HUR TRANSPARENTA ÄR FÖRETAG I UPPLYS- NINGARNA OM RÖRELSEFÖRVÄRV?

Örebro Universitet Handelshögskolan FÖ3001: Företagsekonomi C, Uppsats Handledare: Karin Seger Examinator: Per Forsberg HT 2014/2015-01-12 HUR TRANSPARENTA ÄR FÖRETAG I UPPLYS- NINGARNA OM RÖRELSEFÖRVÄRV? En jämförande studie mellan företag på Large Cap och Small Cap Elin Bergman, 930227 Emma Karlsson, 930413 Sara Nilsson, 930731

ABSTRACT It has been discussed that larger companies have better skills, more resources and greater demands from the outside world, hence larger companies should provide better disclosures. It is therefore a question whether larger companies submit more disclosures of high quality, and if their transparency is also better. Thus, the purpose of this study is to examine the quality of disclosures, focusing on the disclosures addressing business combinations, to further examine if the transparency is different between larger and smaller listed group companies. By using a qualitative content analysis this study has been able to examine the transparency of disclosures in depth, based on the qualitative characteristics of accounting. The study examines financial statements from 15 companies in both Large Cap and Small Cap to see if there are any differences between larger and smaller companies. Based on the results, we found that the regulation of disclosures regarding business combination still have large gaps in compliance even after nine years of use and therefore are not correctly followed. In accordance with the signaling theory and the agency theory, the conclusions we have been able to draw is that the companies on Large Cap provided more information but that the information which companies on Small Cap provided were of higher quality which is not in accordance with the theory. The transparency is therefore different between the lists and is better among the smaller companies. Keywords: business combinations, IFRS 3, disclosures, signaling theory, agency theory, qualitative characteristics of accounting, transparency

SAMMANFATTNING Det har diskuterats om att större företag har bättre kompetens, mer resurser och större krav på sig från omvärlden, således borde större företag lämna bättre upplysningar. Man ställer sig därför frågan om större företag lämnar fler upplysningar av hög kvalitet och om deras transparens är bättre. Syftet med studien blir därmed att undersöka kvaliteten på upplysningarna, med fokus på upplysningar om rörelseförvärv, för att vidare se om transparensen skiljer sig åt mellan större och mindre börsnoterade koncernföretag. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har studien undersökt upplysningarnas transparens på djupet utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. Studien undersöker 15 företags årsredovisningar på både Large Cap och Small Cap för att se om det finns någon skillnad mellan större och mindre företag. Utifrån resultaten har vi kunnat konstatera att regleringen av upplysningarna om rörelseförvärv inte efterföljs korrekt utan att det fortfarande finns stora brister i efterlevnaden efter nio års användning. Slutsatsen vi har kunnat dra är att i enlighet med signal och agentteorin har företagen på Large Cap lämnat fler upplysningar, men att upplysningarna som företagen på Small Cap lämnar är av högre kvalitet vilket går emot teorin. Transparensen skiljer sig därmed åt mellan listorna och är bättre bland mindre företag. Nyckelord: rörelseförvärv, IFRS 3, upplysningar, signalteori, agentteori, redovisningens kvalitativa egenskaper, transparens

FÖRKORTNINGAR, BEGREPP OCH FÖRKLARINGAR EU (Europeiska Unionen) - Är ett ekonomiskt och politiskt partnerskap mellan 28 länder i Europa (Europa, u.å.). Goodwill - Är en tillgång som står för framtida ekonomiska fördelar. Den kan uppstå genom andra tillgångar som förvärvas genom ett rörelseförvärv som varken är enskilt identifierade eller redovisade var för sig (IASB, 2008). IASB (International Accounting Standards Board) - Tidigare IASC (International Accounting Standards Committee), är en internationell privat organisation som varit verksam sedan 1973 (Artsberg, 2005). Organisationen bytte namn 2001 i samband med en omorganisation från IASC. IASBs styrelse består av 14 medlemmar från nio länder; de anglosaxiska länderna plus Tyskland, Frankrike och Japan. IFRS (International Financial Reporting Standards) - Är en serie standarder som IASB utvecklar och publicerar (Marton et al, 2010). EU beslutade år 2002 att alla noterade koncernföretag i EU från och med 2005 skulle följa IFRS-standarderna (Sundgren et al, 2009). Formellt är dessa standarder endast obligatoriska i koncernredovisningen, men i praktiken styr de även redovisningen i moderbolagen. Informationsasymmetri - Uppstår då företagets ledning vet mer om verksamheten än vad omvärlden vet om den (Marton, 2013). OMX Stockholm Large Cap - De svenska noterade bolagen från börslistan Nordiska listan som har ett börsvärde överstigande 1 miljard euro (Nationalencyklopedin [NE], u.å. a). OMX Stockholm Small Cap - De svenska noterade bolagen från börslistan Nordiska listan som har ett börsvärde understigande 150 miljoner euro (NE, u.å. b). Rörelseförvärv - Är när en förvärvare får bestämmande inflytande över en eller flera verksamheter/rörelser genom en transaktion eller annan händelse (IASB, 2008).

Transparens - I grunden av betydelsen finns informationsasymmetri. Vi kommer att utgå från Lepădatu och Pîrnăus beskrivning av transparens, vilken innebär att mottagarna får användbar information som de kan använda som beslutsunderlag (Lepădatu & Pîrnău, 2009).

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 1.1 Syfte... 4 2. TEORI... 5 2.1 Upplysningar... 5 2.2 Upplysningsteori... 6 2.2.1 Signalteori... 6 2.2.2 Agentteori... 9 2.2.3 Signal- och Agentteorin, konsistenta teorier... 10 2.3 Redovisningens kvalitativa egenskaper... 11 2.3.1 Relevans... 12 2.3.2 Korrekt återgivande... 13 2.3.3 Jämförbarhet... 14 2.3.4 Kritik mot att mäta kvalitet utifrån de kvalitativa egenskaperna... 15 2.3.5 Alternativa mätmetoder... 16 2.4 Transparens... 17 2.5 Teoretisk koppling till vår studie... 18 3. METOD... 20 3.1 Metodval... 20 3.2 Insamling av data... 20 3.2.1 Årsredovisningar... 20 3.2.2 Val av företag... 21 3.3 Bedömningsmall... 22 3.4 Innehållsanalys... 33 3.5 Operationalisering... 33 3.7 Uppsatsens kvalitet... 36 3.7.1 Validitet och Reliabilitet... 36

3.7.2 Testomgång... 36 3.8 Metodreflektion... 37 4. RESULTAT... 39 4.1 Resultat utifrån bedömningsmallen... 39 4.2 Resultat utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper... 41 4.2.1 Relevans... 41 4.2.2 Korrekt återgivande... 48 4.2.3 Jämförbarhet... 51 5. ANALYS... 53 5.1 Grundläggande kvalitativa egenskaper... 53 5.1.1 Relevans... 53 5.1.2 Korrekt återgivet... 55 5.2 Förbättrande kvalitativ egenskap... 57 5.2.1 Jämförbarhet... 57 6. SLUTSATSER... 59 6.1 Förslag till fortsatta studier... 61 7. KÄLLOR... 63 7.1 Årsredovisningar... 69 8. BILAGOR... 73 Bilaga 1 - Förteckning över företagen som har gjort rörelseförvärv och fått bestämmande inflytande under 2013... 73 Bilaga 2 - De slumpmässiga talen från slumtalsgeneratorn, som kommer att utgöra vårt urval... 75 Bilaga 3 - Företagens betyg enligt bedömningsmallen.... 76

FIGURFÖRTECKNING Figur 1 - Operationalisering av redovisningens kvalitativa egenskaper...34 Figur 2 - Upplysningarnas prediktiva värde på Large Cap...42 Figur 3 - Upplysningarnas prediktiva värde på Small Cap..........44 Figur 4 - Upplysningarnas konfirmerande värde på Large Cap 45 Figur 5 - Upplysningarnas konfirmerande värde på Small Cap...47 Figur 6 - Upplysningarnas tydlighet på Large Cap...49 Figur 7 - Upplysningarnas tydlighet på Small Cap...49 Figur 8 - Betyget okänt på Large Cap...50 Figur 9 - Betyget okänt på Small Cap...50 Figur 10 - Jämförbara upplysningar Large Cap 51 Figur 11 - Jämförbara upplysningar Small Cap 52 Figur 12 - Efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 3...59 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 - Graden av efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 3 på Large Cap. Jämförelse mellan de olika kraven..40 Tabell 2 - Graden av efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 3 på Small Cap. Jämförelse mellan de olika kraven..41

1. INLEDNING Detta inledande kapitel introducerar bakgrunden och problematiserar transparensen avseende rörelseförvärv. Kapitlet innehåller även syftet med studien samt dess avgränsningar. Centralt inom ekonomi är resurser och resursanvändning (Marton, 2013). För att utvärdera dessa krävs det information om dem. Denna information tillhandahålls genom redovisning från organisationer till deras externa användare. Behovet av redovisningen kommer från informationsasymmetri, vilket innebär att företagets ledning och medarbetare vet mer om verksamheten jämfört med vad de externa användarna vet. Redovisningens syfte kan därför sägas vara att minska asymmetrin. De externa användarna har ett visst behov av vilken information som ges ut av företagen, samtidigt kan företagen ha vissa egenintressen angående vilken information som lämnas ut. Beslut om vilken information som lämnas ut påverkas också av att konkurrenterna får tillgång till denna och att företaget i sig kan skadas om för mycket information ges ut (Oxelheim, 2006). Båda dessa problem, egenintresse och konkurrens, ligger till grund för uppkomsten av informationsasymmetrin mellan företaget och användarna. Detta gör att det finns ett behov av reglering som styr över redovisningens innehåll så att användarna ska få tillgång till den information som de behöver (Marton, 2013). Informationsasymmetri kan leda till att det uppstår brist på transparens i redovisningsinformationen (Lepădatu & Pîrnău, 2009). Informationen är transparent om mottagarna får full insyn i företaget och genom en rättvis presentation får användbar information som är nödvändig för att ta ekonomiska beslut. Därmed blir det ett problem om transparensen brister. Detta problem ligger i kommunikationen mellan företaget med medarbetare och företagets utomstående intressenter (Oxelheim, 2006). Historiskt sett har rättssystem tillsammans med andra politiska och ekonomiska nationella skillnader skapat en mångfald av olika redovisningssätt (Soderstrom & Sun, 2007). Problematiken med olika redovisningssätt är att harmoniseringen, jämförbarheten och transparensen försämras (Oxelheim, 2006). EU insåg denna problematik, och började arbeta mot att skapa ett enat redovisningssätt som skulle gälla i hela EU (Soderstrom & Sun, 2007). Detta ledde fram till att EU år 2002 beslutade att alla börsnoterade koncernföretag i EU skulle följa IFRS standarderna som den privata organisationen IASB ger ut, från och med år 2005 (Marton et al., 2008). 1

En av de IFRS-standarder som fick mest uppmärksamhet i Sverige i samband med övergången till IFRS var IFRS 3 som handlar om rörelseförvärv (Gauffin & Nilsson, 2006). Detta eftersom IFRS 3 inte tillåter planenliga avskrivningar på goodwill och det har i sin tur direkt påverkan på årets resultat. Det uppmärksammades även att reglerna kring identifiering av immateriella tillgångar var ändrade eller mer utvecklade. Enligt IFRS 3 p.1 är syftet med denna standard att förbättra relevansen och jämförbarheten, samt att informationen som rapporterande företag ska tillhandahålla i de finansiella rapporterna ska vara korrekt återgiven. För att detta ska kunna genomföras har standarden fastställt principer och krav som förvärvaren ska följa. Ett problem finns dock i att IFRS är principbaserad då detta har lämnat utrymme för egna tolkningar (Marton et al., 2008). Varje år efter införandet av IFRS 3, har Gauffin och Nilsson studerat hur denna standard efterföljs bland företagen och presenterat resultaten av undersökningarna i branschtidningen Balans (Gauffin & Nilsson, 2014). För nionde året i rad visade deras undersökning att efterlevnaden av IFRS 3 är bristande och att det finns stora skillnader i hur reglerna tas till vara. Ett av de främsta målen med IASB är att de ska utveckla en uppsättning av internationellt accepterade redovisningsstandarder av hög kvalitet (Barth, Landsman & Lang, 2007). Detta mål väcker ett intresse av att undersöka kvaliteten i de finansiella rapporterna gällande upplysningarna i IFRS 3 då Gauffin och Nilsson (2014) har sett ett problem i efterlevnaden utav standarden. I en studie av Soderstrom & Sun (2007) skriver de att kvaliteten i redovisning är beroende av kvaliteten i standarden. Om IASB fortsätter att utveckla kvaliteten i IFRS kommer kvaliteten i rapporteringen efter IFRS att bli bättre. Motståndare till ett enat redovisningssystem hävdar, med hänsyn till skillnader mellan länder, att en enda uppsättning av standarder inte alltid är lämplig och detta därmed kommer påverka kvaliteten negativt. Förespråkarna däremot säger att om ett redovisningssystem används blir det lättare för användarna att utvärdera kvaliteten mellan både företag och länder, vilket i sin tur kommer att sätta press på företagen att rapportera bättre. Det finns många artiklar och uppsatser skrivna om hur transparens har förbättrats över tid. Däremot finns det färre studier som jämför hur det ser ut mellan företag av olika storlekar. Därför 2

är det intressant att göra en sådan jämförelse. Den här studien har inspirerats av ett antal forskningsartiklar och uppsatser, en av dessa är en studie som undersökt betydelsen av upplysningar i de finansiella rapporterna (Leuz & Verrecchia, 2000). Studien kom fram till att en ökning av upplysningar leder till att mottagarna får den information som efterfrågas. Således reduceras informationsasymmetrin och transparensen förbättras. För att upplysningarna ska vara transparenta krävs det att mottagarna får användbar information som kan ligga till grund för beslutsfattande (Lepădatu & Pîrnău, 2009). En annan studie som gett inspiration är van Beest, Braam och Boelens (2009) studie som handlar om mätning av kvalitet i de finansiella rapporterna genom de kvalitativa egenskaperna. De har studerat hur man kan operationalisera dessa egenskaper för att hitta en jämförbar metod. De kvalitativa egenskaper som redovisning ska ha enligt IASBs föreställnings ram är relevans, korrekt återgivande, jämförbarhet, verifierbarhet, aktualitet och begriplighet (Needles & Powers, 2013). Eftersom syftet med IFRS 3 är att förbättra relevansen och jämförbarheten samt att informationen ska vara korrekt återgiven (IASB, 2008), har här valts att endast använda de grundläggande kvalitativa egenskaperna relevans och korrekt återgivelse och den förbättrande kvalitativa egenskapen jämförbarhet. Ytterligare en uppsats som har inspirerat är en studie från 2012 som handlar om transparensen i storföretag gällande redovisning av goodwill. Detta har de undersökt genom att studera efterlevnaden av upplysningskraven i IAS 36 (Edlund & Lind, 2012). Bland tidigare studier råder det delade meningar om det är större eller mindre företag som har mer användbara upplysningar (Clarkson, Ferguson & Hall, 2003; Lang & Lundholm, 1993; Lev & Penman, 1990; Urquiza, Navarro, Trombetta & Lara, 2010; Wallace, Naser & Mora, 1994). Man kan därmed fråga sig om transparensen skiljer sig åt mellan större och mindre företag angående de upplysningar som ska lämnas enligt IFRS 3 och vilka företag det är som har bättre transparens. För att se om transparensen skiljer sig åt studeras här hur de kvalitativa egenskaperna är uppfyllda i förhållande till de obligatoriska upplysningskraven. De företag som studeras här är noterade på NASDAQ OMX Stockholm Large Cap och Small Caps årsredovisningar från år 2013. I IFRS 3 p.59 och 60 finns det ett antal obligatoriska upplysningskrav som företag som förvärvar ska lämna för att hjälpa användarna av företagens finansiella rapporter att bedöma karaktären på samt den finansiella effekten av ett rörelseförvärv (IASB, 2008). Utifrån detta har följande frågeställning utformats: 3

Hur skiljer sig transparensen åt mellan företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm Large Cap och Small Cap i efterlevnaden av upplysningar om rörelseförvärv och vad kan skillnaden bero på? Frågeställningen kommer att besvaras med hjälp av fyra steg. I det första steget undersöks det i vilken utsträckning företagen följer regleringen om upplysningar avseende rörelseförvärv. I det andra steget undersöks kvaliteten på företagens upplysningar med avseende på redovisningens kvalitativa egenskaper. I det tredje steget jämförs kvaliteten mellan Large Cap och Small Cap samt länkas ihop med transparensen. Dessa tre steg leder fram till det fjärde och sista steget där skillnaden i upplysningarnas transparens mellan listorna undersöks, liksom förklaringar till skillnaden. 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur transparensen i upplysningar om rörelseförvärv skiljer sig åt mellan företagen på Large Cap och Small Cap i förhållande till varandra. Detta för att sedan kunna dra slutsatser utifrån skillnaden och finna förklaringar. 4

2. TEORI Detta kapitel redogör för den teoretiska referensramen som har varit utgångspunkt för uppsatsen. Kapitlet börjar med en redogörelse om vad upplysningar är och varför de behövs. Sedan presenteras signalteorin och agentteorin. Därefter redogörs för de kvalitativa egenskaperna som finns i IASBs föreställningsram. Vidare redogörs för vad transparens är. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av teorin och hur den kan kopplas till studiens syfte och forskningsfråga. 2.1 Upplysningar Extern redovisning riktar sig till utomstående, det vill säga företagets intressenter, exempelvis investerare (Leonardz & Blomquist, 2010). Årsredovisningar är det vanligaste exemplet av extern redovisning som företagen framställer till utomstående, som därmed ska kunna ta ställning till hur de ska förhålla sig till företaget. Extern redovisning utmärks av informationsasymmetri, vilket innebär att företagets ledning vet mer om företaget jämfört med vad omvärlden vet (Healy & Palepu, 2001). Syftet med redovisningen är därför att informationsasymmetrin ska minska. Enbart balans- och resultaträkningarna i de finansiella rapporterna är inte tillräckliga för att syftet ska uppnås, utan rapporterna måste kompletteras med upplysningar. Upplysningar underlättar för de externa användarna då de ökar förståelsen för verksamheten och siffrorna i balans- och resultaträkningarna. Upplysningarna leder därmed till att användarna får den information som de efterfrågar och att informationsasymmetrin minskar (Lang & Lundholm, 2000; Leuz & Verrecchia, 2000). Den gyllene regeln med upplysningar är att de finansiella rapporterna inte ska vilseleda utomstående (Glover, 2012). Även om balans- och resultatrapporterna tekniskt sett är korrekt framställda bör risken för att mottagarna missförstår dessa motarbetas och därför kompletteras de med upplysningar (Sanders, Hatfield & Moore, 1938) (se Glover, 2012). Syftet med upplysningar är att de finansiella rapporterna ska presentera den information som är nödvändig för att mottagarna ska kunna få en överblick över hur företaget har presterat och hur de befintliga resurserna har använts samt för att kunna förutsäga företagets lönsamhet i framtiden (Takhtaei & Mousavi, 2012). Upplysningar är avgörande för att en fungerande kapitalmarknad ska finnas (Healy & Palepu, 2001). Upplysningar kan både vara obligatoriska och frivilliga. Obligatoriska upplysningar är de upplysningar som är reglerade i olika lagar och 5

måste finnas med i årsredovisningarna. Vidare lämnar vissa företag även frivilliga upplysningar utöver de som är lagstadgade. Vilka obligatoriska upplysningar som krävs varierar mellan både större och mindre företag samt mellan noterade och icke-noterade företag. Större och noterade företag har oftast högre krav på sig från omvärlden samt en mer komplex verksamhet. På grund av detta har lagens minimikrav bedömts vara för små, och för att ge utomstående tillräcklig med insyn krävs det fler och mer omfattande upplysningar från dessa företag (Leonardz & Blomquist, 2010). Upplysningar omfattar många olika sorter av information och lämnas i olika finansiella rapporter, där årsredovisningen är den vanligaste (Healy & Palepu, 2001). De vanligaste formerna av upplysningar är förvaltningsberättelsen samt noter. Meningen med dessa är att komplettera årsredovisningen med sådant som inte går att direkt utläsa ur balans- och resultatrapporterna (Leonardz & Blomquist, 2010). 2.2 Upplysningsteori Inom upplysningsteori finns det bland annat två teorier; signalteorin och agentteorin (Morris, 1987). Signalteorin utvecklades för att förklara informationsasymmetrin och används i dag för att teoretiskt besvara valet av upplysningar som företagen väljer att ge ut. Agentteorin beskriver relationen mellan företagsledningen och investeraren och används även den för att teoretiskt beskriva företagets val av upplysningar (Cotter, Lokman & Najah, 2011; Morris, 1987). 2.2.1 Signalteori Signalteorin används för att förklara beteendet mellan två parter där den ena har tillgång till mer information än den andra, det vill säga där informationsasymmetri existerar (Connelly, Certo, Ireland & Reutzel, 2011). Teorin innehåller tre primära element, signaleraren, mottagaren och signalen. Signaleraren inom signalteori är den part som innehar informationen som inte är tillgänglig för någon extern, det vill säga företagsledningen. Företaget håller på information, som dess mottagare tycker är användbar. Detta gör att företaget får ett privilegierat perspektiv på det underliggande värdet av företaget. Företaget måste då välja huruvida de ska kommunicera informationen, och därmed signalera till marknaden. Mottagarna är företagets externa användare, främst investerarna, som inte har tillgång till all information men önskar att få tillgång till denna (Connelly et al., 2011). Investerarna måste 6

bestämma sig angående hur de ska tolka informationen som företagen ger ut. Att lämna upplysningar reducerar informationsasymmetrin mellan företagsledningen och investerarna och därmed ökar transparensen (Craven & Marston, 1999). Många företag är i dag utsatta för stark konkurrens och genom att lämna upplysningar uppvisar de en större transparens och kan attrahera flera investerare och skapa ett bättre anseende på marknaden (Campbell, Shrives & Bohmbach-Saager, 2001). Företagen kommer således att lämna fler upplysningar för att inte upplevas som sämre än sina konkurrenter och för att säkerställa att inte undervärderas. Publicering av upplysningar behöver inte alltid ha positiva konsekvenser (Álvarez, Sánchez & Domínguez, 2008). Kommunikation av viss information kan vara till en nackdel för företaget, då de kan ta skada av att konkurrenterna får tag på eventuell känslig information. Således kan signaler både vara negativa och positiva och det är endast företaget som vet det underliggande värdet på informationen i fråga (Connelly et al., 2011). Eftersom investerarna inte har tillgång till informationen uppstår informationsasymmetri. Därmed har företaget ett val att kommunicera eller inte kommunicera informationen och därmed ge olika signaler till marknaden. Connelly et al. (2011) poängterar att kommunicera positiv information ger signal A och inte kommunicera denna ger signal B. Vidare att kommunicera negativ information ger signal C och inte kommunicera denna ger signal D. Detta leder till en strategisk effekt för företaget där A>B och D>C. Utifrån detta är det strategiskt för företaget att kommunicera positiv information men inte negativ information. På grund av att det kostar att lämna upplysningar, kommer de flesta företagen i första hand framhäva vad företagen är bättre på jämfört med konkurrenterna. När företag med positiv information signalerar denna, tror investerarna att övriga företag som inte nämner information om liknande händelser har negativ information (Morris, 1987). Företagen med positiv information utnyttjar då detta läge för att det påverkar dem positivt. Att inte signalera någon information får investerarna därmed att tro att företagen håller inne på negativ information som de kan ta skada av. En effektiv signal är när investerarna kan bedöma informationen som signalen signalerar som tillförlitlig samt kan förstå innebörden (Kimery & McCord, 2006). Effektiva signaler har två centraliteter, observerbarhet och signalkostnad (Connelly et al., 2011). Observerbarhet hänvisar till investerarnas möjlighet att upptäcka signalen. Om investerarna inte med lätthet kan upptäcka de signaler som företaget skickar är det svårt för företaget att kommunicera med investerarna. Signalkostnad uppstår om företaget tror att fördelarna av att signalera är mindre än kostnaden för att producera signalen och det finns motivation till att signalera. 7

Mängden upplysningar som börsnoterade företag lämnar kan också förklaras med hjälp av signalteorin (Wolk & Tearney, 1997). Signalteorin indikerar att det finns en informationsasymmetri mellan företaget och investerarna. På grund av att denna informationsasymmetri finns vill investerarna skydda sig själva, och värderar därför företaget lägre. Härmed finns det incitament från företagets sida att lämna ut mer upplysningar, främst positiva, om sig själva för att reducera denna informationsasymmetri, vilket kommer leda till att investerarna därmed värderar företaget högre. Det finns ett flertal studier som stödjer detta (Dye, 1990; Holthausen & Verrecchia, 1988; Leftwich & Verrecchia, 1990; Watts & Zimmerman, 1981; Wong, 1988) (se Wolk & Tearney, 1997). Diskussion om signalteorin Det går att ifrågasätta signalteorin rörande antagandet att det är strategiskt för företag att signalera positiv information men inte negativ (Connelly et al., 2011). Vidare antas det att företag som inte ger ut upplysningar sitter inne på negativ information som investerarna kan ta skada av (Morris, 1987). Viktigt att tillägga är att publicering inte alltid behöver ha en positiv effekt, då vissa upplysningar kan vara till nackdel för företag på så sätt att konkurrenterna eventuellt kan få tillgång till information som de kan utnyttja till sin fördel (Álvarez et al., 2008). Därmed behöver frånvaron av upplysningar inte nödvändigtvis innebära att företagen sitter inne på negativ information utan det kan vara positiv information som hålls inne för att företagen anser att det finns en skaderisk med att ge ut den. Tidigare studier som använt signalteorin pratar om en faktor som påverkar företagets vilja att upplysa mer (Urquiza et al., 2010). Denna faktor är storleken på företaget. För stora företag kommer informationsasymmetrin att vara större då dessa är mer komplexa (Healy & Palepu, 2001). Vilket gör att de företagen tenderar att upplysa mer för att informationsasymmetrin ska minska, för att öka investerarnas förtroende för företaget samt för att förhindra undervärdering av deras aktier (Rodríguez Pérez, 2004) (se Urquiza et al., 2010). Å andra sidan finns det en studie som visat att tillväxten och mängden upplysningar har ett positivt samband (Lev & Penman, 1990). Detta för att företag med en högre tillväxttakt har en tendens att ge mer information för att vara mer attraktiva för marknaden. Enligt Ijiri och Simon (1964) har mindre företag större tillväxtpotential vilket gör att det går att anta att mindre företag 8

har en högre tillväxttakt jämfört med större företag och därför borde de mindre företagen ge fler upplysningar. 2.2.2 Agentteori Agentteorin förutsäger och förklarar beteendet hos parter som är involverade i ett företag (Wolk & Tearney, 1997). Agentteorin bygger på den juridiska benämningen av agent, nämligen att en agent är en part som är anställd för att representera en annan parts intressen. En av de största agentrelationerna i ett företag är den mellan företagsledningen och ägarna av företaget (det vill säga investerarna). Företagsledningen är anställd av investerarna för att administrera företagets aktiviteter, och därmed uppstår en agentrelation. Företagsledningen och ägarna har olika mål (Wolk & Tearney, 1997). Medan företagsledningen har som mål att till exempel tillgodose ekonomiska och psykologiska behov från anställningsavtal är investerarnas primära intresse att maximera avkastningen av investeringen. Det kan hända att dessa mål inte alltid är helt överensstämmande. Om parterna agerar utifrån sina egna intressen, uppstår konflikter (Morris, 1987). Ett intresse som potentiellt inte är likställt med det intresse som principalen har. Vidare hävdar agentteorin att principalerna är beredda att skydda sig mot egennyttiga agenter genom olika bindningsanordningar (Buchanan, Chai & Deakin, 2014). Detta gör investerarna genom att exempelvis införa belöningssystem, där investerarna betalar ledningen en högre summa när de agerar så som investerarna önskar och lägre när de agerar egensinnigt (Deegan & Unerman, 2011). Agentkostnader uppstår i övervakningen av dessa bindningsanordningar, och kostnaderna minskar ledningens ersättning (Wolk & Tearney, 1997). Därmed finns det ett incitament från ledningens sida att inte vara i konflikt med investerarna så att kostnaderna kan reduceras och ledningens ersättning öka. Agentteorin antar att ledningen försöker maximera sin egen vinning genom att minimera de kostnader som principalen ådrar sig i samband med övervakningen av bindningsanordningarna (Cotter et al., 2011). Detta problem ökas av informationsasymmetri, där ledningen vet mer om företagets framtida värde jämfört med vad investerarna vet. Problemet benämns ibland som ett moral hazard-problem, där investerarna lägger ansvaret att bolaget ska förvaltas i enlighet med investerarnas intressen hos företagsledningen (Wolk, Dodd & Rozycki, 2013). Problemet uppstår när investerarna vill övervaka att ledningen agerar i deras intresse medan ledningen själv söker egen vinning. De möjliga konflikterna mellan företagsledningen och investerarna 9

reduceras med hjälp av finansiella rapporter (Wolk & Tearney, 1997). Därmed finns det alltså ett ekonomiskt incitament från ledningens sida att tillhandahålla finansiella rapporter (Holthausen & Leftwich, 1983). Incitamentet härstammar från det faktum att ledningen delvis bedöms och belönas efter hur väl de rapporterar till utomstående (Watson, Shrives & Marston, 2002). Goda rapporteringar ger upphov till förstärkta rykten om ledningen som i sin tur bör resultera i högre ersättning eftersom övervakningskostnader av bindningsanordningar minskar om investerarna uppfattar rapporterna som trovärdiga (Wolk & Tearney, 1997). Agentkostnader är en vanlig anledning till varför företag ger ut information (Palmer, 2008). Vilken information som ges ut bestäms av företaget, därmed är kvaliteten av upplysningarna valbar och ett sätt för företagsledningen att minimera agentkostnaderna. Diskussion om agentteorin Agentteorin har blivit ifrågasatt för att den alltid utgår från att människan är rationell och agerar i egenintresse (Davis, Schoorman & Donaldson, 1997; Lambright, 2009). De menar att det finns andra faktorer som ligger bakom individers agerande och att egenintresset inte nödvändigtvis alltid är den främsta drivkraften (Davis et al., 1997). En annan faktor som skapar motivation till agerande är en bra relation (Lambright, 2009). Att bygga en stark relation leder till att individen känner sig mer ålagd att bemöta de förväntningar som ställts och dessutom kan en god relation bygga upp tilliten mellan parterna. Att bygga en stark relation leder till att agentrelationen på lång sikt gynnar både principalen och agenten, vilket är utgångspunkten för agentteorin. Tidigare studier har funnit att storleken på företag har varit positiv relaterad till kvaliteten av upplysningarna (Clarkson, Ferguson & Hall, 2003; Lang & Lundholm, 1993). Större företag har bättre kompetens, mer resurser och är mer utsatta för extern granskning jämfört med mindre företag (Palmer, 2008). Detta leder till att större företag har fler påtryckningar på sig för både mängden och kvaliteten av upplysningar och därmed borde deras upplysningar också vara fler och av högre kvalitet. Dock kan större företag bli hämmade på grund av politiska skäl och därav lämnar de mindre upplysningar (Wallace et al., 1994). 2.2.3 Signal- och Agentteorin, konsistenta teorier Både signal- och agentteori kan användas på samma redovisningsproblem (Morris, 1987). Detta har gjort att många automatiskt ser de två teorierna som konkurrerande. Dock kom Morris (1987) studie fram till att teorierna är konsistenta, det vill säga att om den ena teorin är sann 10

kan även den andra vara det. Detta gör det möjligt att kombinera dessa för att kunna förutsäga företagens val av upplysningar. Agentteorin och signalteorin delar inte samma nödvändiga antaganden och därmed är teorierna varken likställda eller innebär att den ena teorin behöver innebära den andra. Teorierna kan ändå sägas överlappa varandra på så sätt att rationellt självmaximerande agerande förekommer hos alla deltagare på marknaden i båda teorierna, samt att informationsasymmetrin antyds i signalteori genom agentkostnader i agentteorin. För signalteorin innebär rationellt självmaximerande agerande att företag kommer att ge ut den information som de tror gynnar företaget i störst utsträckning och de kommer sträva efter att dölja negativ information som de tror kan skada företaget (Morris, 1987). Företaget kommer göra dessa bedömningar utifrån företagets bästa intresse. Investerarna kommer i sin tur tolka informationen som ges och fatta beslut som de bedömer vara de mest gynnsamma från sitt perspektiv. I agentteorin lägger investerarna ansvaret hos företagsledningen att bolaget ska förvaltas i enlighet med investerarnas intressen (Wolk et al., 2013). Investerarna strävar efter och vidtar åtgärder för att ledningen ska agera i deras intresse medan ledningen, i största möjliga mån, kommer agera efter egen vinning. För att förklara närmare vad som menas med att informationsasymmetrin i signalteorin antyds genom agentkostnader i agentteorin kan man säga att informationsasymmetrin kan vara en del av agentkostnaderna (Morris, 1987). Informationsasymmetrin kan göra att företag blir undervärderade. Detta innebär att företagets aktievärde är lägre än det hade varit utan informationsasymmetrin. Kostnaderna som då kan uppstå är i form av uteblivna möjligheter för ledningen att öka det egna kapitalet och skulder genom investeringar. 2.3 Redovisningens kvalitativa egenskaper Det primära målet för finansiella rapporter är att informationen är användbar för beslutsfattande (van Beest et al., 2009). Hur användbar information är mäts med hjälp av redovisningens kvalitativa egenskaper. Enligt Needles och Powers (2013) finns det två typer av kvalitativa egenskaper identifierade efter IASBs föreställningsram, dessa är grundläggande och förbättrande kvalitativa egenskaper. Relevans och korrekt återgivande hör till de grundläggande och är egenskaper som redovisningsinformationen måste ha för att vara av hög kvalitet och därmed vara användbar. Varken ett korrekt återgivande av en irrelevant företeelse eller ett inkorrekt återgivande av en relevant företeelse hjälper användarna att fatta beslut. Information som är relevant 11

och korrekt återgivet kan även ha en förbättrande kvalitativ egenskap, jämförbarhet, som ökar användbarheten. Att redovisningsinformationen ska ha hög kvalitet är viktigt för att det för det första ökar värdet på den finansiella rapporten i fråga (Dumitru, 2012). För det andra för att hög kvalitet påverkar användarnas beslutsfattande positivt (van Beest et al., 2009). Högre kvalitet minskar även informationsasymmetrin som är ett utmärkande inslag i extern redovisning (Ball & Shivakumar, 2005). Därmed finns det ett incitament till att i finansiella rapporter lämna upplysningar av bättre kvalitet, det är behovet från finansmarknaden av att minska informationsasymmetrin (Soderstrom & Sun, 2007). Francis, Khurana & Pereira (2005) menar att företag med ett behov av finansiering frivilligt lämnar mer information än vad som krävs. Även Huddart, Hughes & Brunnermeier (1999) menar att investerare hellre investerar i företag med mer upplysningar, vilket motiverar företagen att ge mer upplysningar för att öka likviditeten och minska kostnader för kapital. 2.3.1 Relevans Att informationen är relevant innebär att den kan antas påverka mottagarnas beslutsfattande (van Beest et al., 2009). Informationen är användbar för beslutsfattande när den utvärderar tidigare, nutida och framtida händelser (Needles & Powers, 2013). Beslutsfattandet påverkas även när informationen stämmer överens eller korrigerar tidigare utvärderingar. Således mäts relevans utifrån om informationen antingen är av det ena eller både prediktivt och konfirmerande värde. Informationen i de finansiella rapporterna har ett prediktivt värde om användarna kan använda informationen för att förutsäga framtida utfall (Needles & Powers, 2013). Informationen i sig behöver inte vara en förutsägelse utan det räcker om användarna själva kan använda informationen med prediktivt värde för att göra egna förutsägelser. Det prediktiva värdet mäts utifrån två faktorer, dessa är framåtblickande information och återgivelsen av möjligheter och risker (van Beest et al., 2009). Den framåtblickande informationen beskriver oftast företagets förväntningar under de kommande åren och för användarna är detta viktigt eftersom företagets ledning har tillgång till mer information än de själva vid framställandet av prognoserna (Bartov & Mohanram, 2004). Återgivelse av möjligheter och risker ger en inblick över möjliga framtida utfall och hur säkra dessa prognoser är (Jonas & Blanchet, 2000). 12

Informationen i de finansiella rapporterna är av konfirmerande värde om den är överensstämmande med eller korrigerande av tidigare utvärderingar (Needles & Powers, 2013). Konfirmerande värde mäts genom att studera om den tillhandahållna informationen är tillbakablickande och därmed hjälper användarna att konfirmera eller ändra sina uppfattningar (Jonas & Blanchet, 2000). Information som är av prediktivt värde är ofta även av konfirmerande värde (Needles & Powers, 2013). Dessa två roller är kopplade till varandra på det sättet att information om tidigare händelser är viktiga för att kunna göra bedömningar om framtida händelser genom olika prognoser. 2.3.2 Korrekt återgivande År 2010 uppdaterade IASB föreställningsramen och ersatte då begreppet tillförlitlighet med korrekt återgivande (Nobes & Stadler, 2014). Anledningen till detta byte var att IASB ville trycka på att tillförlitlighet inte består av verifierbarhet, såsom många har tolkat begreppet. Egentligen handlar begreppet om att redovisningsinformationen ska vara fullständig, neutral och fri från fel, vilket blir tydligare om korrekt återgivande används istället. Fullständig information i en finansiell rapport innebär att alla nödvändiga uppgifter, beskrivningar och förklaringar finns för att en användare ska kunna förstå företagets situation (Needles & Powers, 2013). Att informationen är fullständig är en viktig egenskap eftersom det annars finns risk för att informationen som visas kan bli vilseledande, då mottagarna inte har fått hela bilden på grund av otillräcklig information. Fullständigheten går att mäta utifrån hur tydlig och välskriven informationen är, vilket är faktorer som reducerar risken för vilseledande (van Beest et al., 2009). Att informationen ska vara fullständig innebär naturligtvis inte att information som är oviktig behöver vara med (Takhtaei & Mousavi, 2012). Detta eftersom att det finns en tendens hos användarna att uppmärksamma den oviktiga informationen mer och resultatet av detta blir att den viktiga informationen försummas (Alivar, 2006) (se Takhtaei & Mousavi, 2012). En neutral information innebär att informationen i de finansiella rapporterna inte får väljas och presenteras på ett sådant sätt att mottagarnas beslutsfattande påverkas medvetet (van Beest et al., 2009). Neutralitet handlar om att hitta en balans, där informationen inte enbart är fokuserad på positiva händelser utan att ens nämna de negativa händelserna (Jonas & Blanchet, 2000). 13

Fri från fel innebär att det inte finns några fel eller brister i den rapporterade informationen och att den process som används för att producera den har valts och tillämpats utan fel (Needles & Powers, 2013). Fri från fel betyder här alltså inte helt korrekt i alla avseenden. Fri från fel innebär att det inte finns några fel eller bister i informationen och att den process som används för att framställa informationen har tillämpats utan fel. En finansiell rapport kan aldrig vara fri från fel, eftersom informationen som finns ofta mäts under osäkerhet där många uppskattningar och antaganden ingår (van Beest et al., 2009). Om informationen innehåller argument för vilka uppskattningar och antaganden som gjorts kan informationen sannolikt vara fri från fel (Jonas & Blanchet, 2000). Fri från fel kan också innebära att informationen ska avspegla det den utger sig för att avspegla (Needles & Powers, 2013). Att reglering existerar innebär att det finns skrifter som talar om hur redovisningen borde vara utformad. Således uppnås information som är fri från fel när företagen följer regleringen. 2.3.3 Jämförbarhet Den kvalitativa egenskapen jämförbarhet gör det möjligt för användarna att identifiera och förstå likheter och skillnader mellan minst två poster (Needles & Powers, 2013). Investerare efterfrågar jämförbara alternativ av investeringsmöjligheter för att kunna ta beslut (De Franco, Kothari & Verdi, 2011). Strävan efter jämförbarhet är därför central. Jämförbarhet innebär här att redovisning för liknande händelser ska behandlas på ett likartat sätt, medan om olika omständigheter råder bland händelserna ska dessa behandlas på olika sätt. Sprouse (1978) menar att jämförbarhet kan ses som en process, eftersom beroende på omständigheterna kring händelserna ska de behandlas lika eller olika. Jämförbarhet kan även ses som ett slutresultat för en process för att det krävs jämförbara alternativ för att investerarna ska kunna fatta beslut (Wolk & Tearney, 1997). Jämförbarhet gör som sagt det möjligt för användarna att identifiera och förstå likheter och skillnader mellan minst två poster (Needles & Powers, 2013). Jämförbarheten är det önskvärda resultatet av att införa enhetliga redovisningsstandarder, som exempelvis IFRS 3 (Defond, Hu, Hung & Li, 2011). Dock går det inte att garantera att jämförbarheten blir bättre bara av att införa enhetliga redovisningsstandarder. Det finns två faktorer som positivt påverkar jämförbarheten. Den ena faktorn är ledningens förtroende för standarden, vilket definieras som ledningens tilllämpning av standarden. Den andra faktorn är storleken i ökningen av enhetligheten, vilket 14

definieras som förändringen i antalet som följer samma krav enligt IFRS. Jämförbarhet innehåller två aspekter (Needles & Powers, 2013). Den första aspekten är att mottagarna måste kunna jämföra samma företags finansiella rapporter över tid för att kunna identifiera trender. Detta kräver att de redovisningsprinciper som används är konsekventa, det vill säga att företagen redovisar på samma sätt i olika redovisningsperioder. I enlighet med att de redovisningsprinciper som används ska vara konsekventa är det viktigt att företagen beskriver hur förändringarna påverkat företagets tidigare års resultat (van Beest et al., 2009). Ytterligare, i och med kravet på konsekvent, bör figurer från ett års finansiella rapporter vara jämförbara med tidigare års figurer. Även om företaget inte har gjort några förändringar i sina redovisningsprinciper kommer jämförbarheten att öka om de tillhandahåller en jämförbar översikt över åren i de finansiella rapporterna. Den andra aspekten är att de finansiella rapporterna också måste vara jämförbara mellan företag, detta för att användarna ofta använder rapporterna för att jämföra företagen med varandra (Needles & Powers, 2013). För att detta ska vara möjligt krävs det enhetliga regler som behandlar lika händelser på ett likartat sätt (De Franco et al., 2009). Detta kräver också att utformningen på de finansiella rapporterna ser ut på ett likartat sätt (van Beest et al., 2009). 2.3.4 Kritik mot att mäta kvalitet utifrån de kvalitativa egenskaperna Kvalitet i upplysningar är svåra att definiera och därmed även att mäta då uppfattningen är subjektiv (Beattie, McInnes & Fearnley, 2004) (se Palmer, 2008). På grund av detta finns det en del kritik mot bedömningen av kvaliteten av upplysningarna om rörelseförvärv utifrån de kvalitativa egenskaperna, relevans, korrekt återgivande och jämförbarhet. Kritiken grundar sig i att begreppen måste operationaliseras för att kunna mäta kvaliteten utifrån de kvalitativa egenskaperna och det är i detta stadie som forskar får problem (Schipper & Vincent, 2003). Vidare finns kritik mot att begreppen inte är ömsesidigt uteslutande eller helt förenliga, vilket gör att de inte kan mätas enskilda. Ett praktiskt problem som då uppstår är att ledningen får välja bort den ena kvalitativa egenskapen mot en annan. Vidare har relevansen anklagats för att vara subjektiv och sammanhangsspecifik, vilket även det ger praktiska problem att bedöma relevansen. I och med att man behöver ha tillgång till all information om en ekonomisk händelse för att kunna bedöma korrekt återgivande fullt ut, uppstår det svårigheter med att mäta hur korrekt återgivna de finansiella rapporterna är genom att enbart studera rapporterna (Botosan, 2004) (se van Beest et al., 2009). Ytterligare ett problem 15

som uppstår berör jämförbarheten (Schipper & Vincent, 2003). Jämförbarheten innebär i stora drag att liknande händelser ska redovisas på likartat sätt. Detta kräver att alla följer samma redovisningsvägledningar även om det är på bekostnad av relevansen. 2.3.5 Alternativa mätmetoder De som har studerat kvalitet i finansiella rapporter har inte alltid utgått från de kvalitativa egenskaperna. Tre andra metoder som använts är periodiserade modeller, värde relevansmodeller och forskning med inriktning på särskilda element i den finansiella rapporten (Healy & Wahlen, 1999; Nichols & Wahlen, 2004; Garemynck & Willekens, 2003; Cohen, Krishnamoorthy & Wright, 2004). Periodiserade modeller används för att mäta utsträckningen av resultatmanipulering (earnings management) enligt gällande regler och lagstiftning (van Beest et al., 2009). Resultatmanipulering inträffar när företagsledningen använder omdömen i finansiella rapporter eller strukturerar transaktioner för att förändra rapporterna, för att antingen vilseleda investerare om företagets underliggande ekonomiska resultat eller för att påverka avtalsutfall som är beroende av rapporterad redovisning (Healy & Wahlen, 1999). Modellen antar att ledningen använder diskretionära periodiseringar, det vill säga periodiseringar som ledningen kan kontrollera för att manipulera resultatet. Fördelen med att använda diskretionära periodiseringar i bedömning av kvalitet är att informationen som behövs finns tillgänglig i de finansiella rapporterna (van Beest et al., 2009). Nackdelen med periodiserade modeller är att det är svårt att skilja mellan diskretionära och icke-diskretionära periodiseringar (Healey & Wahlen, 1999). Vidare är bedömningen av kvaliteten i de finansiella rapporterna utifrån den periodiserade modellen inte lätt att göra med hänsyn till att informationen ska vara användbar för beslutsfattande. Värde relevansmodeller mäter kvaliteten på informationen i den finansiella rapporteringen genom att fokusera på sambandet mellan redovisning siffror och börsreaktioner (Nichols & Wahlen, 2004). Aktiekursen representerar marknadsvärdet av företaget medan bokföringssiffror representerar fast värde baserat på redovisningsmetoder. När både marknadsvärdet och bokföringsvärdet är starkt korrelerade med varandra, det vill säga när förändringar i redovisningsinformationen motsvarar förändringar i marknadsvärdet på företaget, antas det att resultatet informationen ger är relevant och korrekt återgiven. Fördelen med metoden är att den mäter de grundläggande kvalitativa egenskaperna relevans och korrekt återgivelse (van Beest et al., 2009). Dock måste hänsyn tas till att marknaden inte kan anses vara effektiv och att aktiepriset 16

inte kan garantera företagets marknadsvärde. Den tredje metoden, forskning som fokuserar på att mäta kvalitet genom att studera specifika element av finansiella rapporter, mäter kvalitet på djupet och inkluderar både finansiell och icke-finansiell information (van Beest et al., 2009). Metoden mäter kvalitet genom att studera hur specifik information presenteras i de finansiella rapporterna påverkar användarnas beslutsfattande. Exempelvis studerades förhållande mellan revisionsberättelsen och beslutsfattandet nyttan av informationen i rapporterna (Gearemynck & Willekens, 2003). Vidare har sambandet mellan bolagsstyrningsmekanismer och kvaliteten i finansiell rapportering studerats (Cohen et al., 2004). Fördelen med att fokusera på specifika delar av de finansiella rapporterna för att mäta kvalitet är att den direkt fokuserar och mäter kvaliteten (van Beest et al., 2009). Nackdelen är däremot att metoden bara fokuserar på vissa element av de finansiella rapporterna och att den bedömda kvaliteten därmed inte är heltäckande. Trots att det både finns kritik mot och alternativa mätmetoder till att mäta kvalitet utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper har denna metod ändå använts i studien då det primära målet med upplysningar är att de ska vara användbara som beslutsunderlag (van Beest et al., 2009). Utifrån de kvalitativa egenskaperna har användbarheten kunnat bedömas, något som hade varit svårare med de alternativa mätmetoderna. 2.4 Transparens Hög kvalitet på upplysningar utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper leder till hög transparens (Nobes & Stadler, 2014). Transparens hänvisar till principen att skapa en omgivning där information om befintligt skick, beslut och handling görs tillgängliga, synliga och förstådda för marknadens alla användare i de finansiella rapporterna (Lepădatu & Pîrnău, 2009). Syftet med finansiella rapporter är att ge information om den finansiella ställningen, prestationer och förändringar i den finansiella positionen av en enhet. De finansiella rapporterna är transparenta om mottagarna får full insyn och en rättvis presentation av användbar information som är nödvändig för att fatta ekonomiska beslut. Mottagarna, speciellt investerarna, har ett behov av att informationen i de finansiella rapporterna ska vara ärlig och öppen (Ambler & Neely, 2007). Fördelen med transparens är att detta behov tillgodoses. Detta gör att både befintliga och potentiella investerare blir mer benägna att köpa aktier i företaget. 17

Att mer information är bättre är ett vanligt uttryck, men innan mottagaren dränks av information och blir förvirrad på grund av den överflödiga informationen, finns det ett tillstånd som betecknas optimal transparens (Oxelheim, 2006). Transparensen för mottagaren är optimal då de får insyn i företaget. För företaget är transparensen optimal på gränsen mellan för mycket information som gör skada och för lite information. Företag vill inte att informationsflödet ska passera en viss nivå för att undvika att lämna ut känslig information till konkurrenter. Optimal transparens syftar på att utfallet av de finansiella rapporterna blir en jämvikt mellan kostnaden för upplysningar och användarnas krav på information (Soderstrom & Sun, 2007). 2.5 Teoretisk koppling till vår studie Sammanfattningsvis har uppsatsen fem teoretiska utgångspunkter: upplysningar, signalteori, agentteori, redovisningens kvalitativa egenskaper och transparens. Hur dessa är kopplade till varandra hör ihop med forskningsfrågan och sammanfattas nedan. Upplysningar leder till att användarna får den information de efterfrågar (Leuz & Verrecchia, 2000). Om användarna får tillräcklig och användbar information minskar informationsasymmetrin och upplysningarna blir mer transparenta (Ball & Shivakumar, 2005; Lepădatu & Pîrnău, 2009). För att upplysningarna ska vara användbara krävs det att de har hög kvalitet. Hur hög kvaliteten är studeras med hjälp av redovisningens kvalitativa egenskaper (van Beest et al., 2009). Trots att det finns kritik mot och alternativa mätmetoder till att mäta kvalitet utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper har denna metod ändå använts i studien för att kunna bedöma användbarheten. De kvalitativa egenskaperna relevans, korrekt återgivelse och jämförbarhet kommer att operationaliseras med utgångspunkt från van Beest et al. (2009) studie i kommande kapitel. I och med avsaknaden av studier som kopplar upplysningar om rörelseförvärv till de kvalitativa egenskaperna kommer denna studie att föra en allmän diskussion kring kopplingen. Vad relevans betyder för upplysningar om rörelseförvärv kan relateras till information om framtiden eller uppföljning om hur rörelseförvärv kommer påverka eller har påverkat företaget. Korrekt återgivelse kan relateras till att upplysningarna om rörelseförvärv bör vara fullständiga och inte innehålla några fel. Jämförbarheten mellan företagen kan relateras till att företagen upplyser om samma saker om rörelseförvärv och att informationen går att hitta på samma ställen. 18

Signal- och agentteorin kommer att användas för att förklara varför företag ger ut upplysningar för att minska informationsasymmetrin och förbättra transparensen. Flertalet av studierna som finns inom dessa teorier indikerar att det finns ett positivt samband mellan storleken på företaget och transparensen. Tidigare studier inom signalteorin visar att på grund av att större företag är mer komplexa tenderar de att ge mer upplysningar (Urquiza et al., 2010). Ges mer upplysningar kommer informationsasymmetrin att minska och därmed kommer transparensen bli bättre (Lepădatu & Pîrnău, 2009). Vidare visar tidigare studier inom agentteorin att större företag har bättre kvalitet i sina upplysningar (Clarkson et al., 2003; Lang & Lundholm, 1993). Således borde deras transparens också vara bättre (Ball & Shivakumar, 2005). Vidare finns det en studie inom både signal- och agentteorin som indikerar att små företag har bättre transparens (Lev & Penman, 1990; Wallace et al., 1994). Detta för att små företag oftast har en högre tillväxttakt och därför vill upplysa mer för att vara mer attraktiva för marknaden samt att större företag väljer att upplysa mindre på grund av politiska skäl. 19

3. METOD Detta kapitel redogör för de metodval som har gjorts för att besvara uppsatsens frågeformulering. Kapitlet avslutas med en reflektion över de metodval som har gjorts. 3.1 Metodval I uppsatsen är årsredovisningarna, det vill säg empirin, tyngdpunkten. Årsredovisningarna har studerats utifrån upplysningskraven från IFRS 3 p.59 och 60. Det har undersökts hur koncerner skriver om dessa och sedan analyserats hur transparenta de är angående upplysningskraven med utgångspunkt i redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper, det vill säga från teori. Syftet med uppsatsen är att deskriptivt beskriva och jämföra hur transparenta koncerner är på Small Cap respektive Large Cap med hänsyn till redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper. Inom företagsekonomisk forskning används två olika forskningsstrategier, kvantitativ och kvalitativ forskning (Bryman & Bell, 2013). Inom kvantitativ forskning betonas kvantifiering vid insamling och analys, medan kvalitativ forskning istället lägger vikt vid ord och inte kvantifiering vid insamling och analys. Resultatet i studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultaten från bedömningsmallen är kvantitativa samt även delar av resultaten utifrån analysmodellen. En del av resultaten från analysmodellen har dock lagt mer tyngd vid tolkning av texten och är därigenom kvalitativa. Analysen är kvalitativ då den kvalitativa metoden ansågs mest passande utifrån uppsatsens syfte och frågeformulering som krävde egna tolkningar av texten i årsredovisningen. Detta för att kunna gå in i texten och få en djupare förståelse av sammanhanget. 3.2 Insamling av data 3.2.1 Årsredovisningar Årsredovisningar är en relevant, informationsrik och lättgänglig källa. Insamlingen av data i studien har skett genom att årsredovisningar för 2013 hämtats från de noterade företagens respektive hemsida. Datakällor kan med en bred indelning vara primär- eller sekundärkällor (Artsberg, 2005). Primärdata är sådan data som har samlats in av forskaren själv för den aktuella studien. Sekundärdata är sådan data som har samlats in av andra i ett annat syfte. Vad som är primär- respektive sekundärdata inom företagsekonomisk forskning är ibland svårt att särskilja, 20

och det är materialets plats i undersökningen som avgör (Artsberg, 2005). Årsredovisningarna kommer i denna studie att klassas som primärdata. Detta för att årsredovisningarna kan ses som data som är obearbetad för analys- och forskningsändamål då de är utgivna av de studerade företagen och även för att de är i fokus för studien. 3.2.2 Val av företag Studiens målpopulation är avgränsad till företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap och Large Cap. Att studera samtliga företag på börslistorna hade både varit opraktiskt och omöjligt med tanke på studiens tidsgräns (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009). Därför var det lämpligt att göra ett urval bland de noterade företagen. Studien har använt sig av ett obundet slumpmässigt urval, vilket är det mest grundläggande sättet att göra ett sannolikhetsurval (Bryman & Bell, 2013). Denna urvalsteknik bygger på att varje enhet i populationen har samma möjlighet att komma med i urvalet. Urvalstekniken reducerar i princip hela risken för bias som beror av den mänskliga faktorn då det inte går att påverka vilka enheter som väljs ut. Det första steget vid obundet slumpmässigt urval är att definiera populationen (Bryman & Bell, 2013). Per 2014-12-04 fanns det 67 företag noterade på Small Cap och 108 företag noterade på Large Cap (Affärsvärlden, 2014a-b). Det andra steget är att utforma en urvalsram (Bryman & Bell, 2013). Kriteriet som har ställts på företagen är att de har gjort minst ett rörelseförvärv där de har fått bestämmande inflytande under 2013. Av de noterade företagen var det 28 företag på Small Cap och 30 företag på Large Cap som uppfyllde kriteriet. Det tredje steget är att bestämma urvalets storlek (Bryman & Bell, 2013). Det har valts att det ska finnas 15 företag från respektive börslista. På grund av tidsgränsen och studiens omfattning ansågs det att 30 företag var ett rimligt antal att undersöka. Det fjärde steget är att göra en förteckning över alla företag som ingår i urvalsramen (Bryman & Bell, 2013). Se bilaga 1 för att se företagen som uppfyllde kriteriet. Det femte steget är att välja ut slumpmässiga tal för att se vilka som ska vara med i urvalet (Bryman & Bell, 2013). De företag som har samma siffra i förteckning som överensstämmer 21

med de slumpmässiga talen kommer utgöra urvalet. En internetbaserad slumptalsgenerator har använts för att få fram de slumpmässiga företagen. Se bilaga 2 för att se vilka företag som är med i urvalet. 3.3 Bedömningsmall En bedömningsmall har använts som ett första steg i insamlingen av empirin. Genom att använda bedömningsmallen har det gått att genomföra en strukturerad genomgång av årsredovisningarna och det gav en grundläggande översyn. Genom bedömningsmallen kunde företagen bedömas systematiskt och konsekvent. Alla företag har bedömts på samtliga upplysningskrav som är med i studien. Vid varje upplysningskrav gavs betygen underkänd (U), godkänd (G), eller väl godkänd (VG). Anledningen till att en tregradig skala har valts är för att ett flertal kriterium har flera delkrav. Om inget delkriterium är uppfyllt ges betyget U och betyget VG ges om alla delkrav är uppfyllda. Men i de fall där fler än noll men inte alla delkrav var uppfyllda var betyget inte självklart U eller VG, därför finns även ett mellansteg i betygsskalan, G, som således symboliserar att kravet är delvis uppfyllt. Det är med beaktande för analysen som även betyget G kan uppnås, eftersom i de fall där företaget endast har uppfyllt vissa delkriterium är kvaliteten högre än om inga uppfyllts, vilket därmed påverkar transparensen. Vid vissa upplysningskrav har dock endast två möjliga utfall av betyg kunnat identifieras. Då har underkänd (U) eller väl godkänd (VG) getts, detta eftersom att det inte finns något mellansteg där kravet kan vara delvis uppfyllt. Utöver dessa tre betyg fanns ett behov av att sätta betygen studeras ej (X) och okänt (?). Betyget X gavs när företaget inte studerades vid kravet i fråga, detta kunde inträffa på grund av de inte hade till exempel ett köp till lågt pris, eller ett stegvist förvärv. Betyget? gavs i stället när informationen i årsredovisningarna var bristande, till exempel om det inte tydligt framgick om företaget skulle studeras avseende punkten eller när det var oklart vad det var de menade. 22

Vid konstruktionen av bedömningsmallen utgick studien från upplysningskraven enligt IFRS 3. 59. Förvärvaren ska lämna upplysningar som hjälper användarna av förvärvarens finansiella rapporter att bedöma karaktären på och den finansiella effekten av ett rörelseförvärv som genomförs antingen: a) under den aktuella rapportperioden, eller b) efter rapportperiodens slut, men innan de finansiella rapporterna godkänts för utfärdande (IASB, 2008). 60. För att uppnå syftet med punkt 59 ska förvärvaren lämna de uppgifter som anges i punkterna B 64-B 66 (IASB, 2008). B 64. För att uppnå syftet med punkt 59 ska förvärvaren för varje rörelseförvärv som sker under rapportperioden lämna följande upplysningar a) Namn på och en beskrivning av det förvärvade företaget (IASB, 2008). VG = namnet på det förvärvade företaget nämns samt en kortare beskrivning på vilken typ av företag det förvärvade företaget är går att utläsa. G = om minst ett av kraven är uppfyllt. U = inga av kriterierna är uppfyllda. b) Förvärvstidpunkten (IASB, 2008). Förvärvstidpunkten är den tidpunkt vid vilken förvärvaren erhåller det bestämmande inflytandet över det förvärvade företaget (IASB, 2008). 23

VG = det ska framgå vilket datum rörelseförvärvet inträffade. U = kriteriet ej uppfyllt. c) Den procentuella andelen av förvärvade egetkapitalandelar som medför rösträtt (IASB, 2008). VG = det ska framgå hur stor det procentuella förvärvet är av egetkapitalandelarna som medför rösträtt. Om man fått alla röster ska det framgå genom att skriva 100%, hela företaget, eller samtliga aktier. U = kriteriet ej uppfyllt. d) De främsta anledningarna till rörelseförvärvet och en beskrivning av hur förvärvaren erhöll bestämmande inflytande över det förvärvade företaget (IASB, 2008). VG = kräver en kort beskrivning om varför företaget gjort rörelseförvärvet och hur de fick bestämmande inflytande. Det ska framgå om de har eget bestämmande inflytande, om det är via dotterbolag eller övrigt. G = om minst ett av kraven är uppfyllt. U = inga av kriterierna är uppfyllda. e) En kvalitativ beskrivning av de faktorer som utgör redovisad goodwill, såsom förväntade synergieffekter av att slå samman verksamheten i det förvärvade företaget med förvärvarens verksamhet, immateriella tillgångar som inte uppfyller villkoren för separat redovisning eller andra faktorer (IASB, 2008). Detta krav kräver att det skett ett rörelseförvärv som lett till goodwill, annars studeras inte företaget avseende detta krav. VG = kräver en beskrivning av de element som utgör goodwill. 24

U = kriteriet ej uppfyllt. Betyget har erhållets när informationen är: 1) Upprepande från standarden. 2) Kort och innehållslös, ex. redovisad goodwill är hänförlig till synergier. 3) En matematisk beskrivning, ex. goodwill har uppkommit eftersom köpeskillingen överstigit nettotillgångarnas verkliga värde (Gauffin and Nilsson, 2013). f) Det verkliga värdet per förvärvstidpunkten av total överförd ersättning och det verkliga värdet per förvärvstidpunkten på varje större slag av ersättning, såsom I. kontanter, II. andra materiella eller immateriella tillgångar, inklusive en verksamhet/rörelse eller ett dotterföretag som tillhör förvärvaren III. uppkomna skulder, som exempelvis en skuld för villkorad köpeskilling, och IV. förvärvarens egetkapitalandelar, inklusive antalet utgivna eller utgivningsbara instrument och metoden som används för fastställande av dessa instruments eller andelars verkliga värde (IASB, 2008). VG = företaget redogör för det verkliga värdet per förvärvstidpunkten av varje större slag av ersättning. U = inga av kriterierna är uppfyllda. g) För avtal som gäller villkorad köpeskilling och tillgångar avseende rätt till gottgörelse I. det belopp som redovisats per förvärvstidpunkten, II. en beskrivning av överenskommelsen och grunden för fastställande av betalningsbeloppet, och III. en uppskattning av intervallet med möjliga utfall (odiskonterade) eller, om det inte går att uppskatta ett intervall, detta faktum och anledningarna till att ett intervall inte kan uppskattas. Om de högsta beloppen för betalningen är obegränsat ska förvärvaren upplysa om detta (IASB, 2008). Villkorad köpeskilling innebär vanligen förvärvarens förpliktelse att överföra ytterligare tillgångar eller egetkapitalandelar till de tidigare ägarna av ett förvärvat företag som del av utbytet 25

för bestämmande inflytande över det förvärvade företaget om angivna framtida händelser inträffar eller villkor uppfylls (IASB, 2008). Villkorad köpeskilling kan emellertid också ge förvärvaren rätt till avkastningen på tidigare överförd ersättning om angivna villkor är uppfyllda. Detta kräver att det skett ett rörelseförvärv till villkorad köpeskilling, annars studeras inte företaget avseende detta krav. VG = kräver upplysning om det belopp som redovisats per förvärvstidpunkten, en beskrivning av överenskommelsen och anledningen till det valda betalningsbeloppet samt en uppskattning av möjliga utfall (eller förklaring till varför uppskattningen saknas). G = om minst ett av kraven är uppfyllt. U = inga av kriterierna är uppfyllda.? = När det inte framgår hur betalningen sett ut för enskilda förvärvet. h) För förvärvade fordringar I. fordringarnas verkliga värde, II. avtalade fordringar brutto, och III. den bästa uppskattningen per förvärvstidpunkten för de avtalade kassaflöden som inte väntas bli uppburna. Upplysningarna skall lämnas för varje större slag av fordran, såsom lån, direkta finansiella leasingavtal och andra slag av fordringar (IASB, 2008). Detta krav kräver att det skett ett rörelseförvärv där förvärvade fordringar av större slag har identifierats, annars studeras inte företaget avseende detta krav. VG = kräver att det framgår de förvärvade fordringarnas verkliga värde, bruttovärdet på de avtalade fordringar och den bästa uppskattningen för de avtalade kassaflödena som företaget, vid förvärvstidpunkten, inte väntas få ta del av. För det tredje kravet antas att det gäller när det finns minoritetsintresse. Finns inte ett minoritetsintresse krävs det att de två första kraven är uppfyllda för att få VG. 26

G = om minst ett av kraven är uppfyllt. U = inga av kriterierna är uppfyllda.? = När det inte framgår om det finns förvärvade fordringar. i) De belopp som redovisats per förvärvstidpunkten för varje större slag av förvärvade tillgångar och övertagna skulder (IASB, 2008). VG = upplysning om de förvärvade tillgångar och övertagna skulder av större slag (enligt vårt antagande) vid förvärvstidpunkten. U = kriteriet ej uppfyllt.? = När det inte framgår om det finns förvärvade tillgångar och övertagna skulder. j) För varje eventualförpliktelse som redovisas enligt punkt 23, den information som krävs i punkt 85 i IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Om en eventualförpliktelse inte redovisas på grund av att dess verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt ska förvärvaren upplysa om I. den information som krävs enligt punkt 86 i IAS 37, och II. anledningarna till varför förpliktelsen inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (IASB, 2008). Kriteriet j) handlar om eventualförpliktelser och upplysningarna som ska ges om dessa finns i IAS 37 (IASB, 2008), varpå studien valt att frångå detta krav eftersom den enbart undersöker IFRS 3. k) Det sammanlagda beloppet för goodwill som väntas vara skattemässigt avdragsgillt (IASB, 2008). K) handlar om avdragsgill goodwill och kommer därför in på skattemässiga faktorer (IASB, 2008), detta går utanför studiens område då den inte ser till huruvida skattemässiga regler uppfylls och det har därför valts att bortse från detta upplysningskrav. 27

l) För transaktioner som är redovisade skilt från förvärvet av tillgångar och övertagandet av skulder i rörelseförvärvet enligt punkt 51 I. en beskrivning av varje transaktion, II. hur förvärvaren redovisat varje transaktion, III. de redovisade beloppen för varje transaktion och den post i de finansiella rapporterna i vilken varje belopp är redovisat, och om transaktionen är den faktiska regleringen av ett befintligt förhållande, den metod som används för att fastställa regleringsbeloppet (IASB, 2008). Då l) handlar om upplysningar av tillgångar och skulder som inte hör till det faktiska rörelseförvärvet och att dessa ska redovisas enligt en relevant standard så bortser studien ifrån dessa krav. Detta eftersom studien endast utgår ifrån upplysningar om rörelseförvärv och endast enligt denna standard. m) De upplysningar om separat redovisade transaktioner som krävs enligt (l) ska innefatta beloppet för förvärvsrelaterade utgifter och, för sig, beloppet för dessa utgifter som redovisats som en kostnad och den post eller de poster i rapporten över totalresultat i vilken dessa kostnader är redovisade. Upplysningar om beloppet för emissionsutgifter som inte redovisats som kostnad och hur de redovisades ska också lämnas (IASB, 2008). Även detta kriterium är borttaget från studien, av samma anledning som l) är borttagen. 28

n) I ett köp till lågt pris (se punkterna 34-36) I. det belopp för varje vinst som redovisas enligt punkt 34 och den post i rapporten över totalresultat i vilken vinsten redovisas, och II. en beskrivning av anledningarna till att transaktionen ledde till en vinst (IASB, 2008). p.34. Ett förvärv till lågt pris är ett rörelseförvärv där nettotillgångarna överstiger priset för förvärvet. Om överskottet kvarstår efter tillämpning av p. 36 ska överskottet redovisas som en vinst i resultatet per förvärvstidpunkten (IASB, 2008). p.35. Ett förvärv till lågt pris kan exempelvis inträffa i ett rörelseförvärv som är en tvångsförsäljning där säljaren agerar under tvång (IASB, 2008). p.36. Förvärvaren ska med en genomgång säkerhetsställa att värderingarna på ett korrekt sätt återspeglar beaktande av all tillgänglig information per förvärvstidpunkten (IASB, 2008). Detta krav kräver att det skett ett rörelseförvärv till lågt pris, annars studeras inte företaget avseende detta krav. VG = upplysning om vinstens belopp och i vilken post den redovisas samt en beskrivning på varför rörelseförvärvet ledde till en vinst. G = om minst ett av kraven är uppfyllt. U = inga av kriterierna är uppfyllda.? = När det inte framgår hur betalningen sett ut för enskilda förvärvet. 29

o) För varje rörelseförvärv i vilket förvärvaren innehar mindre än 100 procent av egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget per förvärvstidpunkten I. beloppet för det innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisat per förvärvstidpunkten och den värderingsgrund som använts för det beloppet, och II. för varje innehav utan bestämmande inflytande i ett förvärvat företag värderat till verkligt värde, de värderingstekniker och viktigaste indata i modellen som använts för att fastställa detta värde (IASB, 2008). Detta krav kräver att det skett ett rörelseförvärv där mindre än 100% av egetkapitalandelar har förvärvats (det finns alltså en minoritet), annars studeras inte företaget avseende detta krav. VG = kräver upplysningar om beloppet för minoritetsägarnas egetkapitalandelar och hur detta belopp har beräknats. G = om minst ett av kraven är uppfyllt. U = inga av kriterierna är uppfyllda. När det framgår att det finns ett minoritetsintresse och beloppet för minoritetsandelarna inte är angivet.? = När det inte framgår om det finns minoritet eller ej, exempelvis om det står hur mycket de äger eller något minoritetsintresse är angivet. 30

p) I ett rörelseförvärv som genomförs i flera steg I. det verkliga värdet per förvärvstidpunkten på förvärvarens innehav av egetkapitalandelar i det förvärvade företaget omedelbart före förvärvstidpunkten, och II. beloppet för vinst eller förlust redovisad till följd av omvärdering till verkligt värde av förvärvarens innehav av egetkapitalandelar i det förvärvade företaget före rörelseförvärvet och den post i rapporten över totalresultat i vilken denna vinst eller förlust redovisas (IASB, 2008). Rörelseförvärv i flera steg innebär att ett företag får bestämmande inflytande i ett företag i vilket företaget som förvärvar hade egetkapitalandelar i innan förvärvstidpunkten. Detta krav kräver att det skett ett rörelseförvärv i flera steg, annars studeras inte företaget avseende detta krav. VG = kräver att företaget redogör för det verkliga värdet av egetkapitalandelarna innan förvärvstidpunkten samt det vinst-/förlustbelopp som redovisas till följd av omvärderingen med tillhörande post i rapporten. G = om minst ett av kraven är uppfyllt. U = inga av kriterierna är uppfyllda.? = När det inte framgår hur betalningen sett ut för enskilda förvärvet. q) Följande information I. beloppet för intäkter och resultat för det förvärvade företaget sedan förvärvstidpunkten innefattat i koncernens rapport över totalresultat för rapportperioden (IASB, 2008). VG = kräver att företaget upplyser om det förvärvande företagets intäkter och resultat från förvärvstidpunkten. 31

U = kriteriet ej uppfyllt. q) Följande information II. det förvärvande företagets intäkter och resultat för den aktuella rapportperioden som om förvärvstidpunkten för alla rörelseförvärv som skett under året hade varit per början av räkenskapsåret. Om det är praktiskt ogenomförbart att lämna någon av de upplysningar som krävs enligt denna delpunkt ska förvärvaren upplysa om detta och förklara varför det är praktiskt ogenomförbart att lämna dessa upplysningar. I denna standard används begreppet praktiskt ogenomförbart med samma innebörd som i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel (IASB, 2008). Detta krav kräver att förvärvstidpunkten inte är någon gång under januari, annars studeras inte företaget avseende detta krav. VG= kräver att företaget upplyser om det förvärvande företagets intäkter och resultat som om förvärvstidpunkten hade varit i början av räkenskapsåret. U = kriteriet ej uppfyllt. B 65. För enskilt oväsentliga rörelseförvärv som skett under rapportperioden, som tillsammans är väsentliga, ska förvärvaren lämna sammanslagna upplysningar enligt vad som krävs i punkt B 64 e q (IASB, 2008). Bedömningsmallen har ej betygsatt företagen utifrån B 65, eftersom den endast rör enskilt oväsentliga rörelseförvärv kan kraven vara svåra att göra en adekvat bedömning av (IASB, 2008). Dock har det inte helt bortsetts från denna, utan reflektioner länkade till denna går att finna i analysen. 32

B 66. Om förvärvstidpunkten för ett rörelseförvärv är efter rapportperiodens slut men innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande ska förvärvaren lämna de upplysningar som krävs enligt punkt B 64 såvida inte den första redovisningen av rörelseförvärvet är ofullständig per den tidpunkt när de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande. I den situationen ska förvärvaren beskriva vilka upplysningar som inte kunde lämnas och anledningarna till att de inte kan lämnas (IASB, 2008). Studien har bortsett helt ifrån B 66, då denna handlar om att upplysningar om rörelseförvärv efter rapportperiodens slut samt innan godkännande av de finansiella rapporterna ska lämnas i enlighet med B 64 (IASB, 2008). Denna har det bortsetts ifrån då studien avgränsats till rörelseförvärv som skett under året 2013. 3.4 Innehållsanalys Genom en innehållsanalys har förvaltningsberättelser och noter i årsredovisningar studerats och tolkats för att undersöka kvaliteten bland upplysningarna. Innehållsanalysen har sin grund i kommunikationsforskning, den strävar efter att analysera data inom en specifik kontext för att genom olika paradigm ge dem mening (Krippendorf, 1989). Genom detta har det kunnat urskiljas hur mindre och större börsnoterade företag skiljer sig åt i transparensen. Genom innehållsanalysen beskrivs inte bokstavligt innehållet av informationen i årsredovisningarna. I stället kan slutsatser stödjas som går förbi den blotta meningen av text, mycket på grund av den systematiska behandlingen av data i innehållsanalysen. Att ha använt en innehållsanalys möjliggör sammanställning av slutsatser från stora mängder information och att se mönster och skillnader. Med hjälp av innehållsanalysen försäkras att alla delar som analyseras blir lika bedömda. 3.5 Operationalisering För att studera redovisningens kvalitativa egenskaper har varje egenskap operationaliserats för att sedan kunna samla in empiri i ett andra steg. Operationaliseringen har utgått från den teoretiska referensramen för att sedan beskriva hur dessa dimensioner har studerats i årsredovisningarna. Denna operationalisering har till stor del inspirerats av van Beest et al. (2009) studie vars syfte var att konstruera ett mätinstrument för hur man kan mäta de kvalitativa egenskaperna. 33

Detta mätinstrument har i en viss mån modifierats för att det ska passa denna studie bättre. I figuren nedan presenteras studiens operationalisering av redovisningens kvalitativa egenskaper. Figur 1. Operationalisering av redovisningens kvalitativa egenskaper Den första grundläggande kvalitativa egenskapen relevans har studerats genom att se om upplysningarna är av prediktivt och konfirmerande värde. Med inspiration från van Beest et al. (2009) studie har det prediktiva värdet studerats genom att se hur framåtblickande den givna informationen är om rörelseförvärv. Informationen är framåtblickande om den hjälper läsaren att bilda förväntningar och förutsägelser om framtiden (van Beest et al., 2009). Vid bedömning av hur framåtblickande information som företaget ger, bedömdes att informationen var tillräckligt omfattande om upplysningar fanns om på vilket sätt förvärven som gjorts under året kommer att påverka företaget i framtiden. Informationen bedömdes vara kortfattad om den endast behandlade företagets framtida påverkan av förvärv i generella termer, det vill säga när sättet eller vilket förvärv som påverkar framtiden ej framkommer. Om ingen information gavs så bedömdes det att inga framåtblickande upplysningar fanns. Det prediktiva värdet har även undersökts genom att se vilka möjligheter och risker företagen skriver att de får genom rörelseförvärv. Van Beest et al. (2009) har i sin studie undersökt dessa delar genom att se i vilken utsträckning förekomsten av icke-finansiell information i termer av affärsmöjligheter och risker kompletterar övrig information. Denna studie har sett till huruvida möjligheter respektive risker tas upp gällande rörelseförvärven. Det prediktiva värdet har ansetts öka då möjligheter och risker tagits upp i rapporten. 34

Den andra delen av relevansen, det konfirmerade värdet, har studerats genom att se vilken tillbakablickande information upplysningarna återger. Upplysningarna har ett tillbakablickande värde om de antingen konfirmerar eller korrigerar information som tidigare getts till läsaren (van Beest et al., 2009). Denna ges exempelvis genom att företagen upplyser om hur ett förvärv har påverkat företaget under den gångna perioden och därigenom ger information om det har gått som förväntat eller ej. Vid bedömning av hur tillbakablickande värde informationen hade, bedömdes informationen vara tillräckligt omfattande när upplysningar gavs om hur tidigare förvärv haft betydelse och påverkat företaget. Upplysningarna bedömdes vara kortfattade om de endast behandlade förvärvens påverkan i generella termer, det vill säga när sättet eller vilket förvärv som påverkat ej framkommit. Detta kan klassificeras som att intetsägande information gavs, som exempelvis att förvärv har stärkt marknadspositionen för företaget. Vidare bedömdes att ingen tillbakablickande information fanns om inga upplysningar gällande tidigare förvärv gavs. Den andra grundläggande kvalitativa egenskapen, korrekt återgivelse, har med inspiration av van Beest et al. (2009) studie undersökts genom hur fullständig och fri från fel den är. Detta är enligt van Beest et al. (2009) den svåraste egenskapen att mäta. Fullständigheten har studerats genom hur många upplysningskrav som uppfyllts. Upplysningarna har ansetts vara tillräckligt fullständiga antingen när det enskilda företaget har erhållit betyget VG på samtliga upplysningskrav eller när samtliga företag på en lista erhållit betyget VG för det enskilda upplysningskravet. Med inspiration från van Beest et al. (2009) studie har det även studerats hur tydlig informationen som ges i noter och förvaltningsberättelse är. Informationen har bedömts vara tydlig när mottagarna får information i upplysningarna som lätt går att förstå och som är välskriven. En aspekt av tydligheten är att se hur spridd informationen är, då det påverkar tydligheten för läsaren och risken för att mottagaren ska bli vilseledd. Upplysningarna har ansetts varit spridda om de olika upplysningskraven eller delkriterierna i ett krav varit uppdelade i skilda delar av årsredovisningen. Vidare har fri från fel undersökts genom att granska årsredovisningarna angående om det finns uppenbara fel i informationen så som direkt motsägelsefulla upplysningar. I egenskapen korrekt återgivande ingår även neutralitet, dock har denna studie bortsett från denna aspekt eftersom det är svårt att bedöma på grund av bristande inblick i företagen om hur situationen egentligen ser ut. 35

Van Beest et al. (2009) operationaliserar i sin studie den förbättrande kvalitativa egenskapen, jämförbarhet, genom att se i vilken utsträckning informationen i årsredovisningarna är jämförbara med andra företag. Med hjälp av bedömningsmallen har detta studerats genom att studera om majoriteten (över 50%) har erhållit samma betyg på de olika upplysningskraven. Vidare har jämförbarheten studerats genom att se om årsredovisningarna har en likartad utformning avseende tabeller, lokalisering av upplysningar och sätt att uttrycka information. I och med att enbart ett års årsredovisningar studeras är det inte möjligt för oss att bedöma företagens jämförbarhet över tid. 3.7 Uppsatsens kvalitet 3.7.1 Validitet och Reliabilitet Det är en utmaning att samla in relevanta data som kan besvara problemformuleringen och ge valida svar (Halvorsen, 1989/1992). För att undersökningen ska ha hög reliabilitet krävs det att flera likadana undersökningar ska ge samma resultat. På grund av att en innehållsanalys har gjorts med subjektiva bedömningar av texten i årsredovisningarna är det svårt att upprepa undersökningen och få exakt samma resultat. Hög reliabilitet belyser det vetenskapliga problemet och är nödvändigt för att data ska vara användbar. Men för att data ska vara användbar krävs det även att den är valid, något som underlättas vid tillgång till primärdata. Studien är således valid i och med att den använt sig av årsredovisningar, som klassas som primärdata i detta fall. Användandet av en bedömningsmall har medfört att det underlättar för ett likadant genomförande utfört av en annan person. Dock skulle samma svar troligtvis ej uppnås på grund av att personliga bedömningar kan skilja sig åt och således är studien inte helt reliabel. 3.7.2 Testomgång Innan den riktiga undersökningen påbörjades gjordes en testomgång. En testomgång innebär att en undersökning på ett eller några testobjekt genomförs innan den riktiga undersökningen (Bryman & Bell, 2013). Detta för att säkerställa att undersökningen fungerar som den faktiskt är tänkt och att helheten blir bra. När testomgången genomförs är det viktigt att den inte görs med årsredovisningar som ingår i urvalsgruppen där urval har gjort eller ska göras ifrån. Det beror på att om man använder sig av enheter som ingår i urvalsgruppen och sedan gör ett sannolikhetsurval måste de enheter som redan använts i testomgången tas bort ur urvalet och det kan påverka representativiteten. Vid testomgången användes ett bekvämlighetsurval som är en 36

legitim urvalsteknik vid en testomgång. Det företag som valdes var det första företaget som kändes igen på NASDAQ Mid Cap och som hade gjort ett rörelseförvärv under 2013. I testomgången upptäcktes vissa brister i bedömningsmallen, vilka då korrigerades. Det var främst formuleringar i betygskriterierna som på vissa ställen var otydliga eller felformulerade. Genom testomgången stärktes kvaliteten på den faktiska undersökningen (Bryman & Bell, 2013). 3.8 Metodreflektion En nackdel med valet att använda en kvalitativ forskningsmetod är det inte går att göra några statistiska tester och att vårt resultat därmed blir svårt att generalisera (Bryman & Bell, 2013). Syftet med uppsatsen kräver dock en djupare studie av ämnet varför en kvalitativ metod har valts att användas även fast resultatet inte blir generaliserbart. Van Beest et al. (2009) ser ett problem med att operationalisera och mäta kvalitativa egenskaper. Detta för att bedömningen av kvalitet genom en innehållsanalys innebär att forskaren måste gå igenom en otalig mängd material och tolka denna. Hur materialet tolkas skiljer sig åt beroende på vem det är som tolkar materialet. För att undgå detta problem har vi gått igenom empirin gemensamt för att varje företag skulle bli bedömt på ett likartat sett. Användandet av bedömningsmallen har lett till att möjligheten att bedöma alla företag på ett likadant sätt ökat och även möjligheten för en mindre subjektiv bedömning. Dock kan upplysningskraven i IFRS 3 B 59 och B 60, som var utgångspunkt vid utformningen av bedömningsmallen, ha tolkats på ett annat sätt än hur företagen själva tolkade dessa vid deras utformning av sin årsredovisning. Detta kan göra att studien inte får ett helt pålitligt resultat. Det finns alltid en tolkningsfråga vid regleringar och ett visst tolkningsutrymme. Att tolkningen här kan skilja sig från hur företagen har tolkat B 64, är något som kan påverka resultatet och detta har tagits hänsyn till i analysen. Den punkt som kan ha fått ett mest påverkat resultat är B 65. Detta på grund av att studien utifrån kravet har tolkat följande: för oväsentliga förvärv som tillsammans är väsentliga är det endast upplysningarna för de specifikt nämnda kraven som får sammanställas och att alla andra krav i B 64 ska lämnas enskilt. Tolkningen har gjorts baserat på redovisningsexperterna Gauffin och Nilssons (2014) uttalande om standarden gällande förvärvsanalyser. Det är mycket möjligt att företagen har tolkat det som att de inte behöver lämna upplysningar om övriga krav i B 64 utöver de som får sammanställas enligt B 65 för oväsentliga förvärv som tillsammans är väsentliga. 37

38

4. RESULTAT I detta kapitel presenteras resultaten som har tagits fram från den insamlade empirin. Först presenteras de resultat som har kunnat utläsas utifrån bedömningsmallen och sedan resultaten från analysmodellen. 4.1 Resultat utifrån bedömningsmallen I enlighet med IFRS 3 p.59 och 60 är det följande upplysningskrav som har studerats: a) Namn och beskrivning på det förvärvade företaget b) Förvärvstidpunkten c) Procentuell andel av egetkapitalandelar som medfört rösträtt d) Främsta anledningen till förvärvet och hur förvärvet har gått till e) En kvalitativ beskrivning av de faktorer som utgör goodwill f) Verkligt värde på varje slag av ersättning g) Villkorad köpeskillingen h) Förvärvade fordringar i) Det belopp som redovisats för varje större slag av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. n) Köp till lågt pris o) Minoritetsintresse p) Rörelseförvärv som skett i flera steg q i) Intäkter och resultat för det förvärvade företaget efter förvärvstidpunkten q ii) Intäkter och resultat för det förvärvade företaget som om förvärvet hade skett i början av räkenskapsåret Resultaten från bedömningsmallen finns i sin helhet i bilaga 4. Nedan presenteras två tabeller som specificerar i vilken grad upplysningskraven är uppfyllda. Detta enbart i syfte att få en 39

överblick av resultaten från bedömningsmallen. I tabell 1 och 2 visas hur många företag och inom parentes procentandelen som har fått ett visst betyg på respektive upplysningskrav som de har studerats på. De uträknade procentandelarna är avrundade till en decimal. - innebär att betyget inte kan erhållas för den aktuella upplysningen. 0 st innebär att betyget kan erhållas men inget företag har fått betyget i fråga. Som visas i tabellerna är resultatet väldigt spritt mellan de olika betygskriterierna samt mellan de olika kraven. Tabell 1 - Graden av efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 3 på Large Cap. Jämförelse mellan de olika kraven. På sju av upplysningskraven, a), b), c), d), f), g) och i), fick flest företag på Large Cap VG. Detta innebär att efterlevnaden av dessa upplysningar var de bästa för dessa företag. De upplysningskrav där flest företag fick U var o), p), qi) och qii). Detta var därmed de upplysningar vars efterlevnad var sämst. Det skiljde endast ett företag på krav e) mellan VG och U vilket gör att det blir missvisande att säga att punkt e) var en av de kriterium med sämst efterlevnad. Även punkt o) och p) kan vara missvisande då det endast var ett fåtal (mindre än hälften) företags efterlevnad som kunde undersökas under de kraven. 40

Tabell 2 - Graden av efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 3 på Small Cap. Jämförelse mellan de olika kraven. På nio av upplysningskraven, a), b), c), d), e), f), g), i) och qi) fick flest företag på Small Cap VG i betyg. Det var alltså dessa krav som företagen följde bäst och därmed var efterlevnaden bäst. Endast ett av upplysningskraven, qii), fick flest företag U. Det var därmed det upplysningskravet som företagen var sämst på att uppfylla. Nu kommer de empiriska resultaten som har tagits fram utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper att presenteras. Resultaten presenteras genom en uppdelning av de kvalitativa egenskaperna, relevans, korrekt återgivande och jämförbarhet. 4.2 Resultat utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper 4.2.1 Relevans Prediktivt värde Som nämnts tidigare i teorikapitlet så betyder prediktivt värde att användarna kan använda sig av informationen för att förutsäga framtida utfall. Det prediktiva värdet undersöktes genom att studera avsnitten noter och förvaltningsberättelse i årsredovisningarna om vad som stod i upplysningar om rörelseförvärvs framtidsutsikter och dess möjligheter och risker. Figuren nedan visar resultaten utifrån detta på Large Cap. 41

Figur 2 - Upplysningarnas prediktiva värde på Large Cap. Som figur 2 visar var det 20% av företagen på Large Cap som inte hade någon information av prediktivt värde om förvärv i sina upplysningar. Det var tio (67%) företag som hade skrivit väldigt kortfattat om framtidsutsikterna med förvärven. Dessa framtidsutsikter har även tolkats som möjligheterna de ser med förvärven. Av dessa företag skrev nio att de skulle göra fler förvärv i framtiden för att växa och för att utöka sin produktportfölj. Informationen som framkom i upplysningarna från dessa företag var i likhet med följande utdrag: Tillväxten kan ske via organiska tillväxtsatsningar och genom förvärv. (Investment AB Latour, 2014, s.26) Vi ska därutöver göra förvärv för att komplettera vår produktportfölj, kundnärvaro och geografiska närvaro. (SKF AB, 2014, s.5) Ett företag hade däremot en annorlunda framtidsplan jämfört med de andra företagen. Securitas AB skriver att de kommer fokusera mer på unika säkerhetslösningar för kunderna istället för fler förvärv. Följande citat klargör vad Securitas AB har för framtidsplan: 42

De investeringar i teknisk utrustning hos kunderna som krävs för att öka koncernens försäljning av säkerhetslösningar kommer att kompenseras med en långsammare förvärvstakt. (Securitas AB, 2014, s.4) Totalt var det två (13%) av företagen som hade gett tillräcklig information för att vara av prediktivt värde. Av dessa var det ett företag som hade skrivit mer utförligt hur årets förvärv kommer appliceras i företagets framtidsplaner. Framtidsplanerna utgör även företagets syn på möjligheterna med förvärvet. Följande citat är vad Ratos AB skriver i sin årsredovisning: Förvärvet av varumärken stärker bolagets position i övriga Norden och Tyskland och breddar portföljen av exportvarumärken, vilket tillsammans med en växande vinmarknad lägger grunden för en fortsatt god tillväxt potential för bolaget. (Ratos AB, 2014, s.36) För att informationen ska vara av prediktivt värde ska företagen även upplysa om riskerna med förvärv. Det fanns enbart ett företag, Hexagon AB, som skrev om detta. Utifrån detta kan det reflekteras över att Hexagon AB har en förståelse för att ett företagsförvärv kan innebära en risk, i många olika divisioner. Detta kan ge signaler till läsare att Hexagon AB är beredda och har vidtagit åtgärder för att kunna behandla eventuella realiserade risker. Följande citat handlar om hur det förvärvade företaget kan innebära en risk för företaget:...genomförandet av förvärv innebär också risk. Det förvärvade företagets relationer med kunder, leverantörer och nyckelpersoner kan komma att påverkas negativt. Det finns också en risk att integrationsprocesser kan bli mer kostsamma eller mer tidskrävande än beräknat samt att förväntade synergier helt eller delvis uteblir... (Hexagon AB, 2014, s.53) 43

Figuren som följer härnäst visar hur det prediktiva värdet uppfattades på Small Cap. Figur 3 - Upplysningarnas prediktiva värde på Small Cap. I figur 3 går det att utläsa att det var 53% av företagen vars upplysningar inte var av prediktivt värde. På Small Cap var det 27% av företagen som gav kortfattad information om framtidsplanerna om rörelseförvärv i upplysningarna. Företagen skrev att det i framtiden är fokus på tillväxt, som sker genom förvärv. Exempel på vad som skrevs finns i kommande citat: Dessutom uppnås tillväxt genom konsolidering av redan gjorda investeringar i kombination med nya förvärv. (Beijer Electronics AB, 2014, s.28) Det var totalt tre (20%) av företagen som skrev ordentligt om sina framtidsplaner angående förvärv. Av dessa skrev två om att årens förvärv kommer att leda till stärkta marknadspositioner. Följande citat är från ett av dessa företag: As to the Rottneros investment, we foresee a positive market change for our products, so we are confident that the investment in Rottneros will show good development. (Arctic Paper S.A, 2014, s.5) Ett av dessa företag hade däremot planer på att integrera årets förvärv med resten av företaget. De belyser även att förvärv belastar resultatet på kort sikt, men att de med hjälp av integreringen kan påverka företaget positivt långsiktigt. Följande citat visar detta företagets framtidsplaner: 44

Det betyder att vi investerat både pengar, tid och energi för en gynnsam utveckling och att det belastar resultatet på kort sikt. Nu fokuserar vi på en smidig integration av vårt förvärv och på att snabbt få effekt på de offensiva satsningar vi gjort... Vi fortsätter fokusera på lönsam tillväxt genom att slutföra integrationen av de nya butiker vi förvärvat och genom att öka försäljningen i det befintliga butiksbeståndet. (Venue Retail Group AB, 2014, s.6-7) Man kan urskilja att företagen på Small Cap ser framtida möjligheter med att förvärven ska skapa tillväxt, stärka sina marknadspositioner och integrera förvärven. Inget företag på Small Cap skrev dock om risken med förvärv i sina upplysningar i årsredovisningarna. Konfirmerande värde Att upplysningarna har ett konfirmerande värde innebär som teorikapitlet tidigare säger, att de är överensstämmande eller korrigerande av tidigare utvärderingar. Upplysningarnas konfirmerande värde undersöktes genom att läsa avsnitten noter och förvaltningsberättelse i årsredovisningarna och se efter tillbakablickande upplysningar om hur tidigare förvärv och tillväxt har påverkat företagets utveckling. Resultaten för Large Cap visas i figur 4 nedan. Figur 4 - Upplysningarnas konfirmerande värde på Large Cap. På Large Cap var det 40% av företagen som inte hade någon tillbakablickande information medan 40% endast nämnde kortfattat och relativt intetsägande om vad tidigare förvärv bidragit 45

med. Till exempel om förstärkt produkterbjudande, stärkt marknadsposition och omsättningstillväxt. Dessa tre citat är exempel på generella formuleringar från de studerade årsredovisningarna angående hur företagen har påverkats av förvärv: Med ett flertal förvärv under de senaste åren har produktutbudet förstärkts med lösningar för alla entréer och portar där centrala styrsystem kan minimera drag och energiutflöden i byggnaderna. (Assa Abloy AB, 2014, s.27) Hexagon fortsatte att stärka sin marknadsposition i regionen genom att förvärva Manfra och Devex i Brasilien och Pixis i Chile. (Hexagon AB, 2014, s.7) Omsättningstillväxten har i sin tur skapats både genom organisk tillväxt och förvärv. (Ratos AB, 2014, s.9) Det var endast 20% som gav tillräcklig information om hur tidigare förvärv har haft betydelse för organisationen. Ett exempel är följande: Förvärvet av Niagara Blower adderar nya och kompletterande produkter, främst luftkylda värmeväxlare, vilka ytterligare stärker vårt erbjudande till olje- och gasprocessindustrin. De stärker vårt amerikanska erbjudande och kommer gradvis även att inkluderas i vårt globala produkterbjudande. (Alfa Laval AB, 2014, s.60) Alfa Laval AB har i sin årsredovisning skrivit utförligt om vilket förvärv och exakt vilka produkter och marknader som stärks med förvärvet i fråga. De skriver även om hur de arbetar med att inkludera den nya rörelsen och stärka sin globala position. 46

Figuren nedan visar upplysningarnas konfirmerande värde för företagen på Small Cap. Figur 5 - Upplysningarnas konfirmerande värde på Small Cap. Figur 5 visar att bland företagen på Small Cap var det 47% som inte alls hade någon tillbakablickande information med i årsredovisningarna. Det var 20% av företagen som gav kortfattad information i årsredovisningarna om att rörelseförvärven resulterat i tillväxt, stärkt marknadsposition och utökat produkterbjudande: 2013 var ännu ett positivt år för de enheter vi förvärvat de senaste fem åren. Särskilt tillfredsställande är tillväxten inom Beijer Electronics Inc. (fd QSI) även om vi just detta år haft ett fåtal stora strategiska order till fordonsindustrin med relativt sett låga marginaler, vilket påverkat lönsamheten. (Beijer Electronics AB, 2014, s.9) Förvärvet är ett led i bolagets strategi att öka butiksnätets geografiska spridning främst för butikskedjan Accent, och stärker Venue Retail Groups marknadsposition. (Venue Retail Group AB, 2014, s.37) 47

... genom att utveckla egna produkter samt genom förvärv och kan nu erbjuda ett brett sortiment av produkter, system och tjänster vilket gör att bolaget kan agera mer offensivt och samtidigt minska riskerna. (Vitrolife AB, 2014, s. 28) Bland företagen var det 33% som gav tillräcklig information om vad de tidigare förvärven har betytt för företaget, varav två hade skrivit både en kortfattad och en mer utförlig del om vad förvärven bidragit med. 4.2.2 Korrekt återgivande Fullständig Hur fullständiga upplysningarna i årsredovisningarna var gällande rörelseförvärv har studerats genom att se i vilken utsträckning som nödvändiga uppgifter, beskrivningar och förklaringar finns. För att upplysningen ska betraktas som fullständig krävs det att upplysningen är helt uppfylld. Bedömningsmallen har varit ett verktyg i denna bedömning och betyget VG har krävts för att upplysningen ska betraktas som fullständig. Under insamlingen av empirin upptäcktes att det var många företag som inte hade gett tillräckligt med uppgifter, varför vissa har fått betyget G. I tabell 1 och 2 går det att urskilja i vilken utsträckning företagen varit fullständiga i sina upplysningar. I tabellerna visas att det endast var en fråga där samtliga företag hade fått betyget VG. Detta gällde Small Cap, krav f), verkligt värde av total ersättning. I bilaga 4 går det även att se att det bara var ett företag, Lammhults Design Group AB på Small Cap, som har fått VG på samtliga upplysningskrav. På Large Cap fanns det varken något krav eller något företag som enbart erhållit betyget VG. Fullständigheten har även studerats genom att se hur tydlig informationen är. Informationen är tydlig om mottagarna tycker att informationen är lättförståelig och välskriven. Figuren nedan visar resultatet från detta bland företagen på Large Cap. 48

Figur 6 - Upplysningarnas tydlighet på Large Cap. Som figur 6 visar var det 53% av företagen som hade tydlig information överlag och 47% som inte alls hade det. Av dessa hade ett par företag spridd information, det vill säga om olika delkriterium i ett upplysningskrav var uppdelade i olika delar av årsredovisningen eller om de olika kraven var separerade från varandra. Vilket ledde till att det var svårt att få en överblick och därmed svårare att förstå. Tydligheten i upplysningarna hos företagen på Small Cap visas i figuren nedan. Figur 7 - Upplysningarnas tydlighet på Small Cap Figur 7 visar att det var 73% av företagen som hade användbar information, och 27% som inte hade det. Även här var det ett par företag som hade spridd information. 49

Fri från fel För att se om informationen om rörelseförvärv i upplysningarna har varit fri från fel har det undersökts om det finns några fel eller brister i informationen samt om de följer regleringen. Att kunna se om det finns några fel i informationen har varit svårt utan att ha inblick i företaget. Det har dock upptäckts ett uppenbart fel i SKF ABs årsredovisning, där de skriver att de har förvärvat 100% av egetkapitalandelarna men sedan har de på samma sida redovisat ett minoritetsintresse, vilket bara finns när man förvärvar mindre än 100%. Att informationen brister har varit enklare att urskilja, vilket medfört att vissa företag har fått betyget okänt. Figurerna nedan visar vilka företag som har fått betyget okänt och hur många gånger. Figurerna visar även den procentuella andelen där okänt har erhållits som betyg. Figur 8 - Betyget okänt på Large Cap Figur 9 - Betyget okänt på Small Cap Figur 8 och 9 visar att det är 40% på Large Cap som någon gång har fått betyget okänt. På Small Cap är det däremot 33,3% av företagen som fick minst ett okänt betyg. Således är det ingen större skillnad mellan Large Cap och Small Cap. Om man däremot studerar antalet okända betyg som gavs fick Large Cap totalt 13 % okända betyg, gentemot Small Caps 8%. Vid undersökningen huruvida företagen följer regleringen har det studerats vilka företag som har gett de upplysningar som ska ges enligt IFRS 3. Här har bara ett företag funnits på Small Cap, Lammhults Design AB, som enbart erhållit betyget VG (bilaga 4). Det upptäcktes även 50

att det inte fanns något företag på Large Cap som enbart fått VG i betyg. Vidare har det även studerats vilka upplysningskrav som är helt efterlevda. I tabell 1 och 2 kan man se att detta bara gällde ett krav på Small Cap, nämligen det verkliga värdet på köpeskillingen, och inget krav på Large Cap. 4.2.3 Jämförbarhet Mellan företag För att studera jämförbarheten har utgångspunkten varit att om majoriteten (mer än 50%) av företagen på respektive lista har fått samma betyg på de olika upplysningskraven så har de klassificerats som jämförbara. Denna bedömning har utgått från resultaten från bedömningsmallen. Resultaten från hur jämförbara företagen på Large Cap är visas i figuren nedan. Figur 10 - Jämförbara upplysningar Large Cap Figur 10, som ni finner här nedanför, visar att företagen på Large Cap är jämförbara på 66,7% av upplysningskraven. Av dessa hade 50% en majoritet med betyget VG, 10% med betyget G och 40% med betyget U. Trots att de hade majoritet med betyget U har de ändå bedömts som jämförbara eftersom att de fortfarande hade svarat på ett liknande sätt, dock ej i enlighet med standarden. 51

I figuren nedan presenteras resultatet över jämförbarheten bland företagen på Small Cap. Figur 11 - Jämförbara upplysningar Small Cap Utifrån figur 11 kan det urskiljas att företagen på Small Cap är jämförbara på 73,3% av upplysningskraven. 73% av dessa hade en majoritet med betyget VG, 18% med G och 9% med betyget U. Utformning av de finansiella rapporterna Jämförbarheten har även studerats genom att se om de finansiella rapporterna är utformade på ett likartat sätt. Detta har studerats avseende om tabeller, lokalisering av upplysningar och sätt att uttrycka information har varit på ett likartat sätt i de olika företagens årsredovisningar på respektive lista. Samtliga årsredovisningar på både Large Cap och Small Cap har haft en liknande disposition och utseende. De flesta företag på både Large Cap och Small Cap har lämnat upplysningar om rörelseförvärv i noter. På Large Cap var det dock ett flertal företag som hade en relativt spridd information. Den framåtblickande och tillbakablickande informationen har främst funnits i förvaltningsberättelsen. 52

5. ANALYS I detta kapitel analyseras den insamlade empirin utifrån den teoretiska referensramen med hjälp av analysmodellen. Med hänsyn till studiens syfte fokuserar analysen på jämförelse mellan Large Cap och Small Cap mellan hur de kvalitativa egenskaperna är uppfyllda samt hur transparensen påverkas. 5.1 Grundläggande kvalitativa egenskaper 5.1.1 Relevans Den ena grundläggande kvalitativa egenskapen upplysningarna måste ha för att vara användbara är relevans (Needles & Powers, 2013). Relevans innebär att informationen är användbar för beslutsfattande. Utifrån teorin kan relevans studeras med hjälp av två kriterier; prediktivt värde och konfirmerande värde. Som den teoretiska referensramen säger anger prediktiva upplysningar framåtblickande information om rörelseförvärv samt vilka risker och möjligheter som finns med förvärv. Resultatet visade att Large Cap gav mer information av prediktivt värde jämfört med vad Small Cap gav. Gällande den framåtblickande informationen visade resultatet att Large Cap gav en större mängd information jämfört med Small Cap, dock var en stor del av denna information kortfattad och därmed inte så framåtblickande. I och med att informationen inte var framåtblickande finns det anledning att tro att informationen företagen sitter inne på är negativ. Detta antagande grundas på signalteorin som säger att företag med positiv information utnyttjar läget och signalerar denna information och att investerarna tror att företag som inte lämnar information om liknande händelser har negativ information som de kan ta skada av (Morris, 1987). Konsekvensen av att investerarna tror att företaget sitter inne på negativ information sänks deras värdering av företaget och blir därmed återhållsamma gällande att investera i företaget i fråga. Vad gäller möjligheter och risker, så skrev majoriteten av företagen på både Large Cap och Small Cap om möjligheter, men enbart ett företag på Large Cap hade skrivit om riskerna. Att skriva om riskerna är viktigt eftersom det ger en inblick i hur säkra deras prognoser är (Jonas & Blanchet, 2000). Att de flesta inte har skrivit om riskerna med förvärv gör att man ifrågasätter trovärdigheten av övrig framåtblickande information om förvärven. Det faktum att majoriteten av företagen skrivit om möjligheterna med förvärven men endast ett företag har skrivit om risker kan bero på att företagen inte känner någon motivation till att dela med sig av negativ information medan de av strategiska skäl vill lämna positiv information. Detta kan kopplas till 53

signalteori om att företagen är motiverade att ge ut positivt information och hålla inne med negativ då att dela positiv information är bättre än att inte dela denna, liksom att ge ut negativ information är sämre än att inte ge ut det (Connelly et al., 2011). Enligt teorin tillhandahålls information av konfirmerande värde om det finns tillbakablickande information som gör det möjligt för användaren att konfirmera eller korrigera sina tidigare uppfattningar (Jonas & Blanchet, 2000). Resultatet var även här att Large Cap gav mer konfirmerande information men att de inte var tydliga med vad förvärven i sig hade gett upphov till, men Small Cap hade bättre konfirmerande information trots att de gav mindre information. Även detta resultat leder till en tro att företagen sitter inne med negativ information när de inte signalerar denna. Konsekvensen av att inte signalera tillbakablickande information kan vara att om företagens tidigare prognoser inte stämde vill de kanske inte upplysa om detta på grund av att det kan sänka trovärdigheten på deras nuvarande/framtida prognoser. Enligt Needles och Powers (2013) är informationen användbar om upplysningarna är av prediktivt och/eller konfirmerande värde. Utifrån detta fann empirin att det var fler företag på Small Cap jämfört med Large Cap som kunde bedömas ha lämnat oanvändbara upplysningar. Om relevansen däremot studeras utifrån kvaliteten i upplysningarna fann studien att Small Cap var en aning bättre jämfört med Large Cap. Som teorin säger kommer hög kvalitet i upplysningarna påverka transparensen positivt (Nobes & Stadler, 2014). I och med att kvaliteten mäts med bland annat relevansen kommer upplysningar som är relevanta således att påverka transparensen. Studien har kommit fram till att företagen på Large Cap gav mer information men att relevansen varken var stark eller svag för företagen på både Large Cap och Small Cap. Relevansen var i sin helhet lite bättre för företagen på Small Cap, dock ansågs det att den skillnaden i kvaliteten inte var tillräckligt stor för att kunna göra någon djupare analys. Relevansen bör vara starkare för att ha en påverkan på transparensen. Även om det inte är någon större skillnad avseende kvaliteten går det att analysera skillnaden i mängden information mellan företagen på Large Cap och Small Cap. Mängden kan analyseras utifrån både signal- och agentteorin. Enligt signalteorin tenderar större företag att lämna en större mängd upplysningar i syfte att informationsasymmetrin ska minska (Rodríguez Pérez, 2004) (se Urquizaa et al., 2010). Detta för att öka investerarnas förtroende och för att förhindra undervärdering av aktier. Inom agentteorin antas det att större företag har fler agentkontrakt att ta hänsyn till vilket leder till fler påtryckningar från omvärlden, vilket i sin tur borde leda till att större företag ger ut mer upplysningar (Palmer, 2008). Utifrån dessa två teorier är resultatet att företagen på Large Cap ger ut mer 54

upplysningar inte så förvånande. Utifrån resultaten om relevansen, väcks frågan varför företagen på både Large Cap och Small Cap inte ger ut den information som efterfrågas för att deras upplysningar ska vara av hög kvalitet avseende relevansen. Detta kan bero på att företagen upplever att signalkostnaden är högre än vad fördelarna signalen i fråga ger (Connelly et al., 2011). Ytterligare en förklaring kan vara att både signal- och agentteorin tror på att företagsledningen agerar i egenintresse och är rationella (Morris, 1987). En annan parallell som kan dras är att företaget inte anser att denna information är viktig för investerarna. Om de ansåg att informationen var av betydande värde skulle det finnas större incitament att delge den informationen då det skulle resultera i mindre agentkostnader (Wolk & Tearney, 1997). 5.1.2 Korrekt återgivet Den andra grundläggande kvalitativa egenskapen är att upplysningarna ska vara korrekt återgivna (Needles & Powers, 2013). Precis som van Beest et al. (2009) sa i sin studie var denna egenskap svårast att mäta. Utifrån teorin har det studerats hur fullständiga och tydliga upplysningarna är (Needles & Powers, 2013). Studien har kommit fram till att informationen inte varit fullständig i någon större utsträckning på varken Large Cap eller Small Cap. På Small Cap fann studien endast ett företag samt ett upplysningskrav som var helt fullständiga. Small Cap har gett mer tydlig information i sina upplysningar. Att ledningen inte är tillräckligt tydliga i sina upplysningar gör att det blir svårt för investerarna att upptäcka de signaler som företaget vill kommunicera med informationen (Connelly et al., 2011). Resultaten från fullständigheten och tydligheten kan kopplas till agentkontrakten i agentteorin (Wolk & Tearney, 1997). Det kan antas att större företag har flera kontrakt att ta hänsyn till på grund storleken. Det kan hända att dessa kontrakt inte alltid stämmer helt överens och att ledningen inte vet vilka kontrakt som ska prioriteras. Konsekvensen av att ledningen inte vet vilka kontrakt som ska prioriteras kan leda till att informationen som ges ut inte är fullständig och tydlig. Detta för att de kanske inte kan ta hänsyn till alla kontrakt och därmed inte är fullständig, eller att det är många som går emot varandra som gör att ledningen vill vara lite mer otydlig och lite vaga i sina upplysningar. 55

Enligt teorin ingår det att informationen ska vara fri från fel och därmed inte heller ha några brister (Needles & Powers, 2013). Fel i upplysningarna har varit allra svårast att se eftersom studien inte har någon direkt inblick i företaget. Som resultatet visar har studien endast lyckats hitta ett fel på Large Cap. Enligt Glover (2012) är den gyllene regeln med upplysningar att det inte ska vilseleda mottagarna. Att det funnits brister i upplysningarna gör att det finns en möjlighet att mottagarna kan bli vilseledda i sin bedömning av företaget. Att det är ett så uppenbart fel leder till att det är troligt att det beror på ett misstag, som ett skrivfel, i upprättandet av årsredovisningen. I och med att bara ett fel har hittats är det svårt att göra någon vidare analys avseende detta. Enligt teorin finns reglering över vilka upplysningar som ska ges på grund av att mottagarna ska kunna läsa denna reglering och skapa sina egna förväntningar om vad företagen ska upplysa om (Needles & Powers, 2013). Bland de undersökta företagen fann studien att efterlevnaden av regleringen var svag. Att företagen inte har lämnat en del obligatoriska upplysningar, leder till antagandet att de kan ha missuppfattat IFRS 3 B 65. IFRS 3 B 65 säger att för enskilt oväsentliga förvärv, men som tillsammans är väsentliga, får företagen lämna sammanlagda upplysningar för vissa upplysningskrav. Detta krav har tolkats som att, om företagen har gjort flera i sig oväsentliga förvärv men vilka tillsammans är väsentliga får de lämna sammanlagda upplysningar på ett antal nämnda krav, och vad gäller övriga krav ska de lämna enskilda upplysningar även om förvärven är oväsentliga. Däremot kan företagen ha tolkat detta annorlunda och trott att de då inte behöver lämna upplysningar alls för oväsentliga förvärv även för de andra upplysningskraven. Och att de inte behöver lämna några upplysningar om förvärven alls om de inte tillsammans är väsentliga. Detta är således en missuppfattning då det inte står någonstans i IFRS 3 att man någon gång får frångå från upplysningskraven helt. Enligt signalteorin finns incitament från företagen att lämna information som är positiv, men de vill inte lämna negativ information (Morris, 1987). Eftersom efterlevnaden av IFRS 3 är bristande finns det utifrån signalteorin således anledning till att tro att företagen har negativ information som de utelämnat och att detta har skapat luckor av saknad information. Att utelämna negativ information kan leda till investerarna värderar företaget felaktigt, och att de då kanske tar risker som de inte vet om och kanske inte vill ta egentligen. 56

Sammanfattningsvis är ingen lista helt korrekt återgiven, men jämförelsevis har företagen på Small Cap varit bättre än de på Large Cap på samtliga delar gällande korrekt återgivande. Återkopplat till teorin kommer upplysningar som är korrekt återgivna leda till att transparensen förbättras (Nobes & Stadler, 2014). Utifrån detta kan det konstateras att företagen på Small Cap har bättre transparens i detta avseende. Precis som vad det gällde för relevansen har företagen på Large Cap även här gett ut mer information. I detta avseende har en skillnad upptäckts vad gäller kvaliteten i upplysningarna som nu går att analysera vidare. Agentteorin förespråkar att kvaliteten borde vara bättre bland företagen på Large Cap (Palmer, 2008). Resultatet i detta avseende går således emot denna teori. Detta kan tänkas beror på att, som tidigare nämnts, antas större företag ha fler kontrakt att ta hänsyn till. För företagen på Small Cap innebär detta att de har färre kontrakt att ta hänsyn till och kan då lättare ta hänsyn till fler kontrakt. 5.2 Förbättrande kvalitativ egenskap 5.2.1 Jämförbarhet Enligt teorin är strävan efter jämförbarhet central (Sprouse, 1978) (se Wolk & Teamey, 1997). Detta för att investerare efterfrågar jämförbara alternativ av investeringsmöjligheter för att kunna ta beslut om vilket företag de ska investera i. En del av jämförbarhet är att redovisningen mellan företagen ska vara jämförbar (Needles & Powers, 2013). Detta kräver enhetliga regler som behandlar lika händelser på ett likartat sätt. Resultaten visar här att företagen på Small Cap hade bättre jämförbarhet. Dock var skillnaden nästintill obetydlig mellan Small Cap och Large Cap eftersom det endast var ett upplysningskrav som skiljde dem åt. Däremot är det fler upplysningskrav på Large Cap som var jämförbara i betyget U. Därav bedömningen att företagen på Small Cap har bättre jämförelse. Att jämförbarheten är bättre för företag på Small Cap kan förklaras med hjälp av signalteorin, där en studie kommit fram till att företag med högre tillväxttakt lämnar mer upplysningar (Lev & Penman, 1990). Företag med högre tillväxttakt lämnar mer upplysningar för att de vill vara mer attraktiva för marknaden för att kunna bibehålla tillväxten. Små företag har oftast högre tillväxttakt (Ijiri & Simon, 1964). Därmed borde dessa företag följa standarden bättre. Således har företagen bättre efterlevnad och blir därmed även jämförbara med högre kvalitet. För att företagen ska kunna hålla en hög tillväxttakt kan företagen behöva investeringar, vilket mottagarna av rapporterna kan tillhandahålla. Jämförbarheten mellan företagen kräver också att de finansiella rapporterna ser ut på ett likartat sätt (van Beest et al., 2009). Resultatet utifrån detta var att företagen på både Large Cap och 57

Small Cap har haft en liknande utformning av de finansiella rapporterna och informationen om rörelseförvärv har i stor utsträckning funnits på samma ställen. Att företagen har liknande utformning kan bero på dem vill underlätta för investerarna. Detta för att om investerarna vet var de kan hitta informationen de söker, och företagen skriver om det på samma ställen kan investerarna lättare jämföra företagen. Detta kan kopplas till signalteorin i och med att det blir lättare för ledningen att få ut sina signaler om investerarna vet var de ska leta (Connelly et al., 2011). Utifrån resultatet kan således konstateras att investerarna vet var de kan hitta informationen de efterfrågar i företagens årsredovisningar på både Large Cap och Small Cap. Enligt teorin efterfrågar investerare jämförbara alternativ för att kunna ta beslut om investeringsmöjligheter (De Franco, Kothari & Verdi, 2011). Resultaten studien har kommit fram till är att företagen på respektive lista inte är helt jämförbara i sin helhet. Däremot är jämförbarheten mellan företagen på Small Cap bättre jämfört med Large Cap angående upplysningskraven. Teorin säger även här att ökad jämförbarhet leder till ökad transparens (Nobes & Stadler, 2014). Således har företagen på Small Cap bättre transparens. Även i detta avseende kom studien fram till att Large Cap gav mer upplysningar, men att kvaliteten på jämförbarheten var högre bland företagen på Small Cap. Som tidigare nämnts skulle detta kunna länkas till Lev och Penmans (1990) studie om att företag med högre tillväxttakt ger mer upplysningar. 58

6. SLUTSATSER Detta kapitel redogör för de slutsatser studien kommit fram till. Kapitlet inleds med hur studien uppfyllt syftet och därefter hur den bidragit till teorin. Som avslutning presenteras förslag till fortsatta studier. Studien syftade till att undersöka transparensen i upplysningar gällande IFRS 3 om rörelseförvärv på både Large Cap och Small Cap. Resultaten som framkommit efter att ha undersökt sammanlagt 30 företags årsredovisningar på Large Cap och Small Cap har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Slutsatser som kunnat utvecklas därefter är följande: Den första slutsatsen studien kommit fram till är att efterlevnaden av upplysningskraven om rörelseförvärv enligt IFRS 3 är bristfällig trots att det har gått nio år efter införandet av standarden vilket går att urskilja i figuren nedan. I diagrammet framgår hur många procent av företagen på Small Cap respektive Large Cap som har fått G eller VG på upplysningskraven. Dock kan kraven n, o och p ge ett snedvridet resultat då det endast var ett fåtal företag från urvalet som behövde lämna upplysningar om dem. Figur 12 - Efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 3. 59

Utifrån figur 12 kan det urskiljas att efterlevnaden i upplysningar om rörelseförvärv är bristfällig, detta väcker frågan om vad dessa brister beror på. En förklaring kan vara att företagsledningen upplever att fördelarna som uppkommer vid signaleringen har ett mindre värde jämfört med signalkostnaden (Connelly et al., 2011). En annan förklaring kan vara att företagen kanske inte tycker att den information som de håller på är viktig för investerarna. Om företagen ansåg att informationen var av betydande värde skulle det finnas incitament att delge denna information då det skulle resultera i lägre agentkostnader (Wolk & Tearney, 1997). En tredje förklaring kan vara signal- och agentteorins antagande att ledningen agerar mer rationellt och självmaximerande (Morris, 1987). Vid självmaximerande agerande kommer företagen alltså att hålla inne på information som de inte finner någon vinning på att lämna ut. Slutligen kan en förklaring vara att företagen inte har förtroende för standarden och konsekvensen av detta blir att efterlevnaden blir bristande för dessa företag (Defond, Hu, Hung & Li, 2011). Det slutliga målet med studien var att undersöka hur transparensen i upplysningarna om rörelseförvärv skilde sig åt mellan företagen på Large Cap och Small Cap i förhållande till varandra. Utifrån analysen kan det konstateras att den upplevda kvaliteten med utgångspunkt från relevans, korrekt återgivande och jämförbarhet, har varit bättre bland företagen på Small Cap. Studien kan även konstatera att företagen på Large Cap har lämnat mer upplysningar. Att signalteorin trycker på att stora företag lämnar mer upplysningar stämmer således. Däremot har kvaliteten i upplysningarna upplevts som bättre för företagen på Small Cap. Detta är en intressant upptäckt och det påvisar att det verkligen är en skillnad på kvantitet och kvalitet. Slutsatsen som kan dras härifrån är att upplysningarna i årsredovisningar från Small Cap har högre kvalitet, därigenom är transparensen bättre för dessa företag. I och med att efterlevnaden av upplysningskraven är bristande kan det även konstateras att transparensen är av relativt svag karaktär hos i stort sett alla företag. Endast ett företag hittades som uppfyller samtliga upplysningskrav och därmed ger mottagarna den information de efterfrågar och således är transparent. En del i syftet bestod i att förklara vad skillnaden i transparensen kan bero på. En förklaring kan vara signalteorin som säger att företag som har högre tillväxttakt tenderar att ge ut mer användbar information för att bli attraktiva på marknaden (Lev & Penman, 1990). Eftersom Ijiri & Simon (1964) säger att mindre företag har större tillväxtpotential kan det antas att företagen på Small Cap i högre utsträckning har högre tillväxttakt och därför ger ut bättre information. Det kan också bero på att större företag lämnar mindre detaljer i sina upplysningar på grund av politiska skäl (Wallace et al., 1994). Att större företag är mer utsatta för extern granskning kan 60

vara ytterligare en förklaring till studiens slutsats då de kan tänkas vara försiktigare med att ge ut känslig information samt ha en annan syn på vilken information som är känslig (Álvarez et al., 2008). En fjärde förklaring kan komma från agentteorin där principalerna skapar olika bindningsanordningar och övervakningar för att kontrollera att agenten agerar i deras intresse (Buchanan, Chai & Deakin, 2014; Wolk & Tearney, 1997). Företagen på Small Cap kan därmed antas ha bättre bindningsanordningar och övervakningar på grund av att de i och med sin storlek kan tänkas ha färre kontrakt att ta hänsyn till och därmed är det lättare för dem att tillgodose alla kontrakt de har och konsekvensen av detta är att informationen som ges ut är fullständig och tydlig. En sista förklaring kan vara att det kan antas att mindre företag har färre agentkontrakt, vilket kan leda till att företagen på Small Cap har tydligare riktlinjer för ledningen om hur de kan tillgodose alla kontrakt. Studiens slutsatser går emot Clarkson et al. (2003), Lang och Lundholm (1993) och Urquiza et al. (2010) studier från signal- och agentteorin som säger att större företag ger fler och bättre upplysningar. Dock stämmer studiens slutsatser överens med studierna från signal- och agentteorin om att mindre företag lämnar mer upplysningar (Lev & Penman, 1990; Wallace et al., 1994). Således har deras transparens också varit bättre, vilket stämmer överens med Lepădatu och Pîrnău, (2009) som argumenterar för att om mer upplysningar ges kommer informationsasymmetrin att minska och transparens därmed bli bättre. Att använda innehållsanalys som tillvägagångssätt har medfört en djupare nivå på mätningen av upplysningarnas kvalitet. Teoretiskt har denna studie bidragit med att öka utbudet av studier som fokuserar på att undersöka kvalitet i upplysningar. Genom att studera transparensen av upplysningar om rörelseförvärv utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper har denna studie även bidragit med att undersöka transparensen av dessa på ett nytt sätt. Praktiskt bidrar studien till att de studerade företagen kan ta del av resultatet och reflektera över kvaliteten på deras redovisning om rörelseförvärv. 6.1 Förslag till fortsatta studier Med hänsyn till studiens begränsning i antal undersökta företag kan vidare studier fokusera på att göra en liknande undersökning fast med fler företag. Här skulle det också kunna göras en jämförelse mellan olika länder. Med hänsyn till begränsningen av de kvalitativa egenskap- 61

erna, relevans, korrekt återgivande och jämförbarhet, kan vidare studier fokusera på att undersöka samtliga kvalitativa egenskaper. Med tanke på att denna studie bortsåg från vissa kriterium i IFRS 3, kan vidare studier försöka studera samtliga kriterium. Vidare forskning skulle även kunna fokusera på att göra intervjuer för att få fram synpunkter på redovisningen enligt IFRS 3 och kvaliteten. Man skulle även kunna försöka att göra studien kvantitativ för att kunna komma fram till några generaliserbara resultat. 62

7. KÄLLOR I detta kapitel presenteras de källor som har använts sorterade i bokstavsordning. Källorna för årsredovisningarna som har använts till empirin finns under en enskild underrubrik. Affärsvärlden, 2014a. Aktielistning. Affärsvärlden - OMX Stockholm Large Cap http://bors.affarsvarlden.se/afvbors.sv/site/stock/stock_list.page?magic=(cc%20(list%20sselrg)) [2014-12-03] Affärsvärlden, 2014b. Aktielistning. Affärsvärlden - OMX Stockholm Small Cap http://bors.af- farsvarlden.se/afvbors.sv/site/stock/stock_list.page?ma- gic=%28cc%20%28list%20ssesml%29%29 [2014-12-03] Álvarez, I.G., Sánchez, I.M.G., Domínguez, L.R., 2008. Voluntary and compulsory information disclosed online - The effect of industry concentration and other explanatory factors. Online Information Review, Vol. 32, Nr. 5, 596 622. Ambler, T., Neely, A., 2007. Narrative Reporting in Company Annual Accounts. Social Science Research Networks. Artsberg, K., 2005. Redovisningsteori - policy och -praxis, 2:2 ed. Liber AB, Malmö. Ball, R., Foster, G., 1982. Corporate Financial Reporting: A Methodlogical Review of Empirival Research. Journal of Accounting Research, Vol. 20, 161 234. Ball, R., Shivakumar, L., 2005. Earnings quality in UK private firms: comparative loss recognition timeliness. Journal of Accounting and Economics, Vol. 39, Nr, 1, 83 128. Barth, M.E., Landsman, W.R., Lang, M.H., 2008. International Accounting Standards and Accounting Quality. Journal of Accounting Research, Vol. 46, Nr. 3, 467 498. 63

Bartov, E., Mohanram, P., 2004. Private Information, Earning Manipulations, and Executive Stock-Option Exercises. The accounting review, Vol. 79, Nr. 4, 889 920. Bryman, A., Bell, E., 2011. Företagsekonomiska forskningsmetoder, 2:1 ed. Liber AB, Stockholm. Buchanan, J., Chai, D.H., Deakin, S., 2014. Agency Theory in Practice: a Qualitative Study of Hedge Fund Activisism in Japan. Corporate Governance, Vol. 22, Nr.4, 296 311. Campbell, D., Shrives, P., Bohmbach-Saager, H., 2001. voluntary Disclosure of Mission Statements in Corporate Annual Reports: Signaling What and To Whom? Business and Society Review, Vol. 106, Nr. 1, 65 87. Clarkson, P.M., Ferguson, C., Hall, J., 2003. Auditor conservatism and voluntary disclosure: Evidence from the Year 2000 systems issue. Accounting and Finance, Vol. 43, Nr.1, 21 40. Cohen, J., Kristnamoorthy, G., Wright, A., 2004. The Corporate Governance Mosaic and Financial Reporting Quality. Journal of Accounting Litterature, Vol. 23, 87 152. Connelly, B.L., Certo, S.T., Ireland, R.D., Reutzel, C., 2011. Signaling Theory: A Review and Assessment. Journal of Management, Vol. 37, Nr. 1, 39 67. Cotter, J., Lokman, N., Najah, M.M., 2011. Voluntary disclosure research: which theory is relevant? The Journal of Theoretical Accounting Research, Vol. 6, Nr. 2, 77 95. Craven, B.M., Marston, C.., 2010. Financial reporting on the Internet by leading UK companies. European Accounting Review, Vol. 8, Nr. 2, 321 333. Davis, J.H., Schoorman, D., Donaldson, L., 1997. Toward a Stewardship Theory of Management. The Academy of Management Review, Vol. 22, Nr.1, 20 47. De Franco, G., Kothari, S.P., Verdi, R.S., 2011. The Benefits of Financial Statement Comparability. Journal of Accounting Research, Vol. 49, Nr. 4, 895 931. 64

Deegan, C., Unerman, J., 2011. Financial Accounting Theory, 2nd ed. Mc Graw-Hill Education, Maidenhead. DeFond, M., Hu, X., Hung, M., Li, S., 2011. The impact of mandatory IFRS adoption on foreign mutual fund ownership: The role of comparabilty. Journal of Accounting and Economics, Vol. 51, Nr. 3, 240 258. Dumitru, G., 2012. The Accounting Information Quality Concept. Economics, Management, and Financial Markets, Vol. 7, Nr. 4, 326 336. Edlund, M., Lind, E., 2012. Goodwill - En studie av företags transparens i redovisningen av koncerngoodwill (Kandidatuppsats). Uppsala universitetet. Engen, T., Higashida, N., 2014. Redovisning av humankapital - en innehållsanalys med hänsyn till kvalitativa egenskaper i IFRS (Examensarbete). Handelshögskolan, Umeå Universitet. Europa, u.å. EUROPA - Basfakta om EU http://europa.eu/about-eu/index_sv.htm [2015-01-05] Francis J., Khurana I., Pereira R., 2005. Disclosure incentives and effects on cost of capital around the world. The Accounting Review, Vol. 80, Nr. 4, 1125 1162. Gareremynck, A., Willekens, M., 2003. The endongenous relationship between audit-report type and business termination: evidence on private firms in a non-litigious environment. Accounting and Business Research, Vol. 33, Nr. 1, 65 79. Gauffin, B., Nilsson, S.-A., 2006. Rörelseförvärv enligt IFRS 3 - Hur gick det med identifieringen av immateriella tillgångar? Balans, Nr. 8-9, 40 42. Gauffin, B., Nilsson, S.-A., 2013. Rörelseförvärv enligt IFRS 3, åttonde året - och inte blir det bättre. Fördjupning balans, Nr. 9 Gauffin, B., Nilsson, S.-A., 2014. Rörelseförvärv enligt IFRS 3, nionde året - stabilt men otillräckligt. Fördjupning balans, Nr. 4 65

Glover, J.C., 2012. Disclosure and Incentives. Accounting Horizons, Vol. 26, Nr. 2, 371 380. Halvorsen, Knut, 1989. Sammhällsvetenskaplig metod [Å forske på samfunnet], 1:19 ed. Studentlitteratur AB, Lund. Healy, P.M., Palepu, K.G., 2001. Information asymmetry, corporate discosure, and the capital markekts: A review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting and Economics, Vol. 31, Nr. 1, 405 440. Healy, P.M., Wahlen, J.M., n.d. A review of the earnings management litterature and its implications for standard setting. Accounting Horizons, Vol. 13, Nr. 4, 365 383. Holthausen, R.W., Leftwich, R.W., 1983. The Economic Consequences of Accounting Choice: Implication of Costly Contracting and Monitoring. Journal of Accounting and Economics, Vol. 5, Nr. 1, 77 117. Huddart S., Hughes J., Brunnermeier M., 1999. Disclosure requirements and stock exchange listing choices in an international context. Journal of Accounting and Economics Vol. 26, Nr. 1, 237 269. Iatridis, G.E., 2011. Accounting disclosures, accounting quality and conditional and unconditional conservatism. International Review of Financial Analysis, Vol. 20, Nr. 2, 88 102. Ijiri, Y., Simon, H.A., 1964. Business Firm Growth and Size. The American Economic Review Vol. 54, Nr. 2, 77 89. International Accounting Standards Board (IASB), 2008. IFRS 3 - Business Combination. http://www.faronline.se.db.ub.oru.se/dokument/i/ifrs0003/ [2014-11-24] Jonas, G.J., Blanchet, J., 2000. Assessing Quality of Financial Reporting. Accounting Horizons, Vol. 14, Nr. 3, 353 363. 66

Kimery, K.M., McCord, M., 2006. Signal of Trustworthiness in E-Commerce: Consumer Understanding of Third-Party Assurance Seals. Journal of Electronic Commerce in Organizations, Vol. 4, Nr. 4, 52 74. Lambright, K.T., 2009. Agency Theory and Beyond: Contracted Providers Motivations to Properly Use Service Monitoring Tools. Journal of Public Administration Research and Theory, Vol. 19, Nr. 2, 207 227. Lang, M., Lundholm, R., 1993. Cross-Sectional Determinants of Analyst Ratings of Corporate Disclosures. Journal of Accounting Research, Vol. 31, Nr. 2, 246 271. Lang, M.H., Lundholm, R.J., 2000. Voluntary Disclosure and Equity Offerings: Reducing Information Asymmetry or Hyping the Stock? Contemporary Accounting Research, Vol. 17, Nr. 4, 623. Leonardz, B., Blomquist, A., 2010. Årsredovisningen: En introduktion, 11:2 ed. Liber AB, Malmö. Lepădatu, G.V., Pîrnău, M., 2009. Transparancy in Financial Statements (IA/IFRS). European Research Studies, Vol. XII, Nr. 1, 101 108. Leuz, C., Verrecchia, R.E., 2000. The Economic Consequences of Increased Disclosures. Journal of Accounting Research, Vol. 38, 91 124. Lev, B., Penman, S.H., 1990. Voluntary Forecast Disclosure, Nondisclosure, and Stock Prices. Journal of Accounting Research, Vol. 28, Nr.1, 49 76. Marton, J., 2013. Redovisning - förståelse, teori och principer, 1:1 ed. Studentlitteratur AB, Lund. Marton, Jan, Falkman, Pär, Lumsden, Marie, Petterson, Anna Karin, Rimmel, Gunnar, 2010. IFRS - i teori och praktik, 2nd ed. Bonniers. Morris, R.D., 1987. Signalling, Agency Theory And Accounting Policy Choice. Accounting and Business Research, Vol. 18, Nr. 69, 47 56. 67

Nationalencyklopedin, u.å.a. Börskurs http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/b%c3%b6rskurs Nationalencyklopedin, u.å.b Börsvärde http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/b%c3%b6rsv%c3%a4rde Nobes, C.W., Stadler, C., 2014. The qualitative characteristics of financial information, and managers accounting decisions: evidence from IFRS policy changes, in: IASB Research Forum, 2 Oktober 2014, SAID Business School, Oxford University. Needles, B.E., Powers, M., 2013. International Financial Reporting Standards: An Introduction, 3rd ed. South-Western, Ohio. Nichols, C., Wahlen, J.M., 2004. How Do Earnings Numbers Relate to Stock Resturns? A Review of Classic Accounting Research with Updated Evidence. Accounting Horizons, Vol. 18, Nr. 4, 263 286. Oxelheim, L., 2006. Ingen indikation på ökad transparens - Hjälper IFRS aktieägare förstå konkurrenskraft och företagsprestation? Balans, Nr. 4, 36 39. Palmer, P.D., 2008. Disclosure of the impacts of adopting Australian equivalents of International Financial Reporting Standards. Accounting & Finance, Vol. 48, Nr. 5, 847 870. Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A., 2009. Research methods for business students, 5th ed. Prentice Hall. Schipper, K., Vincent, L., 2003. Earnings Quality. Accounting Horizons, Vol. 17, Nr. s-1, 97 110. Soderstrom, N.S., Sun, K.J., 2007. IFRS Adoption and Accounting Quality: A Review. European Accounting Review, Vol. 16, Nr. 4, 675 702. Sundgren, Stefan, Nilsson, Henrik, Nilsson, Stellan, 2009. Internationell redovisning : teori och praxis, 2:2 ed. Studentlitteratur AB. 68

Takhtaei, N., Mousavi, Z., 2012. Disclosure Quality and Firm s Characteristics: Evidence from Iran. Asian Journal of Finance & Accounting, Vol. 4, Nr. 2, 290 300. Urquiza, F.B., Navarro, M.C.A., Trombetta, M., Lara, M.G., 2010. Disclosure theories and disclosure measures. Spanish Journal of Finance and Accounting, Vol. XXXIX, Nr. 147, 393 415. Van Beest, F., Braam, G., Boelens, S., 2009. Quality of Financial Reporting: measuring qualitative characteristics. NiCE Working Paper 09-108. Wallace, R.S.O., Naser, K., Mora, A., 1994. The Relationship Between the Comprehensiveness of Corporate Annual Reports and Firm Characteristics in Spain. Accounting and Business Research, Vol. 25, Nr. 97, 41 53. Watson, A., Shrives, P., Marston, C., 2002. Voluntary disclosure of accounting ratios in the UK. British Accounting Review, Vol. 34, Nr. 4, 289 313. Wolk, Harry I., Dodd, James L., Rozycki, John J., 2013. Accounting Theory- Conceptual Issues in a Political and Economic Environment, 8th ed. SAGE Publications Inc. Wolk, H.I., Tearney, M.G., 1997. Accounting Theory: A Conceptual and Institutional Approach, 4th ed. South-Western College Publishing, Cincinnati, Ohio. 7.1 Årsredovisningar Alfa Laval AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.alfalaval.com/about-us/investors-sv/reports/annual-reports/documents/%c3%85rsredovisning_2013.pdf Anoto Group AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.anoto.com/media/1187/anoto-ar13-swe-140429.pdf Arctic Paper S.A, 2013. Årsredovisning 2013 http://mb.cision.com/main/5162/9555397/223215.pdf Assa Alboy AB, 2013. Årsredovisning 2013 69

http://www.assaabloy.com/global/investors/annual-report/2013/assa%20abloy%20%c3%a5rsredovisning%202013_indexerad.pdf Beijer Electronics AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/25/24/9c/wkr0006.pdf DORO AB, 2013. Årsredovisning 2013 https://newsclient.omxgroup.com/cds/disclosureattachmentservlet?messageattachmentid=470058 Elanders AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://media.elanders.com/ar2013-se/#24/z Getinge AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.getingegroup.com/globalassets/reports/annual-reports/swe/2013_se.pdf Gevako AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.geveko.se/files/geveko-201404039784-1.pdf Hexagon AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://investors.hexagon.com/files/press/hexagon/201404166969-1.pdf Intellecta AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.intellecta.se/materiale/files/rapportarkiv/2013/intellecta+ab+arsredovisning+2013 Investment AB Latour, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.latour.se/files/press/latour/201403189441-1.pdf Investor AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.investorab.se/media/286793/_rsredovisning_2013.pdf Lammhults Design Group AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.lammhultsde- signgroup.com/mediabinaryloader.axd?mediaarchive_fileid=d79af9e6-9d8d-44b0-8525- b07d81039046&mediaarchive_forcedownload=true 70

MultiQ International AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://mb.cision.com/main/518/9570436/234207.pdf Peab AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.peab.se/global/peab-se/documents/rapporter/ar_sv_13.pdf Prevas AB, 2013. Årsredovisning 2013 Midsona AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.midsona.com/global/midsona/investerare/rapporter/midsona_2013_klick.pdf http://www.prevas.se/download/18.103d041c14417772dcb674/1395145144746/prevas_arsredovisning_2013.pdf Ratos AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.ratos.se/global/04_investor%20relations/del%c3%a5rsrapporter/rapportarkiv/rapportarkiv_sv/2013_%c3%85r.pdf Sandvik AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.sandvik.com/global/local%20files/sweden/investerare/%c3%85rsredovisningar/%c3%85rsredovisning%202013.pdf Securitas AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.securitas.com/global/_dotcom/%c3%85rsredovisning%20pdf/arsredovisning.pdf SKF AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.skf.com/irassets/sites/default/files/page/arsredovisning-2013_140305.pdf Telefon AB L.M.Ericsson, 2013. Årsredovisning 2013 Swedbank AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@ir/documents/financial/cid_1330209.pdf http://www.ericsson.com/thecompany/investors/financial_reports/2013/annual13/sites/default/files/download/pdf/se_-_ericsson_ar2013.pdf 71

Telia Sonera AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.teliasonera.com/documents/agm/telia- Sonera%20%C3%85R%202013.pdf Traction AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.traction.se/wp-content/uploads/2013/12/2013-rsredovisning.pdf Trelleborg AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://mb.cision.com/main/584/9554024/222206.pdf Uniflex AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://www.uniflexgroup.com/down- load/18.38228ad4143b35110971c1d9/1396436699101/uniflex+ab+-+%c3%85rsredovis- ning+2013.pdf Venue Retail Group AB, 2013. Årsredovisning 2013 http://mb.cision.com/main/877/9523981/201700.pdf Vitrolife AB, 2014. Årsredovisning 2013 http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/25/2c/89/wkr0006.pdf 72

8. BILAGOR I detta kapitel presenteras de bilagor vi har refererat till i uppsatsen. Bilaga 1 - Förteckning över företagen som har gjort rörelseförvärv och fått bestämmande inflytande under 2013 De fetstilade företagen är de som blev slumpmässigt valda. Large Cap: 1. AAK 2. ABB Ltd 3. Alfa Laval 4. Assa Abloy B 5. AstraZeneca 6. Atlas Copco 7. BillerudKorsnäs 8. Com Hem 9. Ericsson 10. Getinge 11. Hexagon 12. ICA Gruppen 13. Intrum Justitia 14. Investor 15. Latour 16. MTG 17. NIBE Industrier 18. Peab 19. Ratos 20. SAAB 21. Sandvik Small Cap: 1. Acando 2. Addnode 3. Alltele 4. Anoto Group 5. Arctic Paper 6. Beijer Electronics 7. Björn Borg 8. Bong 9.BTS Group 10. Bulten 11. Doro 12. Elanders 13. Geveko 14. HMS Networks 15. Intellecta 16. Know IT 17. Lammhults Design Group 18. Midsona 19. MultiQ 20. Prevas 21. Proact IT Group 22. Rejlers 73

22. SCA 23. Securitas 24. Skanska 25. SKF 26. SSAB 27. Swedbank 23. rnb Retail and Brands 24. Stockwik Förvaltning 25. Traction 26. Uniflex 27. Venue Retail Group 28. Vitrolife 28. Svenska Handelsbanken 29. TeliaSonera 30. Trelleborg 74

Bilaga 2 - De slumpmässiga talen från slumtalsgeneratorn, som kommer att utgöra vårt urval. Large Cap: 9 3 10 14 11 19 23 18 29 21 4 27 30 15 25 Small Cap: 5 12 13 6 27 4 15 20 19 17 25 11 28 18 26 75

Bilaga 3 - Företagens betyg enligt bedömningsmallen. LARGE CAP 76

SMALL CAP 77