Underlag till samråd

Strängnäs Biogas AB Underlag till samråd Biogasanläggning för gödsel och matavfall öster om Kjula 2017-11-15

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Administrativa uppgifter... 4 3 Lokalisering... 5 3.1 Kjula-Blacksta 1:1>2 (vald lokalisering)... 6 3.2 Stora Nyby... 8 3.3 Eskilstuna Logistikpark... 9 3.4 Lokaliseringsalternativen i sammanfattning... 10 4 Verksamhetsbeskrivning... 10 4.1 Verksamhetens omfattning och tillståndsplikt... 10 4.2 Seveso... 11 4.3 Anläggningens utformning... 12 5 Anläggningens miljöpåverkan... 14 5.1 Miljökvalitetsnormer, MKN... 14 5.2 Utsläpp till luft... 14 5.3 Utsläpp till mark och vatten... 14 5.4 Transporter... 15 5.5 Buller och lukt... 15 5.6 Energi... 15 5.7 Kemikalier... 16 5.8 Avfall... 16 2

1 Sammanfattning Strängnäs Biogas AB avser att söka tillstånd enligt Miljöbalken för rötning av högst 100 000 ton gödsel, organiskt avfall, restprodukter från lantbruket och vallgröda. Dessutom söks tillstånd för en produktion av biogas motsvarande rötning av ovan nämnda volymer. Uppskattningsvis innebär det upp till ca 7 miljoner Nm 3 eller 70 GWh metangas per år beroende på råvaror. Biogasanläggningen kommer att bestå av mottagning och ev. förbehandling, hygienisering, rötning, biogödselförädling, biogasuppgradering, fackla, lager för i gödselprodukter, lager för biogas (troligen flytande biogas) samt ev. pannanläggning. Produktionen kommer inledningsvis att vara mindre än den ovan angivna. Initialt kommer årligen ca 85 000 ton gödsel och andra substrat att rötas, medförande en biogasproduktion om ca 4 milj Nm 3 eller ca 40 GWh uppgraderad biogas (metangas). Gasen leds från rötkammaren till en anläggning där rågasen uppgraderas genom att koldioxid avskiljs för att få metangas av fordonskvalitet. Gasen kan sedan antingen komprimeras eller kylas ned och kondenseras till flytande form (s.k. Liquefied Biogas, LBG). Inriktningen i projektet är produktion av LBG, men båda alternativen kvarstår, beroende på teknikläge, kunder för biogasen etc. Lokaliseringen intill gamla E20 (RV900) ca 3 km öster om Kjula samhälle är vald eftersom som den ger kortast möjliga transporter av inkommande råvaror och utgående biogödsel. Transportläget intill den gamla Europavägen är mycket gott och närheten till omkringliggande åkrar och gödselleverantörer ger möjligheter till ledningsbunden transport av råvaror och biogödsel samt bevattning av vall och/eller energiskog från biogödselseparation (en sådan vall kan även användas för produktion av råvara till anläggningen). Den största miljöpåverkan från anläggningen kommer att vara transporter och energianvändning, utsläpp till luft, risk för lukt samt ev. utsläpp till vatten. Anläggningen kommer att utformas enligt bästa möjliga teknik för att ge en så liten störning på omgivningen som möjligt. Till tillståndsansökan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att bifogas. Anläggningens miljöeffekter kommer huvudsakligen att vara positiva, eftersom den kommer att medföra kraftigt minskade utsläpp av koldioxid (genom ersättningen av fossila bränslen), men även minskade utsläpp av växthusgasen metan. Återföringen av växtnäring ger minskad energiåtgång och utsläpp av lustgas från produktion av handelsgödsel. Målsättningen är att biogödseln ska kunna godkännas för ekologisk odling, vilket i så fall kommer att ge ett mycket stort tillskott av ekologiskt gödselmedel i regionen (idag den största begränsningen för mer ekologisk odling). Beräknat på de mängder som initialt kommer att användas så kommer utsläppen av växthusgaser att minska med ca 13 000 ton koldioxidekvivalenter per år, vilket motsvarar ca 5% av de totala utsläppen av växthusgaser i Eskilstuna kommun, räknat som koldioxidekvivalenter. En annan positiv miljöeffekt är att rötad gödsel luktar avsevärt mindre än orötad gödsel. Lukt från spridning av gödsel kommer därmed att minska. 3

2 Administrativa uppgifter Sökande Strängnäs Biogas AB Adress Munktell Science Park, Portgatan 3, 633 42 Eskilstuna Organisationsnummer 556817-2034 Kontaktperson Kaj Wågdahl Telefon 016 210 10 Mobiltelefon 070 674 33 72 E-post kaj@strangnasbiogas.se Fastighetsbeteckning Kjula-Blacksta 1:1>2 Saken Tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en biogasanläggning för tillverkning av 7 000 000 normalkubikmeter metan. Verksamhetskod 40.01 anläggning som genom anaerob biologisk behandling av stallgödsel, grödor eller annat biologiskt material producerar mer än 3 000 megawattimmar biogas per kalenderår Tillståndsplikt 40.01 gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.406-i?? Verksamhetskoder diskuteras vid samrådet. 90.406-i återvinna eller både återvinna och bortskaffa icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 75 ton per dygn eller mer än 18 750 ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling Underlaget har upprättats av Kaj Wågdahl på Strängnäs Biogas AB. 4

3 Lokalisering Tre olika lokaliseringsalternativ har utretts och vägts mot varandra. Vid utredningen har följande kriterier använts: transportavstånd för råvaror och biogödsel närhet till större vägar för in- och uttransport av material påverkan på omgivning (boende, naturvärden etc.) tillgänglig yta bör vara minst 20 000 m 2 tillgång till detaljplan och teknisk infrastruktur (VA, elanslutning etc) markförhållanden fornlämningar De tre lokaliseringsalternativen som har utretts är: Fastigheten Kjula-Blacksta 1:1>2 (valt alternativ) Del av fastigheten Våmtorp 1:7, nära Stora Nyby (benämnt Stora Nyby i kartan) Eskilstuna Logistikpark (ELP) Alternativens placering ses i kartan nedan: Figur 1 Lokaliseringsalternativen i översikt. 5

Strängnäs Biogas AB 3.1 Kjula-Blacksta 1:1>2 (vald lokalisering) Tillstånd söks för en lokalisering på fastigheten Kjula-Blacksta 1:1>2, vilken är belägen nära gamla E20 (RV900) ca 3 km öster om Kjula samhälle, i anslutning till den del av vägen som är anlagd som en s.k. flygraka. Fastigheten används idag för odling av vall. Arealen är drygt 3 ha, vilket gott och väl räcker för anläggningens behov. Den del av ytan som inte behövs för själva anläggningens behov kan dock utgöra en resurs för lagringsändamål eller för, liksom idag, odling av vall. Figur 2 Fastigheten Kjula-Blacksta 1:1>2 Figur 3 Fastigheten Kjula-Blacksta 1:1>2 6

Lokaliseringen har ett utmärkt transportläge med direkt infart från den gamla Europavägen, som håller en hög standard. Samtidigt så ligger platsen mycket centralt sett till anläggningens råvaruleverantörer. Avståndet till boende är långt, mer än 500 meter. Närmaste verksamheter ligger drygt 300 m från tänkt lokalisering, vid korsningen väg 961 och RV900. Området är något kuperat och har en del större åkerholmar med höga träd samt odling av energiskog, vilket gör att anläggningen inte blir dominerande i landskapsbilden. Platsen ligger inom Kafjärdens riksintresseområde för kulturmiljövård, vilket gör att utformning och t.ex. val av färger att göras med omsorg. För att minska det visuella intrycket kommer dämpade naturfärger att användas och det är också möjligt att anlägga en trädridå runt delar som syns från t.ex. vägen. Fastigheten ligger i ett område präglat av jordbruk med flera tusen hektar åkerareal, vilket är en klar fördel för avsättningen av producerad biogödsel. Den direkta närheten till jordbruksmarken och djurhållare ger dessutom möjligheter som andra lägen inte kan ge, som ledningsbunden transport för delar av materialen och bevattning av vallgröda eller energiskog med avskilt vatten från biogödselseparation. Ytan har idag inga särskilda naturvärden, men en nackdel är att jordbruksmark tas i anspråk. Den nackdelen får dock ses som liten i jämförelse med den stora nytta som biogasanläggningen kommer att ha för lantbruket i området. Inga kända fornlämningar finns i närheten. Andra nackdelar med fastigheten är att den saknar teknisk infrastruktur som elanslutning, vilket kan medföra högre anläggningskostnader. Markens bärighet är ännu inte undersökt och kan befaras vara mindre god. Sammantaget bedöms Kjula-Blacksta som det fördelaktigaste alternativet, utifrån de aspekter som långsiktigt har störst betydelse vid driften av anläggningen. De nackdelar som finns är av en mer praktisk natur som går att hantera även om de initialt kan medföra kostnader. Ett alternativ till lokaliseringen på Kjula-Blacksta 1:1>2 skulle kunna vara alldeles söder om landsvägen, dvs bara ca 150 m från tänkt lokalisering, se karta nedan. En sådan lokalisering är dock komplicerad fastighetsrättsligt, eftersom den kräver överenskommelse med tre olika fastighetsägare och omreglering till en ny fastighet inom dessa tre fastigheter, vilket kan ses i kartan nedan. 7

Strängnäs Biogas AB Figur 4 Alternativ lokalisering intill Kjula-Blacksta 1:1. Gula linjer markerar fastighetsgränser. 3.2 Stora Nyby Ett möjlig alternativ lokalisering finns intill väg 53 söder om Eskilstuna, i närheten av Stora Nyby på fastigheten Våmtorp 1:7. Alternativet ger något längre transportavstånd för råvarorna och har något mindre omkringliggande spridningsarealer för biogödseln jämfört med huvudalternativet. Stora Nyby har dock valts bort i huvudsak med anledning av intilliggande fornminnen, vilket ställer krav på arkeologisk utredning. Kostnaden och tidsåtgången för denna utredning samt osäkerheten om eventuella framtida kostnader och tid för arkeologiska åtgärder gör att alternativet inte är möjligt sett till projektets tidplan. Figur 5 Alternativet Stora Nyby, på fastigheten Våmtorp 1:7. 8

3.3 Eskilstuna Logistikpark Alternativet i Eskilstuna Logistikpark (ELP) har fördelar av att all teknisk infrastruktur i form av VA, fjärrvärme etc. finns tillgängligt och att området är detaljplanelagt för industri, vilket gör att många av förutsättningarna för etablering redan är utredda. Markens bärighet ser också ut att vara god. Alternativet i ELP har dock valts bort till förmån för huvudalternativet eftersom en lokalisering i ELP ger färre möjligheter till alternativ transport av råvaror och biogödsel (t.ex. pumpning). Området är också mer känsligt för lukt, då andra verksamheter kommer att ligga nära området för biogasanläggningen. Figur 6 Möjlig lokalisering i Eskilstuna Logistikpark. 9

3.4 Lokaliseringsalternativen i sammanfattning I tabellen nedan visas de tre lokaliseringsalternativ som har utvärderats med avseende på olika kriterier. Kriterium Kjula-Blacksta Stora Nyby ELP Transportkostnader Lägst transportkostnader och störst möjligheter till alternativ hantering. Något högre transportkostnader än Kjula-Blacksta. Markbärighet Förmodat mindre bra Medel (förmodat) Bra Tillgång till VA Nej Nej Ja Tillgång till Nej Nej Ja fjärrvärme Fornlämningar Nej Ja (intill) Nej Risk för störningar av omvärlden Låg, industri/kontor finns i närheten (ca 250 m) Liten, >500 m till närmaste boende, >300 m till närmaste verksamhet Låga transportkostnader men färre möjligheter till alternativ transport. Liten påverkan på natur och boende, men andra verksamheter finns intill 4 Verksamhetsbeskrivning I avsnitten nedan ges en övergripande beskrivning av verksamhetens omfattning och av anläggningens utformning. 4.1 Verksamhetens omfattning och tillståndsplikt Strängnäs Biogas AB planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken för rötning av högst 100 000 ton gödsel och andra restprodukter. Enligt bilagan till Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd klassas sådan verksamhet som anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton, men inte större än 100 000 ton, per kalenderår. Dessutom söks tillstånd för en produktion av biogas motsvarande ovan nämnda volymer för rötning av gödsel och annat organiskt substrat. Uppskattningsvis innebär det ca 7 miljoner Nm 3 eller 70 GWh uppgraderad biogas (metan), vilket motsvarar klassning enligt kod 40.10, anläggning för framställning av mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Mängden biogas som kan produceras ur en given mängd material är dock starkt avhängigt av materialets egenskaper (framför allt kolinnehåll). Enligt Förordningen om MKB (1998:905) 3 punkt 1 skall verksamheter som omfattas av dessa verksamhetsbeskrivningar alltid antas medföra betydande 10

miljöpåverkan. Därmed krävs att en miljökonsekvensbeskrivning bifogas tillståndsansökan. Avfallet som ska rötas kommer att utgöras av gödsel, matavfall, andra rester från lantbruket och ev vallgröda inom en radie av ca 30 km från anläggningen. Transporterna kommer huvudsakligen att ske med lastbil, men lokaliseringen ger också möjlighet till ledningsbunden transport, vilket kommer att undersökas. För att minska kostnaderna för hantering av biogödsel kan även en förädling av biogödseln till näringskoncentrat bli aktuell. För att en sådan förädling ska ha någon nytta behöver det avskilda vattnet antingen släppas till recipient (efter långt gången rening) eller användas för bevattning av näraliggande åkrar eller energiskog. Översiktligt så ser användning som bevattning ut som en realistisk och fördelaktig möjlighet. Uppgradering av biogasen till fordonsgas genom avskiljning av koldioxid kan ske med flera olika metoder. Målsättningen i projektet är dessutom att kyla ned gasen för produktion av flytande biogas, s.k. Liquefied Biogas (LBG eller bio-lng). De olika metoderna för uppgradering av biogas bedöms någorlunda likvärdiga ur miljömässig synpunkt. Den biogödsel som produceras lämnas dels i retur till de lantbrukare som lämnat gödsel som råvara, medan överskjutande volymer säljs till växtodlare i närområdet. Biogödseln innehåller en större mängd växttillgängligt kväve jämfört med orötad gödsel och detta gör att kväveläckaget minskar och därmed också risken för övergödning. Biogödseln luktar också avsevärt mindre än orötad stallgödsel. Vid separering av biogödsel (se nedan) fås olika gödselprodukter (fast och flytande). Uppdelningen i olika gödselprodukter gör också att det blir lättare att dosera rätt mängd näring vid gödsling av åkrarna. För logistiken rörande transporter från och till berörda lantbruk ingår en översyn av gödselbrunnarna ute på lantbruken i projektet. På några ställen kan nya gödselbrunnar behövas. För detta krävs en anmälan till kommunen. Anmälan görs av den enskilda lantbrukaren och denna fråga kommer därför inte tas upp vidare i tillståndsansökan. Däremot kommer biogödsellager för slutlagring av den rötade produkten tillhörande biogasanläggningen att innefattas av ansökan. 4.2 Seveso Tillstånd kommer att sökas för att lagra en mängd metangas (i flytande form) som gör att verksamheten omfattas av bestämmelserna i Sevesolagstiftningen. Därutöver kommer svavelsyra och järnklorid att förvaras på anläggningen, vilka också tas med i riskbedömningen. Om gasen inte uppgraderas till LBG, utan endast hanteras i gasform, kommer nivån för Seveso inte att nås. Vi är särskilt intresserade av att få ta del av den kunskap som verksamhetsutövare, närboende etc. har avseende vilka faktorer i omgivningen som skulle kunna påverka säkerheten vid verksamheten. 11

4.3 Anläggningens utformning Biogasanläggningen kommer att bestå av följande komponenter: Lagringsbehållare för flytande organiska substrat Mottagningsficka för fastgödsel Lagringsyta för vall eller annan energigröda Ev. lagringsbehållare för processhjälpmedel Pumpar och teknisk utrustning Två till tre rötkammare/sekundära rötkammare En till tre stycken baljor à 30 m 3 för inmatning av fastgödsel och vall Byggnad eller container innehållande gaspanna alternativt flis- eller pelletspanna för produktion av processvärme. Värmeväxlare Hygieniseringsutrustning bestående av max fyra behållare Utrustning för produktion av näringskoncentrat (troligtvis) Lagringsbrunn(ar) för våt biogödselfraktion Lagringsficka för torr biogödselfraktion, ca 100 m 3 Uppgraderingsutrustning för biogas alt. produktion av flytande biogas Lager för flytande gas alternativt kompressor och plats för uppställning och tankning av växelflak, 3 6 platser Tvättutrustning för fordon Byggnad för lastning och lossning av material, teknisk utrustning, lab, driftoch personalutrymmen etc Total mängd biogas som kommer att produceras beräknas bli 4 6 miljoner Nm 3 uppgraderad biogas, från en total mängd råvaror om 80 000 100 000 ton/år. Endast råvaror som är tillåtna enligt EU-regler för ekologisk odling kommer att användas. Potentiellt smittspridande substrat kommer att hygieniseras genom upphettning till 70 C i minst en timme. Detta kommer att ske i tre parallellkopplade tankar med värmeväxling med hetvatten eller med ånga. Alternativt kan någon annan metod som lever upp till kraven på avdödning enligt ABP-lagstiftningen komma att användas (t.ex. 52 C under 10 timmar). Från hygieniseringen pumpas substratet vidare till en eller två rötkammare med totalomblandning, där det uppehåller sig under 30 45 dagar. Efter huvudrötkammaren/-kamrarna kommer troligen en sekundär rötkammare att användas, s.k. tvåstegsrötning. Hygieniseringen kan också utföras efter rötningen. För att minimera energiåtgången så kommer in- och utgående material att värmeväxlas mot varandra. De substrat som behöver hygieniseras avgörs i samråd med jordbruksverket. I rötkammaren hålls en temperatur på ca 37 C (mesofil process) och det är här det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden och biogas bildas. Ett alternativ är rötning vid ca 55 C (termofil process). Faciliteter för tvättning av fordon kommer att anläggas i byggnaden. För att minimera metanavgången från rötresten så kommer antingen rötresten att kylas vid utpumpning från rötkammaren eller så kommer rötrestlagret att dimensioneras för en volym som rymmer minst 8 dagars produktion så att rötresten 12

hinner svalna i lagret. Rötrestlagret kommer att vara täckt och metan från rötresten att samlas upp. Målsättningen i projektet är att separera biogödseln (rötresten) för att minska mängden vatten som behöver transporteras, lagras och spridas. Vid en sådan separation/förädling kan vatten också återföras för att späda inkommande substrat. Flera metoder är tänkbara för en sådan separation, t.ex. filtrering + omvänd osmos eller indunstning. För överskjutande vatten finns två alternativ, eller möjligen en kombination mellan de två: antingen så används det avskilda vattnet för bevattning av näraliggande åkrar eller energiskog (befintlig energiskog om 10 ha finns idag som granne till fastigheten). I det fallet lämnas en lagom halt av näring i vattnet, för att samtidigt tillgodose grödans behov av näring. Eller så släpps vattnet till recipient (dike), vilket kräver en mycket långtgående rening. Om vattnet ska användas för bevattning behöver ett lager/damm för vattnet byggas för att klara lagringsbehovet under vinterhalvåret. Alternativt så används de båda metoderna i kombination, där vattnet släpps till recipient under vinterhalvåret och används för bevattning under växtsäsongen. Ett alternativ till separeraring av biogödseln är att biogödseln hanteras obehandlad, vilket är det normala sättet att hantera biogödsel från biogasanläggningar idag. Separering av biogödseln ska därför ses som en möjlighet, men inte ett krav. Figur 7 Massflöden genom biogasanläggningen vid användning av biogödselförädling. Biogasen uppgraderas till fordonsgaskvalitet i en separat del av anläggningen. Ett flertal tekniker finns för uppgradering till komprimerad fordonsgas, vilka har liknande prestanda och kostnadsbild. Sådana tekniker är t.ex. vattenskrubber, membranfilter, Pressure Swing Adsorption (PSA), absorption i aminlösning eller Selexol, etc. Målsättningen i projektet är dock att producera flytande biogas, med en teknik som både skiljer av koldioxid och kondenserar metangasen i samma process. Från en sådan process fås både flytande koldioxid och flytande metan. Kondensering till flytande metan kan också göras genom nedkylning efter en konventionell uppgradering med någon av de tekniker som nämnts ovan. Efter uppgraderingen förvaras gasen i gaslager (tank för flytande gas eller gastankar för komprimerad gas), innan den transporteras bort till gaskunder. 13

5 Anläggningens miljöpåverkan I avsnitten nedan beskrivs miljöpåverkan från anläggningen. 5.1 Miljökvalitetsnormer, MKN Anläggningen riskerar inte att påverka några miljökvalitetsnormer. 5.2 Utsläpp till luft Råbiogasen består av ca 60 % metan, ca 40 % koldioxid och små mängder andra ämnen, t.ex. svavelväte. Vid uppgraderingen av biogasen så separeras koldioxiden från metanet. Beroende på process så fås koldioxiden i flytande form eller så släpps den som gas till luften. Eftersom koldioxiden kommer från förnybara råvaror är den klimatneutral eftersom lika stora mängder har bundits till foder eller mat genom fotosyntesen. Vid produktion av flytande koldioxid kan denna säljas för användning för t.ex. växthusodling, mobil kyla, industriella processer, blästring etc. Vissa förluster sker även av metan, men denna andel är liten i sammanhanget. Jämfört med alternativet utan rötning så minskar metanutsläppen, eftersom utsläppen av metan från gödselhantering minskar då gödseln transporteras så färsk som möjligt till biogasanläggningen. Maximala metanförluster vid anläggningen kommer att hållas under 2 % av metaninnehållet i den producerade biogasen. Producerad gas som inte kan nyttiggöras, kommer att facklas. Om biobränslepanna används för uppvärmningsbehovet så tillkommer avgaser från pannan. Se vidare under rubriken 5.6 Energi. 5.3 Utsläpp till mark och vatten Anläggningen kommer att utformas så att eventuellt spill eller läckage ska hållas inom anläggningens område. Om biogödseln förädlas till näringskoncentrat genom avskiljning av vatten finns två alternativ för det avskilda vattnet: antingen så används det för bevattning eller så släpps det till recipient. Vid användning för bevattning kommer näringshalten hållas vid en nivå som doseras efter grödans behov, för kväve ca 100 200 mg/l. Vid utsläpp till recipient kommer vattnet att renas till låga halter. Med omvänd osmos kan, enligt en tillverkare, följande halter hållas: 14 - Kväve: <3 mg/l - Fosfor: <0,5 mg/l - Kalium: <3 mg/l Recipient, vid utsläpp till intilliggande dike, är Mälaren via Sörfjärden och Barvalappen. Nivåerna angivna ovan är dock krävande att nå, och systemet får optimeras utifrån mer noggranna beräkningar. Innan/om tillstånd söks för utsläpp av vatten till recipient kommer en analys att göras gällande påverkan på vattenmiljön. Översiktligt kommer påverkan, åtminstone vad gäller Sörfjärden, att vara försumbar för de mängder som kan komma ifråga, så länge halterna ligger på samma nivåer som gäller för kommunalt avloppsvatten eller lägre. En möjlighet kan ev. vara att leda

vattnet förbi Barvalappen, om det skulle visa sig fördelaktigt jämfört med andra alternativ. Mest sannolikt är dock att vattnet kommer att användas för bevattning. Vid konventionell hantering transporteras allt material från anläggningen med lastbil, eller möjligen delvis genom pumpning. Övrigt avloppsvatten vid anläggningen utgörs av grå- och svartvatten från ett fåtal personer som arbetar på anläggningen. Detta avloppsvatten tas om hand genom anläggande av en lokal avloppslösning, eftersom avståndet till kommunalt avlopp är för långt. 5.4 Transporter Så långt det är möjligt kommer fulla returtransporter att eftersträvas, genom att samma lastbil både lämnar och hämtar gödsel. Vid maximalt utnyttjande av sökt tillstånd om 100 000 ton/år så kommer ca 13 transporter per arbetsdag att behövas för intransport av material. Det ska dock noteras att matavfallet, som utgör ca en tredjedel av råvaran, idag transporteras betydligt längre än till den aktuella lokaliseringen. För den här delen ger anläggningen således en betydande minskning av antalet transportkilometer. Uttransport av biogödsel tillkommer, med antal som beror på hur mycket som kan gå som returtransport och beroende av om biogödselförädling tillämpas eller inte. De gödselmängder som finns inom pumpavstånd är knappt 10 000 ton/år av flytgödsel från svin. Den energi i form av diesel som krävs för transporterna till och från anläggningen motsvarar ca 1 % av energiinnehållet i den biogas som beräknas produceras i anläggningen. 5.5 Buller och lukt Vid normal drift sker inga utsläpp av luktande luft från den planerade typen av biogasanläggning, eftersom alla material hanteras i slutna system och lastning och lossning av material sker inomhus. Det kommer att finnas ett ventilationssystem där luften behandlas, troligen med någon form av filter. På så sätt fås en god kontroll av luftflödena och de ämnen som luktar tas bort innan luften släpps ut. Luktproblem kan dock uppstå vid driftproblem eller vid incidenter som ger luktutsläpp utanför anläggningen. Riskerna för störningar av omvärlden pga. lukt bedöms dock som små, eftersom avståndet till boende och andra verksamheter är långt. Till närmaste bostadshus är det över 500 m och till närmaste verksamhet över 300 m. 5.6 Energi Uppvärmningen av anläggningen beror av övriga teknikval inom anläggningen. Om produktion av flytande biogas görs, vilket är huvudinriktningen, så kommer uppvärmningsbehovet i stort sett att kunna tillgodoses genom spillvärme från kondenseringen av gas. Andra alternativa uppvärmningssätt är pellets, flis eller värmepump. Sannolikt kommer inte uppvärmning att ske med biogas, då biogasen både ekonomiskt och 15

miljömässigt gör större nytta då den används som fordonsbränsle. In- och utgående material kommer att värmeväxlas för att minimera energiåtgången. El åtgår för pumpning, omrörning mm, samt till kondensering av gas vid produktion av LBG. Elförbrukningen för LBG-produktionen beräknas uppgå till ca 0,62 kwh el per m3 rå biogas, vilket utgör ca 10 % av energiinnehållet i gasen. Processen genererar samtidigt den värme som övriga anläggningen erfordrar. 5.7 Kemikalier Troligen kommer järnklorid att användas för att fälla ut svavel, så att halten av svavelväte blir låg i den producerade biogasen. Inom anläggningen kommer vanliga rengöringsmedel att användas. För tvätt av transportfordon kommer livsmedelsgodkända desinfektionsmedel att användas. ph-justerare i form av syra, troligen svavelsyra, kan behövas vid produktion av näringskoncentrat från biogödseln. Dessutom tillkommer vanliga kemikalier för underhåll, t.ex. smörjoljor, målarfärg mm. Kemikalier kommer att förvaras i låst utrymme under tak, med invallning. Järnklorid och svavelsyra kommer att förvaras i syrafasta tankar med invallning. 5.8 Avfall Vid mottagning av matavfall och/eller livsmedelsavfall kan en förbehandling behövas vilken sorterar bort förpackningar eller andra orenheter i materialet som rejekt. Rejekt kommer att transporteras från anläggningen om det blir aktuellt, troligtvis till förbränning. Det matavfall som planeras att användas kommer att vara förbehandlat. I övrigt så kommer inga större mängder av avfall att uppkomma från anläggningen. Det farliga avfall som kan förväntas är små mängder av spillolja, lysrör, färgrester och annat avfall som uppstår vid normalt underhåll. Avfall kommer att lämnas till godkänd transportör och mottagare. Farligt avfall kommer att förvaras låst och invallat. 16