Kulturpolitiska viljeinriktningar



Relevanta dokument
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

KULTURPLAN Åstorps kommun

Policy. Kulturpolitiskt program

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Strategi. Kulturstrategi

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kultur- och biblioteksplan

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Kulturstrategi för Finspångs kommun

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kulturplan

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

Biblioteksverksamhet

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N

Överenskommelsen Värmland

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

STRATEGI. Kulturstrategi för Falköpings kommun

Barn och Ungdomskulturplan

Uppdrags- beskrivning

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Kultur- och fritidspolitiskt program

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.29

K O RT V E R S I O N

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun

Foto: Mattias Johansson

Kulturpolitiskt program Huddinge kommun

Satsning på kultur för barn och unga är en satsning på framtiden.

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

SV Gotland Strategisk plan

Kulturplan. JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan Laxå kommun

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

~ Gävleborg Ankom

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

KULTUR- POLITISKT PROGRAM

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Kulturplan för Gällivare Kommun

Gävle Kulturhus

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Uppdragsplan Kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret KFN 2018/0553. Antagen av nämnden den 9 april 2019.

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

Integrationsprogram för Västerås stad

DIVISION Kultur och utbildning

Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen svar på remiss från Stockholms läns landsting

Hälsinglands museum och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2017.

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Gävle Symfoniorkester

Kulturpolitiskt program

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun

Program för ett integrerat samhälle

Ansökan om årligt Kulturellt verksamhetsstöd föreningar och organisationer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 65,

Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga. Program för barn- och ungdomskultur i Stockholm stad

Kulturgaranti. för barn och unga

Kultur- och kompetensdirektören har undertecknat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016.

Sammanfattning. 1. Inledning

Kulturnämndens verksamhetsplan 2018

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Antaget av kommunfullmäktige , 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun Reviderad

Mod, självkänsla och nytänkande

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kultur- och fritidspolitiskt program

Biblioteksplan för Vingåkers kommun Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden att gälla fr. o. m

Centerpartiets svar på remissversion av Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan

Det goda livet Kulturplan Mönsterås kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Barn- och ungdomsplan

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Kulturpolitik för hela landet

Biblioteksplan

Transkript:

Kulturpolitiska viljeinriktningar Del 1. Idémässig plattform 1:1 Kulturbegreppet 1:1:1 Definition av kultur För att föra diskussioner om hela kulturbegreppet och samtidigt kunna vara mer specifik ligger fyra definitioner till grund för de kulturpolitiska viljeinriktningarna. 1. Kultur som konstformer Smal definition: Musik, konst, dans, teater, bild, litteratur, film etc 2. Kultur som upplevelser Organiserade upplevelser. Tjänster inom kulturområdet. 3. Kultur som kreativitet och mänsklig utveckling Odling. Kreativa individer. Kreativa näringar. Innovationer. Utbildning. Forskning. 4. Kultur som gemensamma normer och identitet Bredast definition: Civilisationer. Ex: Hälsingekultur. Japansk samurajkultur. I Hudiksvall vill vi fokusera på utveckling av den kreativa sektorn (kulturen) enligt de tre senare definitionerna. Självskrivna medel för detta är estetiska uttrycksformerna musik, konst, dans, teater, bild, litteratur, berättarkonst, film, cirkus, hantverk mm. 1:2 Kultur en resurs 1:2:1 På samhällsnivå I Hudiksvalls kommuns utvecklingsprogram liksom i den Regionala utvecklingsplanen (RUP) och i Sveriges Kommuner och Landstings positionspapper kring kulturpolitik (SKL 2008) betonas grundläggande frågor om hållbarhet i det snabbt föränderliga samhället. Kulturen är en strategisk utvecklingsfaktor. Verksamheterna inom kulturen skall befrämja Ekonomisk hållbarhet (och tillväxt) Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet 1:2:2 På individuell nivå Hudiksvalls kommun vill bidra till en förhöjd livskvalitet för kommunens innevånare genom att tillhandahålla rika möjligheter till kulturutövande. I kulturutövande skapar människor mening, förståelse, kommunikation och möjlighet att orientera sig i tillvaron. Kulturarvet är en viktig del i den kulturella identiteten och spelar en allt större roll i vår globaliserade och snabbt föränderliga värld. Genom kultur utvecklas och fördjupas kompetenser på fyra grundläggande plan Det fysiska (kroppen) De psykiska (kognitivt och emotionellt och motivationsmässigt) Det andligt/spirituella (meningsskapande) Det sociala (relationsmässiga) 1

1:3 Kultur attraktivitet och tillväxt 1:3:1 Kulturens roll för tillväxt Forskning 1 kring tillväxtbefrämjande faktorer pekar på att kreativa kompetenser flyttar till platser som erbjuder kulturella möjligheter, högteknologisk service, goda livsmiljöer och en anda av frihet och respekt för individen. Hudiksvall har synnerligen goda förutsättningar i form av högteknologisk service och god livsmiljö. De Kulturpolitiska viljeinriktningarna skall utgöra ett incitament för att utveckla de kulturella möjligheterna och andan av frihet och respekt för individen. Nyckelord i processen är kreativitet och tolerans kvalitéer som vi i särskilt hög grad vill odla i och med hjälp av kommunens kulturella verksamheter. 1:3:2 Bredd skapar spets Inom kulturen/den kreativa sektorn vill vi bredda en icke kommersiell bas så att vi får fram fler spetskompetenser. Därmed skapas nya produkter och ekonomisk tillväxt. I Hudiksvall vill vi verka för att de två viktigaste förutsättningarna skall finnas för handen i större utsträckning: mötesplatser (replokaler, verkstäder för kulturell produktion och nätverkande) och arenor (platser för exponering, föreställningar, publika möten). En ovärderlig insats för att hålla basen bred görs av föreningslivet, studieförbunden och den ideella sektorn. Vi önskar en ökad samverkan med dessa aktörer och kulturen i kommunen kring aktiva projekt. 1:3:3 Kulturen i Utvecklingsprogram för Hudiksvalls kommun Kulturen ska verka i samklang med Utvecklingsprogram för Hudiksvalls kommun [maj 2008]. Kulturen skall ha en aktiv roll inom samtliga tre utvecklingsområden som anges i utvecklingsprogrammet: Näringslivsutveckling, tillgänglighet och attraktionskraft. I Hudiksvall skall vi Verka för att kreativa mötesplatser etableras i kommunen, i syfte att synliggöra och tydliggöra kompetenser inom olika sektorer och öka bildningen. Utveckla mötesplatser för samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor inom områdena kultur och fritid. Utveckla ett kreativt och tillåtande klimat som lockar till sig människor som vill starta, driva och utveckla befintliga och nya företag. Identifiera nya strategiska kompetensområden och kraftsamla kring forskning och andra insatser för utveckling av befintliga och framtida kluster och innovationssystem. Verka för att natur och kulturmiljöer värnas, tillvaratas och brukas. Skapa förutsättningar för utveckling av kommunens tätorter och landsbygd. Skapa bra förutsättningar för ett mångsidigt, tillgängligt och kreativt kultur- och fritidsutbud. Tillvarata EU-medlemskapets möjligheter genom aktiv omvärldsbevakning och delta i nationellt och internationellt samarbete. Utveckla flexibla samarbetsformer mellan skola, universitet och näringsliv nya former för formellt och informellt lärande där kulturen är en betydande resurs 1 Se bl a Florida, R: och Kultur i regional utvecklingsplanering. Rapport 1:2008. Regionplane- och trafikkontoretstockholms läns landsting. Och Rapport Handelshögskolan 2007: Kreativitet i Sveriges kommuner. 2

1:4 Värdegrund 1:4:1 Internationella och nationella värdegrunder En självklar grund för denna skrivelse är dokument som beskriver människors rätt till utveckling och kultur, bl a FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna, FN:s Barnkonvention, UNESCO:s allmänna förklaring om kulturell mångfald (2001) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder (2008). En lika självklar grund är läroplanerna för förskolan och skolan samt biblioteksplanen. 1:4:2 Lokal värdegrund I Hudiksvall värderar vi ett rikt kulturliv högt som en förutsättning för demokrati. Kommunfullmäktige har som en värdegrund antagit sex Nyckelord: Solidaritet, Jämlikhet, Öppenhet, Närhet, God Folkhälsa och Hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling. Lärande- och kulturförvaltningen har beslutat om sex Kännetecken: Värdestyrt förhållningssätt, Allas lika värde, Helhetssyn, Omvärldsorienterad, Hälsofrämjande och Hög kvalitet. Kännetecknen ses som en tolkning av Nyckelorden med relevans på verksamheterna inom Lärande- och kulturförvaltningen. 1:5 Kulturpolitiska viljeinriktningar. Åtaganden 1:5:1 Viljeinriktningar snarare än mål Vi ser kultur som ständigt föränderlig till sin natur. Vi vill därför inte sätta upp statiska mål. Vi formulerar i stället specificerade viljeinriktningar. Då det kommunala ansvaret för kultur ligger inom Lärande- och kulturförvaltningen har dess Kännetecken valts som vägledande för sådana viljeinriktningar. Viljeinritningarna formuleras som punkter i Del 2. Vi behöver kunna bedöma hur långt verksamheterna kommit på vägen längs viljeinriktningarna efter viss tid. Detta skall framgå av utvärderingar av de arbetsplaner enheterna gör utifrån sina åtaganden för tidsperioder som följer på varandra. Vi ser ett åtagande som ett etappmål åt viljeinriktningens håll. Viljeinriktning Åtagande år 3 Åtagande år 2 Åtagande år 1 Grund: Kommunens utvecklingsplan Kultur resurs för tillväxt mm Nyckelord/Kännetecken. Allas lika värde mm 3

1:5:2 Åtaganden Politisk nivå Nyckelorden och de kulturpolitiska viljeinriktningarna formuleras på politisk nivå och uttrycks i styrdokument. Tjänstemannanivå Utifrån styrdokumenten görs åtaganden på förvaltnings-, verksamhets- och enhetsnivå. Enhetsnivå På enhetsnivå styr åtagandet de kulturanställdas verksamheter med brukarna. 1:5:3 Utvecklings- och arbetsplaner Åtaganden uttrycks dels i en utvecklingsplan för Kulturen, dels i en arbetsplan inom varje enhet. De skall uttryckas så att de kan vara vägledande och så att verksamheterna kan kvantifieras/skattas, utvärderas, följas upp och korrigeras i takt med samhällsutvecklingen och med brukarnas förändrande behov. 1:6 Sammanfattande frågeställning Del 1 i dokumentet skapar fokus på frågan: Vad innebär det att inom den kreativa sektorn (kulturen) i Hudiksvall bedriva verksamheter och handla i enlighet med internationella och nationella värdegrunder, med kommunens Kännetecken och Nyckelord och med utvecklingsprogrammet för Hudiksvalls kommun? Del 2 tar upp viljesatser utifrån detta. 4

Del 2. Viljeinriktningar utifrån Kännetecken för Lärande- och Kulturförvaltningen 2:1 Allas lika värde Aspekt Likvärdighet 2:1:1 Vi vill att kulturen aktivt vänder sig till alla åldrar och är tillgänglig för alla. 2:1:2 Vi vill tillhandahålla lärande i och upplevelser av estetiska uttrycksformer. I lärprocesserna skall lika stort avseende ha fästs vid människors/elevers eget skapande och egna kreativitet som vid förmedlandet av hantverk, tekniker och traditioner. 2:1:3 Vi vill att alla grundläggande estetiska uttrycksformer (modaliteter) skall vara tillgängliga för upplevelser, lärande och skapande, dvs musik, dans, bild o form, teater/drama, foto/film, berättar- och framställningskonst, litteratur/poesi, cirkus och olika typer av hantverk. 2:1:4 Vi vill erbjuda alla elever i skolan lika tillgång till kulturupplevelser och möjlighet till eget skapande genom samarbete med och mellan den professionella kulturen på institutioner, det fria kulturlivet och lokala aktörer på kulturområdet. 2:1:5 Vi vill stärka folkbibliotekets utveckling som mötesplats för alla för att befrämja demokrati, integration, kommunikation, upplevelser och lärande. Aspekt Inkluderande perspektiv 2:1:6 Vi vill att brukarnas preferenser i grunden skall styra prioriteringar i verksamheterna inom kulturen samtidigt som vi ser det som en skyldighet att uppmärksamma brukarna på och inkludera vårt kulturella arv och hålla det levande. 2:1:7 Vi vill göra kulturaktiviteter och kulturupplevelser fullt tillgängliga för och behovsanpassade till målgrupper för vilka funktionsnedsättning, ekonomiska, sociala eller kulturella faktorer utgör ett hinder för att söka sig till kommunens utbud. 2:2 Helhetssyn 2:2:1 Vi vill att kulturen betraktas som en resurs i hela samhällslivet. 2:2:2 Vi vill att en god balans skall råda mellan de kulturella aktiviteternas funktion och dess rent estetiska form. 5

2:2:3 Vi vill att kulturskolan, allmänkulturen och biblioteket skall vara öppna mötesplatser för brukarna sinsemellan och inte enbart fokuserade på mötet mellan en personal/pedagog och en brukare. 2:2:4 Aspekt Kommunen som helhet Vi vill att kulturens delar kulturskola, allmän kultur, bibliotek och museum samverkar utifrån de kulturpolitiska viljeinriktningarna med målet att skapa en arbetsplats Kulturen i Hudiksvall. 2:2:5 Aspekt Samverkan Vi vill att kulturen i ökad grad samverkar med ideella föreningar, nätverk, studieförbund och med den öppna fritidsgårdsverksamheten i aktiva projekt. 2:2:6 Aspekt Tidiga insatser Vi vill möjliggöra frivilligt lärande för barn i förskoleåldrar i de estetiska uttrycksformerna. 2:3 Omvärldsorienterad 2:3:1 Vi vill utveckla aktiva ekonomiska samverkansformer kring kulturverksamheter med näringsliv, kulturorganisationer, studieförbund, ideella föreningar och utbildnings- och forskningssäten för att bidra till utveckling, tillväxt och attraktionskraft i Hudiksvall. 2:3:2 Vi vill att kultur ses som ett sätt att gestalta en livssituation, uttrycka en åsikt och visa ett engagemang i globala såväl som lokala frågor som en garanti för demokrati. 2:3:3 Vi vill att det allmän kulturella utbudet i hög grad skall relatera både till aktuellt samhällsklimat och till den historiskt-kulturella grunden för detta. 2:3:4 Vi vill att kulturen skall tas i anspråk i skolans lärprocesser och betraktas som språk av speciella karaktärer för att levandegöra, effektivisera och öka kvalitén i lärandet. 2:3:5 Vi vill tydliggöra skolbibliotekens tillhörighet och utveckla skolbiblioteksverksamheten till att bli en mötesplats och en aktiv resurs för kunskapssökande och inspiration. 2:3:6 Vi vill stödja och lyfta fram vårt speciella kulturarv inom folkmusik och folkdans liksom lokala former av musik, dans, hantverk, poesi/litteratur, bild/foto/film och teater. 2:3:7 Vi vill att kulturen aktivt anknyter till mångkulturella kulturuttryck och globala perspektiv. 6

2:3:8 Vi vill skapa nya former av kulturella mötesplatser i hela kommunen. 2:3:9 Vi vill öka marknadsföringen av kulturen och synliggöra estetiska produkter som skapats i Hudiksvalls kommuns kulturella verksamheter för medborgarna. 2:3:10 Vi vill förstärka konstnärlig gestaltning i kommunens offentliga rum. 2:4 Hälsofrämjande 2:4:1 Vi vill utsträcka kulturens ansvarsområde till att omfatta aktiviteter för personalutvecklande, hälsobefrämjande och friskvårdande syften och till att främja likabehandling i arbetsliv och skola. 2:4:2 Vi vill att specialpedagogiska kompetenser baserade på estetiska uttrycksformer skall byggas upp och vara tillgängliga som stöd för lärande i skolformerna och i andra verksamheter där särskilda behov hos individer och grupper föreligger. 2:5 Högsta kvalitet 2:5:1 Vi vill att kulturens synliga resultat (manifestationer) betraktas som ett kvalitetskriterium i en process där kreativitet, personlig utveckling, hälsoaspekten samt den sociala och samhälleliga betydelsen är likvärdiga kriterier. 2:5:2 Vi vill framhålla kulturella fritidsaktiviteter som miljövänliga alternativ. Musik, sång, dans, poesi/litteratur/berättarkonst, bildskapande m fl aktiviteter belastar miljön i mycket liten grad. 2:5:3 Vi vill att experimentlusta och gränsöverskridande skall uppmuntras i kommunens kulturella verksamheter för att befrämja kreativitet, innovationer och tillväxt. Aspekt Fokus 2:5:4 Vi vill att det finns en klart uttalad motivering bakom varje kulturell verksamhet som kan härledas direkt till ett åtagande utifrån de Kulturpolitiska viljeinriktningarna. Aspekt Målfokuserad tydliga prioriteringar 2:5:5 Vi vill att gruppen skall vara centralt forum i pedagogiskt kulturellt arbete. Detta utesluter inte fokus på individer. 2:5:6 Vi vill väsentligt öka användningen av IKT-lösningar i kunskapssökning och cirkulationshantering på biblioteket, i kulturellt-pedagogiska verksamheter bl a i Kulturskolan och inom den allmänna kulturen (events, turism etc). IKT = Informations och Kommunikations Teknologi, dvs data, Internet, digital information. 7

2:5:7 Vi vill minska resandet och effektivisera logistiken för att öka kvalitén på verksamheterna i ekologiska och ekonomiska hållbarhetsperspektiv. 2:5:8 Vi vill stödja professionella kulturutövares produkter i de fall de tjänar som uppenbar inspiration och förebild och då de inte är kommersiellt bärkraftiga i sig själva. ---------------------------------- Prioriterade områden Barn- och ungdomsverksamhet Kultur i skolan Kultur som resurs för utveckling och tillväxt av kommunen 8