Datum 2017-03-08 Ärendenummer 2017.41.366 Miljörapport 2016 Vinslövs avloppsreningsverk En del av Hässleholms kommun
Senast ändrad 2017-03-23 /PÅN Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2016\MR-VIN2016\MR-VIN2016.indd 2
MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2016 TEXTDEL Anläggningens (platsens) namn: Vinslövs avloppsreningsverk Anläggningens platsnummer: 1293-50-015 Kommun: Hässleholm Verksamhetsbeskrivning Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Tjänstemän med verksamhetsansvar var under 2016 Björn Ericson (jan-mars), Stefan Lindgren (apr-okt) och Liselotte Stålhandske (nov-dec). Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilade övergripande bolagets VD. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Jan Sjöström Pumpstationer Jan Sjöström Ledningsnät Thomas Nilsson Process och provtagning Per-Åke Nilsson Organisationen var uppbyggd enligt nedanstående schema. Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet. STYRELSE VD enl. ovan ADM / EKON / KUNDTJ Lars Landgren UTREDNING / PROJ Stefan Lindgren PRODUKTION / VA - VERK Jan Sjöström DISTRIBUTION / RÖRNÄT Thomas Nilsson ANLÄGGNING Lars Lennartsson LABORATORIUM Per - Åke Nilsson Organisationsschema 2016 3
Verksamhetsområden Verksamhetsområdet till Vinslövs avloppsreningsverk omfattar Vinslövs samhälle samt Lommarp och Vanneberga enligt nedanstående översiktliga kartskiss. Verksamhetens påverkan på miljön Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter. Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag. Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%. Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser. Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse avfallsfraktioner som går till återvinning. 4
Funktionsbeskrivning Avloppsvattenrening Vattnet renas i tre steg varefter det via ett mindre, delvis kulverterat, dike når recipienten Vinnö å. Följande reningssteg används: mekanisk (rensgaller med renstvätt, sandfång och försedimentering) biologisk rening (biobädd) kemisk rening (dosering av järnkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare, eftersedimentering) Styrning och övervakning sker med Flygts undercentraler som kommunicerar med övervakningsdatorn i kontrollrummet. Larm och processdata överförs via modem till kontrollrummet vid Hässleholms reningsverk, varifrån viss styrning också kan ske. Inkommande vatten från Vinslöv Försedimentering Biobädd Rötkammare Flockningskammare Eftersedimentering Renat vatten till Vinnö å Ftj Skruvpump Rensgaller Järnklorid Slamlager Rötslam för avvattning vid Hässleholms reningsverk Slambehandling Slammet som avskiljs i försedimentering förtjockas, rötas i rötkammare vid ca 32 C under 30 dygn varefter det pumpas till ett slamlager. Från slamlagret transporteras det till Hässleholms avloppsreningsverk för avvattning. Kemikalier och energi Järnkloriden förvaras i en glasfibertank med volymen 28 m3 i särskild invallad lokal. Den transporteras till reningsverket i tankbil. Reningsverkets elenergiförbrukning var 2016 ca 132 MWh. Tillskott för uppvärmning av lokaler och slam till rötkammare sker med gaspanna för rötgas. 5
Anslutna industrier I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter. Ledningsnät och pumpstationer Till reningsverket förs vatten från Vinslövs samhälle. Denna tranport ombesörjs av fem pumpstationer. Dessa förtecknas i bilaga 3. Kontrollprogram Gällande kontrollprogram är beslutat av miljönämnden i Hässleholm 2000. Va-saneringsplan, förnyelseinvesteringsplaner, va-utbyggnadsplan VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor. Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut 77 1997-06-16. Den utgör ingen detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten. Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar, spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen 10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel: fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse. I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger. Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning): Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö. Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen. Optimera och förfina rening av spillvatten. Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda. Motverka bräddningar av orenat spillvatten. Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning eller på grund av avloppsstopp. Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet. Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk. 6
Minska antalet akuta underhållsåtgärder. Minska energiförbrukningen för VA-driften. Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser. Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar. I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad. Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2016 redovisas i bilaga 10. Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt. För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över. Kommunfullmäktige beslutade dock 2014-12-15 ett för ändamålet avgörande beslut om en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen. En rapport benämnd Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun, daterad 2009-12-14 fastställdes av Kommunfullmäktige enligt 65 2010-08-30. Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som idag saknar allmän VAförsörjning. Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll. Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VA-anläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter. 7
Gällande förskrifter och beslut Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen: Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut 1984-03-19 Utsläpp av avloppsvatten från Vinslöv samhälle jämte tätbebyggelse i Vanneberga till Vinnö å. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer 1. Reningsverket skall utföras samt avloppsvattnet be handlas och utsläppas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Villkoret uppfyllt. 2. De föreslagna anläggningarna skall vara vidtagna före 1985 års utgång. Villkoret uppfyllt. 3. Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Från och med den 1 januari 1986 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet i medeltal för vecka som riktvärde inte överstiga 15 mg BOD /l eller 0,4 mg fosfor/l. Om dessa värden överskrids annat än helt tillfälligt åligger det kommunen att vidta sådana kompletterande åtgärder att dessa värden i fortsättningen kan innehållas. Veckoriktvärdet har vid några få tillfällen överskridits för fosfor, medan kvartals- och årsmedelvärdena har legat väl under gällande gränsvärden. 4. Reningsverket skall vara förberett för desinficering av utgående avloppsvatten. Desinficering skall före tas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Villkoret uppfyllt. Mobil anläggning för desinfektion finns i beredskap. 5. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anlägg ningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Villkoret bedöms uppfyllt. Inga synbara störningar som kan hänföras till inkommande vatten har uppkommit under året. 6. Slammet från reningsverket skall behandlas och om händertas på sådant sätt att olägenheter för omgiv ningen ej uppkommer. Villkoret uppfyllt. Inga klagomål har förekommit. 7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande överses, under hållas och kompletteras i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av yt- och dräneringsvatten, förhindra utsläpp av obe handlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt grovrena bräddat avloppsvatten. En tidsbunden åtgärdsplan, som upprättas i enlighet med allmänna råd i naturvårdsverkets publikation 1978:3, inges till länsstyrelsen för fastställelse före utgången av år 1985. Villkoret uppfyllt. 8
8. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälso skyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller för omgivningen. Villkoret uppfyllt. 9. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Läns styrelsen får föreskriva under vilka villkor sådant arbete får utföras. Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske om avloppsutsläpp be faras förorsaka störningar i recipienten eller för omgivningen. Villkoret uppfyllt. 10. Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med renings anläggningens drift eller till följd av avloppsut släpp skall kommunen vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa dessa. Villkoret uppfyllt. 11. Bullret från reningsverket skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än 50 db(a) dagtid (klockan 07.00-18.00), 45 db(a), kvällstid (klockan 18.00-22.00) och 40 db(a) nattetid (klockan 22.00-07.00). Villkoret uppfyllt. Inga klagomål på buller har förekommit. 12. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvud saklig överensstämmelse med naturvårdsverkets all männa råd rörande utsläppskontroll vid kommunala av loppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för fastställelse senast tre månader innan den om byggda anläggningen beräknas tas i bruk. Villkoret uppfyllt. 9
Företagets beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta. En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgår fortbildning i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet. Bästa möjliga teknik Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala för teknikvalet. Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett policybeslut angående skyddszoner för reningsverken. Hushållning med råvaror och energi Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas. Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter. Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier. Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning. Produktvalsprincipen Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium. 10
Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året Driftförhållanden under året Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1, halter för inkommande och utgående vatten i bilaga 2. Arbetet med att förbättra styrningen av järnkloriddoseringen har pågått. Problemet har inventerats och förändring av styrning med olika dga/nattinställningar kommer att genomföras under början 2017. Veckoriktvärdena för fosfor har trots ansträngningar överskridits vid tre tillfällen under året. Ökad ventilation och värmedump har installertas. Provtagningspunkter och utsläppskontroll Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6 dp/år. Utgående vatten provtas flödesstyrt i utloppspumpstationens pumpgrop. Dygnsprover tas ut varannan vecka. Slam tas ut som ett samlingsprov/nedtappning och samlas fryst till samlingsprov för sex månaders slamproduktion. Flödesmätare för utgående vatten visade vid kalibrering ett allför högt flöde beroende på en felaktig kalibreirngskurva i övervakningssystemet. Denna justerades liksom tidigare felaktigt registrerade flöden för hela 2016. Provtagare för utgående vatten och bräddning har fungerat utan anmärkning under året. Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg. Periodisk besiktning Periodisk besiktning genomfördes under 2015. Transporter Egna transporter under året uppgår till sammanlagt 36 397 mil, varav uppskattningsvis 70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar. Körsträckan för 2016 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt. Omgivningskontroll Recipientkontroll utförs inom ramen för Helgeåns samordnade recipientkontroll. 11
Bilaga 1 - Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Hässleholm Vinslöv Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) 3 834 Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) 3 798 Medelvärde, se Maxdygn bilaga 8 Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70g/person,dygn) 1809 7883 - därav industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattat antal pe) 0 -mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar 0 - slam från andra avloppsreningsverk 0 Dimensionering (antal pe) 5 450 Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 28 Medelvärde (m 3 /d) 679 Maxvärde (m 3 /d) 1841 Minvärde (m 3 /d) 387 Totala årsflödet (m 3 /år) 247719-36362 Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) (-17%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 28 Medelvärde (m 3 /d) 679 Maxvärde (m 3 /d) 1841 Minvärde (m 3 /d) 387 Totala årsflödet (m 3 /år) 247719 Dimensionerande flöde m 3 /h 145 m 3 /d - 12
Bilaga 2 - Utsläppskontroll vatten Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 308 209 426 552 76 6 dp COD Cr 800 543 1252 1448 198 6 dp P-tot 8,0 5,4 12 12 2,0 6 dp N-tot 59 40 78 89 15 6 dp Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Nej Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Typ av och antal prov Mängd (maxdygn) (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 11 7,6 26 26 2,8 49 dp COD Cr 56 38 127 111 14 49 dp P-tot 0,23 0,15 0,86 0,80 0,056 49 dp N-tot 38 26 46 57 9,4 49 dp 13
Bilaga 3 - Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bäddningar Bräddtid h Volym m3 Orsak Kvartal 1 Med behandling 0 0 Utan behandling 0 0 Kvartal 2 Med behandling 0 0 Utan behandling 0 0 Kvartal 3 Med behandling 1 130 Högt flöde Utan behandling 0 0 Kvartal 4 Med behandling 0 0 Utan behandling 1 5,2 Högt flöde Summa 0 0 Typ av behandling av bräddat vatten Försedimentering Total bräddad volym pga drifthaveri (m3/år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m3/år) 135 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0,05% Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l, (maxdygn) Total mängd (ton/år) BOD 7 77 0,010 COD Cr 225 0,030 P-tot 3,3 0,000 N-tot 77 0,006 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Flödesproportionell provtagning Tidsproportionell provtagning Ja Nej Ja Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 14
Forts, bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 3 Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) 0 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 3 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 0,000 CODCr 0,000 P-tot 0,000 N-tot 0,000 NH4-N - Total mängd (kg/år) Hg - Cd - Pb - Cu - Zn - Cr - Ni - För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. 15
Fortsättning bilaga 3 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Anläggning Tillsyn/ vecka Larm Antal pumpar Badet pstn. 0,5 FGC 2 NB till dag Bygatan pstn. Lommarps pstn. Norra Industriområdet pstn. Vannerberga pstn. Bräddmagasin - - Vinslövssjön Nödutlopp Bakvattenstopp Recipient Antal Bräddtid h 0 0 0 0,5 FGC 2 - - 10 m 3-0 0 0 0,5 My connect 2 Ja - - Vinnö å 0 0 0 0,5 FGC 2 pumpsump - - Vinnö å 1 0,1 3 0,5 FGC 2 pumpsump till dag Ja - Vinnö å 0 0 0 Volym m 3 Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning, typ röd lampa eller saknas helt. 16
Bilaga 4 - totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket ton/år BOD 7 2,8 COD Cr 14 P-tot 0,056 N-tot 9,4 17
Bilaga 5 - Slam Slam, årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,54 0,58 0,035 2 sp Cd 0,64 0,69 0,042 2 sp Pb 14 15 0,920 2 sp Cu 520 540 34 2 sp Zn 745 760 49 2 sp Cr 15 16 0,99 2 sp Ni 13 13 0,83 2 sp N-tot 42500 43000 2800 2 sp P-tot 34000 36000 2200 2 sp Toluen 0,22 0,44 0,015 2 sp PCB, summa 0,024 0,027 0,002 2 sp PAH, summa 0,39 0,77 0,025 2 sp Nonylfenol 7 8,2 0,46 2 sp Summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Slammängder Producerad mängd 2168 m 3 /år mängd TS totalt 66 ton TS/år [TS-halt 3,05% Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) 2,1 ton TS/år Externslammängd till slambehandling 0 -från enskilda avloppsanläggningar -från andra reningsverk -från andra verksamheter 18
Forts, bilaga 5 Lagrat slam m 3 ton TS Arets början 520 20 Årets slut 520 20 Lagrets kapacitet 800 Rötning Ja Kompostering Vassbäddar el. liknande 0 Annat Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi Övrig markanvändning Deponering Till annat reningsverk 2168 66 (HLM, slamfas) Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej x vem för register: Annat 19
Bilaga 6 - Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens 19 08 01 0 Deponi Sand 19 08 02 0 Deponi Brännbar rensrest 19 12 10 4,8 ton Återvinning Deponiavfall 0 Deponi Skrot 0 Återvinning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Järnklorid 50 Slambehandling Desinfektion Annat Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Olja 0 El 104 Gasproduktion Ja Mängd prod. gas/år (m 3 ) 27079 m 3 Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Uppvärmning och slamvärmning Ja 20
Bilaga 7 - Villkorsuppföljning Årsmedelvärden Veckomedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % 0,23 58% 11 73% Datum P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % 2016-01-13 0,29 72% 7,8 52% 2016-01-19 0,25 62% 9,6 64% 2016-01-25 0,49 121% 13,0 87% 2016-02-02 0,23 58% 11,0 73% 2016-02-10 0,18 46% 12,0 80% 2016-02-16 0,18 44% 10,0 67% 2016-02-24 0,20 50% 11,0 73% 2016-03-01 0,25 63% 13,0 87% 2016-03-08 0,15 38% 8,0 53% 2016-03-15 0,22 54% 9,6 64% 2016-03-22 0,23 58% 10,0 67% 2016-03-30 0,33 84% 10,0 67% 2016-04-05 0,28 70% >13,0 87% 2016-04-13 0,29 73% 15,0 100% 2016-04-19 0,28 70% 16,0 107% 2016-04-26 0,31 77% 14,0 93% 2016-05-04 0,86 216% >26,0 173% 2016-05-12 0,29 73% 16,0 107% 2016-05-17 0,20 50% 12,0 80% 2016-05-24 0,31 78% 11,0 73% 2016-06-01 0,29 72% 14,0 93% 2016-06-08 0,20 50% 12,0 80% 2016-06-22 0,30 75% 15,0 100% 2016-06-29 0,12 30% 12,0 80% 2016-07-06 0,20 50% 14,0 93% 2016-07-14 0,06 14% 5,8 39% 2016-07-19 0,07 17% 7,5 50% 2016-07-28 0,10 24% SF 41% 2016-08-03 0,17 43% >7,6 51% 2016-08-11 0,14 35% 8,3 55% 2016-08-17 0,21 54% 12,0 80% 2016-08-24 0,28 70% 11,0 73% 2016-09-01 0,15 37% 16,0 107% Datum P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % 2016-09-06 0,24 60% 10,0 67% 2016-09-14 0,15 38% 9,5 63% 2016-09-20 0,45 113% >13,0 87% 2016-09-29 0,23 58% 8,1 54% 2016-10-05 0,09 23% 15,0 100% 2016-10-11 0,15 38% 14,0 93% 2016-10-18 0,16 39% 14,0 93% 2016-10-25 0,24 60% 11,0 73% 2016-11-01 0,24 60% 10,0 67% 2016-11-09 0,07 18% 8,0 53% 2016-11-15 0,12 31% 7,7 51% 2016-11-22 0,15 37% 6,4 43% 2016-12-01 0,17 42% 7,4 49% 2016-12-06 0,22 56% 8,2 55% 2016-12-13 0,12 31% 8,0 53% 2016-12-20 0,22 55% 9,0 60% * SF - Fel på provtagning eller analys. För BOD innebär detta vanligen att ingen spädning givit en syreförbrukning inom acceptabelt intervall. Värden som hamnat utanför spädningen har här angivits med resultatet >. 21
Bilaga 8 - Mätningar och beräkningar Analyserande laboratorium Analyser av Ptot, BOD 7, COD Cr, N tot, NH 4 -N och ph för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer 1784. Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, Eurofins. Beräkningsmodeller Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten sker enligt följande: Medelhalt = n i= 1 n C Maxhalt ( mg /) l = Max ( C ) i n i= 1 i där C i är uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för medelflöde Q (m 3 /d) Dygnsbelastning ( kg / d) = Medelhalt mg l Medelflöde m d 1000 3 ( /) ( / ) n Qi Ci Maxmängd ( kg / d) = Max i = 1( ) 1000 Årsbelastning ( ton / år) = Dygnsbelastning ( kg / d) 365 1000 C mg l Q m d Belastning pe = 70 ( /) ( 3 / ) BOD7 Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD 7 <3 tas vid medelvärdesberäkningar med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover. 22
Bilaga 9 - Anslutna företag Verksamheter med årsförbrukning av dricksvatten överstigande 10 m 3 sorterade efter förbrukning i m 3 2016. VINSLÖV LJUDKANALEN 13 FASTEX FASTTEKNIK AB 20 NYEBY BYGG O INREDNINGS AB 21 HÄSSLEHOLM MILJÖ AB 22 VINSLÖVS BANGOLFKLUBB 22 VINSLÖVS PASTORATSSAMFÄL- LIGHET 26 LEASEMEC 28 ANDERSSON IVAR BYGG AB 30 ÖLLSTORPS GRÄV AB 33 CONWELD AB 33 EL- O MÄTARESERVICE 34 TILLMAN MAGNUS PLÅT AB 35 RM IMPORT AB 38 ALUSOL FÖRSÄLJNINGS AB 41 NILSSON TOMMY BIL AB 42 JÖRGENS SKOG O TRÄDGÅRD AB 44 NAVIGATIONSTEKNIK I VINSLÖV AB 58 PERSSON MONA 60 SMÅDJURSHÄLSAN I VINSLÖV AB 62 STUGTEMA FASTIGHETER I VINS- LÖV AB 63 MASKIN O TRAKTOR I VINSLÖV AB 66 VINSLÖVS ALUMONTAGE & 71 PAULSSON OLLE 73 JONASSON PER ÅKE 77 GRANQVIST GÖRAN 80 EG BYGG AB 85 SECUREX SPECIALFORDON KB 85 VINSLÖVS BYGDEGÅRDSFÖR 85 REDINGE MARIELLE 100 VINSIL FASTIGHETSBOLAG AB 111 SNICKARE G CARLSSON I VINS- LÖV 112 TECTUM BYGGNADER AB 112 SVENSSON MIKAEL 114 VINSLÖVS IF 129 HENRIK PERSSON STEN OCH EN- TREPRENAD AB 132 GIFAB 133 RF-SYSTEM 145 HB J P LIVS 154 TILLMAN MAGNUS 166 THAGESSON STIG 184 TILLMANS STATION HB 195 OLSSONS I VINSLÖV AB 200 CEDERHOLMS BUSS 205 TEMAHALLEN AB 206 THAGESSON HENRIK 224 TALLPARKEN ANDELSFÖR 229 SPARBANKEN GÖINGE AB 238 MISSIONSFÖRSAMLINGEN 258 EXPERTS EUROTECH SOLUTIONS HB 259 ERIKSSON LARS 272 SKANDI FORM AB 309 KGA3 FÖRVALTNING AB 386 STENVALVET 222 KRISTIANSTAD AB 404 HOLMKVIST ROLAND 429 AHLFELDT MARTIN 444 LITOGRAFEN I VINSLÖV AB 453 VINSLÖVS FRITIDSCENTER AB 527 ROSENBÄCK ANDREAS 546 NYA VINSLÖVSTVÄTTEN HB 609 VINSLÖVS VÄRDSHUS AB 625 VINSLÖVS BENSIN O SERVICE G OL 633 VINSLÖVS FÖRSAMLING 812 HÄSSLEHEM AB 893 BYAVÄRME AB 1250 VANNEBERGA VATTENVERKSFÖ- RENING 3412 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 17817 KRONBORSTEN AB 30899 23
Bilaga 10 - Investeringar 2016, miljöåtgärder Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2016 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen. 1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till reningsverk Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk. Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och förorenar marken eller grundvatten. Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattenledningsnät slutfördes 2016 enligt följande: Relining spillvattenledning; Farmgatan m fl Sösdala. 990m, Vattugatan 168m och Järnvägsgatan 47m i Hässleholm spillvattenledning renoverades. Brasakallt pumpstation, inkommande ledningar under grundvattenytan stort inläckage, 10m. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Inkommande S 800 och S 900 till reningsverket i Hässleholm undersöktes och det upptäcktes en bäck som bräddade in i S 800, läckan är tätad under 2016. 15 stycken översvämningsdrabbade fastigheter i Hässleholm undersöktes också under 2016. 2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2016 genom följande projekt: Relining spillvattenledning; Farmgatan m fl Sösdala. 990m, Vattugatan 168m och Järnvägsgatan 47m i Hässleholm spillvattenledning renoverades. Förnyelse av överföringsledning tryckavlopp mellan Ballingslöv och Arkelstorp 2x 1750m. Den befintliga ledningen kollapsade 3 gånger under 2015. Brasakallt pumpstation, inkommande ledningar under grundvattenytan stort inläckage, 10m. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Inkommande S 800 och S 900 till reningsverket i Hässleholm undersöktes och det upptäcktes en 24
bäck som bräddade in i S 800, läckan är tätad. Översvämningsdrabbade fastigheter i Hässleholm, totalt 15 stycken undersöktes också 2016. 3. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till recipient Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk. Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning. Följande projekt har under 2016 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten: Relining spillvattenledning; Farmgatan m. fl Sösdala. 990m, Vattugatan 168m och Järnvägsgatan 47m i Hässleholm spillvattenledning renoverades. Brasakallt pumpstation, inkommande ledningar under grundvattenytan har haft ett stort inläckage, 10m. Förnyelse av överföringsledning tryckavlopp mellan Ballingslöv och Arkelstorp 2x 1750m är genomförd. Den befintliga ledningen kollapsade 3 gånger under 2015. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Inkommande S 800 och S 900 till reningsverket i Hässleholm undersöktes och det upptäcktes en bäck som bräddade in i S 800, läckan är tätad under 2016. Översvämningsdrabbade fastigheter i Hässleholm 15 stycken undersöktes också under 2016. 4. Investeringar syftande till minskad energianvändning Förnyelsen av Hässleholms reningsverks filtersteg med nya filterbottnar och ny filtermassa har avslutats under 2016. Förbättrad partikelavskiljning och ökad kapacitet har gett att ombyggnaden bidrar till en betydande energibesparing. Uppgradering av pumpstationer i Ballingslöv. Albins Väg Pst, Ballingslöv Pst och Arkelstorp Pst. Förnyelse av pumpar samt styr och övervakningssystem. Motverkar bräddningar och ger energieffektivare pumpning. Ny ventilation byggnad A på Hässleholms RV innehållande bl.a. elverkstad energibesparing på nyare ventilationsaggregat. Ny luftning biosteget linje 3 på Hässleholms RV energieffektivisering genom effektivare drift av blåsmaskinger. Total förnyelse av frekvensstyrda utloppspumpstationer mot Magle och Sjörröds Våtmarker från Hässleholms RV vilket ger en betydande energibesparing. 25
5. Investeringar med syfte att skydda avloppsreningsverkens omgivningar. Total förnyelse av frekvensstyrda utloppspumpstationer mot Magle och Sjörröds Våtmarker från Hässleholms RV. För att uppnå optimalt reningsresultat skall Magle VM utnyttjas maximalt i första hand. Installation av bräddmätning på Tyringe Pst, vilket ger en förbättrad kontroll över eventuellt bräddad mängd. Ny ventilation byggnad A på Hässleholms RV innehållande bl.a. elverkstad Förbättrad arbetsmiljö. Uppgradering av pumpstationer i Ballingslöv. Albins Väg Pst, Ballingslöv Pst och Arkelstorp Pst. Förnyelse av pumpar samt styr och övervakningssystem, vilket optimerar driften och motverkar bräddningar. 6. Återgärder för att uppnå förbättrade reningsresultat Förnyelsen av Hässleholms reningsverks filtersteg med nya filterbottnar och ny filtermassa har avslutats under 2016. Utöver övriga fördelar så har en ökad partikelavskiljning gett en något förbättrad rening av fosfor och BOD. Ny luftning biosteget linje 3 på Hässleholms RV Förbättrad kväverening. Installation av ny doseringsanläggning för järnklorid på Hästveda RV Innebär mer noggrann dosering och motverkar överdosering. 7. Investeringar med enligt VA-utbyggnadsplan Under 2016 har VA-utbyggnadsarbete genomförts bland i Ignaberga kyrkby för ett utökat skydd inom Ignaberga vattenskyddsområde. Så kallade LTA-pumpstationer (LättTryckAvlopp) har installerats hos fastighetsägare och ersatt enskilda avlopp. Totalt har 38 stycken LTA installerats med fördelningen 31 i Ignaberga kyrkby, 4 i Röinge och 3 i Hässleholm. Verksamhetsområdet omfattar både spillvatten och dricksvatten. 26
27