Malmö stads välfärdsredovisning 09



Relevanta dokument
Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Malmö stads välfärdsredovisning 2011

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Länsgemensam folkhälsopolicy

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Malmö stads välfärdsredovisning 07

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

En god hälsa på lika villkor

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige


REDOVISNING. Stadskontoret. Malmö stads. välfärdsredovisning 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)


FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

Folkhälsoplan Essunga kommun

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Strategiskt folkhälsoprogram

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Delaktighet och inflytande i samhället


Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer


Delaktighet och inflytande i samhället

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

1 (10) Folkhälsoplan

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik


Välfärdsbokslut 2015

Folkhälsa Fakta i korthet

Hälsoplan för Årjängs kommun







För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist




Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen





Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015









Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015













Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015





Transkript:

9

Förord För åttonde året i rad kan vi nu presentera en för Malmö stad. För att följa utvecklingen av malmöbornas välfärd och hälsa behöver vi olika former av underlag, en är ett exempel. års är extra fyllig eftersom det har varit möjligt att uppdatera flera av indikatorerna detta inte minst tack vare två nyligen genomförda undersökningar: Region Skånes undersökning Hälsoförhållanden i Skåne 28 och Malmöelevers levnadsvanor. Vi kan konstatera att flera områden har utvecklats i positiv riktning men vi ser också att det fortfarande finns förbättringsområden. Det gäller således att se och ta lärdom av både den positiva och den negativa utvecklingen. Det är en angelägen uppgift att förbättra hälsoläget och utjämna skillnaderna i hälsa. Ambitionen är att folkhälsoarbetet skall integreras i vardagsarbetet genom att olika verksamheter samarbetar för att skapa stödjande miljöer för såväl barn som för vuxna. Grundförutsättningarna för en god välfärd är arbete, utbildning och ett bra boende. Stora delar av den offentliga sektorns arbete syftar till att skapa välfärd. Det krävs att alla samverkar så att alla malmöbor får goda levnadsförhållanden. Det är också något som betonas i kommunens budget för 21 Ett framgångsrikt folkhälsoarbete är ett av de viktigaste verktygen för att motverka skillnader och skapa mer hållbara ekonomiska, ekologiska och sociala levnadsvillkor Föreliggande kan finnas med som ett underlag vid planering och beslutsfattande gällande insatser för att förbättra malmöbornas hälsa, samt för att öka välfärden i Malmö. I denna sammanfattande version av Malmö stads lyfter vi fram de uppgifter som kan anses mest angelägna att belysa och kommentera. Hela en, tillsammans med tidigare års ar, finns att tillgå på Malmö stads hemsida: www.malmo.se/folkhalsa Eva Renhammar Stadskontoret, Malmö stad 3

Välfärdsredovisningen för Malmö stad har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med avdelningen för samhällsplanering och stadsbyggnadskontoret. Ett stort tack riktas till alla som bidragit med underlag. Välfärdsredovisningen godkändes av kommunfullmäktige den 26 februari. 4

Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 5 Sammanfattning... 7 Välfärdsindex... 15 Nyckeltal/indikatorer... 16 Folkhälsan i Sverige... 18 Välfärdsredovisningen en del av folkhälsoarbetet... 19 Hälsa... 19 Välfärd... 19 Hållbar utveckling... 2 Den nationella folkhälsopolitiken... 2 Hälsans bestämningsfaktorer... 21 Regionalt folkhälsoarbete... 22 Vägen mot folkhälsomålet... 23 Folkhälsorapportering i Malmö... 24 Former för en... 24 Statistiskt observandum... 25 Bakgrundsfakta om Malmö... 26 Invånare i Malmö... 27 Medellivslängd... 29 Ekonomiskt utsatta barn... 3 Malmös befolkning i andel/åldersgrupp... 31 Bostäder i Malmö... 33 Målområde 1. Delaktighet och inflytande... 34 Valdeltagande... 34 Lågt socialt deltagande... 35 Möjlighet att påverka... 37 Målområde 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar... 39 Utbildningsnivå... 39 Förvärvsfrekvens... 41 5

Inkomst... 43 Ekonomiskt bistånd... 44 Ekonomisk stress... 45 Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor... 47 Behörighet till gymnasiet... 47 Kvalitén inom förskolan... 49 Trångboddhet... 52 Målområde 4. Hälsa i arbetslivet... 54 Anspänd arbetssituation... 54 Ohälsodagar... 56 Målområde 5. Miljöer och produkter... 59 Otrygghet... 59 Målområde 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 61 Tandhälsa... 61 Målområde 7. Skydd mot smittspridning... 64 Vaccination... 64 Målområde 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa... 66 Tonårsaborter... 66 Klamydia... 67 Upplevelser av sex- och samlevnadsundervisning i skolan... 69 Målområde 9. Fysisk aktivitet... 72 Fysisk aktivitet på fritiden... 72 Målområde 1. Matvanor och livsmedel... 75 Övervikt vuxna... 75 Övervikt barn... 77 Frukt och grönsaker... 78 Målområde 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel... 8 Dagligrökare... 8 Riskkonsumenter av alkohol... 83 Ungdomar som inte dricker starkalkohol... 85 Användning av hasch/marijuana (vuxna)... 86 Användning av hasch/marijuana (elever i skolår 9)... 88 Referenser... 89 6

Sammanfattning Välfärdsredovisningen för Malmö stad tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. I den aktuella redovisningen beskrivs indikatorerna med aktuell statistik som har inkommit sedan fjolåret. Denna statistik berör målområdena delaktighet och inflytande, ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, miljöer och produkter, skydd mot smittspridning, sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsstil samt tobak, alkohol, dopning, narkotika och spel. Varje målområde beskrivs genom en eller flera indikatorer som valts med utgångspunkt från Statens folkhälsoinstituts rekommendationer (Statens Folkhälsoinstitut, 25). Enstaka indikatorer kan givetvis inte ge en total bild av området men antyder utvecklingstendensen. De första sex målområdena är strukturella och har en avgörande effekt på hälsa även om vi inte direkt förknippar dem med hälsoeffekter. Detta gäller till exempel för inkomst, utbildningsnivå, komplett avgångsbetyg i skolan och känsla av deltagande i samhället. De sista fem målområdena innefattar olika livsstilsindikatorer till exempel alkoholkonsumtion, rökning och ett stillasittande liv som alla har en direkt effekt på hälsan. Några av indikatorerna i årets redovisning visar på tydliga förbättringar avseende befolkningens hälsa och levnadsvillkor. För andra indikatorer är det fråga om mindre och långsamt växande förbättringar, men som sett över tid är stabila och pekar i en positiv riktning. Alla områden följer dock inte den positiva trenden och i vissa fall har situationen försämrats. Problemet med ett Malmö präglat av stora skillnader mellan grupper i befolkningen kvarstår. Viktiga bakgrundsfaktorer i detta sammanhang är till exempel kön, ålder utbildningsnivå, etnicitet och inkomst. 7

Målområde 1. Delaktighet och inflytande Valdeltagandet i EU-valet har ökat markant i samtliga stadsdelar sedan förra valet 24. Dock är det stora skillnader mellan stadsdelarna och inom vissa stadsdelar finns det valdistrikt med ett mycket lågt valdeltagande. 4 procent av malmöborna uppger ett lågt socialt deltagande. I flertalet stadsdelar i Malmö har dock andelen med lågt socialt deltagande minskat sedan år 24. Socialt deltagande är liksom tillit en av de hälsorelaterade faktorer som uppvisar de största socioekonomiska skillnaderna i hela undersökningen Hälsoförhållanden i Skåne. Förtidspensionärer, både kvinnor och män, är den grupp som har lägst socialt deltagande. Andelen elever i skolår 9 som anser sig ha möjlighet att påverka dem som bestämmer i kommunen skiftar mycket mellan stadsdelarna och i viss mån också mellan könen. I Kirseberg, Oxie och Södra Innerstaden anser fler flickor än pojkar att de har större möjlighet att påverka beslutsfattare. I övriga stadsdelar är det pojkarna som bedömer sitt inflytande större än vad flickorna gör. Både pojkar och flickor i Rosengård anser sig ha betydligt större möjlighet att påverka beslutsfattare än genomsnittet av motsvarande ungdomar i Malmö. Målområde 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Andelen personer med eftergymnasial utbildning har sedan 27 ökat med en procentenhet per år. Detta gäller för båda könen vare sig personen är född i Sverige eller utomlands. År är, för första gången sedan 22, andelen personer med eftergymnasial utbildning större än gruppen med bara gymnasieutbildning. Det finns dock en stor skillnad mellan stadsdelarna när det gäller andelen med eftergymnasial utbildning. Framförallt gäller detta för kvinnor. Förvärvsfrekvensen har ökat något totalt i Malmö under 2-talet men är fortfarande lägre i både ökningstakt och nivå än riket i sin helhet. Den tydliga skillnaden mellan svensk- och utlandsfödda kvarstår, och svenskfödda förvärvsarbetar i högre grad än utlandsfödda. I några stadsdelar påverkas statistiken av den stora inflytt- 8

ningen av danskar. Flera av dem fortsätter sitt arbete i Danmark vilket gör att förvärvsfrekvensen bland utlandsfödda tycks minska i dessa stadsdelar. Andelen hushåll med låg inkomst har ökat under hela 2-talet men ett visst trendbrott neråt märktes generellt i Malmö mellan 27 och 28. Andelen hushåll med barn som behövt ekonomiskt bistånd har under samma tid legat still men minskat under. Däremot har andelen hushåll med barn som känner ekonomisk stress ökat mellan 26 och 28. Målområde 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Andelen elever som har behörighet till gymnasiets nationella program har ökat något totalt i Malmö sedan fjolåret. Däremot är det mycket stor skillnad mellan stadsdelarna. Det som komplicerar bilden är att cirka 15 procent av samtliga barn går i friskolor vars statistik inte ingår i totalstatistiken och cirka 1 procent går i en skola utanför sin egen stadsdel vilket såväl kan höja som sänka snittet för den aktuella skolan. Om barnen som går i så kallade förberedelseklasser exkluderas ur statistiken ökar behörigheten totalt med ett par procentenheter. Andelen högskoleutbildad personal på förskolor i såväl kommunal som privat regi har ökat under de senaste åren. Det är nästan tre gånger så stor bemanning av högskoleutbildad personal i den stadsdel som har hög utbildningsgrad i jämförelse med den stadsdel som har låg andel högskoleutbildad personal. Andelen trångbodda barn har legat relativt stabilt sedan år 23 och är ungefär kvar på samma nivå som vid föregående mätning. Däremot är det en mycket stor skillnad mellan stadsdelarna. Trångboddhet för barn är nästan obefintlig i Limhamn- Bunkeflo medan ungefär vart tredje Rosengårdsbarn bor trångt. Målområde 4. Hälsa i arbetslivet Anspänd arbetssituation definieras som en situation med höga psykologiska krav men med lågt beslutsutrymme. Andelen personer med anspänd arbetssituation har minskat under 2-talet. Kvinnor har en betydligt mer anspänd arbetssituation än 9

män. Minskningen sedan mättillfället 24, som gäller båda könen, är också betydligt större för män. Även här är skillnaden stor mellan boende inom olika stadsdelar. Svarande i Rosengård anger ungefär 2,5 gånger mer anspänd arbetssituation än boende i Västra Innerstaden. Ohälsotalet är ett mått på antalet utbetalda heldagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning och arbetsskadesjukpenning, från försäkringskassan. Antalet ohälsodagar, både bland kvinnor och bland män i åldern 2 64 år, har minskat i Malmö mellan 22 28. Det skiljer mycket mellan stadsdelarna till exempel har Rosengård i genomsnitt dubbelt så högt ohälsotal som Limhamn-Bunkeflo. Målområde 5. Miljöer och produkter Andelen Malmöbor som känner sig otrygga under kvällstid i området där de bor har minskat under de senaste åren. Det är däremot en stor skillnad mellan könen även om otryggheten minskat i båda grupperna. Andelen kvinnor som känner sig otrygga kvällstid i sitt område är dubbelt så stor som andelen män. Målområde 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Bland tolvåringar har tandhälsan förbättrats sedan 25. Även bland nittonåriga kvinnor har tandhälsan förbättrats, men för män i samma ålder ses en klar försämring mellan de två senaste åren. Tandhälsan i Malmö är på samma nivå som i regionen förutom bland nittonåriga män där Malmö har en sämre situation. Målområde 7. Skydd mot smittspridning Vaccinationstäckningen bland barn vid 1,5 års ålder i Malmö är på samma nivå som i regionen och riket sett till samtliga vaccinationer som ges. Undantaget i Malmö är Rosengård och Södra Innerstaden som har en klart lägre vaccinationstäckning för mässling, påssjuka och röda hund. Målområde 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Sedan slutet av 199-talet har antalet tonårsaborter ökat i hela landet. Storstads- 1

områdena Stockholm, Göteborg och Malmö har, under 2-talet, upplevt en svag ökning i aborttal i tonårsgruppen och ligger kvar på sin traditionellt högre nivå än i landet i övrigt. Antalet aborter har dock ökat mer i riket i sin helhet än i jämförelse med de tre storstadsområdena. Andelen elever som anser att sex- och samlevnadsundervisningen är bra eller mycket bra ökat i alla stadsdelar sedan 23 och mycket tydligt sedan mätningen 26. Enda stadsdelen där nöjdheten minskat är Södra Innerstaden. Totalt är det cirka 14 procent som svarat att de anser att undervisningen varit dålig eller mycket dålig. Cirka 1 procent uppger att de inte fått någon undervisning över huvud taget. Den sexuellt överförbara sjukdomen klamydia har ökat under hela 2-talet både i Malmö och nationellt. Från och med 27 ses dock en nedgång i sjukdomen både i Malmö och i landet i övrigt. Det är framförallt bland män och kvinnor i 2 24 års åldern men också hos tonårsflickor, som infektionen ökat snabbast. Målområde 9. Fysisk aktivitet Den fysiska aktivitetens betydelse för folkhälsan har fått ökad uppmärksamhet i den nationella folkhälsopolitiken. Pojkar i skolår 6 tränar i genomsnitt mer än flickor. Mellan 23 och har andelen som tränar regelbundet ökat bland båda könen. Det finns dock stora skillnader mellan stadsdelarna. Största skillnaden är mellan flickor i skolår 6 i Limhamn-Bunkeflo och motsvarande flickor i Rosengård. I den vuxna befolkningen har andelen som uppger låg fysisk aktivitet minskat oavsett kön sedan 2. Det är fler män än kvinnor som uppger låg fysisk aktivitet. Målområde 1. Matvanor och livsmedel Andelen överviktiga kvinnor och män i Malmö har fortsatt att öka. Det är drygt hälften av alla män och drygt en tredjedel av kvinnorna i Malmö som är överviktiga eller feta. Avseende andel av den vuxna befolkningen som äter rekommenderat dagligt intag 11

av frukt och grönsaker syns en marginell förbättring bland män. Kvinnor äter betydligt mer frukt och grönsaker än män och det gäller för samtliga stadsdelar. Andelen barn med övervikt och fetma i skolår 4 har varierat under åren, men ligger kvar på ungefär samma nivå som ursprungsåret 23 24. Mellan 27 28 och 28 har övervikt och fetma ökat bland flickor. Bland pojkar minskar andelen med övervikt, medan andelen med fetma ökar. I skolår 6 dricker sju av tio saft eller läsk mer än en gång per vecka och pojkar i större utsträckning än flickor. Jämfört med skolår 6 är det större andel bland elever i skolår 9 som dricker saft eller läsk mer än en gång per vecka. Både nationellt och i Malmö har gruppen som konsumerar för lite frukt och grönt minskat något, dock är det stor skillnad mellan könen. Andelen män som är lågkonsumenter är dubbelt så stor som andelen kvinnor. Målområde 11. Tobak, alkohol, doping, narkotika och spel Andelen dagligrökare har minskat i Malmö sedan 2. Den största minskningen står kvinnorna för. Fosie och Rosengård är de stadsdelar som ligger högst för båda könen och för männen har andelen dagligrökare ökat i Fosie. Den snabba ökningen av alkoholkonsumtionen i början av 2-talet har mattats av. Riskkonsumtion är av tradition vanligare hos män. Men medan männen ligger stilla på en hög konsumtionsnivå har däremot riskkonsumtionen ökat bland kvinnor under 2-talet. Riskkonsumtion är vanligare i yngre åldersgrupper. Andelen ungdomar som uppger att de dricker starkalkohol (starköl, starksprit, vin och alkoläsk) har minskat generellt i Malmö bland båda könen under 2-talet. Bland pojkar i skolår 9 är andelen som dricker starkalkohol störst i Västra Innerstaden, Oxie, Kirseberg och Limhamn-Bunkeflo och minst i Södra Innerstaden och Rosengård. Bland flickor i årskurs 9 som dricker starkalkohol är andelen störst i Kirseberg och Limhamn-Bunkeflo och minst i Rosengård. 12

Andelen personer, 18 8 år, som provat hasch eller marijuana har ökat bland båda könen under 2-talet. Det är en stor skillnad mellan stadsdelarna till exempel i Södra Innerstaden där andelen som provat hasch eller marijuana någon gång är cirka tre till fyra gånger större än i Rosengård och i Oxie. När det gäller ungdomar i skolår 9 har både pojkar som provat och som använder hasch eller marijuana ökat under 2-talet. Bland motsvarande grupp flickor har andelen som provat någon gång minskat. 13

14 Malmö stads

Välfärdsindex För att ge en bild av välfärden i Malmö, nedbrutet i Malmös tio stadsdelar, har ett välfärdsindex sammanställts av 4 nyckeltal/indikatorer. För varje nyckeltal rangordnas stadsdelarna efter resultat på en skala mellan ett och tio där till exempel högst förvärvsfrekvens ger tio och lägst förvärvsfrekvens ger ett. Alla rangvärdena summeras för varje stadsdel och divideras med antalet nyckeltal. Detta ger stadsdelen ett medelvärde. Stadsdelar Indexvärde Rang Indexvärde Rang Indexvärde Rang 27 27 28 28 Limhamn-Bunkeflo 7,6 2 7,9 1 7,6 1 Västra Innerstaden 7,8 1 7,4 2 7,3 2 Husie 7,1 3 7,2 3 7,1 3 Oxie 6,1 4 6,2 4 6,1 4 Hyllie 4,8 6 5, 6 5,8 5 Centrum 5,6 5 5,9 5 5,7 6 Kirseberg 4,5 7 4,8 7 4,7 7 Södra Innerstaden 4,1 8 4,1 8 4, 8 Fosie 3,7 9 3,4 9 3,4 9 Rosengård 3,6 1 3,1 1 3,2 1 I välfärdsindex för går att utläsa att Limhamn-Bunkeflo fortfarande ligger på första plats men med ett lägre värde än föregående år. Lägre värden än 28 har även Västra Innerstaden, Husie, Oxie, Centrum, Kirseberg och Södra Innerstaden. Däremot har indexvärdet ökat för Hyllie och för Rosengård. Fosie har samma värde som 28. 15

Nyckeltal/indikatorer Valdeltagande Socialt deltagande Föreningsdeltagande Utbildningsnivå Förvärvsfrekvens Inkomst Ekonomiskt bistånd Ekonomisk stress Emotionellt stöd Trångboddhet. Vuxna Hemlöshet. Vuxna Behörighet till gymnasieskolan Nationella prov i skolår 5 Skoltrivsel Skolk Kvalitén inom förskolan Trångboddhet. Barn Ohälsotal. Ohälsodagar Ohälsotal. Förtidspensionärer Anspänd arbetssituation Olycksfall Trygghet. Misshandel Trygghet. Inbrott Trygghet. Otrygghet Tandhälsa Vaccination Användning av preventivmedel Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Fysisk aktivitet på fritiden. Ungdomar Fysisk aktivitet på fritiden. Vuxna Övervikt. Vuxna Övervikt. Barn Rökning. Vuxna Rökning. Ungdomar Snusning Konsumtion av alkohol. Vuxna Konsumtion av alkohol. Ungdomar Missbruk/användning av narkotika. Vuxna Missbruk/användning av narkotika. Ungdomar Indexet baseras på de nyckeltal/indikatorer för vilka det finns statistik tillgänglig på stadsdelsnivå. Indexet baseras på de nyckeltal/indikatorer som fanns med vid föregående mätning 28 och är således jämförbara med årets resultat. De indikatorer som inte finns med i index är följande: Deltagande i EU valet, Ungdomars delaktighet, Förtroende för samhällsinstitutioner, Psykisk hälsa, Tillit, Konsumtion av frukt och grönt och Konsumtion saft och läsk. 16

Centrum Kirseberg Västra Innerstaden Södra Innerstaden Rosengård Husie Hyllie Fosie Limhamn-Bunkeflo Oxie I N D E X V Ä R D E M A L M Ö Stadsdelar över Malmösnittet 7,1 7,9 6,1 7, 5,5 6, Malmös medelvärde 5,5 Stadsdelar under Malmösnittet 4,1 5,4 3,1 4, 17

Folkhälsan i Sverige På nationell nivå sker uppföljning och utvärdering av folkhälsoarbetet huvudsakligen genom Socialstyrelsens folkhälsorapporter och den folkhälsopolitiska rapport som Statens folkhälsoinstitut tar fram vart fjärde år. Under hösten år presenterade Sveriges kommuner och landsting tillsammans med Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut för första gången Öppna jämförelser av folkhälsan. Rapporten visar att hälsan i Sverige är god, men inte jämlikt fördelad och det finns stora skillnader mellan grupper i befolkningen (SKL med flera ). Socialstyrelsens lägesrapport om folkhälsa för beskriver en hälsa som allmänt förbättrats under de senaste decennierna vilket bland annat visar sig i att medellivslängden i Sverige fortsätter att öka för båda könen. Fortfarande finns det dock stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Män har i allmänhet en överdödlighet i jämförelse med kvinnor. Framförallt gäller det skador (självmord och olycksfall sammantaget), hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Eftersom mäns dödlighet i dessa sjukdomar har minskat mer än hos kvinnor har skillnaden i medellivslängd minskat mellan könen. Det finns också skillnader inom könen. Ensamstående kvinnor med barn har mer besvär av värk, har nedsatt psykiskt välmående, röker mer och är mer våldsutsatta i hemmet än andra kvinnor. Unga människor (16 24 år) har under 2-talet fått en sämre psykisk hälsa. Detta gäller båda könen men framförallt gäller detta unga kvinnor där ångest, oro, depression och självmordsförsök är betydligt vanligare än i andra grupper och i jämförelse med unga män i samma ålder. Fortfarande finns stora socioekonomiska skillnader mellan grupper. Till exempel är hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, svår värk, död till följd av skada eller olycksfall och dåligt allmänt hälsotillstånd vanligare bland lågutbildade i jämförelse med personer med hög utbildning. Ojämlikheten slår också igenom i förväntad medellivslängd där skillnaderna, mellan grupper med olika utbildningsnivåer, ökat med tiden. Kvinnor har i allmänhet en förväntad längre medellivslängd än män. Idag har män med eftergymnasial utbildningen en förväntad medellivslängd som är längre än kvinnors med grundskoleutbildning (Socialstyrelsen, a). 18

Välfärdsredovisningen - en del av folkhälsoarbetet Hälsa Hälsa är enligt Förenta nationernas (FN) deklaration om mänskliga rättigheter från år 1945 en grundläggande mänsklig rättighet. Enligt definitionen från World Health Organization (WHO) från år 1946 är hälsa inte enbart frånvaro av sjukdom och handikapp utan också ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Folkhälsa handlar emellertid inte om individuella hälsotillstånd utan istället om det allmänna hälsotillståndet i en befolkning. Att förebygga hälsorisker och hälsoskillnader i befolkningen kan ses som en av samhällets viktigaste uppgifter. En god folkhälsa handlar dock inte enbart om en strävan efter en generellt hög nivå av hälsa i befolkningen utan även om en strävan efter en jämlik fördelning av hälsan. Grunden för att minska hälsoskillnader är social rättvisa (Marmot, 21). En god generell hälsa i befolkningen är dessutom en viktig förutsättning för ekonomisk och social tillväxt i ett land, och föreställningen om att: en bra ekonomi ger bra hälsa har successivt bytts ut mot tanken om att: en bra hälsa ger en bra ekonomi (Ågren, 25). Enligt en undersökning som gjorts utifrån regeringsuppdraget kring sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt, bör hälsa föras fram som en motor i regional ekonomisk utveckling (Andersson, 27). Hälsa kan bidra till ekonomisk tillväxt genom olika kanaler så som högre produktivitet, bättre tillgång till arbetskraft, förbättrade färdigheter och kunskap som en konsekvens av högre utbildning samt ökade besparingar som blir tillgängliga för investering i fysiskt och intellektuellt kapital (Suhrcke med flera, 25). Välfärd Hälsa är också en välfärdsfråga. I vår tid används begreppet välfärd på en rad skilda sätt. I den samhällsvetenskapliga forskningstraditionen som kommit att kallas välfärdsforskning är uppfattningen av välfärd som människors levnadsförhållanden i ett flertal dimensioner, en central utgångspunkt (SOU, 2). En beskrivning av människors välfärd kan då bygga på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden och arbetsförhållanden. Denna utgångspunkt har även föreliggande redovisning för välfärden i Malmö. 19

Hållbar utveckling Det som främjar vår hälsa främjar också utvecklingen av det hållbara samhället (Hallberg, 27). I regeringens Strategi för hållbar utveckling (skr. 23/4:129) framhålls att en hållbar utveckling är det övergripande målet för regeringens politik. Det betyder att alla politiska beslut ska utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. (Regeringens skrivelse Skr. 23/4:129. 3). Folkhälsopolitikens övergripande mål och elva målområden utgör nödvändiga inslag för en hållbar utveckling. Den nationella folkhälsopolitiken I april 23 antog riksdagen Mål för folkhälsan (Prop. 22/3:35) och ett nationellt mål för folkhälsan fastslogs - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att människor oavsett kön, klasstillhörighet, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder skall ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. I arbetet med folkhälsopolitiken gjorde man ett strategiskt vägval. I stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem när man skulle formulera mål för arbetet valde man hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Inom ramen för Mål för folkhälsan definierades elva målområden som knyter an till hälsans bestämningsfaktorer och som sammantaget utgör grundläggande förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. 2

Hälsans bestämningsfaktorer Miljö och samhällsekonomiska strategier Arbetslöshet Arbetsmiljö Boende Alkohol Tobak Trafik Narkotika Social stöd Utbildning Jordbruk Livsmedel Matvanor Sex och samlevnad Fysisk Sociala nätverk aktivitet Individ Familj Fritid & kultur Barns vuxenkontakter Socialförsäkring Sömnvanor Socialtjänst Hälso-, sjukoch tandvård Ålder Kön Arv Hälsans bestämningsfaktorer. En vidareutveckling av Leif Sandströms och Bo Haglunds modell för hälsans bestämningsfaktorer. De elva målområdena ligger kvar också i den nya folkhälsopropositionen. En förnyad folkhälsopolitik (Prop. 27/8:11), som presenterades av regeringen 28. Rubriceringen av målområdena har dock tydliggjorts. I propositionen framhålls några grundläggande inriktningar av betydelse för den nya folkhälsopolitiken. Det handlar bland annat om att ha en helhetssyn på människan, att bygga folkhälsoarbetet på evidens och kunskap och att främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan. Empowerment och egen- 21

makt är begrepp som därför blir betydelsefulla i detta sammanhang. Man tydliggör också vikten av att lägga fokus vid insatser för barn och unga samt äldre och att öka samarbetet med det civila samhället. För att de folkhälsopolitiska åtgärderna ska lyckas understryker man nödvändigheten i och värdet av ett omfattande regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Regeringen avsätter därför medel för att utveckla det lokala sektorsövergripande hälsofrämjande arbetet. Några av de arbetsområden som man i propositionen riktar särskilt fokus på är: l Att utveckla en struktur för föräldrastöd för att på så sätt stärka och stödja föräldrarna i deras föräldraskap. l Att främja bra kostvanor och fysisk aktivitet. l Att intensifiera det självmordsförebyggande arbetet. l Att minska tobaksbruket. l Att utöka samverkan mellan staten och den ideella sektorn samt att förbättra förutsättningarna för den ideella sektorns arbete. l Att verka för ett stärkt smittskydd. Regionalt folkhälsoarbete Region Skåne har reviderat sin folkhälsostrategi som nu gäller 21 213. Denna har som mål att förbättra och öka jämlikheten i hälsa med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken i enlighet med det övergripande målet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Under strategiperioden kommer de att prioritera insatser för att: l Skapa förutsättningar för ökad delaktighet och inflytande och en mer jämlik hälsa. l Öka förutsättningarna för hälsosamma val och mer hälsofrämjande levnadsvanor. l Den psykosociala hälsan ska öka i Skåne. l Skapa förutsättningar för en minskad konsumtion av alkohol och övriga droger. Satsningar, framför allt riktade mot barn, unga samt äldre är prioriterade under strategiperioden. 22

Vägen mot folkhälsomålet Det nationella övergripande målet för folkhälsoarbetet är att genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ge alla medborgare lika samhälleliga förutsättningar för en god hälsa (Prop. 27/8:11). En förutsättning för ett fungerande folkhälsoarbete är emellertid en god kunskap om befolkningens levnadsförhållanden och en nära relation till befolkningen. Sedan mitten av 199-talet pågår ett utvecklingsarbete gällande folkhälsoarbetet i Malmö. Lokala folkhälsoorganisationer har bildats och folkhälsoplaner har utarbetats som genererat insatser inom olika verksamheter. Olika former av nätverk inom folkhälsoområdet har bildats för till exempel brotts-, tobaks-, alkohol- och drogförebyggande samordnare samt för dem som arbetar med området sexuell hälsa, övervikt och fetma, kvinnofridsfrågor, missbruksfrågor och ungdomsdelaktighet. I februari 28 beslutade kommunfullmäktige i Malmö att inrätta ett folkhälsoråd. Folkhälsorådet har ett ansvar för att lämna råd, stöd och förslag till beslut till kommunstyrelsen, i frågor som gäller ledning, styrning och samordning av folkhälsofrågor. En övergripande uppgift är att leda arbetet med och utformningen av övergripande mål, riktlinjer och handlingsprogram för folkhälsoverksamheten, samt att följa upp och utvärdera resultatet av insatser på området. Rådets ansvar att lämna stöd till kommunstyrelsen innefattar att: l Utarbeta och lämna förslag på folkhälsostrategi och mål för folkhälsoarbetet. l Kontinuerligt följa folkhälsoutvecklingen i Malmö och befolkningens levnadsvanor med hjälp av undersökningar som en och kartläggning av Malmöelevers levnads- och drogvanor. l Genomföra uppföljningar och utvärderingar av insatser inom folkhälsoområdet l Ansvara för omvärldsbevakning i folkhälsofrågor och kommunicera ny kunskap inom området. l Bevaka och stödja Malmös möjligheter att ansöka om medel inom folkhälsoområdet. l På strategisk nivå samverka med externa aktörer inom folkhälsoområdet. l Informera om folkhälsoutvecklingen. l På kommunstyrelsens uppdrag utreda folkhälsofrågor (Malmö stad, 28 f). 23

Under 1 har diskussionen fortsatt kring hur folkhälsoarbetet skall inkluderas i arbetet för att utveckla ett socialt hållbart Malmö samt hur arbetet skall ingå i den strategiska utvecklingen av Malmö. Folkhälsorapportering i Malmö Sedan 21 har stadsdelsfullmäktige i Malmö upprättat ar. En samlad redovisning för Malmö stad gjordes första gången 22. Stadskontoret svarar för insamlandet och till viss del för framtagandet av det statistiska materialet. Stadsdelarna får därefter en sammanställning för just sin stadsdel att analysera och kommentera. Stadsdelarnas ar behandlas i respektive stadsdelsfullmäktige i samband med årsredovisningen för att därefter överlämnas till kommunfullmäktige. Stadskontoret svarar för utarbetandet av en samlad för Malmö stad som även den överlämnas till kommunfullmäktige. Denna populärversion av en är en sammanfattning av den som förelagts kommunfullmäktige. Syftet är att med diagrammen i görligaste mån överskådligt beskriva förändringar i hälsa hos malmöborna. I valet mellan indikatorer har vi strävat efter att följa Statens folkhälsoinstituts rekommendationer. Liksom i fjolårets har vi valt att endast presentera nyckeltal för vilka ny statistik har inkommit. Fler indikatorer samt mer bakgrundstext finner du i Välfärdsredovisningen som finns att ladda ner från Malmö stads hemsida (www.malmo.se/folkhalsa). Former för en Välfärdsredovisningen syftar till att beskriva och analysera malmöbornas levnadsförhållanden utifrån en rad olika perspektiv med syfte att sammantaget ge en bild av befolkningens generella mått på välfärd. Genom denna generella bild kan skillnader i hälsoförhållanden mellan befolkningsgrupper i staden klarläggas och utvecklingen över tid tydliggöras. Välfärdsredovisningar är ett verktyg för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Den kan enkelt inlemmas i ordinarie beslutsfunktioner och i reguljära styr- och uppföljningssystem. Kommunfullmäktige har beslutat att en skall vara en del av årsredovisningen. Redovisningen 24

kan när den används som bäst också stimulera till en bred diskussion där flera aktörer får möjlighet att formulera vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. Statistiskt observandum Materialet som redovisas är hämtat från en rad olika myndigheter och aktörer: Rädda Barnen, Statistiska centralbyrån (SCB), Skolverket, Statens folkhälsoinstitut (FHI), Brottsförebyggande rådet (Brå), Socialstyrelsen, Polismyndigheten i Skåne, Malmö stad, Region Skåne och därmed från flera olika undersökningar och databaser. Några av undersökningarna är totalundersökningar, vilket innebär att man har undersökt alla individer i den population som man sedan vill kunna uttala sig om. Andra undersökningar är istället urvalsundersökningar, där endast en del av alla individer undersökts. Individerna i stickprovet representerar alla individer i den större bakomliggande populationen. Resultat från urvalsundersökningar kan dock ha påverkats om svarsfrekvensen i undersökningen har varit låg eller om de som svarat inte är representativa för urvalet. I en är det därför av betydelse att vara försiktig i tolkningen av resultaten på stadsdelsnivå. Indikatorerna i Malmö stads redovisas på stadsdelsnivå. För att ta fram insatser för att motverka ohälsa är det viktigt att bryta ner materialet ytterligare med avseende på andra gruppindelningar än stadsdelstillhörighet. Med hjälp av det statistiska underlaget kan vi också följa hälsan och välfärden utifrån andra aspekter såsom socioekonomi, ålder och kön, samt följa utvecklingen över tid. 25

Bakgrundsfakta om Malmö Innan man går djupare in på specifika indikatorer så som ohälsotal och utbildningsnivå är det av stor betydelse att få en grundläggande förståelse för Malmö i stort. En kommuns befolkningsstruktur och bebyggelse är exempel på bakgrundsvariabler som är viktiga att ha i åtanke vid tolkningen av övrig statistik som presenteras i en. Nedan presenteras bakgrundfakta gällande medellivslängd, bostäder i Malmö, ekonomiskt utsatta barn, åldersfördelningen i befolkningen samt befolkningsantal och befolkning med utländsk bakgrund. 26

Invånare i Malmö Malmöbor 1 januari, Därav med utländsk bakgrund Totalbefolkning Födda i utlandet (Invandrare) Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet Totalt med utländsk bakgrund Stadsdel Antal Andel % Antal Andel % Totalt Andel % av bef. av bef. av bef. Centrum 42 176 1 284 24 2 652 6 12 936 31 Södra Innerstaden 33 15 11 36 33 3 376 1 14 412 44 Västra Innerstaden 31 574 3 896 12 936 3 4 832 15 Limhamn-Bunkeflo 38 394 5 57 15 1 36 3 6 876 18 Hyllie 31 473 9 476 3 3 243 1 12 719 4 Fosie 41 94 18 482 45 5 838 14 24 32 59 Oxie 11 634 2 614 22 825 7 3 439 3 Rosengård 22 334 13 381 6 5 888 26 19 269 86 Husie 18 948 3 434 18 1 47 7 4 841 26 Kirseberg 14 235 4 37 28 1 117 8 5 154 36 Malmö totalt 286 535 83 29 29 26 675 9 19 884 38 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningen i Malmö fortsätter att öka och den 1 januari uppmättes invånarantalet till över 286 invånare. Vid samma tidpunkt den 1 januari 28 låg siffran på cirka 28 invånare. Den totala befolkningsökningen under 28 beräknas uppgå till cirka 6 personer, vilket är den största ökningen sedan 1946 (www.malmo.se c). Också i ett nationellt perspektiv är folkökningen större än på flera år, till stor del tack vare fortsatt hög invandring och ett stort antal födda. De stadsdelar i Malmö där antalet invånare har ökat mest under året är Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Limhamn-Bunkeflo har ökat med drygt 18 personer. I Västra Innerstaden samt Rosengård har befolkningen istället minskat något. 38 procent av befolkningen har utländsk bakgrund och andelen har därmed ökat med en procentenhet sedan fjolåret. 27

Personer från det forna Jugoslavien har sedan länge utgjort den största invandrargruppen i Malmö totalt, men idag är danskarna den största gruppen. Den största gruppen utlandsfödda i Centrum, Västra Innerstaden, Limhamn-Bunkeflo och Oxie är från Danmark. I Södra Innerstaden, Fosie, Rosengård och Kirseberg kommer den största gruppen utlandsfödda från Irak. I Hyllie och Husie är flertalet utlandsfödda från forna Jugoslavien (Malmö stad, 28 e). 28

Medellivslängd Beräknad medellivslängd, män och kvinnor i Malmö, 24 28 Stadsdel Män Kvinnor Centrum 77,2 81,6 Södra Innerstaden 74,4 79,3 Västra Innerstaden 79,4 83,3 Limhamn-Bunkeflo 79,3 83,4 Hyllie 78,3 83,7 Fosie 76,3 81, Oxie 8,4 82,5 Rosengård 76,5 81,1 Husie 76,7 84, Kirseberg 75,8 8,4 Malmö totalt 77,8 82,4 Sverige 78,7 82,9 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Precis som i övriga riket, lever kvinnor längre än män i Malmö. Medellivslängden för kvinnor i Malmö ligger ungefär ett halvt år under riksgenomsnittet medan medellivslängden bland män ligger ett år under riksgenomsnittet. Variationen mellan de olika stadsdelarna är förhållandevis stor. För männens del varierar medellivslängden från 8,4 år i Oxie till 74,4 i Södra Innerstaden. För kvinnor är den högsta medellivslängden 84, år i Husie och den lägsta 79,3 år i Södra Innerstaden. 29

Ekonomiskt utsatta barn Andel fattiga barn 17 år per stadsdel* i landets tre storstäder år 1991, 1997, 2, 25 och 26. I procent av samtliga barn. Stadsdel 1991 1997 2 25 26 Centrum 29,4 38,6 31,7 27,5 25,3 Södra Innerstaden 46, 67,2 63,1 55,3 51, Västra Innerstaden 15,3 17,7 12,8 13,2 12, Limhamn-Bunkeflo 6,9 1,9 6,4 7,5 8,1 Hyllie 29,8 44,3 36,6 32,5 32,2 Fosie 25,9 43,4 4,9 4,8 4,2 Oxie 12,5 2,7 16,7 17,1 17,1 Rosengård 52,3 8,2 77,2 66,1 62, Husie 8,5 11,7 8,4 7,8 7,8 Kirseberg 16,7 26,2 23,6 25,5 28,5 Malmö totalt 25,3 39,3 35,4 31,6 3,4 Stockholm 21, 28,8 22, 18,1 16,8 Göteborg 2,4 32,2 25,7 2, 18,7 Per stadsdel endast för Malmö. Källa: Årsrapport 28, Rädda Barnen. Under perioden 1991 26 ökade barnfattigdomen i Malmö medan den minskade i Stockholm och låg stilla i Göteborg. I Malmö ökade barnfattigdomen under dessa år mest i Fosie, Kirseberg och Rosengård. Den procentuellt kraftigaste minskningen av barnfattigdomen mellan 25 och 26 noteras i Södra Innerstaden och Rosengård. En ökad andel ekonomiskt utsatta barn kunde ses i Kirseberg och Limhamn-Bunkeflo. (Salonen, ). Rädda barnens siffror härrör från 26 som var en högkonjunktur. Hur den ekonomiska krisen 28 och framåt slår är ännu oklart. Under den förra ekonomiska krisen ökade inte bara fattigdomen totalt sett utan också klyftorna mellan den rikaste och fattigaste tiondelen av barnfamiljerna. 3

31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Andel Limhamn-Bunkeflo 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Andel Södra Innerstaden 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Malmö Andel 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Andel Västra Innerstaden 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Centrum Andel 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 Malmös befolkning i andel/åldersgrupp Källa: Stadskontoret, Malmö stad.

32 Malmö stads 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Andel Kirseberg 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Andel Rosengård 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Andel Hyllie 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Andel Fosie 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Andel Husie 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Andel Oxie 4 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95

Bostäder i Malmö 1 januari, Flerbostadshus/småhus stadsdel I Malmö utgörs den största andelen bostäder av flerbostadshus, och endast 18 procent av bostäderna är småhus. Strukturen ser dock väldigt olika ut i stadsdelarna. I Centrum, Södra Innerstaden, Västra Innerstaden och Rosengård är andelen småhus väldigt liten, medan förhållandet är det motsatta i framförallt Limhamn- Bunkeflo, Oxie och Husie. Prisutvecklingen och förhållandet mellan bostadsrätter och hyresrätter är andra viktiga faktorer för vilka befolkningsgrupper som flyttar in i olika områden. Stadsdelarnas karaktärer när det gäller boendeformer är en viktig faktor att synliggöra eftersom detta också kan ha betydelse för sådant som trångboddhet, hemlöshet, otrygghet och närhet till grönområden. Prognoserna visar att befolkningen i Malmö kommer att uppgå till över 352 invånare år 225. Om befolkningsökningen stabiliseras runt 5 personer om året så måste bostadsbyggandet efterhand att behöva öka till cirka 25 lägenheter per år (www.malmo.se c). Bostäder i Malmö 1 januari 3 Småhus Flerbostadshus 25 2 15 1 5 C S V L-B Hy F O R Hu K C Centrum S Södra Innerstaden V Västra Innerstaden L-B Limhamn-Bunkeflo Hy Hyllie F Fosie O Oxie R Rosengård Hu Husie K Kirseberg Källa: SCB. 33

Målområde 1. Delaktighet och inflytande I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (prop. 27/8:11. En förnyad folkhälsopolitik). Valdeltagande En individs socioekonomiska status påverkar deltagandet i samhällslivet. Individer med lägre socioekonomisk status har sämre möjlighet till socialt deltagande och kontroll över sitt liv, vilket påverkar hälsan negativt (Marmot, 26). Det finns också studier som visar på ett samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa (Smith med flera 1996). Valdeltagandet (%) i EU-valet 24 och 6 55 5 45 4 35 3 25 Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö 2 15 1 Källa: Valmyndigheten. 24 34

I Malmö var valdeltagandet i EU-valet 43.1 procent. Detta var ett par procentenheter under nivån på det nationella valdeltagandet men å andra sidan ökade antalet röstande något mer i Malmö än i det övriga landet. Även om valdeltagandet ökade i samtliga stadsdelar så finns det flera valdistrikt, bland annat i stadsdelarna Rosengård och Fosie, där bara drygt 2 procent respektive 3 procent utnyttjade sin rösträtt medan 5 6 procent röstade i vissa distrikt i Limhamn-Bunkeflo. En parallell till detta sågs i kommunalvalet 26 där drygt 73 procent röstade i Malmö som helhet men där skillnaden mellan olika valkretsar i de nämnda stadsdelarna kunde uppgå till cirka 3 procentenheter i röstdeltagande. Lågt socialt deltagande Andel (%) kvinnor, 18 8 år, med lågt socialt deltagande 2 28 8 7 6 5 4 3 2 Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö 1 2 24 28 Källa: Folkhälsa i Skåne 2, 24, 28 Region Skåne. 35

Andel (%) män 18 8 år med lågt socialt deltagande 2 28 8 7 6 5 4 3 2 Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö 1 2 24 28 Källa: Folkhälsa i Skåne 2, 24, 28 Region Skåne. Socialt deltagande mäter andelen personer som någon gång under det senaste halvåret deltagit i tre eller färre av ett antal föreslagna aktiviteter till exempel studiecirkel på arbetsplatsen, annan studiecirkel, föreningsmöte, besök på bio/teater eller konstutställningar etc. Frågan kan inte ersättas med aktiviteter på Internet men det krävs mer forskning för att se hur de påverkar varandra. Det sociala deltagandet är högre bland yngre, hos svenskfödda och hos personer med högre utbildning. I jämförelse med riket har Malmö fler individer som har lågt socialt deltagande och det gäller för båda könen. Socialt deltagande är en av de hälsorelaterade faktorer som uppvisar de största socioekonomiska skillnaderna i hela folkhälsoenkäten Skåne 28. Både bland män och bland kvinnor i Malmö har gruppen med lågt socialt deltagande ökat sedan mätningen 2 även om den i båda fallen minskat sedan mätningen 24. Det är stor skillnad mellan stadsdelarna. I Rosengård och Fosie anger mer än hälften av de tillfrågade, både när det gäller män och kvinnor, lågt socialt deltagande. När det gäller kvinnor har andelen med lågt socialt deltagande ökat i Kirseberg. För männen har gruppen med lågt socialt deltagande ökat i Kirseberg och något i Husie. 36

Möjlighet att påverka Skolan har genom skollagen, läroplanerna och kursplanerna ett mycket tydligt uppdrag att utbilda eleverna i demokrati. Men undervisningen ska också bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Andel (%) elever i skolår 9 som anser sig ha stora eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen 35 Flickor Pojkar 3 25 2 15 1 5 C S V L-B Hy F O R Hu K M C Centrum S Södra Innerstaden V Västra Innerstaden L-B Limhamn-Bunkeflo Hy Hyllie F Fosie O Oxie R Rosengård Hu Husie K Kirseberg M Malmö totalt Källa: Malmöelevers levnadsvanor, Malmö stad. I skolår 9 anger ungefär var 6:e elev att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Detta är ungefär samma procenttal som i en nationell undersökning som Ungdomsstyrelsen sammanställt (Ungdomsstyrelsen, ). Pojkar anser sig i allmänhet ha större möjlighet föra fram sina åsikter än flickor och störst skillnad mellan könen ses i Centrum och Hyllie. Variationen är stor mellan stadsdelarna och mellan könen. Liksom i skolår 6 i Rosengård, anser sig pojkar och flickor skolår 9 i Rosengård ha störst möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Både i undersök- 37

ningen Malmöelevers levnadsvanor och i den nationella undersökningen anser runt hälften av de tillfrågade att de har små eller inga möjligheter att för fram sina åsikter till dem som bestämmer (visas inte i diagram). Bland pojkar i Oxie och flickor i Husie, Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden anser mindre än var tionde elev sig ha möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 38

Målområde 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor (prop. 27/8:11. En förnyad folkhälsopolitik). Utbildningsnivå Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa, vilket kan förklaras av att utbildningsnivån påverkar individens position på arbetsmarknaden och därför också de ekonomiska, fysiska och psykosociala förutsättningar (Persson, 25). Andel (%) kvinnor och män, födda i Sverige och födda utomlands med eftergymnasial utbildning 22 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 22 27 28 Samtliga malmöbor Män i Malmö födda i Sverige Kvinnor i Malmö födda i Sverige Män i Malmö födda utomlands Kvinnor i Malmö födda utomlands Källa: Utbildningsregistret. Statistiska centralbyrån (SCB). 39

Oavsett kön och födelseland har andelen i befolkningen med eftergymnasial utbildning ökat och andelarna med endast förgymnasial respektive gymnasial utbildning minskat sedan 22. Både bland män och kvinnor har andelen med eftergymnasial utbildning ökat i majoriteten av stadsdelarna mellan 28 och. Detta gäller oavsett födelseland. Oavsett kön finns ingen stadsdel där andelen med endast förgymnasial respektive gymnasial utbildning ökat mellan 28 och (visas inte i diagram här). En systematisk forskningsöversikt visar att längre utbildning har positiva effekter på hälsan när det gäller till exempel dödlighet, fysisk hälsa, depression och självrapporterad hälsa. Personer med längre utbildning röker också mindre och har lägre kroppsvikt. Mekanismerna bakom resultaten är inte helt klarlagda, men betydelsen av effekter på hälsorelaterade beteenden, på förmåga till samspel med andra människor, på inkomster och på användning av hälso- och sjukvård, har sannolikt betydelse (Feinstein med flera, 26). 4

Förvärvsfrekvens Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. Inkomsten är i sig avgörande för till exempel bostadsval, barnens levnadsnivå, möjligheter till semester och annan konsumtion. Ställningen på arbetsmarknaden är betydelsefull för människors möjlighet till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbetslösa har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetare (Backhans, 23). Även anställningsotrygghet påverkar hälsan och de som är visstidsanställda eller projektanställda upplever i högre utsträckning negativa effekter på den fysiska och mentala hälsan (CSDH, 28). Andel (%) förvärvsarbetande i åldern 2 64 år, 1999 28 8 7 6 5 4 3 2 1 1999 25 26 27 28 Sverige (båda könen) Män i Malmö födda i Sverige Kvinnor i Malmö födda i Sverige Malmö (båda könen) Män i Malmö födda utomlands Kvinnor i Malmö födda utomlands Källa: Arbetsmarknadsstatistisk, SCB. 41

Den totala förvärvsfrekvensen i Malmö, liksom förvärvsfrekvensen uppdelat på kvinnor och män, ökade mellan 1999 och 28. Nivån på förvärvsarbete, både vad det gäller totalt för staden, men också i dess undergrupper män/ kvinnor, svenskfödda/födda utomlands samt för stadsdelarna är svårbedömd då arbetspendlare till Danmark inte ingår i den svenska statistiken. Stadskontoret har till exempel uppskattat att cirka 1 procent av Malmös befolkning mellan 2 24 år arbetspendlar till Danmark. Den största skillnaden i förvärvsfrekvens är dock mellan svenskfödda män och kvinnor och män och kvinnor som är födda utomlands. Andel (%) förvärvsarbetande totalt, födda i Sverige respektive födda utomlands, 28 9 Födda i Sverige 8 7 6 5 4 3 2 1 C S V L-B Hy F O R Hu K M Födda utomlands C Centrum S Södra Innerstaden V Västra Innerstaden L-B Limhamn-Bunkeflo Hy Hyllie F Fosie O Oxie R Rosengård Hu Husie K Kirseberg M Malmö totalt Källa: Arbetsmarknadsstatistisk, SCB. 42