaren rättighet, men inte skyldighet, att köpa eller sälja ett finansiellt instrument eller en råvara till en angiven kurs vid eller före ett angivet datum. I en passivt förvaltad fond är målet att hålla kostnaderna nere och generera en avkastning som speglar den genomsnittliga utvecklingen på en viss marknad (index) minus fondens avgift. Ingen egen analys av marknaden görs, utan fondens investeringar speglar det valda indexet, exempelvis Stockholmsbörsen. Innebär att det finns många investerare som handlar det aktuella värdepappret och omsättningen av pappret är hög. Om värdepappret däremot har låg likviditet, innebär det att omsättningen och troligtvis också efterfrågan på värdepappret är låg. Risken är därmed att det inte finns köpare vid den tidpunkt som en investerare vill sälja.
15 lj Finansiell tillgång som är placerad i olika värdepapper eller skuld som består av krediter med olika löptider, räntebindning med mera. Rating (kort-/långfristig) Internationell kreditvärdering som används vid upplåning och utfärdas av kreditvärderingsinstitut (till exempel Standard & Poor s och Moody s). Högsta betyg är AAA, det sämsta är CCC och D. Realränteobligationer Realt värde Refinansieringsrisk Regionfullmäktige Räntebindningstid Räntefond Ränterisk Standard & Poor s (S & P) Strategisk allokering Taktisk allokering Valutarisk Volatilitet Värdepapper Överskottslikviditet Räntebärande värdepapper som är skyddade mot inflation. Obligationen har en fast realränta, det vill säga en fast ränta plus en ersättning för inflationen under värdepapperets löptid. Det innebär att eventuell inflation inte kan urholka penningvärdet under placeringen. En tillgångs värde med hänsyn tagen till inflation. Risken för att behovet av kapital inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Regionfullmäktige är Västra Götalandsregionens högsta beslutande politiska församling med det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning. Tidsperiod under vilken räntan på ett lån eller en placering är fast. Ett samlingsnamn för obligations-, penningmarknads- och likviditetsfonder. Korta räntefonder, som även kallas för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid på högst 1 år. Långa räntefonder, som även kallas för obligationsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid på över 1 år. Uttryck för osäkerheten kring framtida ränteutveckling och att värdet på en tillgång eller kostnaden för ett lån negativt förändras p.g.a. en oväntad förändring av räntenivån. Ett amerikanskt kreditvärderingsinstitut. Bolaget bedömer kreditvärdigheten hos låntagare av obligationer med en standardiserad skala. En statisk strategi som syftar till att maximera den riskjusterade avkastningen utifrån historisk avkastning och risk. Allokering inom fastställt ramverk i syfte att minimera risk och maximera avkastning. Risken att drabbas av förluster till följd av valutakursförändringar. Mått på risk som anger prisfluktuationerna på en investering. Mäter avvikelserna kring en avkastningsseries aritmetiska medelvärde. Motsvarande det statistiska måttet standardavvikelse. Gemensam beteckning för bland annat aktier, obligationer, optioner och terminer. Den likviditet som återstår efter att löner, leverantörer och andra åtaganden är betalda.
16 Dokumentnamn: Finanspolicy för Västra Götalandsregionen Versionsnummer: ver.2.0 Kontaktperson: Finanschef Annelie Mogensen annelie.mogensen@vgregion.se, tfn 010-441 20 55