Botanikdagarna i Ångermanland 2 juli 6 juli 2014 Strandtrav Arabidopsis petraea Foto: Stefan Grundström Svenska Botaniska Föreningen
Botanikdagarna i Ångermanland! Ångermanland är i storleksordningen Sveriges sjätte största landskap och sträcker sig från kusten vid Bottenhavet ändå upp till förfjällsområdet. Höga kusten med sin dramatiska topografi känner de flesta till liksom Ådalens nipor, men här finns mycket annat intressant att uppleva. Landskapet domineras av stora barrskogar men hyser också stora myrar och mängder av sjöar och vattendrag. Ångermanland består inom Västernorrlands län av fyra kommuner: Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Härnösand men faktiskt så tillhör även Bjurholms kommun och delar av Nordmaling och Strömsund också landskapet. Det är idag en avfolkningsbygd men under skogsindustrins födelse i slutet av 1800-talet flyttade det in mängder med människor från olika delar av världen. Det fanns jobb åt alla på sågverken, i skogshuggningen och senare i massaindustrin. Skogsbruket har farit hårdhänt fram från de rent exploaterande dimensionsavverkningarna på 1800-talet till dagens täta och ensidiga ungskogsplantage. Endast cirka 2 % av den produktiva arealen av skogsmark är avsatta till reservat, biotopskydd eller nationalpark. Myrarna är troligen den minst påverkade naturtypen med stora terrängtäckande kärr och blandmyrar av lapplandstyp i den norra delen och intressanta rikkärr i landskapets västra del. Längs den nedre delen av Ådalen finns ett ännu levande odlingslandskap med slåttervallar och enstaka områden med naturbetesmarker i nipor och raviner. Vid kusten är besöksnäringen betydelsefull och här finns en väl utbyggd camping-, bad- och vandringsturism. Floran i landskapet inventerades systematiskt av Jan W. Mascher med flera under åren 1967-1989. Det arbetade utmynnade i en fin landskapsflora som tyvärr inte går att köpa längre men som kan finnas på antikvariat. Botanikdagarna var i Ångermanland senast 1991 och då under Jan Maschers ledning. Av särskilt intressanta vegetationstyper finns t ex. rikkärren och sumpskogarna i landskapet västra del där moränen och torvmarkerna är kalkpåverkade. Andra intressanta växtplatser är kustens torrängar och grönstensklippor, bottenhavets landhöjningsstrandängar och de s.k. sydväxtbergen med sin avvikande flora. De delvis hävdade nip- och ravinlandskapen längs den mellersta delen av Ådalen och de lövskogsbevuxna branterna och stränderna vid Mjällån är andra intressanta naturmiljöer. De mest spektakulära arterna är givetvis strandtrav, som i Sverige bara finns längs Ångermanlandskusten samt den västliga utposten av nipsippa som är döpt efter sina växtplatser i Ramsele socken. Det finns flera intressanta skogsgräs i Ångermanland med en begränsad utbredning i Sverige, sötgräs i instabila ravinmiljöer, glesgröe i kalkpåverkade sumpskogar och det vackra skogsröret längs bäckarna i äldre skog.
Onsdag 2 juli 14.00 Gålsjö Bruk Incheckningen öppnar. 19.00 Middag 20.30 Kapellet. Välkomstmöte. Presentation av turerna och guiderna. Rutiner och övriga praktiska frågor, mm. Återblick till Botanikdagarna 1991. Guider: Leif Berglund, Margareta Byström, Gudrun Fréden, Stefan Grundström, Bengt Larsson, Hjördis Lundmark, Dan Norlin, Eva Sundin, Håkan Sundin, Olof Svensson, Jan-Olof Tedebrand och Gösta Åslund OBSERVERA: Fyra områden som vi kommer att besöka är natur-reservat och/eller Natura 2000-områden. Rotsidan är naturreservat, Gideåbergsmyrarna och Älgberget-Björnberget är både ock och Salusand är Natura 2000-område. Det innebär att plockning av växter och växtdelar är förbjudet. Var vänlig respektera detta! In memoriam Jan W. Mascher 1934-2014 Vår vän Jan W. Mascher, en sann naturvän och förkämpe för naturen i Ångermanland, har lämnat oss. I sin krafts dagar var han en beundransvärd man, alltid intresserad, vänlig och förekommande. På 80-talet färdigställde han Ångermanlands flora, efter ett mångårigt idogt, noggrant och grannlaga inventeringsarbete. Det var en otroligt imponerande insats, inte minst då det var den sista landskapsfloran som skrevs på maskin, och av en ensam författare. 2008 fick han välförtjänt Kungliga patriotiska sällskapets medalj.
Gålsjö bruk. Stångjärnssmedja 1703-1872. Konferensanläggning sedan 2001. Torsdag 3 juli Frukost från 06.30 Avfärd Kustturen 07.45 Avfärd Södra turen 08.00 Lunch i fält Hemkomst 17.00-17.30 18.30 Gemensam middag 20.00 Kapellet. Mats Henriksson: Världsarvet Höga Kusten Mats Henriksson, länsarkitekt i Västernorrland, har i flera år arbetat med att dokumentera den unika naturmiljö som finns vid den ångermanländska kusten. Han var projektledare för den världsarvsansökan som november 2000 godkändes av Världsarvskommittéen vid möte i Cairns, Australien. Fredag 4 juli Frukost från 06.30 Avfärd Kustturen 07.45 Avfärd Västra turen 08.00 Lunch i fält Hemkomst 17.00-17.30 18.30 Gemensam middag 20.00 Kapellet. Ann Renström: Ådalens bebyggelsehistoria Ann Renström, arkitekt och bebyggelsehistoriker, berättar utifrån de kunskaper hon samlat under åren och som hon beskrivit i två böcker. Hennes berättelse bärs av värme för det vackra bebyggelsehistoriska kulturarv som finns runt om i byarna i Sollefteå kommun.
Lördag 5 juli Frukost från 06.30 Avfärd Södra turen 08.00 Avfärd Västra turen 08.00 Lunch i fält Hemkomst 17.00 17.30 19.00 Gemensam middag. Avslutning. Söndag 6 juli Frukost från 07.30. Hemresa. Förslag på utflyktsmål - för den som har disponibel tid: Habborskullarna. Cirka 90 % av vårt lands förekomst av laven långskägg Usnea longissima finns i Västernorrlands län. På Habborskullarna väst om Kramfors finns en lättillgänglig och rik förekomst, som kan nås efter vandring på 300 m i måttlig stigning. Kontakt: Leif Berglund 070-225 55 07 Billabergets Naturreservat ett typiskt ångermanländskt sydväxtberg med stor variation av biotoper. Nordlig utpost för hassel Corylus avellana, känd sedan 1600-talet. Här finns även myskmåra Galium trifolium, backtrav Arabidopsis thaliana och vårförgätmigej Myosotis stricta. Kontakt: Dan Norlin 070-606 09 40 Sandslåns timmeravskilje. Just här vid Sandslån övergår Ångermanälven till att vara en havsvik (fjord) och här ligger enorma mängder älvsediment. Här etablerade flottningsbolaget på 1870-talet världens största timmerskilje med arbetarkaserner och marketenteri. I de gamla kasernerna finns nu vandrarhem, restaurang, flottarmuseum, häxmuseum mm. På Naturum Höga Kusten vid Skulebergets fot får du fakta om världsarvets fenomen. Se utställningen om landhöjningen, geologin och livet i Höga Kusten. Här finns även vandringskartor, idéförslag och turtips. Ytterlännäs gamla kyrka. Med murar från 1200-talet och med en imponerande gammal dörr prydd med bysantinskt bronslejon från 800- talet, med altarskåp och väggmålningar från 1400-talet, med madonna av Haakon Gullesson (1500-tal) och med sin orörda 1700-talsinredning är denna vackra kyrka en klenod av riksintresse. Kontakt: Hjördis Lundmark 070-210 49 60
Kustturen Exkursionsledare: Dan Norlin 070-606 09 40 Turen går först ner till Nordingrå i hjärtat av Höga kusten där man måste välja mellan ett lättare och ett mer ansträngande besöksmål. Bussen tar oss sedan förbi det välkända Skuleberget för dagens lunch vid Entré Väst i Skuleskogens nationalpark. Färden fortsätter sedan norrut genom Nolaskogs upp till Salusands mäktiga sandavlagringar. Ringkallen. Nordingrå sn, Kramfors Alternativ 1: Krävande Ringkalleberget är ett ansenligt kustberg med en kalott av diabas och med branta diabas- och sandstensstup både i norr och i söder. Här finns utmärkta växtlokaler för både sydliga och nordliga arter. Målet för vår vandring är den nordöstra branten med smala branta raviner. Fysiskt krävande tur. Rotsidan. Nordingrås sn, Kramfors Alternativ 2: Ordinär Rotsidan är en 4 km lång låglänt kuststräcka, med vacker slipade och plana diabashällar inramade av skog märkt av sydostliga stormar. Innanför ligger ett våtmarksområde och en gammal urskogslikande granskog. I hällarnas sprickor växer strandtraven, Arabidopsis petraea (tid. Cardaminopsis petraea), känd sedan 1753 och i Sverige bara noterad vid Ångermanlands kust. I den lättvittrade diabasen vid strandhällarna finns även annat att hitta! Skuleskogens Nationalpark, Entré Väst. Nätra sn, Örnsköldsvik Här vid Nationalparkens nordvästra hörn och 200 m in i skogen finns ett stort trädäck med sittplatser och informationstavlor, Här intar vi vår fältlunch. Vandrar man 100 m till når man en mycket intressant lokal med kambräken Blechnum spicant. Salusands havsbad. Grundsunda sn, Örnsköldsvik Vid mynningen av den meandrande Saluån skapades ett Natura 2000-område sedan man 1994 upptäckt ett bestånd av bottnisk malört Artemisia campestris ssp bottnica som från 100 exemplar nu ökat till att i dag omfattar minst 1500 plantor av olika ålder. Gideåbacka, gammalt timmeravlägg. Grundsunda sn, Örnsköldsvik Barktipparna vid våra pappersmassefabriker är botaniskt jungfruliga områden, särskilt de platser där importerat obarkat timmer förvarats. Från just denna plats beskrev Jan W. Masher 2003 Sveriges första fynd av naturaliserad glansruta Thalictrum lucidum. Här finns även kåltistel Cirsium oleraceum, ängsklint Centaurea phrygia och andra oväntade arter. Glansruta Thalictrum Lucidum Foto: David Rocksén
Samtliga kartbilder är hämtade från blå kartan - 6 - mellersta norrland.rik Lantmäteriverket, Gävle, 2014
Västra turen Exkursionsledare: Olof Svensson 070-636 75 90 Dagen börjar i det enastående vackra niplandskapet i Resele med dess speciella flora. Därefter besöks två välavgränsade lokaler med var sin landskapsspecifika art - med resp. skogsrör och klådris. Om tiden medger kan det bli ett ultrakort stopp för att bese de 6000 år gamla hällristningarna på Nämforsens berghällar. Lunchpausen kommer vi inte att glömma. Turens sista, mest tidskrävande och artrikaste besöksmål är de mångformade rikkärren på Gideåbergsmyrarna. Höven, Resele. Resele sn, Sollefteå Den rikaste torrängsfloran hittar man gärna i älvdalarnas nipbranter. Särskilt dramatiskt är landskapet vid Reseles nipor, där älven i samband med landhöjningen skurit sig djupt ner i tidigare avsatt sediment. Nipbranterna höll på att växa igen men har nu renoverats och betas som förr av djur. Här får vi bl a se rysk drakblomma Dracocephalum thymiflorum med endast en handfull förekomster i vårt land. Rysk drakblomma Dracocephalum thymiflorum Foto: Stefan Grundström Jättjärnsbäcken, Lidgatu, Ådalsliden sn, Sollefteå Här vill vi främst visa en lokal med skogsrör Calamagrostis chalybeae som en gång även kallades niprör (den växer dock inte i nipor). Lars Levi Laestadius gjorde det första fyndet av arten år 1824 i det närbelägna Tåsjö. Arten är sällsynt och växer endast i södra och mellersta Norrland - i Ådalen finns den inte nedanför Forsmo. Ödsgård. Edsele sn, Sollefteå Klådris Myricaria germanica var tidigare en mycket vanlig växt på de norrländska älvarnas flacka strandplan med sandiga, grusiga och steniga stränder, översvämmade under vårfloden. På många håll har den nu försvunnit efter kraftverksutbyggnader med dämningar och regleringar. Här vid Faxälven har arten lyckligtvis överlevt. Gideåbergsmyrarna. Edsele sn, Sollefteå Myr- och sumpskogsområdet i Gideåberg är nog landskapets botaniskt finaste område och hyser många olika arter av orkidéer och kalkälskande växter. Rikedomen beror på den kalkhaltiga morän som isen transporterat hit från de jämtländska kalkområdena. Området omfattar flera delmyrar och skogspartier med skilda biotopkaraktärer. På alla delområden gör man här intressanta upptäckter. Småmyrarna är ett stort område med rik växlighet där ängs- och kärlväxter växer nära varandra. Stigen mot söder går sedan in i en fuktig högstammig granskog och över en bäck med friskt vatten från en kallkälla. Här kan man hitta det ovanliga gräset storgröe Poa remota. Längst i söder finns Mellanmyran (torvdjup på 6 m), som fortfarande hävdas med slåtter. Väljer man att gå norrut passerar man ett intressant skogsparti innan man når myren vid Rävlarna (torvdjup 3,5 m), där man från utsiktstornet kan se avlånga terrasserade vattensamlingar, flarkar.
Södra turen Exkursionsledare: Stefan Grundström 070-420 02 11 Denna exkursion har den kortaste restiden. Dagens första stopp blir redan efter 3 km, vid Offersjön. Därefter åker vi till en artrik betad strandäng vid Ångermanälven. Före lunch hoppas vi kunna göra ett kort stopp vid en intressant vägkantslokal. Lunchen tas fram vid en vacker badsjö. Eftermiddagen tillbringas på och i närheten av finnskogstorpet Västeråsen. Den vandringsbenägne kan välja att vandra dit genom den fjällskogsliknande naturen i reservatets höjdlägen. Rastplats Offersjön, Boteå Sn. Sollefteå Vi hinner knapp starta förrän vi når en av Offersjöns vikar där vi enkelt finner och lätt kan undersöka många bestånd av dvärgnäckros Nuphar pumila, förhoppningsvis i knopp eller tidig blomning. Var beredd på att ev kunna gå ut i det grunda vattnet. Björkå Bruk, Strandäng (Naturvårdsobjekt). Överlännäs Sn. Sollefteå Här fanns ett bruk för stångjärnssmide åren 1771-1870. Senare uppfördes ett sågverk med träsliperi, men allt spolades bort 1919 då Björkån svämmade över alla bräddar. När vi vandrar ner till strandängen kan man se resterna av den vall som fanns längs ån. Här vid utloppet i Ångermanälven söker vi efter rödlistad ävjepilört Polygonum foliosum (VU)och andra våtmarksväxter samt utmanas att skilja mellan olika förgätmigejer Myosotis. I videsnåren finner vi bl a mandelpil Salix triandra. Vägkant utanför byn Herrsjön. Ytterlännäs Sn. Kramfors. På väg till eftermiddagens stora besöksmål stannar vi till vid denna låsbräkenfyllda vägkant, som trots sin utsatthet är beströdd med flera olika låsbräkenarter. Det blir spännande att sedan notera vilka Botrychium -arter som kunnat identifieras. Västeråsen. Naturreservatet Älgberget-Björnberget. Ytterlännäs sn. Kramfors Eftermiddagens mål och huvudbiotop för alternativ 2 är Västeråsen, eller Torpmyrhöjden som området kallades när det anlades 1825. Det har nu stått öde sedan 1933. På inägomarken finns en artrik, lågväxt ängsvegetation. Här trivs storvuxen fältgentiana Gentianella campestris, blåsuga Ajuga pyramidalis, backnejlika Dianthus deltiodes, svartkämpar Plantago lanceolata och låsbräken Botrychium lunaria. För eftermiddagen ges två alternativ. Alternativ 1: Lätt vandring efter skogsbilväg 800 m direkt till Västeråsen med stopp mitt på vandringen och visning av den nordamerikanska contortatallen Pinus contorta. Alternativ 2: Fysiskt krävande vandring på 2 km i svår skogsterräng med långskägg Usnea longissima i höghöjdsskog och mycket död ved med många signalarter. Bild från Björnberget. Långskägg Usnea longissima Foto: Håkan Sundin
Skogsrör Calamagrostis chalybeae Foto: Stefan Grundström