Miljörapport 2017 Hästveda avloppsreningsverk

Transkript

1 Datum Ärendenummer HVAB 2018/48 Miljörapport 2017 Hästveda avloppsreningsverk En del av Hässleholms kommun

2 Senast ändrad /TS Orginaldokument: K:\HLM - VA\VA-verk\LAB\Rapporter\Miljörapporter\MR 2017 Orginal\MR-HÄS2017\MR-HÄS2017.indd 2

3 MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2017 TEXTDEL Anläggningens (platsens) namn: Hästveda avloppsreningsverk Anläggningens platsnummer: Kommun: Hässleholm Verksamhetsbeskrivning Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Verksamhetsansvarig är Liselotte Stålhandske. Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilade övergripande bolagets VD. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Pumpstationer Ledningsnät Process och provtagning Jan Sjöström Jan Sjöström Thomas Nilsson Per-Åke Nilsson Organisationen var uppbyggd enligt nedanstående schema. Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet. STYRELSE VD enl. ovan ADM / EKON / KUNDTJ Lars Landgren UTREDNING / PROJ Stefan Lindgren PRODUKTION / VA - VERK Jan Sjöström DISTRIBUTION / RÖRNÄT Thomas Nilsson ANLÄGGNING Lars Lennartsson LABORATORIUM Per - Åke Nilsson Oragnisationsschema för

4 Verksamhetsområden Verksamhetsområdet knutet till Hästveda avloppsreningsverk omfattar Hästveda samhälle samt Sjörröd och Tottarp enligt nedanstående översiktliga kartskiss. Verksamhetens påverkan på miljön Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter. Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag. Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt mindre än 1%. Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser. Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen i Vankiva. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse avfallsfraktioner som går till återvinning. 4

5 Funktionsbeskrivning Avloppsrening Vattnet renas i tre steg inom reningsverksområdet samt i en poleringsdamm varefter det via diffus översilning genom en vassridå når recipienten Lillasjöns södra del. Följande reningssteg används: mekanisk rening (rensgaller och försedimentering) biologisk rening (biobädd) kemisk rening (dosering av aluminiumkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare, eftersedimentering) våtmarkspolering (närsaltreduktion genom assimilation samt denitrifikation med befintlig växtlighet som kolkälla) Styrning och övervakning sker med Flygts övervakningssystem. Larm och processdata överförs via modem till överordnat styrsystem. Biodamm Fällningskemikalie Inkommande vatten från Hästveda Flockningskammare Rensgaller Skruvpump Försedimentering Biobädd Eftersedimentering Renat vatten till Lillasjön S. Förtj. Slamlager Slam för rötning och avvattning vid Hässleholms AR Slamhantering Slammet som avskiljs i försedimentering förtjockas i råslamförtjockare. Slammet mellanlagras i ett slamlager, varefter det med tankbil transporteras till inkommande vatten vid Hässleholms reningsverk för rötning och avvattning. Förtjockaren är försedd med lock och slamlagret med tak, ventilerat genom filter, för att minska luktproblem. Kemikaliehantering Flockningskemikalien aluminiumklorid förvaras i en glasfibertank med volymen 15 m 3 i särskild invallad lokal. Den transporteras till reningsverket i tankbil. Energiförbrukning Reningsverkets el-energiförbrukning för 2017 ca 83 MWh. Anslutna industrier I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter Ledningsnät och pumpstationer Till reningsverket förs vatten från Hästveda, Sjörröd och Tottarp. Denna transport ombesörjs av 3 pumpstationer, specificerade i Bilaga 3. Kontrollprogram Gällande kontrollprogram är daterat

6 Va-saneringsplan, förnyelseinvesteringsplaner, VA-utbyggnadsplan VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor. Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut Den utgör ingen detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten. Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar, spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen 10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel: fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse. I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger. Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning): Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö. Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen. Optimera och förfina rening av spillvatten. Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda. Motverka bräddningar av orenat spillvatten. Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning eller på grund av avloppsstopp. Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet. Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk. Minska antalet akuta underhållsåtgärder. Minska energiförbrukningen för VA-driften. Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser. Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar. I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad. Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2017 redovisas i bilaga 10. Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt. För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över. Kommunfullmäktige beslutade dock ett för ändamålet avgörande beslut om en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen. 6

7 En rapport benämnd Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun, daterad fastställdes av Kommunfullmäktige enligt , med revidering i Kommunfullmäktige enligt Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som idag saknar allmän VA-försörjning. Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll. Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VA-anläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter. Gällande förskrifter och beslut Tillstånd enligt miljöskyddslagen Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut Utsläpp av avloppsvatten från Hästveda samhälle till Lillasjö. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga 10 mg BOD 7 /l resp 0,3 mg P/l. Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut Ändrad utsläppspunkt och anläggning av våtmark. 7

8 Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrel sen förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökad förorening eller annan störning. - Villkoret uppfyllt. 2. Val och byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av länsstyrelsen. - Villkoret uppfyllt. Ingen förändring har skett under året. 3. Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast den 1 april 1990 och vara intrimmat senast den 1 juli 1990 varvid anmälan skall göras till länsstyrelsen för förstagångsbesiktning. Föreskrivna riktvärden gäller från den senare tidpunkten. - Villkoret uppfyllt. 4. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får under en försöksperiod - den 1 juli den 31 december som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD- och 0.4 mg totalfos for per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. - Ej aktuellt 5. Efter den 1 januari 1993 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som gränsvärde, ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärden för kalenderår. - Villkoret uppfyllt. Uppfyllande av villkor redovisas i bilaga 7 6. Efter den 1 januari 1993 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärde för kalenderkvartal. - Villkoret uppfyllt. Uppfyllande av villkor redovisas i bilaga 7 7. Det utgående avloppsvattnets ph-värde får ej understiga 6. - Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet under 2017 för utg ph var 6,5. 8. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rappor tering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstäm melse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontroll program skall upprättas av kommunen och inges till läns styrelsen senast den 1 april Villkoret uppfyllt. 9. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen. - Villkoret uppfyllt. Inga driftstörningar av betydelse har skett under året. 10. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får före skriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapporte ring till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i re cipienten eller i omgivningen. - Villkoret uppfyllt. Inga ombyggnader har skett under året. 8

9 11. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfatt ning som hälsoskyddande myndighet finner erforderlig. - Villkoret uppfyllt. Desinfektion med mobil anläggnig kan genomföras vid behov. 12. Slamhanteringen på reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Lagringskapa citeten för färdigbehandlat slam skall efter den 1 januari 1991 uppgå till minst tio månaders produktion. - Villkoret uppfyllt. Slammet transporteras med tankbil till Hässleholm, där det rötas. 13. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat av loppsvatten skall mätas och/eller registreras. - Villkoret uppfyllt. Flödesmätning av bräddat vatten finns installerad och loggas via övervakningssystemet. 14. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och under hållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dränerings-vatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. - Villkoret uppfyllt. 15. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller i omgivningen. - Villkoret bedöms uppfyllt. 16. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforder liga åtgärder vidtas för att motverka störningarna av detta. 9

10 Företagets beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta. En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst tre anställda årligen genomgår fortbildning i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet. Bästa möjliga teknik Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala för teknikvalet. Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett policybeslut angående skyddszoner för reningsverken. Hushållning med råvaror och energi Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas. Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter. Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier. Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning. Produktvalsprincipen Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium. 10

11 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året Driftförhållanden under året Driften har fungerat bra under året. En bräddning har skett under slutet av året på grund av högt inflöde. Provtagningspunkter och utsläppskontroll Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6 dp/år. Utgående vatten provtas flödesstyrt i utloppskammaren vid flödesmätaren. Dygnsprover tas ut varannan vecka. Driftkontroll och slamprovtagning utförs enligt gällande kontrollprogram. Provtagning på slam i slamlagret som transporteras vidare till Hässleholms avloppsverk har genomförts. Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg. Periodisk besikning har genomförts under Transporter Egna transporter under året uppgår till sammanlagt mil, varav uppskattningsvis 70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar. Körsträckan för 2017 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt. Omgivningskontroll Recipient till Hästveda avloppsreningsverk är Lilla sjö som avvattas till Almaån, Helge å och slutligen Hanöbukten. En samordnad recipientkontroll utförs inom ramen för Helgeåkommittén där Hässleholms kommun är medlem. Mätning och utvärdering har under 2017 utförts av ALcontrol och har bestått av fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, analyser av metaller samt undersökning av växtplankton, påväxt, bottenfauna och fisk. 11

12 Bilaga 1 - Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Hässleholm Hästveda Anslutning till verket Tillståndsgiven anslutning (pe) Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) 1683 Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) 1680 Maximala genomsnittliga veckobelastningen 1 (pe) 2900 Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BODbelastning i inkommande vatten (70g/person,dygn) därav industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattat antal pe) 0 - mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar 0 - slam från andra avloppsreningsverk 0 Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 29 Medelvärde (m 3 /d) 691 Maxvärde (m 3 /d) 2367 Minvärde (m 3 /d) 216 Totala årsflödet (m 3 /år) Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) 47% Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 29 Medelvärde (m 3 /d) 691 Maxvärde (m 3 /d) 2367 Minvärde (m 3 /d) 216 Totala årsflödet (m 3 /år) Dimensionerande flöde m 3 /h 80 m 3 /d ) För bedömningsunderlag se bilaga 8 - Mätningar och beräkningar 12

13 Bilaga 2 - Utsläppskontroll vatten Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8. Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD dp COD Cr dp P-tot 3,4 2,3 6,4 4,4 0,8 6 dp N-tot ,9 6 dp Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Nej Att maxvärden ibland är lägre än medelvärden beror på att dessa beräknas som maxdygn av 6 prover medan medelvärdet är medelvärde för de 6 dygnsproverna * årsmedelflödet, där årsmedelflödet ibland kan vara högre. Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av och antal prov (dp, vp, annat) r mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 4,7 3,2 7,8 5,4 1,17 24 dp COD Cr ,6 25 dp P-tot 0,11 0,076 0,26 0,18 0, dp N-tot ,4 25 dp 13

14 Bilaga 3 - Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling Utan behandling 1-11 Högt flöde Kvartal 2 Med behandling Utan behandling Kvartal 3 Med behandling Utan behandling Kvartal 4 Med behandling Utan behandling Summa Typ av behandling av bräddat vatten Ingen Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 11 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 11 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0,004% Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde* (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd* (kg/år) BOD ,9 CODCr 426-4,7 P-tot 3,4-0,05 N-tot 28-0,3 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Ja Flödesproportionell provtagning Nej Tidsproportionell provtagning Nej *) Årsmedelvärdet för inkommande vatten har använts 14

15 Forts, bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 0 Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) 0 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 0 CODCr 0 P-tot 0 N-tot 0 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Anläggning Tillsyn/ vecka Larm Antal Nödutlopp pumpar Bakvattenstopp Bräddmagasin Recipient Antal Bräddtid h Lillasjön pstn 0,5 FGC Lillasjön Volym m 3 Luhrsjön camping 1 APP m pstn Luhrsjön pstn 0,5 FGC Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning, typ röd lampa, eller saknas helt. 15

16 Bilaga 4 - Totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket ton/år BOD 7 1,17 COD Cr 6,6 P-tot 0,028 N-tot 4,4 16

17 Bilaga 5 - Slam Slam, årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,22 0,22 0,011 2 sp Cd 0,33 0,35 0,017 2 sp Pb 6,0 7,0 0,03 2 sp Cu sp Zn sp Cr 9,4 10 0,5 2 sp Ni ,22 2 sp N-tot sp P-tot sp Toluen 6, ,36 2 sp PCB, summa < 0,02 < 0,02 0, sp PAH, summa 0,33 0,51 0,17 2 sp Nonylfenol 3,0 3,6 0,16 2 sp Summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning. Slammängder Producerad mängd m 3 /år mängd TS totalt 53 ton TS/år TS-halt 3,2% Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) 0 m 3 /år Externslammängd till slambehandling 0 -från enskilda avloppsanläggningar 0 -från andra reningsverk 0 -från andra verksamheter 0 17

18 Forts, bilaga 5 Lagrat slam m 3 ton TS Arets början 0 0 Årets slut 0 Lagrets kapacitet 800 Rötning Kompostering Vassbäddar el. liknande Annat Nej Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi Övrig markanvändning Deponering Till annat reningsverk (Till Hässleholm AR för rötning och avvattning) Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej x vem för register: Annat 18

19 Bilaga 6 - Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens ,4 ton Brännbar fraktion Sand Deponi Brännbart 0 Återvinning Deponiavfall 0 Deponi Skrot 0 Återvinning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Aluminiumklorid 28 Desinfektion Annat Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Olja El 83 MWh Förbrukning (m 3 el. ton) Gasproduktion Nej Mängd prod. gas/ år (m 3 ) 0 Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Har energibesparande åtgärder gjorts under Nej 19

20 Bilaga 7 - Villkorsuppföljning Årsmedelvärden P-tot (< 0,3 mg/l) BOD 7 (< 10 mg/l) ph (>6) mg/l % mg/l % ,11 37% 4,7 47% 6,54 Kvartalsmedelvärden P-tot (< 0,3 mg/l) BOD 7 (< 10 mg/l) ph (>6) mg/l % mg/l % - Kvartal 1 0,13 43% 5,80 58% 6,81 Kvartal 2 0,10 33% 4,13 41% 6,53 Kvartal 3 0,12 40% 5,33 53% 6,28 Kvartal 4 0,11 37% 3,16 32% 6,57 20

21 Bilaga 8 - Mätningar och beräkningar Analyserande laboratorium Analyser av Ptot, BOD 7, COD Cr, N tot, NH 4 -N och ph för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, Alcontrol Beräkningsmodeller Beräkningar av halter och mängder m m på inkommande och utgående vatten sker enligt följande: Medelhalt = n i= 1 n C i där C i är uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för medelflöde Q (m 3 /d) Maxhalt ( mg /) l = Max ( C ) n i= 1 i Medelhalt mg l Medelflöde m d Dygnsbelastning ( kg / d) = ( /) ( / ) n Qi Ci Maxmängd ( kg / d) = Max i = 1( ) 1000 Dygnsbelastning ( kg / d) 365 Årsbelastning ( ton / år) = 1000 C mg l Q m d Belastning pe = 70 ( /) ( 3 / ) BOD7 Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD 7 <2 tas vid medel värdesberäkningar med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover. Uppskattning av maximala genomsnittliga veckobelastningen Den maximala genomsnittliga veckobelastningen har uppskattats enligt nedanstående tabell. Påsk Sommar Övrig tid Bofast befolkning inom tätbebyggelse Icke bofast befolkning inom tätbebyggelse Industribelastning Förväntad ökad belastning inom 10 år Säkerhetsmarginal Summa Icke avrundad max gvb Max GVB

22 Bilaga 9 - Anslutna företag Verksamheter med årsförbrukning av dricksvatten överstigande 10 m 3 sorterade efter förbrukning i m HÄSTVEDA Hässleholms Kommun 5550 Vida Hn AB 5295 Hässlehem AB 4053 Fortifikationsverket 4029 Guliro Fastighets AB 2648 Hamid Avraz Hoshiar 1200 Mourad Seliahtin 1189 Hilding Anders Sweden AB 1185 Dahls Olle Såg AB 1165 Backängen Fastighets AB 871 Martinsson Lennart Krister 420 Hässleholms Församling 398 Svensson Bo 265 Hästveda Byggmarknad AB 214 Aagaard Hansen Peter 196 Gustafsson Karin 181 Hästveda Återvinning 170 Hästveda Hembygdsförening 161 Rindus Industri AB 140 Lagerhallarna I Hästveda AB 132 Restauran & Pub Lokmästaren Ab 131 Nilsson Fredrik 125 Hästveda Macken AB 119 Jp Hästveda AB 118 Gigovic Milos 109 Erlandsson Ulf 105 Ebbesson Pär 95 Christensens Bygg O Foder 90 Bjärnums Pastorat 74 Brittedals Elnät Ek Förening 53 Kjellander Anita Margaretha Susanne 50 Farstorps Bygdegårdsförening 42 Pvir AB 42 Hästveda Ok 39 Hästveda Lutherska Missionsför 34 Ekström Björn 26 22

23 Bilaga 10 - Investeringar 2017, miljöåtgärder Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2017 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen. 1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till reningsverk Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk. Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och förorenar marken eller grundvatten. Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattenledningsnät slutfördes 2017 enligt följande: Hässleholm; Norregatan 600m. Tränggatan 155m, Finjagatan 75m, Vildparksvägen 180m, Vattugatan 175m. Tyringe; Åparksvägen 225m 2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2017 genom följande projekt: Inventering och digitalisering av VA-kartan i Bjärnum, Ballingslöv, Arkelstorp och Tormestorp enligt plan. Inventering med rök på misstänkta ledningssträckor bl a inkommande till Hässleholms avloppsreningsverk. Provisorisk bräddpumpstation på spillvattenledning vid Kaptensgården i Hässleholm som bräddar till dagvattennätet med startnivå strax under källargolv på närliggande byggnader. Driftåtgärder som rotskärning i hela kommunen. 3. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till recipient Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk. Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning. Följande projekt har under 2017 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten: Brasakallt avlopps- pumpstation upprustning färdigställd inkl ledningar. Hässleholm; Norregatan 600m. Tränggatan 155m, Finjagatan 75m, Vildparksvägen 180m, Vattugatan 175m. Tyringe; Åparksvägen 225m 4. Investeringar syftande till minskad energianvändning Förnyelsen av Hässleholms reningsverks rötkammare 1 har slutförts under I projektet har bland annat för anläggningen en helt ny omrörning installerats. Ökad volym i rötkammare medför en stabilare process, vilket i sin tur medför att en högre utrötningsgrad kan erhållas och på så sätt ökad produktion av biogas. Rötkammaren är planerad att tas i drift under kvartal Under året har gasmotorn för produktion av el och värme på Hässleholms reningsverk totalrenoverats. En investering av en helt ny panna för produktion av värme har genomförts. Dessa både projekt har genomförts för att säkerställa att stabil drift för produktion av el och värme. 23

24 5. Investeringar med syfte att skydda avloppsreningsverkens omgivningar. Uppgradering av äldre pumpstyrningar har genomförts på 35 pumpstationer under året. Detta för att säkerställa en stabilare drift och därmed minska risk för att bräddningar uppstår. Under 2017 har en ny pumpstation uppförts i området Bokeberg i Hässleholm. Denna kommer påtagligt att minska risken för källaröversvämningar i området i samband med höga dagvattenflöden. Brasakallt pumpstation som är huvudstation för pumpning av avloppsvatten från Stoby och Ballingslöv har fått en övergripande uppdatering med nytt övervakningssystem, ny pumpinstallation och reservkraft. Detta medför väsentligt förbättrad kapacitet och funktionskontroll samt full drift även vid nätbortfall. 6. Återgärder för att uppnå förbättrade reningsresultat Ett projekt där renovering och förbättring av utlopprännor från kemsteget på Vinslövs reningsverk har genomförts. Installation av ny doseringsanläggning för järnklorid på Hässleholms RV Innebär mer noggrann dosering och motverkar överdosering. 7. Investeringar med enligt VA-utbyggnadsplan Under 2017 har VA-utbyggnadsarbete genomförts bland i Lommarp för ett utökat skydd inom Ignaberga vattenskyddsområde. Så kallade LTA-pumpstationer (LättTryckAvlopp) har/kommer att installerats hos fastighetsägare och ersätter enskilda avlopp. Totalt omfattas verksamhetsområdet av 21 stycken fastigheter och avses för både spillvatten och dricksvatten. 24