Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 79 Dnr KS/2018:126. Reviderat naturvårdsprogram för Linköpings kommun - svar

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-04-23 1 (1) Sida 79 Dnr KS/2018:126 Reviderat naturvårdsprogram för Linköpings kommun - svar Bakgrund Linköpings kommun har skickat ett samråd kring Naturvårdsprogram för Linköpings kommun samt handlingsplan för naturvård i Linköpings kommun 2018-2022. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har lämnat en remiss till Miljönämnden som har sakkunskapen i ämnet och de föreslår att kommunstyrelsen tillstyrker det reviderade naturvårdprogrammet för Linköpings kommun. Beslutsunderlag Missiv 2018-04-18 Miljönämndens förslag till yttrande Samrådsbrev Naturvårdsprogram för Linköping Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen tillstyrker det reviderade naturvårdsprogrammet med tillhörande handlingsplan för naturvård i Linköpings kommun. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Linköpings kommun Miljönämnden Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Missiv 1(1) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2018-04-18 KS/2018:126 Handläggare Carina Åsman Tfn 0142-853 73 Kommunstyrelsen Reviderat naturvårdsprogram för Linköpings kommun - svar Bakgrund Linköpings kommun har skickat ett samråd kring Naturvårdsprogram för Linköpings kommun samt handlingsplan för naturvård i Linköpings kommun 2018-2022. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har lämnat en remiss till Miljönämnden som har sakkunskapen i ämnet och de föreslår att kommunstyrelsen tillstyrker det reviderade naturvårdprogrammet för Linköpings kommun. Beslutsunderlag Missiv 2018-04-18 Miljönämndens förslag till yttrande Samrådsbrev Naturvårdsprogram för Linköping Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker det reviderade naturvårdsprogrammet med tillhörande handlingsplan för naturvård i Linköpings kommun. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Linköpings kommun Miljönämnden Akten Kommunstyrelsens förvaltning Dag Segrell Kommundirektör Postadress Besöksadress Telefon Internetadress Bankgironummer Mjölby kommun Burensköldsvägen 11-13 0142-850 00 www.mjolby.se 791-9848 Kommunstyrelsens förvaltning Telefax e-postadress 595 80 MJÖLBY 0142-851 20 kommunstyrelsen@mjolby.se

1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2018-03-27 Dnr SBN 2017-476 Remissinstanser och övriga intresserade SAMRÅD Naturvårdsprogram för Linköpings kommun samt Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022 Ni erbjuds härmed möjlighet att lämna yttrande över Naturvårdsprogram för Linköpings kommun respektive Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022. Bakgrund Linköpings kommuns första naturvårdsprogram antogs av kommunfullmäktige i maj 2003. Därefter har det reviderats 2008 och 2013. Naturvårdsprogrammet har varit den samlande beteckningen för tre delar som alla fastställts av kommunfullmäktige: del 1 har varit en bakgrundsdel med beskrivning av naturen i Linköping och fakta om naturvård i allmänhet, del 2 en strategi- och åtgärdsdel samt del 3 en objektskatalog med redovisning och klassificering av värdefulla naturområden i kommunen, huvudsakligen i digital form på kommunens hemsida. De nya riktlinjerna för politiska styrdokument som gäller från 2014 innebär att övergripande inriktningar för ett verksamhetsområde eller liknande fastställs av kommunfullmäktige i form av exempelvis ett program. Mer konkreta åtgärder beslutas på nämndnivå i form av exempelvis en handlingsplan. För naturvårdsprogrammets del betyder det att det tidigare naturvårdsprogrammet delas upp och förtydligas enligt följande: 1. Naturvårdsprogram för Linköpings kommun Ett övergripande program med målområden och strategier för kommunens naturvårdsarbete. Det fastställs av kommunfullmäktige och gäller tillsvidare, med en regelbunden aktualitetsprövning. 2. Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022 En handlingsplan med konkreta åtgärder kopplade till de olika målområdena och strategierna. Den fastställs av samhällsbyggnadsnämnden och gäller för en femårsperiod, varefter den ska revideras. 3. Naturdatabasen Naturdatabasen (som tidigare kallades objektskatalogen) utgör ett planeringsunderlag för aktörer i naturmiljön (planerare, markägare, entreprenörer, företag, organisationer och enskilda). Den är samtidigt en omfattande informationskälla för alla intresserade. Naturdatabasens information om värdefulla naturområden och förekomster av rödlistade arter finns tillgänglig både via Linköpings karta på kommunens hemsida, www.linkoping.se, och på kommunens intranät för handläggare och tjänstemän. Den uppdateras fortlöpande

2 genom ny kunskap från inventeringar och artfynd och genomgår en samlad översyn vart tionde år. Handlingar Handlingarna finns under samrådstiden tillgängliga hos Linköpings kommun, Drottninggatan 45, entréplan (Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens kundtjänst) under kontorstid (mån-fre 08.00-17.00) samt på Linköpings kommuns hemsida, www.linkoping.se/natur. Remissyttranden Synpunkter på handlingarna ska ha inkommit senast 2018-05-13 till: Linköpings kommun s diarium 581 81 Linköping eller via e-post till: samhallsbyggnadsnamnden@linkoping.se. Märk gärna yttrandet Naturvårdsprogram och handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun. Information och handlingar i tryckt form Tryckta exemplar av handlingarna eller mer information kan erhållas från Gunnar Ölfvingsson, gunnar.olfvingsson@linkoping.se, tel.013-20 57 12 Sigrid Gustafsson, sigrid.gustafsson@linkoping.se, tel.013-20 66 82 Håkan Lundberg, hakan.lundberg@linkoping.se, tel.013-26 26 43 Välkomna med era synpunkter! SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN genom Gunnar Ölfvingsson kommunekolog Sändlista

3 Regionala myndigheter Länsstyrelsen Östergötland Skogsstyrelsen Östergötlands distrikt Kommunala nämnder och utskott Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Utförarnämnden Äldrenämnden Överförmyndarnämnden Geografiska utskotten Politiska partier i Linköping Socialdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Sverigedemokraterna Kristdemokraterna Vänsterpartiet Grannkommuner, regionen Boxholms kommun Finspångs kommun Kinda kommun Mjölby kommun Motala kommun Norrköpings kommun Söderköpings kommun Vadstena kommun Valdemarsviks kommun Ydre kommun Åtvidabergs kommun Ödeshögs kommun Region Östergötland Statliga och kommunala verk, stiftelser och bolag Tekniska verken i Linköping AB Linköpings Universitet AB Kinda Kanal AB Stångåstaden Föreningen Cityfastighetsägarna i Linköping Akademiska hus

4 Bryggaregården Stiftelsen Eklandskapet i Linköpings kommun FMV Fortifikationsverket Lejonfastigheter Statens Fastighetsverk Östergötlands museum Intresseföreningar och markägarorganisationer LRF Östergötland Södra Skog Östgöta Häradsallmänningar Förvaltnings AB Hushållningssällskapet Östergötland Lantbrukarnas Riksförbund Linköping Entomologiska föreningen i Östergötland Föreningen Linköpings Ekopark Friluftsfrämjandet Linköping Svenska rovdjursföreningen Östergötland Föreningen Rädda Vallaskogen Linköpings Fågelklubb Linköpings Naturguider Linköpings Svampklubb Fältbiologerna i Linköping Naturskyddsföreningen i Linköping Svenska Turistföreningen - Stångåkretsen Östergötlands Naturalhistoriska Förening Miljöförbundet Jordens Vänner Östergötlands Ornitologiska Förening Sportfiskeklubben Firren FK Jokers Linköpings Amatörfiskareförening SAAB:s Sportfiskeklubb Linköpings flugfiskeklubb Fiskeklubben Sjön Stångån-Linköpings fiskevårdsområdesförening Roxens fiskevårdsområdesförening Sportfiskarna Östergötland Motala ströms Vattenvårdsförbund Övre Motala ströms vattenråd Stångåns vattenråd Motala ström sydvästra vattenråd Jägarnas Riksförbund, Viltvårdsdistrikt Östergötlands län Jägareförbundet, Linköpings JVK DHR Linköping Funktionsrätt Linköping Linköpings Idrottsförbund Linköpings Kanotklubb Linköpings Orienteringsklubb Nocout.se Föreningen Gamla Linköping

Askeby Hembygdsförening Bankekinds Hembygdsförening Björkebergs Hembygdsförening Gammalkils Hembygdsförening Kärna Hembygdsförening Landeryds Hembygdsförening Nykils Hembygdsförening Rystad - Östra Hargs Hembygdsförening Skeda Hembygdsförening Slaka Hembygdsförening Tannefors Hembygdsförening Törnevalla Hembygdsförening Ulrika Hembygdsförening Ulrika Museums Vänförening Vikingstads Hembygdsförening Vreta Klosters Hembygdsförening Vårdnäs Hembygdsförening Vårdsbergs Hembygdsförening Västerlösa Hembygds- och Fornminnesförening Wist Hembygdsförening Örtomta Hembygdsförening Östra Skrukeby Hembygdsförening Hembygdsföreningen i Ledberg 5

SAMRÅDSHANDLING Naturvårdsprogram för Linköpings kommun

Innehåll Förord 3 1. Inledning 5 2. Bakgrund 7 3. Biologisk mångfald 13 4. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster 17 5. Nationella miljömål och globala hållbarhetsmål 19 6. Målområden och strategier 21 Levande eklandskap 22 Levande sjöar och vattendrag 23 Myllrande våtmarker 24 Levande skogar 25 Ett rikt odlingslandskap 26 God bebyggd miljö 27 Ett rikt växt- och djurliv 28 Kommunikation och god samverkan 29 7. Genomförande 31 8. Uppföljning 33 Naturvårdsprogram för Linköpings kommun Projektledare: Gunnar Ölfvingsson, Plankontoret. Projektgrupp: Sigrid Gustafsson, Håkan Lundberg, Stadsmiljökontoret samt Matilda Westling och Gunnar Ölfvingsson, Plankontoret. I framtagandet har även Torbjörn Blixt, Anders Jörneskog, Johan Molin, Stefan Samuelsson och Thomas Weissenberg, Stadsmiljökontoret, samt Anna-Stina Påledal, Miljökontoret, medverkat. Layout: Birgitta Hjelm, Plankontoret. Foto omslagsbild: Mjärdevi kalkfuktäng, Gunnar Ölfvingsson. Tryck: Ringqvist Tryckeri AB, 2018. Naturvårdsprogrammet och handlingsplanen för naturvården kan beställas från Linköpings kommun, telefon 013-20 64 00 eller laddas ner från kommunens hemsida www.linkoping.se/natur 2

Förord Vem kan undgå att fascineras av den knotiga gamla eken med grova grenar och spännande håligheter, fylld av livsrum för en hel armé av fastsittande, hängande, krypande, borrande, gnagande, fladdrande, flygande organismer?! Och vem kan sluta att njuta av Rosenkällasjön eller Ekängs-dalen och dessa våtmarkers intensiva myller av fåglar, grodor, vattensalamandrar, småkryp och vattenväxter som på samma gång kan vara både hysteriskt aktivt och rogivande?! Naturen i Linköping är rik och innehållsrik. När vi nyfiket ger oss tid att uppleva den, runt knuten där vi bor eller lite längre bort, finns det hela tiden mer att upptäcka på den nivå eller i den takt som passar för var och en. Inte konstigt att naturen har så stor betydelse för vårt Naturbesök med kor. Foto: Jan Gustafsson välbefinnande. Kunskap om och upplevelser i naturen är dessutom en förutsättning för det stora engagemang i naturvårdsfrågor som finns bland kommuninvånarna. Linköping är samtidigt en kraftigt växande stad och kommun vilket ställer stora krav på hur vi utvecklar både de urbana miljöerna och landsbygden på ett sätt som värnar den biologiska mångfalden, bibehåller närheten till rika naturupplevelser och förbättrar möjligheterna för alla att komma ut i naturen. Naturvårdsprogrammet med tillhörande handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022 och naturdatabasen är viktiga instrument i det arbetet. I dessa redovisar kommunen höga ambitioner och konkreta åtgärder för att bidra till ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är ett par begrepp som blir alltmer betydelsefulla för planerandet och genomförandet av den goda staden. Grön infrastruktur (nätverket av livsmiljöer för växter och djur) utgör basen för den biologiska mångfalden och fungerande ekosystem vilka i sin tur utgör grunden för ekosystemtjänsterna som innefattar alla tjänster och varor från den levande naturen till oss människor. Dessa tjänster är högst betydelsefulla i form av livsmedel och träfiber, pollinering och luftrening, lokalklimat och vattenhållande förmåga, biologisk mångfald och underlag för kultur- och skönhetsupplevelser. I naturvårdsprogrammet och handlingsplanen lyfts ekosystemtjänstperspektivet fram med strategi och ett flertal åtgärder. Linköping siktar framåt med uppdaterade verktyg och en fortsatt framgångsrik utveckling av naturvårdsarbetet, både i ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Elias Aguirre Kommunalråd, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden 3

Vinterlandskap i Tinnerö. Foto: Göran Billeson 4

1. Inledning Motiv och syfte Linköping är en kommun med rik och omväxlande natur. Naturen har stor betydelse för alla vi människor som bor och verkar i eller besöker kommunen men också i minst lika hög grad för de många tusen olika arter av däggdjur, fåglar, fiskar, grod- och kräldjur, insekter, kräftdjur, spindeldjur, maskar av olika slag, snäckor och musslor, kärlväxter, mossor, lavar, svampar med flera som också tillhör kommuninvånarna. De så kallade gröna frågorna och naturvårdsaspekterna är viktiga kuggar i ett långsiktigt arbete för att alla olika kommuninvånare ska kunna finnas kvar och trivas i framtiden. Dagens naturvärden behöver insatser för bevarande, skötsel och utveckling. Liksom för annan samhällsplanering krävs långsiktighet och tydliga spelregler men också konkreta åtgärder som visar på resultat och möjligheter samt bidrar till medvetenhet och engagemang. Syftet med naturvårdsprogrammet, och till programmet kopplade andra delar, är att samla kunskapen om natur och naturvård inom kommunen och visa kommunens ambitioner för naturvårdsarbetet genom målområden, strategier och åtgärder vilka på olika sätt kan bidra till att bevara och utveckla naturvärden och vara en del i ett långsiktigt uthålligt samhällsbygge. Upplägg Ramen för kommunens naturvårdsarbete utgörs av tre delar: 1. Naturvårdsprogram för Linköpings kommun ger en bakgrund till natur och naturvård i kommunen och anger den övergripande inriktningen med målområden och strategier för naturvårdsarbetet. Fastställs av kommunfullmäktige och gäller tillsvidare. Programmet bör aktualitetsprövas efter fem år. 2. Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022, kopplad till naturvårdsprogrammet konkretiserar kommunens ambitioner med åtgärder. Fastställs av samhällsbyggnadsnämnden och gäller för en femårsperiod. Prioritering och uppföljning av åtgärderna sker i det årliga verksamhetsplanerings- och budgetarbetet. I slutet av femårsperioden görs en samlad uppföljning och utvärdering inför en kommande revidering. 3. Naturdatabasen med värdefulla naturområden i Linköpings kommun, kopplad till naturvårdsprogrammet redovisar en översiktlig bild av särskilt värdefull och bevarandevärd natur i kommunen med beskrivning och naturvärdesklassificering av för närvarande närmare 2000 objekt och förekomster av rödlistade och hotade arter. Naturdatabasen uppdateras fortlöpande när ny kunskap tillkommer och genomgår en större översyn vart tionde år. Naturdatabasens objekt finns tillgängliga för alla via Linköpings karta på kommunens hemsida, www.linkoping.se, och även på en tryckt karta, framtagen och uppdaterad 2013 i samband med den senaste översynen av naturdatabasen vid förra revideringen av naturvårdsprogrammet. Naturdatabasens områden och förekomster av rödlistade och hotade arter är ett viktigt planeringsunderlag för alla aktörer i naturmiljön och finns även tillgängligt på kommunens intranät. Status och avgränsning Naturvårdsprogrammet med tillhörande handlingsplan och naturdatabas redovisar naturvårdens intressen i det kommunala arbetet och anger inriktning samt ambitionsnivå för naturvårdsarbetet. är huvudansvarig för naturvården men övriga nämnder och förvaltningar har att beakta de övergripande inriktningar som ges av naturvårdsprogrammets målområden och strategier. Tidigare har naturvårdsprogrammet även inkluderat strategier och åtgärder för tillgänglighet och rörligt friluftsliv. En stor del av naturvårdsåtgärderna utformas och genomförs på ett sådant sätt att de samtidigt ger positiva effekter för rekreation och tillgänglighet. En tydlig gränsdragning är inte alltid så lätt, eller ens meningsfull, att 5

göra. Samtidigt finns det ett uttalat behov av ett samlat grepp kring rekreations- och friluftsfrågor som inte direkt är kopplade till naturvård eller är knutna till motions- och idrottsanläggningar av olika slag. Parallellt med framtagandet av naturvårdsprogram och handlingsplan pågår därför ett arbete med att ta fram Linköpings kommuns första friluftsprogram. Detta betyder också att mer direkt frilufts- och tillgänglighetsinriktade strategier och åtgärder är borttagna i föreliggande naturvårdsprogram respektive handlingsplan för naturvården. Naturvårdare i Tinnerö eklandskap. Foto: Sören Johansson 6

2. Bakgrund Linköpings kommun har under många år bedrivit ett aktivt naturvårdsarbete och haft en hög ambition när det gäller naturvård. Sedan 2003 har ett av kommunfullmäktige fastställt naturvårdsprogram funnits som en tydlig plattform och ett politiskt styrdokument som pekar ut inriktningen för det kommunala naturvårdsarbetet. En överblick över kommunens naturvårdsorganisation och naturvårdsarbete ges nedan. Naturvårdsarbetets organisation i kommunen Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattar övergripande beslut såsom fastställande av naturvårdsarbetets inriktning genom naturvårdsprogrammet och beslut om skyddade naturområden. Huvudansvaret för naturvårdsarbetet i Linköpings kommun ligger hos samhällsbyggnadsnämnden och Plankontoret respektive Stadsmiljökontoret, två av kontoren inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. De flesta beslut rörande genomförandet av olika naturvårdsprojekt och förvaltningen av kommunägd naturmark, inklusive skyddad natur, fattas av samhällsbyggnadsnämnden. är ansvarig för skötsel och utveckling av huvuddelen av den kommunägda marken. I detta ingår förvaltningen av de kommunala naturreservaten Viggeby, Tinnerö eklandskap, Vidingsjöskogen, Ullstämmaskogen och Vallaskogen. Kärna mosse är ett statligt naturreservat på kommunal mark som förvaltas av samhällsbyggnadsnämnden. Dessutom är nämnden huvudansvarig för den fysiska planeringen och har därigenom ett ansvar för att naturvårdsintressena tillvaratas i planeringsprocessen när staden byggs ut. Drift och underhåll av gatu- och vägmiljöer samt parkmark och detaljplanelagd naturmark ingår också i nämndens ansvar liksom även driften av Naturcentrum med naturinriktad pedagogisk verksamhet i olika former. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen på stan. Foto: Tove Frisk s naturvårdsverksamhet utförs på Stadsmiljökontoret respektive Plankontoret. Här arbetar kommunekologer och skogsförvaltare med reservatsförvaltning, bevarande och skötsel av värdefulla naturområden och hotade arter, informationsspridning och kunskapsinsamling. Medverkan i den fysiska planeringen på både översiktlig nivå med bland annat översiktsplaner och på mer detaljerad nivå med bland annat detaljplaner utgör också en betydelsefull del av naturvårdsarbetet i den snabbt växande staden och kommunen. Andra viktiga arbetsuppgifter är friluftsfrågor, där ansvaret för Östgötaleden och kanotlederna i Stångån och 7

Svartån ingår. Vattenfrågorna har fått en allt större betydelse på senare år genom satsningen på Stångåstråket i staden och åtgärder enligt EU:s vattendirektiv som syftar till att uppnå en god ekologisk status i alla vattenförekomster. Hit hör deltagandet i vattenråd samt arbetet för fria vandringsvägar i vattendrag. Förvaltningen av kommunägd skog utförs av Stadsmiljökontorets skogsförvaltare i nära samverkan med kommunekologerna medan de praktiska skötselinsatserna sker med hjälp av kommunala arbetslag och privata entreprenörer. Många naturvårdsåtgärder utförs inom ramen för olika projekt med extern medfinansiering, i form av så kallade LONA-projekt (lokala naturvårdsprojekt med statligt stöd) eller LIFE-projekt (naturvårdsinriktade samarbetsprojekt med flera partners och med stöd från EU). Flera andra nämnder och förvaltningar/kontor ansvarar för frågor med naturvårdsanknytning och i många ärenden sker samverkan med kommunens naturvårdstjänstepersoner. Exempel på detta ges nedan. Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden ansvarar för miljö- och hälsoskydd, bygglovsärenden och strandskyddsdispenser. Nämndens verksamhet utförs av Miljökontoret och Bygglovskontoret. På Bygglovskontoret ansvarar man för att naturvårdshänsyn, med hjälp av synpunkter från kommunekologerna, vägs in i beredningen av myndighetsbeslut knutna till bygglov och strandskyddsdispenser. Miljökontorets tjänstepersoner utför tillsyn och tillståndsprövning enligt miljöbalken och annan lagstiftning inom miljöområdet. Tillsyn och beslut om dispenser från bestämmelser i de kommunala naturreservaten ingår också bland kontorets ansvarsområden. Utöver myndighetsuppdragen arbetar Miljökontoret dessutom även med projekt och planering inom vattenområdet såsom dagvatten och kalkning av försurade vatten samt är delaktiga i vattenrådens arbete. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden hanterar många frågor som berör friluftslivet, bland annat skötseln av badplatser och motionsspår. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar också för skötseln av delar av Vallaskogens naturreservat. Barn- och ungdomsnämnden samt bildningsnämnden Barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden med sin förvaltning utbildningsförvaltningen ansvarar för barnomsorg och utbildning och samverkan med kommunens naturvårdstjänstemän sker genom olika pedagogiska projekt och arrangemang eller via Naturcentrum med dess naturskoleverksamhet. Utförarnämnden Utförarnämnden är berörd av den praktiska delen av naturvårdsarbetet. Inom enheten Idrott och service som är en del av kommunens utförarorganisation Leanlink finns arbetslag som arbetar med drift och skötsel av motionsanläggningar, kommunens skog och övriga naturområden inklusive flera naturreservat. Kommunala bolag Kommunala bolag såsom Tekniska verken, Lejonfastigheter, Stångåstaden och Sankt Kors är som markägare berörda av naturvårdsarbetet. Tekniska verken har också bland annat genom sitt ägande av flera vattenkraftverk i kommunens vattendrag en stor roll i arbetet för att uppnå och bibehålla god ekologisk status i enlighet med EU:s så kallade vattendirektiv. Kommunens markinnehav Linköpings kommun äger totalt cirka 8 500 hektar mark vilket motsvarar ungefär 5 % av kommunens yta. Det största och ur naturvårdssynpunkt viktigaste ägoslaget är skogsmarken som omfattar cirka 3 200 hektar. Arealen innefattar omkring 500 hektar skog i naturreservat. Kommunen äger även cirka 1 160 hektar betesmark och cirka 1 560 hektar åker som arrenderas ut. 8

Kommunens skog är FSC-certifierad, vilket innebär att skogsbruket ska vara långsiktigt hållbart ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Exempelvis ska 5 % av skogsinnehavet avsättas för naturvårdsändamål. Linköpings kommun går dock betydligt längre i sin ambition. Omkring 70 % av skogen har målklass naturvård i gällande skogsskötselplaner. Kommunen har också en policy som slår fast mål för att uppnå en skog med höga och långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Den gällande skogspolicyn är från 2006 och förslag finns om att revidera den med bland annat målskrivningar om ett hyggesfritt skogsbruk. Kunskapsinsamling För att värdefulla naturområden ska kunna skyddas från allvarlig negativ påverkan och naturresurserna utnyttjas optimalt behöver kunskapen om var naturvärdena finns och vilket tillstånd de befinner sig i vara tillräckligt omfattande och uppdaterad. Grunden finns i naturvårdsprogrammets objektsdel, en naturdatabas där information om värdefulla naturområden samt rödlistade och hotade arter finns och regelbundet uppdateras. Denna information finns tillgänglig för alla via Linköpings karta på www.linkoping.se och för kommunala handläggare även via kommunens intranät. Naturdatabasen ger en översiktlig bild av förekommande naturvärden och kommunen genomför därför fördjupande naturinventeringar löpande, dels standardiserade naturvärdesinventeringar i samband med planprocessen, dels inventeringar riktade mot områden, naturtyper, artgrupper eller arter. Ett stort antal inventeringar är genomförda sedan det första naturvårdsprogrammet kom till för omkring 15 år sedan. Några exempel på utförda inventeringar: kommunens sjöar och vattendrag (två omfattande översiktliga inventeringar samt flera inriktade på fiskfauna, bottenfauna och undervattensvegetation), Stångån genom staden (flera inventeringar), grova träd i och omkring Linköpings tätort (omfattande kartläggning), aktuell förekomst av kommunens Musselinventering i Stångån. Foto: Gunnar Ölfvingsson tolv ansvarsarter (ett flertal inventeringar), lövskogar utanför eklandskapet, örtrika barrskogar, myrar, värdefulla områden tänkbara för områdesskydd (flera inventeringar), strandängar, floran på kommunala vägrenar, värdefulla tallmiljöer i staden samt många olika artinventeringar såsom gaddsteklar i sandmiljöer, dagfjärilar i hagmarker, nattfjärilar, fåglar (i olika miljöer), vedlevande insekter, dykarskalbaggar i nyanlagda våtmarker, svampar (både marksvampar och trädlevande svampar), insekter på brandfält, fladdermöss, lavar och mossor, större vattensalamander med mera. Inventeringsresultaten är ett mycket viktigt kunskapsunderlag för att kunna prioritera och genomföra skötsel av naturområden och skydda dem från olika ingrepp. Många inventeringar publiceras i rapportserien Natur i Linköping och de tillgängliggörs kontinuerligt på kommunens hemsida. Information En viktig del av naturvårdsarbetet är att förmedla kunskap om naturens betydelse och att tillhandahålla aktuell och lättillgänglig information om 9

besöksvärda naturområden i kommunen. Kommunen arbetar med detta på en mängd olika sätt. Årliga naturguidningar med flera tiotals arrangemang (ofta i samverkan med naturföreningar) samlade i ett tryckt guideprogram, informationsfoldrar för allt från naturreservat till kommunala ansvarsarter, särskilda naturtyper och närnatur i olika delar av staden. En guidebok, Naturen i Linköping en utflyktsguide, har också tagits fram. Till många naturområden har informationsskyltar tagits fram och satts upp. Huvuddelen av den tryckta informationen finns tillgänglig via kommunens hemsida, på www. linkoping.se/natur. Dessutom finns information att få via mobiltelefon på plats i ett antal naturreservat samt ekmiljöer i staden. På hemsidan finns ytterligare information om natur och naturvårdsprojekt med mera och man kan även nå naturvårdsprogrammets olika delar, inklusive naturdatabasens värdefulla naturområden och information om dessa. Naturkartan, finns både som app till mobiltelefoner och som webbsida (www. naturkartan.se), är en värdefull informationskälla som utvecklas kontinuerligt för utflyktstips, aktuella naturarrangemang och information om naturområden med anordningar för hög tillgänglighet. Utöver ovanstående initierar och medverkar kommunens naturvårdsgrupp i olika publika arrangemang, som exempelvis Skogens Dag, med möjligheter till information och diskussion kring natur och naturvård. Skötsel och skydd Kommunen utför aktiva naturvårdsåtgärder främst i den tätortsnära naturen och i de kommunalt förvaltade naturreservaten. Åtgärder för att bevara specifika arter och värdefulla naturtyper sker även i samarbete med privata markägare. Varje år utförs ett stort antal åtgärder, dels ingående i den löpande förvaltningen av kommunägd naturmark, dels inom olika projekt som ofta har extern medfinansiering. Exempel på genomförda och pågående åtgärder av ovanstående slag är bildande av kommunala naturreservat, biotopförbättrande insatser för kommunala ansvarsarter, framtagande av ekologisk landskapsplan för det tätortsnära eklandskapet, skötselplaner för ekmiljöer och andra värdefulla naturområden, ny- eller återskapande av små dammar och andra större våtmarker, återinförande av betesdrift i tätortsnära hagmarker, slåtter av ängsmark, naturvårdsbränning, restaureringsröjningar i igenvuxna ekmiljöer, frihuggning av gamla ekar och andra grova träd, ekplantering, restaurering av exklusiva naturtyper som kalkkärr och kalktorrängar, vattendragsrestaureringar och åtgärder för fria vandringsvägar i reglerade vattendrag, naturanpassad vägkantsslåtter etc. Det största kommunala naturreservatet Tinnerö eklandskap, på det före detta militära övningsområdet alldeles intill staden, förtjänar att särskilt omnämnas. Omfattande insatser inom så gott som alla ovannämnda åtgärdstyper samt för friluftsliv och hög tillgänglighet har genomförts här under de senaste femton åren. Resultatet är ett böljande, artrikt, betat mosaiklandskap med mycket höga naturvärden, välbevarade fornlämningsmiljöer och mängder av besökare året runt. Restaureringen och utvecklandet av Tinnerö eklandskap är ett av Sveriges största kommunala naturvårdsprojekt under 2000-talet. Tillgängligare natur En betydelsefull del av kommunens naturvårdsarbete är att öka tillgängligheten till naturen så att alla, oavsett bakgrund och förutsättningar, har möjlighet att komma ut och uppleva vår fantastiska natur. Hög ambitionsnivå med utökade resurser, bra samarbete med olika intressenter och stort positivt gensvar har kännetecknat detta arbete under senare år. Särskilda satsningar för hög tillgänglighet har genomförts på flera ställen inom de kommunala naturreservaten Tinnerö eklandskap, Viggeby, Vallaskogen och Kärna mosse men också i ett 10

Badramp vid Viggebysandsbadet. Foto: Gunnar Ölfvingsson flertal tätortsnära naturområden som Vistkärret vid Sturefors, Kråksångsskogen i Linghem, Ekängsdalens våtmarker söder om Vidingsjö, kring Vidingsjö motionscentrum, i Rydskogen, vid Jungfruberget i Ekholmen samt utmed Stångån genom staden. Andra åtgärder för att få ut fler i naturen på olika sätt innefattar insatser längs Östgötaleden med bland annat nya rundslingor, skolskogar med olika anordningar för minst 15 skolor, anläggande av nätverk av ridstigar i södra delen av Linköpings tätort, 27 km skyltade ekstråk längs gång- och cykelvägar i staden med information om värdefulla ekmiljöer, anläggning av frisbeegolfbana och mountainbikebana, äventyrsbana för barn etc. 11

Vreta Foto: klosterkyrka. Göran Billeson Foto: Göran Billeson 12

3. Biologisk mångfald Biologisk mångfald kan enkelt beskrivas som variationsrikedomen i naturen genom mångfalden av ekosystem och naturtyper, mångfalden av arter samt mångfalden av genetisk variation inom arterna. En mångformig livsmiljö är ofta en förutsättning för stor artrikedom. Några av de mest artrika miljöerna finner vi i orkidérika kalkkärr och i välhävdade, blomsterrika hagmarker i kulturlandskapet. Eklandskapet med gamla ihåliga ekar är en annan livsmiljö som hyser en rik mångfald av organismer som insekter, svampar och lavar. Den genetiska inomartsvariationen, det vill säga skillnaderna i arvsanlag mellan individer av samma art, utgör själva grunden för evolutionen. Små skillnader i den genetiska uppsättningen kan vara livsavgörande när livsmiljön förändras. De som är bäst lämpade för rådande villkor överlever, övriga får sällan möjlighet att föra sina gener vidare. När antalet individer av en art minskar, minskar också den genetiska variationen och arten får sämre chanser att långsiktigt överleva i en föränderlig omgivning. Biologisk mångfald är viktigt Det finns många goda anledningar att bevara den biologiska mångfalden. Alla de miljoner arter som existerar idag bidrar till att bevara de miljöförhållanden som både vi människor och de själva är beroende av. Bevarandemotiven kan vara av olika slag: Etiska: Naturen har ett egenvärde, oavsett om den är lönsam för oss eller inte. Vi har ett ansvar att förvalta den biologiska mångfalden och lämna den vidare till kommande generationer. Materiella och ekonomiska: Många arter är av direkt nytta för oss som mat eller som råvaror (i form av gener eller ämnen från växt- och djur- Barbastell. Foto: Jens Rydell 13

Ansvarsarter i Linköpings kommun Läderbagge, hane. Foto: Gunnar Ölfvingsson Dårgräsfjäril. Foto: Gunnar Ölfvingsson Asp. Foto: Pelle Nordmalm Kungsfiskare. Foto: Tero Niemi Bombmurkla. Foto: Anders Jörneskog Ekpricklav. Foto: Mikael Hagström riket) till mediciner, livsmedel, industriprodukter och till växtförädling. Estetiska: Naturen är en outsinlig källa till skönhet, inspiration, upptäckarglädje och vila. Att få uppleva olika arter och naturtyper berikar naturupplevelsen och vardagen. Livskvalitet är att få njuta av ängens alla blommor, vårens fågelsång och att få fylla svampkorgen på hösten. En betydande del av mänsklighetens olika konstformer och kulturyttringar baseras också på eller inspireras av arter och naturmiljöer. Mångfalden är hotad Ett av de största globala problemen är den ökande förlusten av arter, naturtyper och ekosystem, det vill säga biologisk mångfald. I Sverige bedöms 5-10 procent av arterna vara hotade eller nära hotade, det vill säga deras överlevnad är på sikt inte säkrad. Livsmiljöer förstörs och arter dör ut med en hastighet som kan vara tusen gånger högre än den naturliga. Hoten mot den biologiska mångfalden är många och kan delas in i de tre huvudkategorierna biotopförstörelse, överexploatering respektive spridning av främmande, så kallade invasiva, arter. Biotopförstörelse är den vanligaste orsaken till att arter minskar eller försvinner. Det kan röra sig om förändrad markanvändning, fragmentering av biotoper, spridning av miljögifter, försurning, övergödning och klimatförändringar. Flera ekosystem och arter är även överexploaterade. Här ingår alla former av icke hållbar fångst och jakt, avverkning och insamling av djur och växter. Den biologiska mångfalden kan även påverkas negativt av främmande arter som, avsiktligt eller oavsiktligt, med människans hjälp flyttats till ett område där arten inte förekommer naturligt. 14

Kalkkärrsgrynsnäcka. Foto: Jonas Roth Trumgräshoppa. Foto Göran Liljeberg Rödspov. Foto: Magnus Bergvall Svarthakedopping. Foto: Jan Gustafsson Spetsnate. Illustration: Bo Mossberg Ärtvicker. Foto: Johan Molin Många av de nya arterna, frikopplade från sina naturliga fiender och andra regleringsmekanismer, trivs så bra i sin nya miljö att de ökar i antal och utbredning så snabbt att de kan konkurrera ut de ursprungliga. Ett exempel är utplantering av signalkräftan som gett upphov till problematiska effekter. Arten fungerar som smittbärare av kräftpest men är immun mot den. Den inhemska flodkräftan är inte immun och har drabbats hårt av kräftpesten. Flodkräftan är idag starkt hotad. Rödlistade arter Den svenska rödlistan utarbetas av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och är en förteckning över de arter vars framtida överlevnad inte är säker i landet. Arterna i rödlistan placeras i olika kategorier som speglar försvinnanderisken. I Sverige är 4 273 arter hotade eller nära hotade enligt 2015 års rödlista. Rödlistan revideras vart femte år och upprättas för att belysa hoten och ge underlag för att kunna vända utdöendet och bromsa försvinnandetakten för arter. Ansvarsarter i Linköpings kommun Linköpings kommun har utsett 12 stycken kommunala ansvarsarter som ett konkret och informativt sätt att arbeta med biologisk mångfald och hoten mot densamma. Arterna är valda för att de är sällsynta och/eller rödlistade, för att de finns i kommunen med en viktig del av artens svenska bestånd samt för att förutsättningar finns för att planera och genomföra skötselåtgärder för dem. Kommunens arbete med ansvarsarterna inkluderar lokala åtgärdsprogram och konkreta skötsel- och informationsåtgärder. Eftersom de samtidigt är knutna till specifika livsmiljöer kommer åtgärderna dessutom bidra till att en mängd andra arter gynnas. 15

Ycke urskog. Foto: Göran Billeson 16

4. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster Ekosystemtjänster Biologisk mångfald, fungerande ekosystem Grön infrastruktur (GI) Nätverk av livsmiljöer för växt och djurliv Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är begrepp som på de senaste åren blivit alltmer viktiga i arbetet för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det handlar inte om några nya upptäckter utan kan ses som ett utvecklat sätt att beskriva naturen och dess betydelse för människa och samhälle, delvis även i ekonomiska termer. Det finns ett tydligt samband mellan biologisk mångfald och dessa begrepp och en kort definition kan se ut så här: Grön infrastruktur = nätverk av natur, både i tätorter och på landsbygd, som bidrar till livsmiljöer för växter och djur. Ekosystemtjänster = ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Man kan uttrycka det som att den gröna infrastrukturen är basen för den biologiska mångfalden och fungerande ekosystem vilka i sin tur utgör grunden för ekosystemtjänsterna, tjänster och varor från naturen till oss människor. Ekosystemtjänsterna fokuserar på nyttoaspekter för människan och kan indelas enligt följande: Försörjande ger varor och nyttigheter som mat, träfiber och bioenergi. Reglerande påverkar och styr naturliga processer som vattenhållande förmåga, rening av luft, pollinering, lokalklimat, nedbrytningshastighet och biologisk kontroll av skadegörare. Stödjande är underliggande förutsättningar för övriga ekosystemtjänster. Hit hör bland annat biologisk mångfald, fotosyntes, biogeokemiska kretslopp (kretslopp där växter och djur spelar en viktig roll för mineraler och näringsämnen) och jordmånsbildning. Kulturella ger värden för till exempel rekreation och skönhetsupplevelser. Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Länsstyrelserna runtom i Sverige har ett regeringsuppdrag att tillsammans med ett brett spektrum av intressenter ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Handlingsplanerna ska bli klara under 2018 och vara ett planeringsunderlag för såväl kommunernas fysiska planering som för de areella näringarna och annan mark- och vattenanvändning. I arbetet kartläggs 17

Vattenliv, Naturcentrum. Foto: Gunnar Ölfvingsson ett antal naturmiljöer i länet med höga kvaliteter och hur dessa långsiktigt kan fortleva och utvecklas både med avseende på dagens och framtidens mark- och vattenanvändning och med avseende på olika klimatförändringsscenarier. Planering med ett ekosystemtjänstperspektiv Linköpings kommun, precis som andra kommuner i Sverige, står inför ett viktigt utvecklingssteg där ett beaktande av ekosystemtjänster kan och bör bli ett självklart inslag i den fysiska planeringen för en växande och långsiktigt hållbar stad. Träd som klimatutjämnare (vind, vatten, temperatur), bullerdämpare och luftföroreningsfilter, bin och andra insekter som pollinatörer (blomsterprakt, frukt- och grönsaksproduktion, oljeväxter), grönytor och vattenmiljöer som upplevelseområden (motion, rekreation, rehabilitering, närkontakt med artrikedom) och vattenreningsfilter med mera. Betydelsen av dessa ekosystemtjänster är vi mer eller mindre medvetna om och vi använder oss dagligen av dem även om de inte så ofta värderas, mycket sällan i direkt ekonomiska termer, och inkluderas på ett strukturerat sätt i planeringsprocessen. Förutsättningar och verktyg för ett framgångsrikt arbete med ekosystemtjänster är under stark utveckling och Linköpings kommun ämnar ta tag i detta med helhetssyn och mångfunktionalitet som viktiga ledord. Mer information hittas till exempel i Ekosystemtjänsternas bidrag till god urban miljö (Naturvårdsverket, rapport 6778, juni 2017). 18

5. Nationella miljömål och globala hållbarhetsmål De övergripande målen för svensk miljöpolitik utgörs av de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt. Dessa följs regelbundet upp på det nationella planet och under årens lopp har både delmål och olika etappmål tagits fram. Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är det 6 stycken som främst berör naturvården och som utgör grunden för kommunens naturvårdsprogram Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö samt Ett rikt växtoch djurliv. I september 2015 antog FN 17 stycken globala mål och en Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. De globala hållbarhetsmålen innefattar alla aspekter för en bra värld och fokuserar inte enbart på miljöområdet, se bild nedan. Sverige har påbörjat arbetet med att nå dessa globala mål i Sverige och genomförandet inkluderar kommuner och landsting liksom statliga myndigheter samt regering och riksdag. Hur de globala målen uppnås beror också av engagemanget från andra aktörer såsom det ideella föreningslivet, näringslivet, de fackliga organisationerna och den akademiska världen. Den av regeringen tillsatta Agenda 2030-delegationen har tagit fram en övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan. Hur denna handlingsplan och det fortsatta arbetet med goda exempel, åtgärdsförslag med mera kommer att påverka det innevarande miljömålsarbetet är inte klart. Globala målen för hållbar utveckling. 19

Tyttorp. Foto: Göran Billeson 20

6. Målområden och strategier Naturvårdsprogrammets målområden och strategier samt handlingsplanens åtgärder är utgångspunkten för kommunens naturvårdsarbete under perioden 2018-2022. Observera att målområden och strategier fastställs av kommunfullmäktige genom naturvårdsprogrammet och gäller tillsvidare medan åtgärderna fastställs av samhällsbyggnadsnämnden genom handlingsplanen som är tidsavgränsad. Naturvårdsprogrammet innehåller 8 målområden, med en kort förtydligande text. Sex av dem är direkt baserade på de nationella miljökvalitetsmål som är mest relevanta för arbetet med naturvård i Linköpings kommun. Därutöver tillkommer två lokalt framtagna målområden. Den unika ansamlingen av värdefulla ekmiljöer i kommunen gör att eklandskapet utgör ett eget målområde. Kommunikation och god samverkan är av högsta betydelse för ett framgångsrikt naturvårdsarbete. Detta utgör därför också ett eget målområde. Till varje målområde hör 2 eller 3 strategier, summa 20 stycken. Strategierna visar på prioriterade områden där åtgärder behöver göras inom respektive målområde. I den tidsavgränsade handlingsplanen tillkommer sedan konkreta åtgärder i linje med strategierna. Metallvingesvärmare. Foto: Anders Jörneskog Naturvårdsprogrammets strategier och handlingsplanens åtgärder är indelade efter följande målområden: 1. Levande eklandskap 2. Levande sjöar och vattendrag 3. Myllrande våtmarker 4. Levande skogar 5. Ett rikt odlingslandskap 6. God bebyggd miljö 7. Ett rikt växt- och djurliv 8. Kommunikation och god samverkan Ekologisk kompensationsåtgärd vid Haningeleden. Foto: Johan Molin 21

Levande eklandskap Eklandskapets biologiska, sociala och kulturhistoriska värden värnas och utgör en viktig grund i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen. Strategi A Strategi B Strategi C Eklandskapets biologiska, sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras och stärkas genom restaurering, skötsel och kunskapshöjande insatser. Kommunen ska medverka i och tillämpa forskningen om eklandskapet och dess olika värden. Tinnerö eklandskap ska utvecklas som porten till det östsvenska eklandskapet med natur-, kultur- och besöksvärden av högsta klass. För att eklandskapets växter och djur långsiktigt ska kunna överleva krävs att mängden ekbevuxna marker ökar och att befintliga miljöer sköts. Linköpings kommun arbetar aktivt med att bevara och förstärka eklandskapets värden på flera olika sätt. För att kommunens tätortsnära ekmiljöer ska skötas optimalt har en ekskötselplan tagits fram. Skötseln kan bestå av bete, slåtter eller återkommande röjningar. En regelbunden skötsel av ekmiljöerna gynnar inte bara naturvärdena utan höjer dessutom rekreationsvärdet i dem. Kommunen har även tagit fram en ekologisk landskapsplan för Linköpings tätortsnära eklandskap som ett viktigt planeringsunderlag. Den pekar ut de ekområden som lämpar sig bäst att restaurera och ger förslag på hur små isolerade ekmiljöer kan knytas samman av gröna korridorer så att växter och djur ska kunna sprida sig i landskapet. Andra högt prioriterade åtgärder innebär att tillgängliggöra eklandskapet i anslutning till tätorten och informera om dess naturvärden. Ett gott exempel är naturreservatet Tinnerö eklandskap i utkanten av staden. Här har stora satsningar på såväl naturvård och kunskapsuppbyggnad som information och tillgänglighet genomförts sedan början av 2000-talet. Ekticka. Foto: Johan Molin Ekollon. Foto: Marie Knutsson Fornhemmet. Foto: Marie Knutsson 22

Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag är ekologiskt hållbara med bevarande av naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, ekologisk funktionalitet och kulturmiljövärden. Strategi D Strategi E Kommunen ska arbeta för att god ekologisk och kemisk status enligt EU:s vattendirektiv i sjöar och vattendrag uppnås. Natur- och rekreationsvärdena längs Stångån genom staden ska bevaras och utvecklas. Strategi F Kommunens arbete med vattenfrågor, inklusive deltagande i vattenråden, ska utvecklas. Sjöar och vattendrag är viktiga för den biologiska mångfalden. I och i anslutning till vattenmiljöerna finns ett myller av vattenälskande växter och djur. Sjöar och vattendrag är också av stort värde för människan. Vi fiskar, åker båt, badar och utvinner dricksvatten och förnyelsebar energi. För att bevara och förstärka den biologiska mångfalden i vattenmiljöerna arbetar kommunen på flera olika plan. Biologisk återställning har skett i flera vattendrag genom att rensade sträckor har återställts och vandringshinder har tagits bort. Naturvårdsinriktade röjningar och restaureringsinsatser utmed stränderna utförs även längs Stångån genom staden. En annan viktig del av arbetet är att övervaka tillståndet i våra vattenmiljöer. Kommunen deltar därför i den regionala miljöövervakningen genom elfisken i mindre vattendrag och provfisken i framförallt Roxen. Arbetet för att uppnå bättre vattenmiljö i enlighet med EUs vattendirektiv innefattar också arbete för fria vandringsvägar i reglerade vattendrag och ett ökat fokus på dagvattenhantering. Vattenråden utgör viktiga samverkansorgan för vattenmiljöarbetet knutet till olika vattenavrinningsområden. Linköpings kommun deltar i tre av länets vattenråd, för Stångån, Svartån och Motala ström inklusive Roxen. För Stångåns vattenråd har kommunen det administrativa huvudmannaskapet. Eksjöbäcken. Foto: Ulrica Swärd Roxen. Foto: Gunnar Ölfvingsson Kajaktur. Foto: Gunnar Ölfvingsson 23

Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet är bibehållna och värdefulla våtmarker bevaras och utvecklas. Strategi G Strategi H Kommunägda våtmarker ska bevaras och utvecklas genom kunskapsuppbyggnad, skötsel, restaurering och nyanläggning. Kommunen ska öka kunskapen om och verka för bevarande och skötsel av skyddsvärda våtmarker i samverkan med markägare. I våtmarken möts världarna land och vatten. Det skapar unika miljöer som sprudlar av liv i många former. Strandängarnas rika fågelliv, kalkkärrens orkidéer och snäckor, mossarnas mjuka tystnad och dammarnas artrika myller av groddjur och småkryp är bara några exempel. Det finns många anledningar till att vi ska bevara och vårda våra våtmarker. Förutom att de har stor betydelse för den biologiska mångfalden erbjuder de även flera viktiga ekosystemtjänster. Våtmarker bidrar till att minska risken för översvämningar genom att magasinera regn- och smältvatten. En annan viktig ekosystemfunktion är att våtmarker fångar upp tungmetaller och näringsämnen som annars skulle bidra till nedsmutsning och övergödning av sjöar och hav. Linköpings kommun arbetar aktivt med att öka mängden våtmarker i kommunen. Sedan 2003 har kommunen restaurerat och nyskapat cirka 125 hektar våtmarker. Kommunen har dessutom arbetat med att restaurera igenväxta kalkkärr, både på kommunägd mark och i samarbete med privata markägare. Vanlig groda. Foto: Marie Knutsson Skrattmås. Foto: Jan Gustafsson Kärrknipprot. Foto: Gunnar Ölfvingsson 24

Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för hållbar biologisk produktion är skyddad samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Strategi I Strategi J Skötseln av den kommunägda skogsmarken ska fungera som gott exempel och idégivare åt andra vad gäller hållbart brukande och hänsyn till natur-, kultur- och rekreationsvärden. Kommunen ska öka kunskapen om och verka för bevarande av skyddsvärda skogsmiljöer i samverkan med markägare. Skogen är Sveriges artrikaste naturtyp och präglar hela landet i stor skala. Skogar påverkar klimatet positivt genom att binda koldioxid, rena luften vi andas och medverka i vattnets kretslopp. Tätortens skogar är även den viktigaste naturtypen för rekreation och är dokumenterat positiva för tillfrisknande och arbetsprestation. Äldre skog är mest uppskattad och man vill gärna ha den så nära bostaden som möjligt. Att tillhandahålla tätortsnära skogar för rekreation, utomhuspedagogik och sociala ändamål är därför en viktig uppgift för kommunen. I Linköpings kommuns policy för sitt skogsinnehav fastslås att skogen ska ha långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Trots att mycket görs behöver fler åtgärder genomföras för att bevara skogens växter och djur. Mer död ved måste sparas, bränder är fortfarande en bristvara i landskapet och äldre träd och skog behöver bevaras både på kommunägd mark och i övriga skogar i kommunen. Ycke. Foto: Gunnar Ölfvingsson Röd flugsvamp. Foto: Marie Knutsson Krushättemossa. Foto: G. Ölfvingsson 25

Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värden för hållbar biologisk produktion och livsmedelsproduktion är skyddade samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Strategi K Strategi L Skötseln av det kommunägda odlingslandskapet ska fungera som gott exempel och idégivare åt andra vad gäller hållbart brukande och hänsyn till natur-, kultur- och rekreationsvärden. Kommunen ska öka kunskapen om odlingslandskapets miljöer och verka för bevarande och skötsel av skyddsvärda områden i samverkan med markägare. Odlingslandskapets utseende och mångfald är ett resultat av att människan har brukat jorden under flera tusen år. Det är ett natur- och kulturarv som är viktigt att förvalta för kommande generationer. En stor del av Sveriges växter och djur har sin hemvist här och den stora mångfalden förekommer i de ogödslade ängs- och betesmarkerna. Många arter är även beroende av de olika småbiotoperna i odlingslandskapet småvatten, brynmiljöer, diken, fristående träd, stenmurar med mera. I kommunen finns många fina odlingsmiljöer där lantbrukare och deras betesdjur gör värdefulla insatser för att vårda viktiga natur- och kulturmiljöer. Det gäller såväl slättens böljande åkrar, alléer och kalktorrängar som mellanbygdens pampiga ekhagar och skogsbygdernas småskaliga odlingslandskap med blommande hagmarker, bryn och odlingsrösen. Att åter beta övergivna betesmarker, skapa nya betesmarker, slåttra ängar, restaurera smådammar och röja fram grova träd är exempel på viktiga åtgärder som genomförts i odlingslandskapet. Kommunen har även arbetat med praktiska bevarandeåtgärder i odlingslandskapet utanför den kommunägda marken, i samarbete med privata markägare. Foto: Marie Knutsson Foto: Marie Knutsson Rundlogskullen. Foto: Anders Jörneskog 26

God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö och bidrar till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar lokaliseras och utformas så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Strategi M Strategi N Strategi O Arbetet med ekosystemtjänster och grön infrastruktur ska utvecklas som verktyg för en långsiktigt hållbar stadsbyggnad. Skötseln av kommunala parker, vägkanter och andra grönytor ska synliggöras och förstärkas för biologisk mångfald och mångfunktionalitet. Eklandskapet i staden och övriga tätorter ska ges stor betydelse för bevarande och utveckling. Allt fler människor bor i städer och tätorter. Den natur som finns i och i närheten av tätbebyggda områden blir därför allt viktigare att slå vakt om för rekreation, biologisk mångfald och naturupplevelser. Den tätortsnära naturen är hemvist för många växter och djur. Till och med sällsynta och hotade arter kan trivas i staden, särskilt i de gamla, ofta ihåliga lövträd som finns i stadens parker och andra naturområden. I Linköping finns sammanhängande gröna stråk med träd och grönska som når in i tätorten från eklandskapet i söder och längs vattendragen Stångån och Tinnerbäcken. I Linköping finns också både större skogsområden som Rydskogen och Vallaskogen samt många mindre skogsområden och ekmiljöer. En god tillgång på naturområden är inte enbart viktigt ur biologisk synvinkel. Naturens betydelse för människors hälsa, och för rehabilitering vid ohälsa, samt för välbefinnande och livskvalitet i stort betonas och lyfts fram i både vetenskapliga rapporter och andra sammanhang. Som en kvalitetsrekommendation och för att människor ska komma i kontakt med natur regelbundet anger till exempel Boverket att det bör finnas ett grönområde inom 300 meter från bostaden. Naturmiljön är en viktig kvalitetsaspekt för en attraktiv boendemiljö och den bidrar till kommunens både totala attraktivitet och långsiktigt hållbara utveckling, inte minst om man inkluderar betydelsen av de olika ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller. Stångån. Foto: Plankontoret Tokarp. Foto: Gunnar Ölfvingsson Tinnerbäcken. Foto: Plankontoret 27

Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer värnas. Arter kan fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Strategi P Strategi Q Strategi R Kännedomen om den biologiska mångfalden i kommunen ska utvecklas kontinuerligt. Naturligt förekommande naturtyper och arter i kommunen ska långsiktigt bevaras och gynnas med särskilt fokus på hotade arter. Förvaltning och utveckling av naturreservat och tätortsnära natur ska bibehålla en hög nivå i ett nationellt perspektiv. Målbilden för ett rikt växt- och djurliv är att alla organismer ska ges möjlighet att leva kvar på jorden. Men utrotningen av arter går idag snabbare än någonsin. I Sverige är cirka fem procent av våra djur- och växtarter hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Den främsta orsaken till att så många arter är hotade är att deras livsmiljöer försvinner eller försämras. Det finns många anledningar att bevara jordens arter. De miljontals arter som existerar idag bidrar till att bevara de miljöförhållandena som både vi och de själva är beroende av. Vi hämtar även råvaror från växt- och djurriket i form av gener eller ämnen som vi använder till mediciner, livsmedel och växtförädling. Andra exempel på så kallade ekosystemtjänster är musslors rening av vatten, insekters pollinering och träds temperaturoch vattenreglerande funktion. Ett rikt växt- och djurliv är en outtömlig inspirationskälla för vår kultur och berikar dessutom naturupplevelsen och vardagen. Kommunens ambition är att den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Förutom fortlöpande kunskapsuppbyggnad genom olika inventeringar är det viktigt att värdefulla naturområden inte utsätts för allvarliga ingrepp och i vissa fall ges ett långsiktigt skydd för bevarande, skötsel och utveckling av både natur- och rekreationsvärden. Kommunen avser att fortsätta arbetet med nya områdesskydd i olika former. Kommunen har utsett följande 12 arter som kommunala ansvarsarter med en hög ambition att arbeta för att gynna dessa arter och deras livsmiljöer: asp (fisken), bombmurkla, dårgräsfjäril, ekpricklav, kalkkärrsgrynsnäcka, kungsfiskare, läderbagge, rödspov, spetsnate, svarthakedopping, trumgräshoppa samt ärtvicker. Snok. Foto: Gustav Markholm Tofsmes. Foto: Jan Gustafsson Fältgentiana. Foto Johan Molin 28

Kommunikation och god samverkan Högkvalitativ information om natur och naturvård utvecklas kontinuerligt och sprids via flera informationskanaler. Förutsättningarna för ett aktivt deltagande i naturvårdsarbetet för olika intressenter är goda. Strategi S Strategi T Lättillgänglig och aktuell information om kommunens natur och naturvårdsarbete ska tas fram och spridas. Skolor, universitet, ideella föreningar och enskilda ska ges möjlighet att engagera sig i naturvårdsarbetet. Information och marknadsföring är en viktig del av naturvårdsarbetet eftersom en god kännedom om kommunens natur och det naturvårdsarbete som bedrivs skapar förståelse för naturvårdsfrågor och ger kommuninvånarna kunskap om den tillgång naturen utgör. Genom kommunens hemsida, Naturkartan (både som app och webbsida), foldrar, guideböcker och informationstavlor sprids bland annat information om naturen. En annan viktig källa till information och inspiration är Naturcentrum i Trädgårdsföreningen, en samlingsplats för ideella natur- och miljöföreningar. Här bedrivs naturskoleverksamhet och allmänheten erbjuds föreläsningar, utflykter, kurser och utställningar. Ett stort engagemang för natur och naturvård finns hos många enskilda, ideella natur- och miljöföreningar, universitet och högskolor. Här finns möjligheter till ökad samverkan kring bland annat inventeringar, skötsel av naturområden och ekologisk forskning. Lättillgänglig information om kommunens natur och naturvårdsarbete ger förutsättningar för en god samverkan. Barnguidning. Foto: Janne Moberg Kosläpp. Foto: Jan Gustafsson Naturguidning. Foto Johan Molin 29

Foto: Anders Andersson 30

7. Genomförande Naturvårdsprogrammet anger inriktningen för kommunens naturvårdsarbete med målområden och strategier. Det fastställs av kommunfullmäktige. Ansvaret för genomförandet av naturvårdsarbetet ligger hos samhällsbyggnadsnämnden som söker samverkan med andra kommunala nämnder, förvaltningar och bolag samt även externa aktörer i den utsträckning som behövs för att uppnå goda resultat i linje med fastställda målområden och strategier. Många av åtgärderna i handlingsplanen, som fastställs av samhällsbyggnadsnämnden, kräver samverkan både inom och utom den kommunala organisationen. Kattuggla. Foto: Jan Gustafsson Veteranisering i Tinnerö eklandskap. Foto: Anders Jörneskog 31

Gammal ek vid Vårdnäs. Foto: Gunnar Ölfvingsson 32

8. Uppföljning Naturvårdsprogrammet med dess målområden och strategier gäller tillsvidare men aktualitetsprövas efter en femårsperiod. Handlingsplanen med dess åtgärder följs upp årligen för att i slutet av femårsperioden (2018-2022) utvärderas och revideras. I samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan och det årliga budgetarbetet tas beslut rörande prioritering och genomförande av handlingsplanens åtgärder. Naturdatabasen, med sin översiktliga redovisning av särskilt värdefull och bevarandevärd natur i kommunen, uppdateras fortlöpande när ny kunskap tillkommer och genomgår en större översyn vart tionde år. Nötskrika med ekollon. Foto: Jan Gustafsson Nötskrika planterar ekollon. Foto: Jan Gustafsson 33

34

Linköpings kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen www.linkoping.se

SAMRÅDSHANDLING Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022

Innehåll 1. Inledning 3 2. Bakgrund 5 3. Nationella miljömål 7 4. Strategier och åtgärder 9 Levande eklandskap 10 Levande sjöar och vattendrag 12 Myllrande våtmarker 14 Levande skogar 16 Ett rikt odlingslandskap 18 God bebyggd miljö 20 Ett rikt växt- och djurliv 24 Kommunikation och god samverkan 26 Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022 - kopplad till Naturvårdsprogram för Linköpings kommun. Projektledare: Gunnar Ölfvingsson, Plankontoret Projektgrupp: Sigrid Gustafsson, Håkan Lundberg, Stadsmiljökontoret samt Matilda Westling och Gunnar Ölfvingsson, Plankontoret. I framtagandet har även Torbjörn Blixt, Anders Jörneskog, Johan Molin, Stefan Samuelsson och Thomas Weissenberg, Stadsmiljökontoret, samt Anna-Stina Påledal, Miljökontoret, medverkat. Layout: Birgitta Hjelm, Plankontoret. Foto omslagsbild: Manni Svensson Tryck: Ringqvist Tryckeri AB, 2018 Naturvårdsprogrammet och handlingsplanen för naturvården kan beställas från Linköpings kommun, telefon 013-20 64 00 eller laddas ner från kommunens hemsida www.linkoping.se/natur 2

1. Inledning Naturen är en viktig resurs och avgörande för livet på jorden. Den utgör livsmiljö för växter och djur och är av största vikt för att vi människor ska kunna leva, försörja oss och må bra. I Linköpings kommun är naturen alltid nära. I eklandskapet, som sträcker sig ända in i staden, finns pampiga ekar och ett myller av arter. Men det finns mycket mer! Vidsträckta strandängar med ett rikt fågelliv, kalkkärr med färggranna orkidéer, blomstrande hagmarker och skogar som lockar till spännande upplevelser och härlig avkoppling. Närhet till naturen gör Linköping till en attraktiv kommun att bo och leva i. I arbetet för en hållbar utveckling är det viktigt att vi bevarar, sköter och utvecklar de naturvärden som finns idag. Det är ett ansvar vi har gentemot kommande generationer. Linköpings kommun har därför tagit fram målområden, strategier och åtgärder för ett konkret och långsiktigt naturvårdsarbete. Ramen för kommunens naturvårdsarbete består av tre delar: 1. Naturvårdsprogram för Linköpings kommun ger en bakgrund till natur och naturvård i kommunen och anger målområden och strategier för naturvårdsarbetet. Fastställs av kommunfullmäktige och gäller tillsvidare. 2. Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018-2022, kopplad till naturvårdsprogrammet fastställs av samhällsbyggnadsnämnden och redovisar kommunens ambitioner med åtgärder för en femårsperiod. 3. Naturdatabasen med värdefulla naturområden i Linköpings kommun, kopplad till naturvårdsprogrammet redovisar en översiktlig bild av särskilt värdefull och bevarandevärd natur i kommunen med beskrivning och naturvärdesklassificering av för närvarande närmare 2000 objekt. Naturdatabasen uppdateras fortlöpande när ny kunskap tillkommer och genomgår en större översyn vart tionde år. Höstfärger vid Stångån. Foto: Gunnar Ölfvingsson I naturvårdsprogrammet fastställs den övergripande inriktningen för kommunens naturvårdsarbete med målområden och strategier medan handlingsplanen fastställer hur arbetet för dessa målområden och strategier ska utföras genom konkreta åtgärder. Naturdatabasens objekt finns tillgängliga för alla via Linköpings karta på kommunens hemsida, www.linkoping.se, och även på en tryckt karta, senast uppdaterad 2013 i samband med den senaste översynen av naturdatabasen vid förra revideringen av naturvårdsprogrammet. Som digitalt planeringsunderlag finns naturdatabasens områden också på kommunens intranät. Åtgärderna i föreliggande dokument, handlingsplanen, syftar till att på bästa sätt bevara den biologiska mångfalden, förbättra förutsättningarna för rika och hälsobringande naturupplevelser samt visa vägen till en långsiktigt hållbar utveckling för den växande staden och kommunen. Flera av åtgärderna bidrar direkt eller indirekt till målet att Linköping ska bli koldioxidneutralt till år 2025. Natur- och parkmark har en förmåga att binda kol. Genom att värna och vårda befintliga grönområden och även öka grönytefaktorn ökar den årliga inlagringen av kol och därmed minskar nettotillförseln av koldioxid till atmosfären. Handlingsplanen är också ett led i arbetet med att uppfylla riksdagens beslutade miljömål. Handlingsplanen fastställs av samhällsbyggnadsnämnden och ska genomföras under perioden 2018-2022. 3

Foto: Linnea Holmstrand 4

2. Bakgrund Linköpings kommun har arbetat med naturvårdsfrågor under många år. Sedan 2003 har ett av kommunfullmäktige fastställt naturvårdsprogram funnits som en plattform och ett politiskt styrdokument som pekar ut inriktningen och ambitionsnivån för det kommunala naturvårdsarbetet. Detta program har reviderats vid två tillfällen tidigare, 2008 respektive 2013. I linje med de gällande riktlinjerna för politiska styrdokument är från och med föreliggande revidering styrdokumenten för kommunens naturvårdsarbete uppdelade i ett naturvårdsprogram som fastställs av kommunfullmäktige och en handlingsplan som fastställs av samhällsbyggnadsnämnden. Till program och handlingsplan hör också en naturdatabas med värdefulla naturområden som fortlöpande uppdateras när ny kunskap tillkommer. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattar en del övergripande beslut för naturvårdsarbetet som exempelvis fastställande av naturvårdsarbetets inriktning genom naturvårdsprogrammet och beslut om skyddade naturområden. Huvudansvaret för naturvården i Linköpings kommun ligger annars politiskt hos samhällsbyggnadsnämnden med dess utförande förvaltning, Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen. Naturvårdstjänstepersonerna finns på Plankontoret respektive Stadsmiljökontoret, två av kontoren inom Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. De flesta beslut rörande genomförandet av olika naturvårdsprojekt och förvaltningen av kommunägd naturmark, inklusive den skyddade naturen, fattas av samhällsbyggnadsnämnden. Flera andra nämnder och förvaltningar/kontor, liksom de kommunala bolagen, kommer i kontakt med naturvårdsfrågor i olika former och i många ärenden sker samverkan med Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens naturvårdstjänstepersoner. I naturvårdsprogrammet ges mer bakgrund kring naturvården i Linköpings kommun. Vill man Mindre hackspett. Foto: Jan Gustafsson fördjupa sig ytterligare kring natur och naturvård i allmänhet och i Linköpings kommun i synnerhet innehåller del 1 från revideringen 2013 en gedigen kunskapssammanställning, till stor del fortfarande aktuell. Några andra informationskällor för den som vill veta mer om natur och naturvård i Linköpings kommun är: Naturen i Linköping, en utflyktsguide - finns tillgänglig dels digitalt, dels som tryckt bok på medborgarkontoren samt på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens kundtjänst Naturkartan finns både som app till mobiltelefonen och som webbsida, www.naturkartan.se Naturvårdens hemsida www.linkoping.se/natur Naturvården har också ett eget instagramkonto, @linkopingsnatur, och syns även på kommunens facebook-konto. 5

Våxmossen. Foto: Göran Billeson 6

3. Nationella miljömål Målet för miljöpolitiken i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att uppnå detta har Sveriges riksdag antagit 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd hos den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Kommunen har en viktig roll i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen och naturvårdsprogrammet utgör ett betydelsefullt redskap. I följande kapitel presenteras konkreta åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsmålen uppfylls, uppdelade på åtta olika målområden. Nedan redovisas de sex miljökvalitetsmål som främst berör naturvårdsarbetet. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Tuvull. Foto: Göran Billeson 7

Göta kanal. Foto: Göran Billeson 8

4. Strategier och åtgärder Naturvårdsprogrammets målområden och strategier samt handlingsplanens åtgärder är utgångspunkten för kommunens naturvårdsarbete under femårsperioden 2018-2022. Observera att målområden och strategier fastställs av kommunfullmäktige genom naturvårdsprogrammet medan åtgärderna fastställs av samhällsbyggnadsnämnden genom handlingsplanen. Åtgärderna är dels av processkaraktär (fortlöpande arbete), dels av projektkaraktär (tidsavgränsade). Strategierna och åtgärderna har placerats i 8 olika målområden med sin huvudsakliga grund i de nationella miljökvalitetsmålen. 6 av de nationella miljökvalitetsmålen är mest relevanta för arbetet med naturvård i Linköpings kommun. Den unika ansamlingen av värdefulla ekmiljöer i kommunen gör att eklandskapet utgör ett eget målområde. Kommunikation och god samverkan är av högsta betydelse för ett framgångsrikt naturvårdsarbete. Detta utgör därför också ett eget målområde med specifika åtgärdsförslag. Grävling. Foto: Jan Gustafsson Den kommunägda marken är det arbetsfält som kommer i första rummet när det gäller aktiva naturvårdsåtgärder från kommunens sida. Det finns stora naturvärden att ta hänsyn till och kommunen ska kunna vara ett gott föredöme för andra markägare. Samverkan med andra markägare och det privata näringslivet är samtidigt viktiga inslag i kommunens naturvårdsarbete som omfattar kommunens hela geografiska område. I samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan och det årliga budgetarbetet tas beslut rörande prioritering och genomförande av åtgärderna i åtgärdslistan. Många av åtgärderna samråds med instanser inom och utanför den kommunala organisationen och ofta genomförs de med extern medfinansiering i form av så kallade LONA-projekt (lokala naturvårdsprojekt med statligt stöd) eller LOVA-projekt (lokala vattenvårdsprojekt med statligt stöd). De följs sedan upp i verksamhetsuppföljningen och i slutet av programperioden görs en samlad utvärdering. Vart femte år aktualitetsprövas naturvårdsprogrammet med Backsippa. Foto: Marie Knutsson målområden och strategier medan handlingsplanen med åtgärder utvärderas och revideras. Strategier och åtgärder är indelade efter följande målområden: 1. Levande eklandskap 2. Levande sjöar och vattendrag 3. Myllrande våtmarker 4. Levande skogar 5. Ett rikt odlingslandskap 6. God bebyggd miljö 7. Ett rikt växt- och djurliv 8. Kommunikation och god samverkan 9

Levande eklandskap Eklandskapets biologiska, sociala och kulturhistoriska värden värnas och utgör en viktig grund i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen Eklöv med ekollon. Foto: Sören Johansson Söder om Linköping mot Åtvidaberg breder eklandskapet ut sig en mosaik av lövskogar, åkrar och ekhagar med en stor biologisk mångfald som når långt in i Linköpings stad. Eklandskapet är unikt på många sätt. Här finns Europas kanske största koncentration av grova och gamla ekar. Ekmiljöerna och de gamla ekarna är dessutom hemvist för en närmast oöverträffad biologisk mångfald med ett stort antal sällsynta och hotade arter som läderbagge, dårgräsfjäril, saffransticka, ekpricklav, ärtvicker och många andra. Igenväxning och fragmentering hotar Eklandskapets värden Stora arealer ekmiljöer har försvunnit i modern tid över hela Sverige genom att de omvandlats till åkrar och produktionsskog vid rationalisering av jord- och skogsbruket. Av de miljöer som finns kvar är det största hotet att de växer igen på grund av utebliven hävd i form av bete eller slåtter. Mer än hälften (60%) av ekmiljöerna i länet saknar hävd och är mer eller mindre igenvuxna. Igenväxningen utgör ett stort hot eftersom eken behöver sol och ljus för att på sikt överleva och på så sätt hotas även alla de insekter och andra småkryp, lavar, mossor och svampar som är knutna till eken. Förlusten av ekmiljöer har också inneburit att eklandskapet blivit fragmenterat vilket lett till att eklandskapets arter har svårt att sprida sig i landskapet och därmed överleva på lång sikt. Aktiv skötsel och långsiktig planering För att eklandskapets växter och djur långsiktigt ska kunna överleva krävs att mängden ekbevuxna marker ökar och att kvarvarande miljöer sköts. Linköpings kommun arbetar aktivt med att bevara och förstärka eklandskapets värden på flera olika sätt. För att kommunens tätortsnära ekmiljöer ska skötas optimalt har en ekskötselplan tagits fram. Skötseln kan bestå av bete, slåtter eller återkommande röjningar. En regelbunden skötsel av ekmiljöerna gynnar inte bara naturvärdena utan höjer dessutom rekreationsvärdet i dem. Kommunen har även tagit fram en ekologisk landskapsplan för Linköpings tätortsnära eklandskap som ett viktigt planeringsunderlag. Den pekar ut de ekområden som lämpar sig bäst att restaurera och ger förslag på hur små isolerade ekmiljöer kan knytas samman av gröna korridorer så att växter och djur ska kunna sprida sig i landskapet. Andra högt prioriterade åtgärder innebär att tillgängliggöra eklandskapet i anslutning till tätorten och informera om dess naturvärden. Ett gott exempel är naturreservatet Tinnerö eklandskap i utkanten av staden. Här har stora satsningar på såväl naturvård och kunskapsuppbyggnad som information och tillgänglighet genomförts sedan början av 2000-talet. Stiftelsen Eklandskapet i Linköpings kommun ansvarar för Eklandskapsfonden som verkar för ett långsiktigt bevarande av natur- och kulturvärdena i eklandskapet inom Linköpings kommun genom att stödja såväl praktisk natur- och kulturvård som forskning, utbildning och information om eklandskapet. Fonden står under kommunal förvaltning och stiftelsens sekreterare är en kommunal tjänsteman. I stiftelsens styrelse sitter representanter för Linköpings kommun, Westman-Wernerska fonden, Länsstyrelsen Östergötland och Naturskyddsföreningen Linköping. Eklandskapsfonden har hittills (2017) delat ut omkring 4,7 Mkr till mer än 130 olika projekt. 10

Strategier A B C Eklandskapets biologiska, sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras och stärkas genom restaurering, skötsel och kunskapshöjande insatser. Kommunen ska medverka i och tillämpa forskningen om eklandskapet och dess olika värden. Tinnerö eklandskap ska utvecklas som porten till det östsvenska eklandskapet med natur-, kultur- och besöksvärden av högsta klass. Åtgärder A1 A2 A3 B4 B5 B6 C7 C8 C9 Sköta kommunens tätortsnära ekmiljöer enligt aktuell skogsskötselplan. Minst 10 skötselåtgärder ska genomföras varje år. Genomföra LIFE Bridging the gap med stöd av EU och Naturvårdsverket enligt projektplan. Bland annat följande åtgärder ska utföras: Utökning av arealen ekmiljöer genom planteringar på minst 125 ha Restaurering av minst 20 ha ekmiljöer Påskyndande av värdefulla åldersstrukturer hos ek genom veteranisering av minst 180 yngre ekar Gynnande av den hålträdslevande faunan genom att sätta upp minst 90 mulmholkar Gynnande av den vedlevande faunan genom att iordningställa minst 70 ekoxeanläggningar Erbjuda möjligheten att få minnesekar planterade på lämpliga platser på kommunägd mark. Medverka i Stiftelsen Eklandskapet i Linköpings kommun/eklandskapsfonden och dess stöttande av forskningsprojekt med anknytning till eklandskapet. Delta i ett forskningsnära samarbete, om arter och miljöer i eklandskapet, med Linköpings universitet eller andra lärosäten. Minst två projekt ska genomföras. Genomföra en ekologisk bärkraftsanalys som ska belysa förutsättningarna för en eventuell framtida återintroduktion av mellanspett. Utreda förutsättningarna för ett naturum (nationellt besökscentrum) för det östsvenska eklandskapet, vid Tinnerö eklandskap. Restaurera och återintroducera bete på ytterligare 30 ha i Tinnerö eklandskap. Genomföra art- och habitatstärkande åtgärder inom Tinnerö eklandskap enligt naturreservatets skötselplan. i samarbete med Stiftelsen Eklandskapet i Linköpings kommun i samarbete med Linköpings universitet eller motsvarande 11

Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag är ekologiskt hållbara med bevarande av naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, ekologisk funktionalitet och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrag är viktiga för den biologiska mångfalden. I och i anslutning till vattenmiljöerna finns ett myller av vattenälskande växter och djur. Sjöar och vattendrag är också av stort värde för människan. Vi fiskar, åker båt, badar och utvinner dricksvatten och förnyelsebar energi. I kommunen finns mer än 200 sjöar och flera hundra kilometer vattendrag. Först och främst måste Roxen nämnas, en stor slättsjö med rik fiskfauna och fågelrika strandängar. Bland vattendragen märks till exempel Motala ström och Svartån med biflöden där spännande arter som tjockskalig målarmussla och kungsfiskare förekommer. Genom staden flyter Stångån som erbjuder goda rekreationsmöjligheter och som dessutom hyser höga naturvärden. Här förekommer bland annat den hotade fisken asp. Hoten mot sjöar och vattendrag Den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag har utarmats, till följd av mänskliga aktiviteter. Vattendrag har reglerats för kraftproduktion och bäckar har rätats ut och rensats. Vandringshinder som dammar vid kraftverk eller vägtrummor utgör ett annat problem för vandrande fisk och andra djur. Från jord- och skogsbruket sker ett läckage av närsalter som belastar vattendragen och leder till igenväxning. Till detta kommer försurning och miljögifter som påverkar vattenkvalitén negativt. Viktiga åtgärder För att bevara och förstärka den biologiska mångfalden i vattenmiljöerna arbetar kommunen på flera olika plan. Biologisk återställning har skett i flera vattendrag genom att rensade sträckor har återställts och vandringshinder har tagits bort. För att motverka försurning sker kalkning i drygt 10 sjöar i kommunens norra del. En annan viktig del av arbetet är att övervaka tillståndet i våra vattenmiljöer. Kommunen deltar därför i den regionala miljöövervakningen genom elfisken i mindre vattendrag och provfisken i framförallt Roxen. Arbete pågår även med att utveckla Stångåns natur- och rekreationsvärden. Bryggor, broar, badplatser och ett sammanhängande gång- och cykelstråk från Landeryd till Roxen är några exempel på vad som gjorts under de senaste åren. EU:s vattendirektiv EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, innebär att alla vatten inom EU ska uppnå god ekologisk status respektive god kemisk status och att vattnets kvalitet inte heller ska försämras. Målet är ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av vattenresurserna. För de vatten som idag inte uppfyller miljökvalitetsnormen behöver åtgärder vidtas och dessa ska därför omfattas av ett åtgärdsprogram. Vattenförvaltningsarbetet genomförs i sexårscykler och för varje ny cykel fastställer Vattenmyndigheten aktuell miljökvalitetsnorm för varje vattenförekomst (sjö, vattendrag, grundvattenförekomst eller kustområde) och tar fram ett åtgärdsprogram som riktar sig till kommuner och myndigheter. Alla vatten i Östergötland ligger inom Södra Östersjöns vattendistrikt och beslut kring dessa vatten fattas av vattendelegationen knuten till Vattenmyndigheten för södra Östersjöns vattendistrikt, en av fem svenska vattenmyndigheter. Den nu aktuella perioden omfattar åren 2016-2021. Mer information finns på Vattenmyndigheternas hemsida www.vattenmyndigheterna.se. Omfattande information om aktuell miljöproblematik och status för respektive vattenförekomst finns i databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS), www.viss.lansstyrelsen.se. Vattenråd Ett vattenråd är ett samverkansorgan där kommuner, företag, markägare, myndigheter, organisationer och allmänhet kan mötas och diskutera fram gemensamma lösningar i vattenfrågor. I vattenråden arbetar vi tillsammans för att skapa förståelse för de vattendrag som finns nära oss och vad man kan göra för att förbättra vattnets status. Linköpings kommun deltar i Stångåns, Motala ström sydvästra (Svartån med Sommen) och Övre Motala ströms vattenråd. 12

Strategier D E F Kommunen ska arbeta för att god ekologisk och kemisk status enligt EU:s vattendirektiv i sjöar och vattendrag uppnås. Natur- och rekreationsvärdena längs Stångån genom staden ska bevaras och utvecklas. Kommunens arbete med vattenfrågor, inklusive deltagande i vattenråden, ska utvecklas. Åtgärder D10 D11 D12 D13 D14 D15 D16 E17 E18 F19 F20 Inrätta ett provtagningsprogram för lämpliga vattenkvalitetsfaktorer (miljöövervakning) i Tinnerbäcken. Anlägga fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande organismer på minst 3 platser. Färdigställa omlöp i Nykvarn och förbättrade fisklekplatser i Tannefors. Delta i fortsatt kalkning av försurade sjöar enligt länets kalkningsprogram. Delta vid minst två tillfällen i arbetet med miljöövervakning av sötvatten. Bidra till minskandet av kväve- och fosforutsläpp i sjöar och vattendrag genom deltagande i lokala vattenvårdsprojekt. Genomföra åtgärdsutredningar, exempelvis för Tinnerbäcken, i syfte att stödja den fysiska planeringen i arbetet med förbättrad ekologisk och kemisk status i tätortsnära vattenförekomster. Utveckla Stångåmynningen till en attraktiv målpunkt för linköpingsbor och besökare, baserat på Ramsaroch Natura 2000-områdenas höga naturvärden. Utveckla natur- och rekreationsvärden i tre värdefulla meanderbågar (våtmarksmiljöer) längs Stångån från Spångerumsbron till Långa Lisa. Medverka i och stötta vattenrådens arbete med konkreta vattenmiljöåtgärder. Utvärdera och se över kommunens roll och deltagande i de olika vattenråden och bygg- och miljönämnden i samarbete med Motala ströms vattenvårdsförbund i samarbete med berörda vattenråd och markägare i samarbete med Tekniska verken AB och bygg- och miljönämnden i samarbete med länsstyrelsen i samarbete med länsstyrelsen i samarbete med berörda vattenråd och markägare i samarbete med berörda vattenråd 13

Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet är bibehållna och värdefulla våtmarker bevaras och utvecklas vuxit igen på grund av kvävenedfall från luften eller att traditionell skötsel såsom slåtter och bete har upphört. Småvatten i staden. Foto: Johan Molin I våtmarken möts världarna land och vatten. Det skapar unika miljöer som sprudlar av liv i många former. Vid Roxens vidsträckta strandängar trängs till exempel rastande vadare, änder och gäss medan Kärna mosse, kronjuvelen bland kommunens kalkkärr, bjuder på gnistrande orkidéer och andra sällsynta arter av bland annat mossor och snäckor. I norra delen av kommunen går det dessutom att uppleva Våxmossens tysta vidder och i tätortens natur finns dammar med grodor, paddor, vattensalamandrar och en stor mångfald av småkryp och vattenväxter. Det finns många anledningar till att vi ska bevara och vårda våra våtmarker. Förutom att de har stor betydelse för den biologiska mångfalden erbjuder de även flera viktiga ekosystemtjänster. Våtmarker bidrar till att minska risken för översvämningar genom att magasinera regn- och smältvatten. En annan viktig ekosystemfunktion är att våtmarker fångar upp tungmetaller och näringsämnen som annars skulle bidra till nedsmutsning och övergödning av sjöar och hav. Hoten mot våtmarkerna Arealen våtmark i kommunen, liksom i hela landet har minskat drastiskt de senaste hundra åren genom torrläggning eller annan exploatering. Sedan början av 1800-talet har cirka tre miljoner hektar våtmark försvunnit vilket motsvarar ungefär Östergötlands dubbla yta. Idag är många av våra kvarvarande våtmarker dessutom påverkade av dikning, torvbrytning och vägdragningar. En del av våtmarkens djur och växter har också missgynnats av att tidigare öppna våtmarker Viktiga åtgärder Eftersom andelen våtmark har minskat mycket kraftigt de senaste århundradena behöver våtmarker restaureras och nyskapas för att återskapa livsmiljöer åt djur och växter. För att anlägga våtmarker kan bidrag sökas från flera håll, bland annat genom EU:s jordbruksstöd och statens satsning på lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Sedan år 2000 har cirka 7 300 hektar våtmark i odlingslandskapet anlagts eller restaurerats i Sverige. Motsvarande siffra i Östergötland är 750 hektar. Linköpings kommun arbetar aktivt med att öka mängden våtmarker i kommunen. Sedan 2003 har våtmarkerna Frökärret, Rosenkällasjön, Edhaga våtmark, Ekängsdalens våtmarker och Ängelska kanalen nyskapats. Restaurering har även skett av fågelsjön Sträp i samverkan med markägarna. Dessa åtgärder har bland annat främjat svarthakedopping och spetsnate, två av Linköpings tolv kommunala ansvarsarter, vars krav på sin närmiljö utgör sinnebilden för hur vi vill att våtmarkerna ser ut och förekommer i landskapet. Kommunen har dessutom arbetat med att restaurera igenväxta kalkkärr, både på kommunägd mark och i samarbete med privata markägare. Kalkkärr är en unik naturtyp som förekommer på kalkhaltig mark på ett fåtal platser i Sverige, däribland i Linköpings kommun. Kalkkärrsgrynsnäckan är en annan kommunal ansvarsart. Den är bunden till just kalkkärr och en rödlistad art som indikerar god biotopstatus där den fortfarande finns kvar. De kalkkärr som restaurerats är Änggårdshagen, Mjärdevi kalkfuktäng, Gålstadkärret, Aska kalkkärr och Lera kalkkärr. I Kärna mosse naturreservat pågår också ett flerårigt restaureringsarbete. Totalt har Linköpings kommun sedan 2003 restaurerat och nyskapat cirka 125 hektar våtmarker. 14

Strategier G H Kommunägda våtmarker ska bevaras och utvecklas genom kunskapsuppbyggnad, skötsel, restaurering och nyanläggning. Kommunen ska öka kunskapen om och verka för bevarande och skötsel av skyddsvärda våtmarker i samverkan med markägare. Åtgärder G21 Genomföra lämpliga skötselåtgärder för att utveckla natur- och rekreationsvärden samt andra ekosystemtjänster i av kommunen skapade våtmarker såsom sumpskogar, kalkkärr och dammar. G22 Restaurera minst 2 våtmarker. G23 Nyskapa minst 5 dammar/småvatten och kalkkärr. G24 Återställa hydrologin i minst 5 sumpskogar. H25 H26 Samverka med markägarna och föreningen Sträps vänner vid skötseln av fågelsjön Sträp. Initiera och medverka i projekt som innebär återupptagen slåtter eller bete på strandängar, till exempel längs Roxens södra strand. i samarbete med markägare och förening i samarbete med markägare 15

Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för hållbar biologisk produktion är skyddad samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas Ryl. Foto: Johan Molin Skogen är Sveriges artrikaste naturtyp. Skogar påverkar klimatet positivt genom att binda koldioxid, rena luften vi andas och medverka i vattnets kretslopp. Tätortens skogar är även den viktigaste naturtypen för rekreation och är dokumenterat positiva för tillfrisknande och arbetsprestation. Äldre skog är mest uppskattad och man vill gärna ha den så nära bostaden som möjligt. Att tillhandahålla tätortsnära skogar för rekreation, utomhuspedagogik och sociala ändamål är därför en viktig uppgift för kommunen. Linköpings kommun äger omkring 3 200 hektar skogsmark och bedriver i stort sett ett hyggesfritt skogsbruk. Arealen innefattar skogsbevuxen parkmark och även runt 500 hektar skyddad skog i naturreservaten. En övervägande del av innehavet är beläget nära bebyggelsen runt Linköpings stad och kommunens övriga tätorter. Linköpings kommuns skogsförvaltning är självfinansierad men har inga ytterligare krav på ekonomisk avkastning. Det främsta syftet är att ge invånarna naturupplevelser och rekreation. I Linköpings kommuns policy för sitt skogsinnehav fastslås att skogen ska ha långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Hoten mot skogslandskapet Skogsbruket har under de senaste 200 åren bidragit till att skogslandskapet i Sverige genomgått en radikal förändring som dramatiskt påverkat skogens biologiska mångfald. Skogens biologiska mångfald är beroende av stående och liggande död ved, en variation i trädslag och ålder, småbiotoper med varierande mikroklimat såsom rasbranter, sumpskogar och källmiljöer,samt skogsbränder som idag är ovanliga inslag i den brukade skogen. Idag påminner enbart smärre delar av skogsmarken om ett mer naturligt skogstillstånd. Skogsmarken har också blivit torrare eftersom sumpskogar dikats ur. Allt detta har sammantaget lett till att många av skogens arter inte längre har möjlighet att överleva. Till följd av det är idag 2 246 arter knutna till skogslandskapet rödlistade (Artdatabankens rödlista 2015). Viktiga åtgärder Kommunen har en viktig roll som föredöme vad gäller skötseln av sin skogsmark. Kommunens skog sköts enligt en fastställd skogsskötselplan. Skötseln är anpassad så att skogen ska erbjuda goda möjligheter till rekreation, friluftsliv, utomhuspedagogik och lek samtidigt som den utgör livsmiljö för en mångfald av växt- och djurarter. För att öka skogens sociala värden anläggs bland annat rastplatser, stigar och informationspunkter. Kommunen har avsatt 70 % av sitt skogsinnehav för naturvårds- och rekreationsändamål, för att gynna den biologiska mångfalden. Det är betydligt mer än vad FSC-certifieringen kräver. Två av kommunens tolv kommunala ansvarsarter, bombmurkla och ärtvicker, är knutna till skogsmiljöer och utgör fokus för bevarandearbete som många andra arter också drar nytta av. Trots att mycket görs behöver fler åtgärder genomföras för att bevara skogens växter och djur. Mer död ved måste sparas, bränder är fortfarande en bristvara i landskapet och äldre träd och skog behöver bevaras både på kommunägd mark och i övriga skogar i kommunen. Kommunen vill även förstärka de sociala värdena ytterligare i tätortens skog. Kommunens skog är FSC-certifierad FSC (Forest Stewardship Council) är en internationell medlemsorganisation, för alla olika typer av skogsägare och andra intressenter, och arbetar för ett ansvarsfullt brukande av världens skogar. De svenska FSC-reglerna innebär bland annat: Minst 5 % av skogen sparas av naturvårdsskäl. Lövträd och död ved ska lämnas kvar i stor utsträckning. Sumpskogar och våtmarker får inte dikas ur. Främmande trädslag får inte planteras. 16

Strategier I J Skötseln av den kommunägda skogsmarken ska fungera som gott exempel och idégivare åt andra vad gäller hållbart brukande och hänsyn till natur-, kultur- och rekreationsvärden. Kommunen ska öka kunskapen om och verka för bevarande av skyddsvärda skogsmiljöer i samverkan med markägare. Åtgärder I27 I28 I29 I30 I31 I32 J33 J34 Revidera policyn för Linköpings kommuns skogsinnehav, där tydliga mål och strategier styr skogens skötsel och hyggesfria metoder är en viktig del för måluppfyllnaden. Sköta kommunens skog enligt gällande policy för Linköpings kommuns skogsinnehav och skogsskötselplanen. Inventera nyckelelement, exempelvis död ved, i kommunens skogar som underlag för åtgärder. Utreda och genomföra lämplig dokumentationsform för skogsmarken i de kommunala naturreservaten för en samlad bild av kommunens skogsinnehav inklusive utförda skötselåtgärder. Arbeta med naturvårdsbränning i både skog och odlingslandskap i syfte att främja brand- och störningsgynnade arter och skapa god tillgång på död ved. Utveckla naturvärden och tillgänglighet i ytterligare minst tre närskogar som till exempel Tallboda, Åbysäcken och Hjulsbro- Möjetorp-Harvestad. Samla in och sprida kunskap om skogsmark i kommunen som är värdefull ur naturvärdesperspektiv samt samverka med markägare och Skogsstyrelsen om skötsel och bevarande av denna. Verka för att häradsallmänningarnas skogsbruk bedrivs med stor hänsyn vad gäller naturvärden och sociala värden, genom att till exempel naturvårdsprogrammets områden bevaras. i samarbete med länsstyrelsen i samarbete med markägare och Skogsstyrelsen i samarbete med häradsallmänningarna 17

Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värden för hållbar biologisk produktion och livsmedelsproduktion är skyddade samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas Busksångare. Foto: Johan Molin Odlingslandskapets utseende och mångfald är ett resultat av att människan har brukat jorden under flera tusen år. Det är ett natur- och kulturarv som är viktigt att förvalta för kommande generationer. En stor del av Sveriges växter och djur har sin hemvist här. Majoriteten av odlingslandskapets arter förekommer i de ogödslade ängs- och betesmarkerna. Många arter är även beroende av de olika småbiotoperna i odlingslandskapet småvatten, brynmiljöer, diken, fristående träd, stenmurar med mera. I kommunen finns många fina odlingsmiljöer där lantbrukare och deras betesdjur gör värdefulla insatser för att vårda viktiga natur- och kulturmiljöer. Söder och öster om Linköping finns pampiga ekhagar, en naturtyp typisk för Linköping. I skogsbygderna finns ett småskaligt odlingslandskap med blommande hagmarker, bryn och odlingsrösen. På slätten finns böljande åkrar, alléer och kalktorrängar med backsippor. Hoten mot odlingslandskapet Det främsta hotet mot odlingslandskapets djur och växter är att ängs- och betesmarkerna växer igen på grund av utebliven hävd i form av bete eller slåtter, till följd av jordbrukets effektivisering och expansion. Igenväxning av betes- och slåttermarker samt ökad användning och läckage av gödsel leder till en minskad andel blommande växter i odlingslandskapet. Minskningen av blommande växter drabbar i sin tur pollen- och nektarsökande insekter hårt. Flera insekter, lavar och svampar som är beroende av solbelysta, gamla solitära träd har också drabbats negativt av igenväxningen. Det moderna jordbruket har även lett till att odlingslandskapet blivit mer enformigt, utan inslag av (diken) våtmarker, stenmurar eller andra småbiotoper. Viktiga åtgärder För att vi ska klara av att rädda de arter och kulturhistoriska spår som är hotade är det särskilt viktigt att behålla och utöka arealen av naturliga slåtterängar och betesmarker. Linköpings kommun arbetar aktivt med att öka arealen ängs- och betesmarker på främst den kommunägda marken som finns i och i anslutning till tätorten. Att åter beta övergivna betesmarker, skapa nya betesmarker, slå ängar, restaurera smådammar och röja fram grova träd är exempel på viktiga åtgärder som genomförts i odlingslandskapet. Kommunen har även arbetat med praktiska bevarandeåtgärder i odlingslandskapet utanför den kommunägda marken, i samarbete med privata markägare. Ett exempel på samarbete med privata markägare är restaurering av igenväxta kalktorrängar. Kalktorrängar är en unik naturtyp som enbart förekommer på kalkhaltig mark på ett fåtal platser i Sverige, däribland i Linköpings kommun. Totalt har inom kommunens naturvårdsarbete 15 kalktorrängar restaurerats på privat och kommunägd mark genom återupptagen hävd och röjningar. 18

Strategier K L Skötseln av det kommunägda odlingslandskapet ska fungera som gott exempel och idégivare åt andra vad gäller hållbart brukande och hänsyn till natur-, kultur- och rekreationsvärden. Kommunen ska öka kunskapen om odlingslandskapets miljöer och verka för bevarande och skötsel av skyddsvärda områden i samverkan med markägare. Åtgärder K35 K36 K37 K38 K39 L40 L41 Utveckla skötsel, styrning och uppföljning av kommunägda ängsoch hagmarker i samarbete med arrendatorer/djurhållare. Restaurera minst 5 kommunägda ängs- och hagmarker och påbörja slåtter respektive bete. Utveckla och ställa om skötseln av kommunägda gräsytor och vägkanter för ökad biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster som pollinering. Vidmakthålla och utveckla sandmiljöer och värdväxtplanteringar för nektar- och pollensökande insekter på kommunens mark. Åtgärder genomförs i minst 10 nya områden. Anlägga minst 11 hektar ogräsåkrar och 300 lärkrutor på kommunägd mark i samarbete med arrendatorer, för ökad artrikedom och inspiration åt privata aktörer. Restaurera och sköta minst 10 sandmiljöer i samarbete med markägare. Inventera skogsbeten och där det är möjligt utveckla skötseln i samarbete med arrendator/markägare för att främja natur- och kulturvärden. i samarbete med arrendatorer i samarbete med arrendatorer i samarbete med arrendatorer i samarbete med markägare i samarbete med markägare och Länsstyrelsen Östergötland 19

God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö och bidrar till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar lokaliseras och utformas så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Stångån vid Spångerum. Foto: Gunnar Ölfvingsson Allt fler människor bor i städer och tätorter. Den natur som finns i och i närheten av tätbebyggda områden blir därför allt viktigare att slå vakt om för rekreation, biologisk mångfald och naturupplevelser. Den tätortsnära naturen är hemvist för många växter och djur. Till och med sällsynta och hotade arter kan trivas i staden, särskilt i de gamla, ofta ihåliga lövträd som finns i stadens parker och andra naturområden. I Linköping finns sammanhängande gröna stråk med träd och grönska som når in i tätorten från eklandskapet i söder och längs vattendragen Stångån och Tinnerbäcken. I Linköping finns också många mindre skogsområden och ekmiljöer, särskilt i de södra delarna. En god tillgång på naturområden är inte enbart viktigt ur biologisk synvinkel. Naturens betydelse för människors hälsa, och för rehabilitering vid ohälsa, samt för välbefinnande och livskvalitet i stort betonas och lyfts fram i både vetenskapliga rapporter och andra sammanhang. Som en kvalitetsrekommendation och för att människor ska komma i kontakt med natur regelbundet anger till exempel Boverket att det bör finnas ett grönområde inom 300 meter från bostaden. Långsiktigt hållbar utveckling av staden och stadsnaturen Naturmiljön är en viktig kvalitetsaspekt för en attraktiv boendemiljö och den bidrar till kommunens både totala attraktivitet och långsiktigt hållbara utveckling, inte minst om man inkluderar betydelsen av de olika ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller, se faktaruta. Ekkullen, den örtrika betesmarken eller det grova trädet bidrar även till att förstärka bostadsområdets lokala och historiska identitet. För att tillvarata naturmiljön vid fysisk planering krävs kunskap om den aktuella platsens värde. Naturvårdsprogrammet är ett viktigt kunskapsunderlag, men fördjupade naturinventeringar på detaljnivå behöver även genomföras för att kartlägga naturvärden. Genom att utforma naturvårdsinriktade planbestämmelser kan hänsyn tas och genom skötselplaner för värdefulla planlagda naturområden kan naturoch rekreationsvärden bevaras och utvecklas. På en översiktlig nivå är det översiktsplanerna som redovisar den önskade stadsutvecklingen och som därmed visar hur kommunen vill bevara naturvärden. I detaljplanerna fastläggs bland annat gränser för olika typer av markanvändning och bestämmelser för markens användande och utformning. Eklandskapet i den fysiska planeringen Få städer i landet har så många vackra ekmiljöer som Linköping - Ekarnas stad! Tätortens ekmiljöer är en rest av eklandskapet som breder ut sig söder och sydost om Linköping. För att bevara eklandskapets rika växt- och djurliv är det av vikt att i den fysiska planeringen bevara kvarvarande ekmiljöer och möjliggöra rätt skötsel så att de inte växer igen. Eklandskapet har fragmenterats kraftigt under det senaste århundradet och spridningskorridorer eller motsvarande samband för att växter och djur ska ha möjlighet att sprida sig mellan ekmiljöerna är därför väldigt betydelsefulla. Dessa gröna stråk har även höga värden för rekreation och friluftsliv. Den biologiska mångfalden i eklandskapet är knuten till de trädslag och buskar som förekommer där. Vid nyplantering är det därför värdefullt att välja inhemska träd och buskar såsom skogsek, skogslind, lönn, asp, vårtbjörk, rönn, oxel, sälg, fågelbär, vildapel, hägg, hassel, hagtorn, slån, nypon och olvon. Vägledning i detta arbete kan man bland annat få från länsstyrelsens skrift Östergötlands eklandskap i den fysiska planeringen (2011). 20

Ekosystemtjänster Biologisk mångfald, fungerande ekosystem Grön infrastruktur (GI) Nätverk av livsmiljöer för växt och djurliv Grön infrastruktur och ekosystemtjänster Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är begrepp som på de senaste åren blivit alltmer viktiga i arbetet för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det handlar inte om några nya upptäckter utan kan ses som ett utvecklat sätt att beskriva naturen och dess betydelse för människa och samhälle, delvis även i ekonomiska termer. Lite kort om definitioner och samband: Grön infrastruktur = nätverk av natur, både i tätorter och på landsbygd, som bidrar till livsmiljöer för växter och djur. Ekosystemtjänster = ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Man kan uttrycka det som att den gröna infrastrukturen är basen för den biologiska mångfalden och fungerande ekosystem vilka i sin tur utgör grunden för ekosystemtjänsterna, tjänster och varor från naturen till oss människor. Ekosystemtjänsterna fokuserar på nyttoaspekter för människan och kan indelas enligt följande: Försörjande ger varor och nyttigheter som mat, träfiber och bioenergi Reglerande påverkar och styr naturliga processer som vattenhållande förmåga, rening av luft, pollinering, lokalklimat, nedbrytningshastighet, biologisk kontroll av skadegörare Stödjande är underliggande förutsättningar för övriga ekosystemtjänster. Hit hör bland annat biologisk mångfald, fotosyntes, biogeokemiska kretslopp (kretslopp där växter och djur spelar en viktig roll för mineraler och näringsämnen) och jordmånsbildning. Kulturella ger värden för till exempel rekreation och skönhetsupplevelser 21

Strategier M N O Arbetet med ekosystemtjänster och grön infrastruktur ska utvecklas som verktyg för en långsiktigt hållbar stadsbyggnad. Skötseln av kommunala parker, vägkanter och andra grönytor ska synliggöras och förstärkas för biologisk mångfald och mångfunktionalitet. Eklandskapet i staden och övriga tätorter ska ges stor betydelse för bevarande och utveckling. Åtgärder M42 Ta fram informationsmaterial i lämplig form för att visualisera och tydliggöra konkreta värden av ekosystemtjänster i Linköping. M43 Införliva arbetet med ekosystemtjänster i planprocessen. M44 M45 M46 M47 M48 M49 Ta fram riktlinjer för värdering, uppföljning och utveckling av ekosystemtjänster. Använda naturvårdsprogrammet och tillkommande naturvärdesinventeringar (NVI) som underlag i den fysiska planeringen med utgångspunkten att utpekade värdefulla områden och rödlistade arter ska bevaras. Uppdatera naturvårdsprogrammets naturdatabas fortlöpande med tillkommande kunskap från bland annat naturvärdesinventeringar (NVI) och inventeringar av arter eller naturmiljöer. Tillvarata och utveckla den gröna infrastrukturen i utpekade gröna stråk och ekologiska länkar i syfte att gynna både natur- och rekreationsvärden. Ta fram riktlinjer eller vägledning för ekologiska kompensationsåtgärder. Genomföra åtgärder, till exempel fler öppna dagvattenlösningar, utifrån av kommunfullmäktige antagen dagvattenpolicy respektive av samhällsbyggnadsnämnden antagna riktlinjer för dagvatten. i samarbete med andra kommuner och bygg- och miljönämnden i samverkan med Tekniska verken 22

N50 N51 Utarbeta skötselplaner för värdefull planlagd naturmark med målet att stärka natur-, kultur- och rekreativa värden. Arbeta aktivt för att stärka naturupplevelser och naturvärden i randzonen mellan bebyggelse och naturmark. N52 Revidera och utveckla skötselstandarder för planlagd naturmark. N53 N54 O55 O56 O57 Öka förutsättningarna för den biologiska mångfalden på parkmark genom att bland annat: öka mängden död ved och döda träd där det är möjligt gynna befintliga naturvårdsträd (evighetsträd, jätteträd, hålträd) samt uppkomsten av nya - öka mängden blommande örter och buskar informera om värden och åtgärder som ett redskap för ökad förståelse Använda framtagna kunskapsunderlag och strategier i arbetet med skötsel och bevarande av värdefulla tallmiljöer. Uppmärksamma eklandskapet i den fysiska planeringen genom att bland annat använda för ekar och ekmiljöer framtagna vägledningar och ekologiska landskapsplaner i så stor utsträckning som möjligt. Välja eklandskapets naturligt förekommande träd och buskar i så hög grad som möjligt vid anläggande av naturmark, särskilt viktigt i utpekade gröna stråk och ekologiska länkar. Utveckla natur- och rekreationsvärden i västra delen av Ekängsdalen, utpekat i Översiktsplan för staden. 23

Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer värnas. Arter kan fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation Törnskata. Foto: Gustav Markholm Målbilden för ett rikt växt- och djurliv är att alla organismer ska ges möjlighet att leva kvar på jorden. Men utrotningen av arter går idag snabbare än någonsin. I Sverige är cirka fem procent av våra djur- och växtarter hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Den främsta orsaken till att så många arter är hotade är att deras livsmiljöer försvinner eller försämras. Många arter är beroende av mer eller mindre orörd natur som naturliga vattendrag eller skogar med lång kontinuitet. Andra arter är utvecklade i naturtyper präglade av störning i någon form (brand, storm, erosion, bete genom vilda växtätare med mera). Eftersom dessa miljöer oftast begränsas eller sällan ges chansen att utvecklas naturligt i ett nutida rationellt nyttjande av landskapet är många av arterna knutna hit beroende av mänsklig småskalig störning som till exempel de långvarigt brukade betes- och slåttermarkerna. Om hävden upphör växer marken igen vilket leder till att många arter har svårt att överleva. Det finns många anledningar att bevara jordens arter. De miljontals arter som existerar idag bidrar till att bevara de miljöförhållandena som både vi och de själva är beroende av. Vi hämtar även råvaror från växt- och djurriket i form av gener eller ämnen som vi använder till mediciner, livsmedel och växtförädling. Andra exempel på så kallade ekosystemtjänster är musslors rening av vatten, insekters pollinering och träds temperatur- och vattenreglerande funktion. Ett rikt växt- och djurliv är en outtömlig inspirationskälla för vår kultur och berikar dessutom naturupplevelsen och vardagen. Kunskapsuppbyggnad och skydd Kommunens ambition är att den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Det innebär att vi ska verka för ett rikt växt- och djurliv och att människor skall ha tillgång till en god naturmiljö som en viktig grund för välfärd, hälsa och livskvalitet. För att uppnå målet är kunskapen om var arterna finns och hur förekomsterna förändras oerhört väsentlig. Kunskapen om kommunens natur förbättras hela tiden genom att kommunen genomför såväl naturtypsinriktade inventeringar som specifika artinventeringar. Flera av inventeringarna sker i samarbete med landets universitet och länsstyrelsen som även utför egna inventeringar. Alla inventeringsdata samlas i Artportalen (www.artportalen.se) där även ideella föreningar och enskilda kan rapportera sina fynd. Resultatet från inventeringarna är ett mycket viktigt kunskapsunderlag för att kunna prioritera och rikta naturvårdsåtgärderna rätt. Förutom kunskapsuppbyggnad är det viktigt att värdefulla naturområden inte utsätts för allvarliga ingrepp och i vissa fall ges ett långsiktigt skydd för bevarande, skötsel och utveckling av både natur- och rekreationsvärden. Kommunen avser att fortsätta arbetet med nya områdesskydd i olika former. Ansvarsarter ett viktigt instrument i bevarandearbetet Kommunen har utsett särskilda ansvarsarter och tagit fram lokala åtgärdsprogram för dessa. En ansvarsart är en art som är sällsynt eller hotad och som Linköpings kommun har ett särskilt ansvar att bevara eftersom kommunen hyser en viktig del av artens förekomst i Sverige. Kommunen avser att genomföra åtgärder för utpekade ansvarsarter för att förbättra livsbetingelserna för dessa arter. Eftersom ansvarsarterna är knutna till specifika och artrika livsmiljöer kommer åtgärderna dessutom bidra till att en mängd andra arter gynnas. För mer information om ansvarsarterna, se www.linkoping.se/natur och foldern 12 kommunala ansvarsarter. Kommunens ansvarsarter Asp (fisken), bombmurkla, dårgräsfjäril, ekpricklav, kalkkärrsgrynsnäcka, kungsfiskare, läderbagge, rödspov, spetsnate, svarthakedopping, trumgräshoppa och ärtvicker 24

Strategier P Q R Kännedomen om den biologiska mångfalden i kommunen ska utvecklas kontinuerligt. Naturligt förekommande naturtyper och arter i kommunen ska långsiktigt bevaras och gynnas med särskilt fokus på hotade arter. Förvaltning och utveckling av naturreservat och tätortsnära natur ska bibehålla en hög nivå i ett nationellt perspektiv. Åtgärder P58 P59 Genomföra en analys av rödlistade och andra naturvårdsintressanta arter i kommunen för att få en bild av den generella hotbilden kopplat till såväl arter som biotoper. Utifrån denna analys utföra minst 10 inventeringar. Informera markägaren när ny kunskap av väsentlig betydelse framkommer om naturområden och arter. Q60 Genomföra de lokala åtgärdsprogrammen för kommunens 12 ansvarsarter och utveckla åtgärdsarbetet. Q61 Q62 Q63 Q64 R65 R66 Utveckla uppföljning av biologisk mångfald, indikatorer samt uppföljning av status för rödlistade och andra naturvårdsintressanta arter. Genomföra en kunskapssammanställning av invasiva arter i kommunen med syfte att bedöma utbredning, hotbild gentemot inhemska arter samt potentiella sociala och ekonomiska konsekvenser av deras förekomst. Utifrån denna analys ta fram en åtgärdsplan. Restaurera 10 utvalda naturvårdsobjekt i naturvårdsprogrammet i samverkan med markägare. Arbeta för att utveckla skötseln av infrastrukturens biotoper och ruderatmarker till fördel för den biologiska mångfalden, t.ex. i kraftledningsgator och längs banvallar. Aktivt arbeta för att skydda fler områden som kommunala naturreservat eller genom andra former av områdesskydd. Kvalitetssäkra naturvårdsförvaltningen av tätortsnära natur och kommunala naturreservat, genom vidareutveckling av rutiner för skötselplaner, skötseldatabas, uppföljning etc. i samarbete med länsstyrelsen i samarbete med länsstyrelsen, universitet m.fl. i samarbete med markägare 25

Kommunikation och god samverkan Högkvalitativ information om natur och naturvård utvecklas kontinuerligt och sprids via flera informationskanaler. Förutsättningarna för ett aktivt deltagande i naturvårdsarbetet för olika intressenter är goda Kärna mosse. Foto: Johan Molin För att Linköping ska upplevas som en attraktiv kommun att bo och verka i är det betydelsefullt att kunna erbjuda goda möjligheter till utevistelse i naturen för lek, motion och naturupplevelser. Det är också viktigt för hälsa och välbefinnande att ha tillgång till natur. För att människor ska nyttja naturen i vardagslivet är det väsentligt att det finns lättillgängliga och attraktiva områden. Den tätortsnära naturen, som till stor del ägs av Linköpings kommun, är av särskilt stort intresse för rekreation och friluftsliv. Information och marknadsföring är en viktig del av naturvårdsarbetet eftersom en god kännedom om kommunens natur och det naturvårdsarbete som bedrivs skapar förståelse för naturvårdsfrågor och ger kommuninvånarna kunskap om den tillgång naturen utgör. Genom kommunens hemsida, Naturkartan (både som app och webbsida), foldrar, guideböcker och informationstavlor sprids bland annat information om naturen. En annan viktig informationskälla är Naturcentrum i Trädgårdsföreningen, en samlingsplats för ideella natur- och miljöföreningar. Här bedrivs naturskoleverksamhet och allmänheten erbjuds föreläsningar, utflykter, kurser och utställningar. Ett stort engagemang för natur och naturvård finns hos många enskilda, ideella natur- och miljöföreningar, universitet och högskolor. Här finns möjligheter till ökad samverkan kring bland annat inventeringar, skötsel av naturområden och ekologisk forskning. Lättillgänglig information om kommunens natur och naturvårdsarbete ger förutsättningar för en god samverkan. 26