Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 18 april 2017
Internationella risker påverkar Sverige Brexit Donald Trump Italiens folkomröstning om grundlagen Turkiets folkomröstning om presidentstyre Vinner Front National det franska presidentvalet? Ökad protektionism och handelshinder? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Rysslands utveckling? Sydamerikas ekonomier?
Fem skäl till stark svensk ekonomi Strukturreformer efter 90-talskrisen Välskött ekonomi före och under finanskrisen 2008 Alliansens bidrags- och skattereformer Expansiv finanspolitik och negativ ränta Internationell återhämtning
Men: BNP per capita och produktivitet utvecklas svagt Tillväxt i BNP per capita, prognos 2017-2021 Tillväxt i produktivitet, prognos 2017-2021 Procent 6 4 2 Procent 5 4 3 2 0 1-2 -4-6 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 0-1 -2-3 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021-8 -4 BNP per capita Genomsnitt 1993-2007 Produktivitet Genomsnitt 1993-2007 Källa: KI prognosdatabas (mars 2017)
Men: Arbetsmarknaden utvecklas åt fel håll Arbetslöshet 2007-2020 Sysselsättningsgrad 2007-2020 Arbetskraftsdeltagande 2007-2020 Procent 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% Procent 68,0% 67,5% 67,0% 66,5% 66,0% 65,5% 65,0% 64,5% 64,0% 63,5% 63,0% 62,5% Procent 72,5% 72,0% 71,5% 71,0% 70,5% 70,0% 69,5% Källa: ESV april 2017
Regeringen underskattar utmaningarna på arbetsmarknaden Prognoser för sysselsättningsgrad 2017-2020 Prognoser för arbetslöshet 2017-2020 Procent 68,0% 67,8% 67,6% 67,4% 67,2% 67,0% +0,5 Procent 6,8% 6,6% +0,9-0,4 6,4% 6,2% 6,0% 66,8% 2017 2018 2019 2020 5,8% 2017 2018 2019 2020 Fi-dep KI ESV Fi-dep KI ESV Källa: ESV, KI, Finansdepartementet
Kommentarer till vårpropositionen 1. Ingen politik som minskar jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda 2. Höjda skatter slår mot jobb och företagande 3. Långsiktiga risker för offentliga finanser
Stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda Procent 70 68 66 64 62 60 58 56 54 52 Sysselsättningsgrad för utrikes och inrikes födda, prognos 2017-2021 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Inrikes födda Utrikes födda Källa: ESV prognos april 2017
150 000 personer med mycket låg utbildning Det är klart att det behövs en del enkla jobb [ ] Men det är inte det stora antalet. [ ] Det är ungefär 30 000 personer som ingår i etableringsuppdraget tre år framåt som är över 39 år och inte har gymnasial utbildning. Stefan Löfven DN april 2016 Arbetslösa och nyanlända i åldern 20-64 år fram till 2020 med högst förgymnasial utbildning Antal 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Arbetslösa oktober 2016 Nyanlända 2017-2020 ~150 000 (140-170) Summa Källa: Riksdagens utredningstjänst 2016:1946, egna beräkningar
Tudelningen koncentreras till utanförskapsområden Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 130 stadsdelar med förvärvsfrekvens på mindre än 50% (jämfört med riket 77,3 %), 2014 Riket totalt Borlänge 12 Sylte N Mesta S-Berga Västra Skrävlinge 9 Gamlegården Norra Kungsmarken Råbergstorp Kulladal 4 Hyllie 5 Angered 9 Växjö Maria 3 Sandviken 2 Bergsjön 4 Västra Skrävlinge 6 Björsta Gamlegården Södra Kronogård N Andersberg 1 Charlottenborg Kronogård S Borlänge 26 Hageby SV Ryds Centrum Bergsjön 6 Angered 3 Fröslunda-Tallåsparken Helgesta-Valhalla Bergsjön 6 Hästveda 1 Fosie 12 Sofielund 10 Landskrona 4 Mjölby 3 Nävertorp 1 Espedalen Eriksfält 7 Borås 85 Norrby Borås 12 Stenstaliden-Sandfallet Angered 8 Marieberg m.fl. Landskrona 6 Biskopsgården 4 Martin Luther 12 Gunnared 3 S Vetterstorp Landskrona 13 Sofielund 9 Örnsköldsvik 7 Gamla Stan Brandkärr del Sofielund 7 Sävsta Norra Rinkeby Västra Frölunda 7 Skiftinge-Sahl Kortedala 9 Fosie 11 Skiftinge-Sahl Gunnared 5 Nävertorp 2 Vänersborg 27 Hälleforsnäs Angered 1 Ryds Centrum NB: 130 stadsdelar med totalbefolkning på minst 100 personer och förvärvsfrekvens < 50%. Områden med mer än 20 % studenter samt de allra minsta har sorterats bort. Källa: SCB Æ = 43 %
Traditionell arbetsmarknadspolitik har misslyckats Utlovade och tillsatta platser i arbetsmarknadsåtgärder, februari 2017 Antal 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Tillsatta februari 2017 Regeringen Utlovade i valet Ca 1 % av utlovade platser två år efter införande Ca 15 000 nystartsjobb ett år efter införande Alliansen Traineeplatser Extratjänster Utbildningskontrakt Snabbspår Nystartsjobb NB: Snabbspår enligt statistik från december 2016 Källa: Arbetsförmedlingen
Få reformer för bättre integration och trygghet Satsningar på integration i VÄB17, inom jobb och skola Polisens äskande och satsningar 2017-2020, anslag 1.1 Polismyndigheten Miljarder kronor 7,0 Miljarder kronor 8,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 Reformer 0,7 Integration - skola 0,0 Integration - jobb 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,9 Polisens äskande 2017-2020 0,7 2,1 Tillskott BP17 och VÅP17 6,7 M tillskott BM17 Källa: VÅP17, Polisens budgetunderlag 2017-2020, BP17 och VÅP17, ESV
Regeringen når inte sitt arbetslöshetsmål Procent 9% 8% 4,4 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Lägst arbetslöshet i EU, position 1-15 # 14 3,4 # 14 3,9 2014 2015 2016 Sverige # 15 Källa KI, kommentar till BP17 ESV, kommentar till BP16 KI, kommentar till VÅP15 Finanspolitiska rådet, kommentar till VÅP15 Bedömning De nya reformer som presenteras inom arbetsmarknadsområdet bedöms sammantaget ha begränsade effekter på sysselsättning och arbetslöshet. Effekterna av alla reformer tar ut varandra vad gäller antalet sysselsatta under prognosperioden. Arbetskraften sänks dock med nästan 0,5 procent, motsvarande cirka 25 000 personer. De sammantagna effekterna på sysselsättningen på längre sikt är därmed något negativa. "Sammantaget menar rådet att de åtgärder som regeringen har presenterat hittills sannolikt inte kommer att ha mer än ganska små effekter på arbetslösheten." Källa: Eurostat, KI kommentar till BP2017 20 september 2016, KI Konjunkturläget juni 2015, ESV prognos november 2015, Finanspolitiska rådet, Svensk finanspolitik 2015
Kommentarer till vårpropositionen 1. Ingen politik som minskar jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda 2. Höjda skatter slår mot jobb och företagande 3. Långsiktiga risker för offentliga finanser
Skattehöjningar hotar jobb och tillväxt Regeringens skattehöjningar på jobb och företagande samt kommande utredningsförslag Miljarder kronor 70 60 50 4,5 7,0 3,2 5,8 3,8 X 10 40 30 64 20 40 10 0 Skattehöjningar jobb/tillväxt 2017 Bensinskatt + Inkomstskatt Finansskatt + Resolutionsavgift 3:12 Flygskatt + Kilometerskatt Övrigt aviserat inför BP 2018 Summa inkl nya skatter 6,4 Näringspolitik + sänkt skatt Höjd skatt 2017 Kommande skattehöjningar: över 20 miljarder kronor Källa: BP och VÅP 2015, 2016, SOU 2016:76, SOU 2016:75, SOU 2016:83, Fi2016/03965/S1, Socialdemokraterna (2014) Stora investeringar i ny järnväg i närtid
Höjd statlig inkomstskatt för en miljon löntagare Miljoner Antal som påverkas av höjd inkomstskatt eller anställningskostnad Procent Andel som får höjd inkomstskatt i vissa yrkesgrupper, procent 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1,4 Lägre skiktgräns 0,4 0,3 Övre skiktgräns Avtrappat JSA 1,1 Unga 0,2 Äldre 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 36 37 43 Elmontör Polis 53 Barnmorska Administratör 72 Ingenjör Inkomstskatt Socialavgifter Källa: Regeringens skattepromemorior, Fall och Ericson (2015) Perspektiv på marginalskatter
Kommentarer till vårpropositionen 1. Ingen politik som minskar sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda 2. Höjda skatter slår mot jobb och företagande 3. Långsiktiga risker för offentliga finanser
Regeringen för inte en stram finanspolitik Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor av reformerna i BM15, BP16 och BP17 Miljarder kronor 18 13 8 3-2 -7-12 -17-22 0,9 0,1 Alliansens BM15 VÅP15/BP16 BP17 VÄB17-5,4-16,4 Källa: VÅP17, BP17, BP16, BM15 (Alliansen)
Regeringens finanspolitik är riskabel Finansiellt sparande, historiska data 1997-2016, 2017-2018 prognos, 2019-2020 krisscenario Procent av BNP 4 3-4,7-4,0 2 1 0-1 199719981999200020012002200320042005200620072008200920102011201220132014201520162017201820192020-4,3-2 -3-4 Källa: KI (mars 2017), VÅP17, egna beräkningar
Sammanfattning 1. Ingen politik som minskar jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda 2. Höjda skatter slår mot jobb och företagande 3. Långsiktiga risker för offentliga finanser
Appendix Betydande skattehöjningar för hushållen Kostnadseffekter av regeringens politik för tvåbarnsfamilj med två bilar år 2018, kronor Skattehöjningar Kostnadsökning 2018 Minskad uppräkning av skiktgräns för statlig inkomstskatt 2016, 2017, 2018 8 100 Höjd bensin- och dieselskatt och sänkt indexering 2016, 2017, 2018 3 060 Flygskatt 1 570 Kemikalieskatt 500 Höjd fordonsskatt 700 Skatt på alkohol och tobak 150 ROT-avdrag 9 600 Summa 23 680 NB: Familjen består av två vuxna, en personalvetare och en inköpare, som kör två bilar i genomsnittlig sträcka och som köper ROT-tjänster. Källa: RUT Dnr 2017:575, Dnr 2016:1097, Dnr 2015:591, Lagrådsremiss kemikalieskatt, SOU 2016:83, Vagabonds resebarometer
Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 18 april 2017