Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bilaga till ansökan enligt mb kap. 9 om bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bilaga till ansökan enligt mb kap. 9 om bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun 2016-11-30 Register 1. Administrativa uppgifter 2 2. Bakgrund 3 3. Den planerade verksamheten 12 4. Motstående intressen 21 5. Miljösituation 21. 6. Bedömningsgrunder 21 7. Lokaliseringen 25 8. Utsläpp 27 9. Buller, m.fl. miljöeffekter 29 10. Slutsatser 31 11. En icke-teknisk sammanfattning 31 Postadress: Tel: E-post: Box 24123, 400 22 Göteborg 031-18 65 00 stellan.ahlin@geolog.se Besöksadress: Mobil: Flöjelbergsgatan 8B, 431 37 Mölndal 070 587 58 20

1. Administrativa uppgifter Sökande och vu: Stenproduktion Gotland AB Barlingbo Digeråkre 630 621 78 VISBY Org.nr.: 556978-0017 Kontaktperson: Joel Eckard Mobiltel: 0737 460 200 Koordinater i SWEREFF99 TM: 6364405 696000 Verksamhetskod: 10.20 och 10.50 Fastighet: Klinte Klintebys 1:4 Gotlands kommun Markägare: Ombud: Svante Runfeldt Klintebys Gård, Klinte Klintebys 146 623 76 KLINTEHAMN Stellan Ahlin Saken: Ansökan om tillstånd till utvidgning av och ökad årlig produktion i bergtäkten på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun, samt massåtervinning av betong, asfalt och inerta material av sten och jord. Ansökan gäller verksamhet t.o.m. 2036-12-31 med årlig losstagning / produktion av 300.000 ton. Massåtervinning av asfalt, betong samt inerta massor av sten och jord uppgår till mindre än 10.000 ton per år.!2

2. Bakgrund 2.1. Området Trakten vid Klinte har ganska jämn relief, dock med mer låglänt, uppodlad mark i NV och lite mer höglänt, skogsklädd terräng i SO. Nivåskillnaden mellan de två marktyperna är c. 15 meter. Täktområdet ligger inom ett sådant skogsklätt höglänt terrängavsnitt. Jfr Översiktskartan, Fig. 1. Det höglänta området representerar torr mark och vegetationen präglas av denna förutsättning, med tallskog och buskar så som nyponbuske, slån, lågvuxen ask, m.fl. och ett fältskikt av gräs och örter. Naturvärdsinventering redovisar biotoper och naturvärden. En våtmark väster om täktområdet uppvisar högre naturvärden. Det finns fornlämningar i form av kalkugnsruiner norr om täktområdet, samt ett forntida gravfält väster om detta område, jfr översiktskartan. Det förekommer däremot inga kulturhistoriska lämningar inom det planerade verksamhetsområdet. Servicevägen från bergtäkten har separat anslutningen till vägen Klinte-Hejde (väg 562). Det finns inga bostadsfastigheter längs utfartsvägen eller nära anslutningen till vägen 562. Väg 562 är en 6 meter bred, belagd väg av typ BK1. ÅDT av axelpar är 1053 och ÅDT av lastbilar är 88. Det finns en annan bergtäkt 500 meter SV om den aktuella bergförekomsten. Verksamhet pågår där enligt tillstånd. Det bergmaterial som bryts där är av samma typ som det som planeras för brytning enligt föreliggande ansökan. Maximal årlig produktion är 25.000 ton. 2.2. Omgivande bebyggelse Det finns inga bostadshus inom en radie av 500 meter från täkten, se Fig. 1. I övrigt finns spridd bebyggelse i omgivningarna, främst längs vägarna 562 (NV om täkten) och 141 (V om täkten).!3

Fig. 1. Översiktskarta över trakten kring täkten. Underlag: Metrias fastighetskarta. 2.3. Det rörliga friluftslivet Det finns ingen vandringsled i närheten av verksamhetsområdet. Området förefaller ha begränsat värde vad gäller det rörliga friluftslivet.!4

2.4. Geologi Bergmaterialet Bergmaterial i förekomsten är revkalksten, en sedimentär bergart som här är av ordovicisk ålder. Bergartens är finkristallin, ren kalksten. En geologisk karta redovisas i ÅF:s PM om områdets hydrogeologi, ÅF projekt 50217. Bergtekniskt har bergarten jämförelsevis (för Gotland) god teknisk kvalitet. Denna har dock visar sig variera i bergförekomsten. Omräkningstalet är 2,65 ton / m 3. Enligt tidigare, numera reviderad information från SGU skulle bergarten utgör en märgelkalksten med ovanliga fossil. En sådan bergart, tillhörande den stratigrafiska enheten Wenlock (en del av Silur) finns i området, men den förekommer i det låglänta området NV om bergplinten med täktområdet. Jfr Fig. 2 i ÅF:s hydrogeologiska utredning(åf rapport 50217). Märgelkalkstenen är en ovanlig bergart, vilket beskrivs i ett registerblad för områden av riksintresse för naturvård i Gotlands län. Det tillskrivs där riksintresse för naturvård (Magnus Martinsson 16-2-1999). Citat ur registerbladet: Områdesnummer: NRO09050 Muldemärgelstenen är ett berggrundsstratigrafiskt led som har en mycket begränsad utbredning (av befintliga skärningar att döma) från Gannarbeviken i Fröjel till Klinte kyrka. Muldemärgelsten är en fossilrik märgelsten och märglig kalksten, som stratigrafiskt sett ligger mellan Hallalalagren och Klintelagren. Den hyser en paleontologiskt särpräglad fauna. Blottningar i detta led är få. (Slut på citat.) Området för riksintresse är numera reviderat och omfattar inte det planerade täktområdet. Jordarter I höglänt terräng är morän den dominerande jordarten. I låglänt terräng består marken av finkorniga jordarter, främst lerig morän (eller moränlera), som i stor utsträckning är uppodlad. Leran är styv, den är alltså seg och tät. Genomsläppligheten för vatten är markant låg. Mäktigheten är inte dokumenterad, men uppgår till i vart fall mer än två meter.!5

Inom täktområdet kan jordlagrets (moränens) mäktighet uppskattas till genomsnittligt c. 0,3 meter. Moränens densitet bedöms vara 2,0 ton/m 3. 2.5. Hydrogeologi Nederbörd Vid SMHI:s mätstation Sanda (7827) har referensnormalen 514 mm registrerats. Denna mätstation bedöms vara mest representativ för det planerade täktområdet. Nettonederbörden på platsen kan bedömas uppgå till genomsnittligt ej mer än 300 mm per år. Markens grundvattenföring Konsultföretaget ÅF har dokumenterat områdets hydrogeologi (ÅF rapport 50217). Rapporten har utarbetats för två tänkta fall av täktutformning; dels med nuvarande täktbotten på + 42 meter, dels djupbrytning. Den senare modellen för täktplanering var aktuell i ett skede av ansökningsärendet, men har sedermera övergivits. Utredningen av detta alternativ ger en fylligare bild av de hydrogeologiska förhållandena, och denna del av utredningen har därför inte utgått. Såväl områdets bergarter som förekommande jordarter har mycket låg kapacitet för lagring av vatten. Trots att årlig nederbörd uppgår till omkring 500 mm/år, präglas därför områdets natur, t.ex. vegetationen inom skogsområdet, av att marken i perioder är markant torr. Berggrunden har mycket låg kapacitet för lagring av vatten; den har lågt magasinstal. Vatten kan endast förekomma i de få och tunna sprickorna. Moränen är sandig-siltig och har därför starkt begränsad dränerbar porositet, alltså den andel av jordmaterialets porer som kan uppta eller lämna från sig vatten. Andelen sådan porositet kan uppskattas till 5 % eller lägre. Det finns i omgivningarna totalt sett endast få och helt lokala grundvattenmagasin i markens jordarter.!6

Grundvattnets nivå i berggrunden Grundvattnets nivå har dokumenterats genom lodning i flera brunnar i området, såväl inom, som utanför det planerade täktområdet. Den regionala grundvattennivån är upp till + 25 meter i brunnar V och NV om verksamhetsområdet, alltså i området med jordbruksmark och bebyggelse i denna riktning (jfr ÅF:s rapport 50217). I detta område finn tydligen en ganska enhetlig grundvattennivå. I det höglänta platåområdet, som bl.a. inkluderar täkten, uppvisar grundvattnet en annan bild än som beskrivits ovan. Berget är tätt, med låg hydraulisk konduktivitet, och transporten av vatten i bergmaterialet är mycket långsam. Detta medför att de uppträder flera små grundvattenmagasin som är helt lokala och isolerade från varandra. Nivåerna + 40 meter och + 49 meter har uppmätts, vilket innebär att det inte föreligger någon enhetlig grundvattennivå i området. I schaktväggarna till täkten, som ju har nivån + 42 meter, förekommer inget inläckage av grundvatten. Grundvattnet ligger alltså lägre än täktbottnen. Slutsatsen beträffande grundvattnet nivå i täktområdet är att denna är lägre än + 42 meter, och att det föreligger flera små grundvattenmagasin som är isolerade från varandra. Dessa kan ha högre nivå. Avrinning från täktområdet Nederbördsvatten som rinner av från det planerade brytningsområdet är i storleksordningen genomsnittligt 1,5 L/sekund. Vattnet som rinner av från det planerade brytområdet rinner diffust och bildar inget vattendrag. Vattnet rinner mot diket/bäcken NV om täkten och därifrån i dikning mot NV. Verksamhetens påverkan på avrinningsförhållandena Verksamheten medför ingen som helst förändring av omfattningen av avrinningen från området. Det vatten som leds bort utgör nederbördsvatten, vilket under alla omständigheter skulle runnit av från området.!7

Avrinningsområde, vattenförekomst Täktområdet ingår i avrinningsområdet 118/117 Mellan Snoderån och Gothemsån, delområdet kustområde mellan 634911-164116 och 636570-164367. (Jfr SMHI svenskt Vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund.) Bäcken som rinner i dalgången vid Klintebys (NV och parallellt med väg 562) mynnar i Klinteån, strax uppströms åns utlopp i Östersjön, i trakten av Klintehamn. Den aktuella delen av Östersjön utgör vattenförekomsten Västra Gotlands södra kustvatten med EU_CD SE570450-180651. Ekologisk status hos den aktuella delen av Östersjön är Måttligt God och kemisk status är God. Dikningsföretag Det finns inga dikningsföretag i anslutning till täktprojektet, se Fig. 2. Brunnar och bryor I området finns bergborrade och grävda brunnar. De bergborrade brunnar som är registrerade i SGU:s brunnsarkiv redovisas i ÅF:s rapport. Uttagskapaciteten är 300 L/timme till 3.000 L/ timme. Samtliga brunnar i omgivningarna ligger på lägre nivå än täkten. De kan inte påverkas av den planerade verksamheten, mot bakgrund av detta nivåförhållande. Bryor anlades för betesdjur och består av c. en meter djupa, grävda gropar i marken på platser där markmaterialet utgör tät lera, och lokala tillrinningsförhållanden medför att gropen vanligen har en vattenspegel. Vattnet i bryorna är inte grundvatten, utan markvatten som hindras att tränga genom den täta leran ner till grundvattnets nivå, som vanligen ligger flera meter lägre. 2.6. Natur och naturvärden Det planerade utvidgningsområdet har inventerats av Daniel Segerlind på ECOCOM AB enligt Svensk Standard 1999000:2014. En tidigare inventering redovisades 2014 av Lars Fröberg (Se bilaga).!8

!! Fig. 2. Kartan från länsstyrelsens dokumentation av dikningsföretag visar att inga sådana förekommer i anslutning till täktprojektet.!9

Inventeringen av ECOCOM beskriver att området präglas av äldre betesmark och skog i ett höglänt, platåliknande naturavsnitt. Olika naturtyper kan alltså urskiljas; torr mark, delvis som örtrik tallskog, ett stråk med fuktigare skog och därför frodigare skog, röjd mark (särskilt en kraftledningsgata), ett område starkt dominerat av buskvegetation av slån, brakved, en och låg ek, igenvuxen betesmark med enbuskar. Längs i söder finns också en liten skogsdamm med ett fuktstråk. Utanför det planerade utvidgningsområdet finns nyckelbiotoper och markområden med särskilda naturvärden bl.a. i form av en agmyr väster om utvidgningsområdet, och skog med särskilda naturvärden öster om utvidgningsområdet. Inom det planerade utvidgningsområdet finns ett stråk med frodig skog, som bedöms ha visst naturvärde enligt den fyrgradiga skala som använts. Visst naturvärde utgör den näst lägsta nivån av naturvärde, jämför rapportens Figur 3. Endast lågt naturvärde är lägre. Visst naturvärde representerar visst biotopvärde, men lågt artvärde. Två rödlistade växter påträffades inom utvidgningsområdet, nämligen backtimjan och ask. I schaktväggarna i den befintliga täkten har svartpälsbi (VU) observerats. Marken är under igenväxning eftersom betesgång har upphört sedan länge, och rimligen inte återupptas. Skogspartier är i älsklingsfas, och uppvisar fortfarande relativt rikt fältskikt med örter, vilka ger förutsättning för insekter som fjärilar, etc. Lövsly och sådana växter som är typiska för ohävd tränger successivt undan de växter som tidigare gynnats av användningen som hagmark. Området bedöms av ECOCOM AB inte ha särskilt värde som fågelhabitat. Verksamheten påverkan på naturvärden beskrivs i avsnitt 9. 2.7. Miljösituation, motstående intressen Buller: Bullerkällor i området är trafik på väg 562 och 141, en transformatoranläggning SO om väg 562 samt de två täktverksamheter som pågår på fastigheten Klinte Klintebys 1:4. Det finns också en livsmedelsindustri som dock inte bullrar nämnvärt. Vatten: Vatten som rinner bort från området, eller avleds i diken, påverkas kemiskt av pågående jordbruk. Påverkan gäller tillförsel av näringsämnen, främst fosfor-föreningar.!10

! Fig. 3. Exploateringsplan. Underlag Metrias fastighetskarta.!11

3. Den planerade verksamheten 3.1. Formella förutsättningar Täkttillstånd gäller för delar av verksamhetsområdet. Verksamhet pågår enligt detta tillstånd. Se redovisning i ansökan om Formella förutsättningar. 3.2. Ansökt brytområde Det område som planeras för ansökan visas i Exploateringsplanen som biläggs Teknisk Beskrivning. Fig 1 i denna MKB visar dels det område som är tillståndsgivet enligt gällande täkttillstånd, dels det ansökta utvidgningsområdet. Utformningen återspeglar att hänsyn tas till särskilda natur- eller kulturvärden i angränsande markområden. Koordinater för den planerade täktens mittpunkt (i system SWEREF99 TM) är: 6364405 696000. Ansökt utvidgning har arealen 97.500 m 2. Brytdjupet är cirka 12 meter, ner till nivån + 42 meter. Totalt brytbar mängd bergmaterial uppgår till minst 4,5 miljoner ton. 3.3. Planeringen av verksamhetsområdet Verksamhetens referenspunkter framgår av Exploateringsplanen i den Tekniska Beskrivningen. I den tekniska beskrivningen redovisas också en tabell med koordinatangivelser i system SWEREF99 TM. Täkten Täkten bryts som ett schakt mot söder in i bergområdet. Sidorna görs lodräta. Bottnen är plan på nivån + 42 meter, med svag lutning mot norr så att vattnet rinner med självfall ut från täktbottnen. Bullervallar läggs upp bl.a. på täktkrönet V om täkten.!12

Arbetsplaner Täktbotten från tidigare verksamhet används som arbets- och upplagsplan. På arbetsplanen / täktbottnen sker bearbetning, interna transporter samt uppläggning. N om täktschaktet ligger en arbets- och upplagsplan på tidigare åkermark. Servicevägen Planerad sträckning av servicevägen framgår av Exploateringsplanen daterad 2016-11-30 (se TB). Den enskilda vägen ansluter till väg 562. Transporterna fördelar sig sedan ungefär lika mot respektive väster och öster på denna väg. Servicevägen har ytbeläggning av ett dammbindande ligninbaserat material och skyltad hastighetsbegränsning med 20 km/tim. Över servicevägen kan en bom fällas ner. Bommen är placerad strax utanför verksamhetsområdet. Skyddszon I en skyddszon N om täkten läggs en bullervall för bullerdämpning i riktning mot N och O. Tillfälliga servicevägar och upplag av schaktmassor finns också i detta område. 3.4. Planerad verksamhet Verksamheten består främst av följande arbetsmoment: (eventuell) avbaning, borrning för losstagning, sprängning, krossning / sortering, skutknackning, interna transporter och upplastning. Maskiner Maskiner i verksamheten är: Fem hjullastare, en dumper (som då ersätter en eller flera hjullastare), tre grävmaskiner, en borr-rigg, en grovkross samt en utrustning för efterkrossning/ sortering. Av dessa maskiner finns endast grävmaskinerna och hjullastarna permanent i verksamheten, övriga maskiner etableras under kampanjer.!13

Skutnackning sker med ett aggregat som monteras på grävmaskinen. Knackning bedrivs i kampanjer om några få dagar. Borrning sker med en rigg som står på krönet av brytfronten. Borr-riggen etableras inför en kampanj, och körs sedan bort från täkten. Borrning och sprängning utförs av underentreprenörer. Avbaning Exploatering av berget inleds i förekommande fall med avbaning av jordmaterialet, vilket sker med grävmaskin eller på annat sätt. Avbaningsmassor läggs i upplag längs täktkrönet, så att materialet är tillgängligt för den successiva efterbehandlingen. I den S:a delen av täktområdet läggs en bullervall på krönet av den V:a schaktkanten. Mängden avbaningsmassor bedöms uppgå till omkring 30.000 m 3, eftersom jordtäcket över c. 100.000 m 3 är 0,3 meter i genomsnitt. Detta motsvarande cirka 60.000 ton (densitet omkring 2,0 ton/m 3 ). Borrning Losstagning sker genom sprängning sedan lodräta hål borrats bakom brytfronten i det parti berg som skall tas ner. Bergborrning inför losstagning sker med borr-rigg. Borr-riggen har aggregat för uppsamling av damm. Borrkax Vid borrning uppkommer borrkax (bergmjöl), som utgör fragment av bergmaterial som lossnat vid borrningen. Detta sugs upp med dammsugare. Damm från dammsugarna till borr-riggen placeras bland det material som används i efterbehandlingen av täktbottnen.!14

Sprängning Som sprängämne används väsentligen slurry (emulsionssprängämne), som utgör en blandning av ammoniumnitrat och (underordnat) mineralolja. Slurryn fraktas till platsen inför varje ny sprängning. Den typ av slurry som används är vattenavstötande. Detta medför att den andel av laddningen som inte detonerar fullständigt, blir mycket låg. Som förladdning används dynamex. Den mängd sprängämnen som åtgår i verksamheten står i proportion till den mängd berg som tas loss. Mängd sprängämnen som används kan uppskattas till 0,5 kg/m 3 berg. Maximalt årligt uttag 300.000 ton motsvarar således en åtgång av cirka 50 ton sprängämnen per år. Laddning per salva blir mindre än 10 ton sprängämne, främst i form av slurry. När så krävs för dämpning av markvibrationerna, tillämpas intervallsprängning. Inför sprängning informeras i förväg samt varnas med sirén. Miljöeffekterna från sprängning är dels vibrationer i marken, dels luftstötvåg. Dessa är momentana effekter, med markstötvågen i praktiken samtidig med själva detonationen, och luftstötvågen med viss fördröjning. Sprängning utförs av särskild entreprenör. Denne upprättar sprängjournal. Krossning/sortering Sprängstenen matas med en grävmaskin eller lastare till kross- och sorteringsutrustningen. Efter krossning siktas materialet och går på transportband ut till olika upplag. Materialet som samlas i upplagen fraktas därifrån med lastmaskin, antingen för leverans eller för placering i större, mer långvariga upplag. Krossning sker på täktbottnen nära brytfronten och är en bullrande verksamhet. Placeringen av kross- och sorteringsutrustningen i skydd av bullerdämpande upplag är därför ett viktigt sätt att minska spridningen av buller gentemot omgivningen. Upplag av bergkrossmaterial ger en effektiv bullerdämpning.!15

Skutknackning Sådan sprängsten som blir block istället för sten, kallas skut. Dessa är för stora för att matas i krossen utan måste först delas. Detta sker med en utrustning som monteras på en grävmaskin, och som knackar sönder respektive block. Verksamheten kallas skutknackning. Skutknackning alstrar buller, med tätt upprepade, hårda smällar. Knackning sker av praktiska skäl alltid i lågläge, eftersom skuten ligger på täktbottnen. Genom lämplig planering kan därför god bullerskärmning uppnås. Vattenanvändning Det sker ingen användning av vatten i verksamheten. Interna transporter Interna transporter sker med lastmaskin och eventuellt med dumper. Transporterna gäller att förflytta produkter från sorteringsanläggningen till större upplag, från vilka sedan upplastning sker vid leveranser. Interna transporter bullrar. Ett annat bullrande moment består i att ett lass tippas och faller mot sitt underlag och sten, mm, rinner över ett sluttande underlag. Transporter av produkter Maximal produktion blir 300.000 ton per år. Eftersom lastbilarna tar genomsnittligt 33 ton last, uppkommer cirka 9.100 transporter per år, och genomsnittligt c. 40 per arbetsdag, motsvarande 80 passager av tunga fordon. Transporterna förväntas fördela sig ungefär lika i riktning väster respektive öster på väg 562. Externa transporter, övriga Transporter av materiel (maskiner, maskindelar, dieselolja, etc), och persontransporter ger upphov till ytterligare några få transporter per arbetsdag.!16

Uppläggning Maximalt 200.000 ton bergkrossprodukter läggs upp. Vid placeringen av upplagen eftersträvas att så god bullerskärmning som möjligt uppkommer gentemot omgivningen. Vägning Bergkrossprodukterna vägs vid upplastningen med en våg i skopan på hjullastaren. 3.5. Energi, kemiska ämnen och produkter Energi Dieselolja utgör den enda energiråvaran. Kemiska ämnen samt avfall Drivmedel, petroleumprodukter Rörliga maskiner tankas med dieselolja. Dieselolja förvaras i en större tank i en låsbar container med överfyllningsskydd. Denna står strax S om infarten till täkten. När tankning skall ske, pumpas dieselolja direkt till en rörlig maskin, som en hjullastare, eller alternativt till en mobil, säkerhetsgodkänd mindre tank. Denna transporteras till respektive maskin (t.ex. stenkrossen) för tankning. Vid tankning i täkten används skyddsplåtar så att föroreningar förhindras från eventuella spill av olja. Total förbrukning av dieselolja i verksamheten bedöms uppgå till 450 m 3. En del av denna förbrukning gäller underentreprenörernas verksamhet (borrning och krossning). Byte eller påfyllning av motorolja till maskiner, etc, kan ske på plats eller på en verkstad. Vid byte på plats används spillplåtar som skydd.!17

Kemiska ämnen andra än petroleumprodukter Som sprängämne används slurry, som innehåller ammoniumnitrat som aktiv substans, och är uppblandat med 5 % mineralolja. Som förladdning används dynamex, vars aktiva komponent är nitroglycerin. Sprängämnet transporteras till täkten då laddning skall ske. Det förvaras inte inom verksamhetsområdet. Mängden sprängämne som går åt per år är cirka 50 ton. Varje salva är mindre än 10 ton. Avfall Farligt avfall i form av spillolja, mm, uppkommer vid service av maskinerna. Denna service kan ske i täkten, även om den i huvudsak sker på en verkstad. Avfall lämnas kontinuerligt till uppsamlingscentral. Återvinningsavfall lämnas till återvinningsstation. Hushållsavfall hanteras genom kommunal service. Produkter Produkter i verksamheter är i huvudsak sorterade bergkrossmaterial för byggande av vägar, anläggningar och bostadsbyggnader. Utvinningsgraden är 100%, förutom att det uppkommer små mängder borrkax vid borrningen inför sprängning. Bergmaterialet utgör kalksten med en densitet av 2,65 ton/m 3. Produkterna av krossad kalksten har låg radioaktivitet och låg radonavgång. Produkter från massåtervinningen utgör asfaltskross, betongkross, jord och bergkrossmaterial.!18

3.6. Efterbehandling Vid efterbehandling kvarlämnas en plan täktbotten och branta täktväggar. Täktbotten efterbehandlas genom att avbaningsmaterial läggs ut över marken så att det uppkommer en jordmån. Avbaningsmassor läggs ut över täktbottnen och kan också användas för att bygga slänter i något avsnitt av täkten. Slänterna ges lutning 1:2,5. Efterbehandling utförs om möjligt successivt. 3.7. Omfattning av verksamheten Arealer Upplagsplan: 25.000 m 2 Skyddszon: 11.350 m 2 Täkt enligt befintligt tillstånd: 37.000 m 2 Utvidgning av täkten: 97.500 m 2 Verksamhetsområdet har arealen 170.850 m 2. Omfattning av produktion, mm Nuvarande markyta i höjdområdet har ungefärligt nivån + 55 meter. Brytning sker ner till nivån + 42 meter, som är nivån för nuvarande täktbotten. Detta är ungefär samma nivå som åkermarken V om höjdområdet. Brytningen medför att täkten får formen av ett schakt in i bergplinten, jämför bifogad karta. Brytning och produktion av bergkross blir maximalt 300.000 ton per år. Vid full drift kommer verksamhet med produktion att pågå större delen av året. Se nedan om arbetsperioder. Massåtervinning sker av maximalt 10.000 ton asfalt, betong och inert material av sten/sand/jord per år. Ansökt tidsperiod: 20 år, t.o.m. 2036-12-31. Inom ramen för nuvarande tillstånd ansöks ökning av årligt uttag för åren 2016 och 2017, till 120.000 ton per år. Inom det ansökta utvidgningsområdet bedöms finnas minst 4,5 miljoner ton bergmaterial.!19

Krossning / sortering sker i skärmat läge längst in i schaktet, på täktbottnen nära brytfronten. Det innebär att schaktets väggar skärmar. Sprängning sker upp till 15 ggr per år. Frakter har en maximal omfattning av cirka 9.100 per år på vägen Klinte-Hejde, väg 562. Under en dag med pågående verksamhet arbetar maskinerna följande procentsats av tiden: Stenkross, sorterverk 100 % Hjullastare 50 % Grävmaskin 50 % Skutknackare 20 % Borr-rigg 80 % Mängden sprängämnen som används i verksamheten är cirka 50 ton per år. Produktion sker vardagar 06-18. Antalet transporter per år blir omkring 9.100. Arbetstider, arbetsperiod Produktionsperioden har följande begränsningar: Ingen produktion får ske under tre sammanhängande veckor på sommaren. Under två perioder av året är verksamheten med produktion begränsad så att de bullrande arbetsmomenten borrning och sprängning inte får ingå, men annan verksamhet får ske om stränga bullerkrav (45 db(a)) dagtid, kan innehållas. Dessa två perioder är dels perioden 15:e juni t.o.m. 15:e augusti (undantaget tre veckors uppehåll, se ovan), samt perioden Lucia- Trettonhelgen. Övriga perioder av året får produktion ske under tillåten arbetstid. Arbetstid övrig tid är vardagar kl. 06-18. Upplastning / leveranser får ske hela året. Annat arbete inom täktverksamheten, så som underhåll och reparation av maskiner, upplastning, mm, kan ske även annan tid, dock innehållande villkoren för buller.!20

Sysselsättning Verksamheten sysselsätter två fem personer. 4. Motstående intressen Kringboende. Avståndet till kringboende bostadshus överstiger 500 meter och mätningar av buller, luftstötvåg och markstötvåg visar, att alla begränsningsvärden kan innehållas. Därmed bedöms att lokaliseringen är förenlig med miljöbalkens krav. Naturvärden. Det finns ett mindre terrängavsnitt med visst naturvärde inom det planerade utökningsområdet, samt en vattensamling. Bevarandevärdet är mycket begränsat och skall vägas mot behovet av verksamheten (Ecocom 2016). 5. Miljösituation Miljösituationen beskrivs under punkt 2.7. 6. Bedömningsgrunder 6.1. Kommunal planering En kommunomfattande översiktsplan (ÖP) för Gotland antogs i juni 2010, och gäller t.o.m. år 2025. ÖP ger bl.a. rekommendationer om användning av mark- och vattenområden. Rekommendationer om täkter beskrivs på sid 67 i ÖP. Täkter skall planeras så att de ej motverkar annan, prioriterad, markanvändning, så som etablering av vindkraftverk. Enligt ÖP ligger täktområdet ej inom område av riksintresse för vindkraftsanläggningar, friluftsliv, kultur, eller naturskydd. Dock ligger området i närheten av riksintresseområde för naturvård. Naturvårdsområdet gäller öppen, odlad mark, i motsats till täktområdet, som utgör höglänt skogsmark.!21

6.2. Särskilda skyddsvärden, natur- / kulturvärden Ett riksintresseområde för naturvård ligger nära, men utanför det planerade täktområdet. Det gäller öppen, odlad mark (NV om täktområdet), i motsats till täktområdet, som utgör höglänt skogsmark. Ett område med tallskog öster om bergförekomsten uppvisar särskilda naturvärden (uppgift från Skogens Pärlor). En våtmark väster om bergförekomsten ligger utanför det planerade verksamhetsområdet. Det finns flera fornlämningar i anslutning till bergförekomsten. Kalkugnsruiner ligger norr om täktområdet. Ett forntida gravfält ligger väster om den planerade täkten. Länsantikvarien har anvisat ett skyddsavstånd om 50 meter kring detta gravfält. Täktområdet är planerat så att det inte inkräktar på ovan nämnda kända kulturvärden i området. 6.3. Nationella miljömål Enligt beslut av riksdagen (1999-04-28, 1997/98:145 samt 2005-11-25, 2004/05:150) har Sverige 16 miljökvalitetsmål och 72 delmål. Miljökvalitetsmålen uttrycker den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som riksdagen befunnit vara miljömässigt hållbara på lång sikt. 6.4. Regionala miljömål Följande regionala miljömål är uppställda: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kuster och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv!22

Av särskild relevans att diskutera är följande miljömål: Grundvatten av god kvalitet Verksamheten påverkar inte grundvattnets kvalitet (se Avsnitt 2). Verksamheten bidrar till uppfyllandet av grusmålet, alltså att grusbrytning skall fasas ut och bl.a. bergkrossprodukter användas för vägbyggnad, etc. Levande skogar Verksamheten påverkar inte något skogsområde med högt skyddsvärde. God bebyggd miljö De miljöeffekter som berör miljön för närboende är buller samt vibrationer och luftstötvågor från sprängningar. Dessa bedöms innehålla respektive riktvärden. Genom särskild planering kan miljöeffekternas störningar på omgivningen minskas ytterligare. Planeringen kan gälla uppläggning av bullerskärmande vallar och upplag, jfr Teknisk Beskrivning. 6.5 Miljökvalitetsnormer Bakgrund Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön och meddelas från regeringen. Miljökvalitetsnormer infördes med miljöbalken 1999 och används för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som t.ex. trafik och jordbruk. Miljökvalitetsnormer anger de nivåer som människan och/eller naturen kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område såsom ett län eller en kommun. Det är Länsstyrelsens i respektive län som bevakar att normerna inte överskrids.!23

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller Miljökonsekvensnormer för omgivningsbuller trädde i kraft den 1 juli 2004 med förordning (2004:675). Förordningen genomför bullerdirektivet (dir 2002/49/EG) om bedömning och hantering av omgivningsbuller, i svensk lagstiftning. Enligt direktivet ska buller från olika källor kartläggas och åtgärdsprogram sättas in. Naturvårdsverket rekommenderar sedan år 2015 att buller från extern industri (så som den aktuella verksamheten), som riktvärde, inte får ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än " 50 db(a) vardagar måndag-fredag kl 06.00-18.00 " 40 db(a) nattetid 22.00-07.00 " 45 db(a) övrig tid Begränsningsvärdena är dem som ansöks. Buller från verksamheten bedöms innehålla begränsningsvärdena. Miljökvalitetnormen för vattenområdet Klintebäcken som avvattnar området rinner till Östersjön utanför Gotlands sydvästra kust (se avsnitt 2.5.6). Verksamheten riskerar inte att påverka kemisk status eller ekologisk status hos denna vattenförekomst. 7. Lokalisering 7.1 Alternativa lokaliseringar Den planerade täktverksamheten avser försörjning med bergkrossprodukter inom södra Gotland. Utanför det aktuella kärnområdet finns några andra täkter och även platser med bergförekomster. Några alternativa lokalisering beskrivs i det följande: Vid Gotlands västra kust söder om Klintehamn finns flera bergplintar i ett område väster om Robbjäns, mellan Klintehamns Reningsverk i norr och kusten till i höjd med Värseändeojk och även en km söder därom. Bergplintarna lämpar sig bryttekniskt för täktverksamhet. Generellt gäller först och främst att kustnära lägen utgör riksintressen för naturvård och det rörliga friluftslivet enligt mb kap 4. Dessutom råder strandskydd. I det specifika området finns vidare vindkraftverk samt skyddsvärd natur. Vindkraftverken kräver säkerhetsavstånd avseende platser där sprängning sker. På grund av nämnda starka motstående intressen kan dessa platser inte sägas utgöra bättre alternativ för täkter än täktprojektet vid Klinte Klintebys.!24

Vid Lojsta hed finns ett täktområde nära väg 142, vid Stangsmyr norr om Fride. Platsen representerar ett antal motstående intressen,med naturvärden, t.ex. häckningsplats för kungsörn och närhet till russparken. Gotlands kommun har planerat en större vindkraftspark i området. Det tycks som om summan av motstående intressen kring täkten på Loista Hed är tydligt större än vid Klinte Klintebys. Det tycks som om summan av motstående intressen kring täkten på Loista Hed är tydligt större än vid Klinte Klintebys. Vid Etelhem finns ett täktområde med såväl bergtäkt som grustäkt. För bergförekomsten finns ett gällande täkttillstånd. Täkten vid Ethelhem ligger med ett långt transportavstånd till Klintehamn. Området kring Klintehamn och norr om orten kommer att kunna försörjas från täkten vid Klintebys. Täkten vid Ethelhem utgör därför ett tydligt sämre alternativ i och med att avståndet till avsättningsområdet är ganska stort. Vid Linde finns en kulle, Linde Klint, som bryttekniskt lämpar sig väl för exploatering. Kullen utgör ett markant och på Gotland ovanligt inslag i landskapsbilden. Det finns därför starka bevarandeintressen i form av det rörliga friluftslivet och skydd för landskapet. Beaktat den uppenbara skada som en exploatering i Linde Klint skulle medföra, så framstår projektet Klinte Klinteby som uppenbart bättre. Ytterligare en annan täkt på fastigheten Klinte Klintebys 1:4 har endast tillstånd för brytning av genomsnittligt 25.000 ton per år. Denna kapacitet är för låg för den produktion som planeras. 7.2. Alternativ utformning Utformningen av täkten är styrd av hänsyn till kringliggande mark med särskilda skyddsvärden, gällande natur eller kultur, liksom också till att en skärmningseffekt skall uppkomma, så att buller, etc, får så låg som möjligt nivå i omgivningarna. Den planerade utformningen av täktområdet ger minimerade miljöstörningar samtidigt med förutsättningar för rationell drift. Alternativ utformning är därmed sämre. 7.3. Nollalternativet Nollalternativet avser den tänkta situationen att den planerade täktverksamheten inte blev förverkligad. Lokaliseringen har styrts av att bergförekomsten går att bryta med endast begränsad miljöpåverkan. Alternativa lägen innebär större miljöpåverkan. Läget av täkten i Klinte Klintebys ger förutsättningar för försörjning av främst södra Gotland, som är ett bristområde vad gäller bergkrossmaterial.!25

Nollalternativet skulle innebära att försörjningen med ballastmaterial på Gotland får ske med fortsatt starkt inslag av naturgrus, och utfasningen av naturgrusbrytning skulle fördröjas. Denna utfasning / minskning utgör ett delmål inom miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Nollalternativet skulle alltså innebära att förverkligandet av detta miljömål skulle försvåras i regionen. Den ansökta täktverksamheten är positiv för förverkligandet av miljömålet. Alternativt skulle produktion av bergkrossmaterial ske från en annan bergtäkt, som då skulle nyetableras. Detta förutsätter etablering av en täkt på ett sätt som medför ett sannolikt större ingrepp i landskapet och med väl så stor påverkan med miljöeffekter. Nollalternativet skulle innebära ökade transporter inom försörjningsområdet, med den trafikbelastning och ökade utsläpp av emissioner, som detta skulle innebära. 7.4 Behovet av verksamheten Verksamheten bidrar till försörjningen av ballastprodukter på Gotland. Produktion av ballastmaterial från bergtäkter ersätter naturgrusprodukter, och bidrar därför till miljömålet God bebyggd miljö, som bl.a. gäller att exploatering av sand och grus skall fasas ut. Enligt SGU:s statistik skedde år 2014 leveranser av bergkross omfattande 303.000 ton på Gotland, och grus, dvs sand och / eller grus, 83.000 ton. Detta innebär att grus utgjorde 21,5 % av ballastmaterialet. Naturgrusmålet har formulerat att brytningen av grus (sand + grus) successivt skall fasas ut och endast omfatta sådana material / produkter, som verkligen kräver brytning av sand/grus. Dessa utgör endast några procent av samtliga produkter från berg- och sandtäkter. SGU:s statistik anger att måluppfyllelsen vad gäller Gotlands län är sämre än genomsnittet för riket (sand/grustäkter utgjorde år 2014 mer än 20 % av all brytning). Det är alltså angeläget för uppfyllandet av naturgrusmålet, att ballastmaterial i form av bergkross produceras och därmed kan ersätta naturgrus. Den mängd ballastmaterial som enligt SGU:s statistik produceras på Gotland är långt under genomsnittet. Detta indikerar att det föreligger ett markant behov av högre produktion. Gotland är också en region som i stort sett inte alls kan försörjas genom transport från angränsande regioner, så som vanligen är fallet i Sverige. Nära den planerade takten finns en bergtäkt som drivs av annan vu. Enligt tillståndet för denna täkt är årlig produktion av mycket begränsad omfattning; 25.000 ton per år. Övriga bergtäkter i regionen ligger på betydande avstånd. Detta innebär att nuvarande kapacitet för produktion av bergkrossprodukter är för liten för försörjningen av regionen. Det finns därför behov av produkterna från den planerade bergtäkten. Försörjningsområdet utgör främst södra delen av Gotland.!26

8. Utsläpp 8.1 Utsläpp till luft Emissioner i form av förbränningsgaser Verksamheten ger upphov till emissioner av olika gaser samt stoft. Emissionerna medför inte överträdelse gentemot förordningen om luftkvalitet, SFS 2010:477. Damm Damm från verksamheten består av kalkstensmjöl. Halten av silikatmineral, vilka kan ge upphov till hälsovådligt damm, tex. kvartsdamm, är försumbar. Damm från bergarten har därför endast begränsad negativ effekt ur hälsosynpunkt. På grund av avståndet exponeras inte boende i området för damm från täkten. Servicevägen har sådan beläggning att damning motverkas. 8.2. Utsläpp till mark och vatten Utsläpp till mark bedöms ej ske eftersom de kemiska ämnen som hanteras i verksamheten, nämligen petroleumprodukter, hanteras med särskilda försiktighetsåtgärder. Utsläpp av kväveföreningar till mark och markvatten är av mycket begränsad omfattning. 8.3. Påverkan på vatten Verksamheten medför ett mindre utsläpp av kväveföreningar. Bedömningen är att mängden kväveföreningar endast utgör några tiotal kg per år, vilket motsvarar det nedfall som i regionen genomsnittligt sker över några få hektar mark (nedfall som inte beror på lokala källor). Brytningen sker över berggrundvattnets nivå och påverkar därför inte detta. Det vatten som rinner bort ur täkten utgör markvatten som rinner genom markskiktet. Någon påverkan på grundvatten sker ej.!27

Verksamheten medför inte att volymen av utgående vatten från området förändras. Någon sådan miljöeffekt uppkommer alltså inte, som skulle bestå i förändrat flöde i lokala vattendrag. 8.5. Avfall Avfall från verksamheten består av bilbatterier, spillolja, oljefilter, mm. Avfallet lämnas till en uppsamlingscentral för farligt avfall. Återvinningsavfall lämnas till återvinningsstation. Hushållsavfall hanteras genom kommunal service. 8.6. Utsläppsbegränsande åtgärder Verksamheten planeras och bedrivs på sådant sätt att utsläpp minimeras. Genom daglig kontroll av maskiner och mark i täkten kan eventuella spill av olja identifieras och åtgärdas innan utsläpp har hunnit ske. 9. Buller, m.fl. miljöeffekter Föreliggande beskrivning av miljöeffekter avser primärt den planerade verksamheten, men beskrivningen gäller i och för sig såväl den planerade som den pågående verksamheten. 9.1. Buller Buller från täktverksamheten Buller från verksamheten uppkommer främst från borrning, alltså en verksamhet som bedrivs i kampanjer om några veckor. Under annan verksamhet med produktion sker krossning/sortering, interna transporter och upplastning, vilket inte är särskilt bullrande arbetsmoment. Sådan bulleralstrande verksamhet som sker på bottnen av täkten (krossning, skutknackning och en del interna transporter) bullerskärmas effektivt genom att täktområdet har formen av ett schakt. Med den planering som beskrivs ovan bedöms verksamheten innehålla de begränsningsvärden som ansöks (se Ansökan). Bullrande verksamhet med produktion endast pågår under del av året och med uppehåll under en period på sommaren.!28

Buller från transporter Genom den beskrivna planeringen bedöms transporterna inte ge upphov till besvärande störningar för närboende. 9.2. Vibrationer från sprängningar Baserat på erfarenhet från den pågående verksamheten bedöms vibrationer från sprängningar innehålla riktvärdet 6 mm/s, mätt i husgrund till bostadsbyggnad i närheten. 9.3. Luftstötvåg från sprängningar Med den beskrivna planering av täktverksamheten kommer luftstötvågor att riktas bort från merparten av den bebyggelse som finns i närheten. Därmed bedöms luftstötvågor bli av låg intensitet vid bostadshus i omgivningarna, och väl innehålla begränsningsvärdet 150 pascal. 9.4. Påverkan på naturvärden i området? Verksamheten bedöms inte medföra påverkan på de identifierade särskilda naturvärdena i området. 9.5. Landskapsbild, visuell påverkan Planeringen av täktverksamheten är anpassad för att det inte skall uppkomma någon visuell påverkan - det skall inte gå att se utifrån att det pågår någon täktverksamhet på platsen. Detta uppnås genom lokaliseringen till ett schakt in i höjdområdet. Verksamheten planeras på sådant sätt att den inte påverkar landskapsbilden. 9.6. Visuell påverkan efter efterbehandlingen Den ansökta täktverksamheten ger inte upphov till någon förändring av landskapsbilden utanför närområdet till utvidgningsområdet.!29

9.7 Det rörliga friluftslivet och turismen Det rörliga friluftslivets intressen skulle kunna påverkats i fall miljöeffekterna blev märkbara på större avstånd. Utformningen av täkten som ett schakt innebär att täkten inte syns på håll. Det finns ingen vandringsled i närområdet till täkten. Slutsatsen blir därför att verksamheten inte nämnvärt påverkar de intressen som gäller skydd för det rörliga friluftslivet och turismen. 10. Slutsatser Den planerade verksamheten är väl förenlig med miljöbalkens krav på minimering av miljöeffekter, samt de allmänna hänsynsreglerna. Det finns ett tydligt behov av verksamheten eftersom Gotland är ett bristområde vad gäller bergkrossprodukter, och detta gäller i synnerhet södra Gotland. Verksamheten innebär inte någon tillståndspliktig vattenverksamhet. 11. En icke-teknisk sammanfattning Bakgrund Täkten ligger i ett skogsbevuxet höglänt område med ett mer låglänt område V och N därom, som är uppodlat och med bebyggelse. Verksamheten Verksamheten innebär losstagning av bergmaterial för krossning och förädling till ballastprodukter. Inför brytning av ett bergparti avlägsnas först eventuellt löst markmaterial med grävmaskin eller liknande, och borras lodräta hål med en borr-rigg. Sprängning beräknas ske minst sex gånger per år. Laddningen per salva understiger tio ton.!30

Maskiner i verksamheten är: Fyra hjullastare och eventuellt en dumper som då ersätter en eller flera hjullastare, en grävmaskin, samt i kampanjer en borr-rigg, en mobil grovkross och en efterkross med sorteringsutrustning samt en skutknack. Rörliga maskiner tankas med dieselolja direkt från en dieseltank inom verksamhetsområdet. Dieseloljan pumpas upp ur tankarna ner i respektive maskin. Tankning sker på hårdgjord yta och med skydd mot spill. Rörliga maskiner tankas med mobila tankar som fylls från den stationära dieseltanken. Pumpning eller annan vattenverksamhet sker ej. Omfattning Omfattning av produktion, mm Brytning planeras av maximalt 300.000 ton bergmaterial per år. Ansökan gäller verksamhet t.o.m. 2036-12-31. Antalet arbetsdagar med verksamhet under året planeras bli cirka 220. Verksamhet med produktion sker hela året med undantag av uppehåll under tre sammanhängande veckor på sommaren, samt mellan Lucia och Trettonhelgen. Under perioden 15:e juni t.o.m. 15:e augusti får starkt bullrande verksamhet inte ske. Arbetstider för produktion är 06-18. Upplastning och leveranser sker även annan tid. Antalet transporter av produkter är maximalt 9.100 per år. Mängden sprängämnen som används i verksamheten är maximalt cirka 50 ton per år. Miljöeffekter av verksamheten I verksamheten är det främst borrning som alstrar sådant buller som sprider sig långt. Detta arbetsmoment sker under ganska korta kampanjer. För att bullernivån skall hållas nere, sker ej borrning samtidigt som krossning/sortering, om inte mätning visar att bullernivån i var fall kan innehållas även utan särskilda skyddsåtgärder. För buller, liksom vibrationer och luftstötvåg från sprängningar bedöms att begränsningsvärdena kan innehållas.!31

Brytning sker över grundvattnets nivå, och denna nivå påverkas därför ej. Materialtransporter från verksamhetsområdet uppgår till maximalt 9.100 per år. Till detta kommer övriga transporter då verksamhet sker, såsom persontransporter och transporter av materiel. Dessa uppgår till några få per arbetsdag. Transporterna bullrar (jämför bilaga bullerprognos). Det finns inga bostäder i anslutning till servicevägen eller anslutningen till väg 562. De värden hos området som skall skyddas särskilt, landskapsbilden samt det rörliga friluftslivets och turismen intressen, påverkas ej eftersom speciell planering och olika skyddsåtgärder vidtas. Skyddsåtgärder Inför sprängning informeras närboende i förväg. Minuterna innan sprängningen varnas med sirén. Borrmaskinerna har dammsugare. Skyddsvallar läggs på krönet av kullen N om täkten samt V om täkten, samt vidare vid behov kring platsen för borrning och framför grovkrossen, jämför Exploateringsplanen. Behovet av verksamheten, förenligheten med miljömål, mm Verksamheten bidrar till regionens försörjning med ballastmaterial i form av bergkross för byggande av vägar, anläggningar, mm. Tillgång till bergkrossmaterial medverkar till uppfyllandet av naturgrusmålet; att naturgrus fasas ut som råvara för produktion av ballastmaterial. Gotland är ett bristområde vad gäller bergkross, och detta gäller alldeles särskilt S:a Gotland. Verksamheten bedöms inte stå i konflikt med de regionala miljömålen. Verksamheten kan bedrivas utan att miljökvalitetsnormer överskrids. Verksamheten bedöms förenlig med den kommunala planeringen och med hänsynen till riksintresseområdet.!32

Ekonomisk säkerhet Den ekonomiska säkerhet som skall ställas för verksamheten bedöms uppgå till 500.000 SEK. Vattenverksamhet Verksamheten omfattar inte någon tillståndspliktig vattenverksamhet. Bilagor Naturvärdesinventering ECOCOM 2016-08-08. Naturvärdesinventering av Lars Fröberg 2013 Kulturvärdesinventering, Gotlands Muséum. Bullerutredning, ÅF rapport 727363-r-B Hydrogeologi, ÅF rapport 50217.!33