Rapport - tillfällig beredning framtidens äldreomsorg Dokumenttyp Rapport Diarienummer 2016-727-739 Fastställt KF 2017-04-10 40 För revidering ansvarar Uppföljning och tidplan Dokumentet gäller Dokumentet gäller till och med Tills vidare 1
Rapport - tillfällig beredning framtidens äldreomsorg Uppdrag Kommunfullmäktige beslutade med utgångspunkt i motionen Framtidens äldreomsorg att inrätta en parlamentarisk beredning för att skapa en vision för framtidens äldreomsorg. Beredningen består av följande sju ledamöter; Erland Johagen (c), Bertil Löweneke (m), Patrik Öberg (kd), Margareta Gustavsson (s), Ingegerd Jakobsson (-), Madelaine Gustafsson Sjölin (L) och Niklas Westermark (v). Kommunfullmäktige beslutade om beredningens uppdrag - att ta fram ett förslag till; utformning, organisation samt behov av investeringar för framtidens äldreomsorg (2016-06- 16 38). Beredningen lämnade en delrapport vid fullmäktiges sammanträde 2016-12-12 101. Bilaga 1 innehåller definitioner av de olika formerna av äldreomsorgens olika insatser. Arbetsprocess Beredningen har träffats 10 gånger sedan 2016-08-24 samt genomfört två studiebesök. Under sammanträdena har socialchef och kommunchef deltagit för att ge information samt agera bollplank kring frågan om framtidens äldreomsorg. Fastighetschef Krister Johansson har deltagit vid ett sammanträde och informerat om arbetsprocessen i samband med nybyggnationer i kommunal regi, samt behov av konsekvens- och behovsanalyser i samband med dessa. En enklare enkät har genomförts bland personalen i särskilt boende i Nordmaling, och under januari och februari 2017 har ett utkast av äldreberedningens rapport skickats på remiss till pensionärsorganisationerna och behandlats i tillgänglighetsrådet. Remissvar inkom från demensföreningen, Rundvik PRO, SRF, SPF Kedjan samt tillgänglighetsrådets ordförande. Beredningen har diskuterat synpunkter som framkommit i enkäten och remissvar. Studiebesöken genomfördes vid Bäckbacka vård- och omsorgsboende samt Ersboda vård- och omsorgsboende i Umeå. Studiebesöken syftade till att se hur man utformar lokaler när man bygger nytt gällande följande faktorer: De boendes rum Gemensamma utrymmen Nya tekniska lösningar Personalbemanning När beredningen besökte Ersboda vård- och omsorgsboende var boendet det som senast togs i drift i Umeå kommun. Utifrån besöket vid Ersboda vård- och omsorgsboende tog beredningen särskilt notis om: Att väl utformade lokaler innebär besparingar i personalkostnader då färre anställda krävs för att skapa överblick över boendet. Att det är viktigt att skapa gemenskap i hela personalgruppen då samordningsvinster kan göras när personal har möjlighet att gå mellan avdelningar för att hjälpa varandra. 2
Studiebesöken genomfördes även för att undersöka möjligheterna att bygga ett boende som rymmer flera olika boendeformer samt hemtjänst. Beredningen genomförde det andra studiebesöket hos det privatägda Bäckbacka vård och omsorgsboende. Bäckbacka startade som ett seniorboende på 1990-talet och har sedan dess utvecklats till att innefatta ett vård- och omsorgsboende, trygghetsboende samt att de idag har ett avtal med Umeå kommun om att tillhandahålla hemtjänst för närområdet. Denna utveckling och ledningens inriktning har inneburit att personalgruppen arbetar med samma brukare över en längre tid samt att personalen har en variation i sina arbetsuppgifter. Utifrån studiebesöket vid Bäckbacka vård och omsorgsboende tog beredningen särskilt notis om: - Att en annan typ av organisation där flera olika boendeformer bemannas av samma personalgrupp kan ge vinster för personal och boende. Personalens hälsa värnas i och med möjligheten att byta arbetsuppgifter och inte fastna i vårdtunga uppgifter. Möjligheten att arbeta inne på avdelning på förmiddagen och arbeta inom hemtjänsten på eftermiddagen beskrivs som hälsofrämjande av verksamhetschef. För de boende har det inneburit att man känner igen personalen oavsett om omvårdnadsbehovet ökar och man övergår från insatsen hemtjänst till insatsen särskilt boende. Nuläge På grund av den demografiska utvecklingen med allt större andel äldre (se tabell 1 och 2) finns ett behov av att se över: antalet platser inom särskilt boende behov av andra boendeformer personalbehovet Tabell 1. Befolkningsprognos 45 år och äldre, Nordmalings kommun 2016-2036 1 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2026 2031 2036 45-64 år 1875 1879 1862 1847 1812 1799 1746 1633 1466 65-79 år 1429 1435 1463 1462 1478 1468 1399 1324 1351 80+ år 508 527 542 577 592 624 746 877 920 Tabell 2.Procentuell förändring av åldersgrupper 2015-2036 År 2015-2021 År 2022-2026 År 2027-2036 45-64 år -5,1-2,6-14,1 65-79 år 5,5-4,7-3,2 80+ år 24,7 16,4 19,1 1 Statistik från www.regionvasterbotten.se 3
Idag finns 106 platser inom särskilt boende i Nordmalings kommun. Dessa är: Strandholmen (Nordmaling), 53 platser Tallbacken (Nordmaling), 26 platser Tobiasgården (Gräsmyr), 9 platser Juliagården (Norrfors), 10 platser Ankaret (Rundvik), 8 platser Ytterligare 13 platser finns inom korttids- och avlastningsboende (Tallbacken Rehab, Nordmaling). Nordmalings kommun saknar idag boendeformerna senior- och trygghetsboende vilket hindrar äldre från att flytta till ett mer anpassat boende. Äldreomsorgen i Nordmalings kommun har i nuläget svårigheter att rekrytera utbildad personal särskilt i de små enheterna i Gräsmyr och Norrfors. För att motverka detta har kommunen startat en undersköterskeutbildning med start våren 2017. Det är önskvärt att ytterligare utbildningar startas för att tillgodose kommunens rekryteringsbehov i framtiden. På så sätt förbättrar kommunen möjligheterna till en ökad kvalitet inom äldreomsorgen. Äldreberedningen presenterar nedan ett förslag till en framtida äldreomsorg i Nordmalings kommun - där väl utformade lokaler för de boende prioriteras. Personalens arbetsmiljö och resurseffektiva lokaler är också av stor vikt. Framtidens äldreomsorg -organisation Det finns ett behov av en samlad lösning för framtidens äldreomsorg där både särskilt boende och trygghetsboende ingår. Idag saknas ett steg i kedjan mellan det ordinära boendet och det särskilda boendet. Trygghetsboende kan vara ett alternativ för äldre som inte längre har möjlighet att bo kvar i det egna hemmet eller har behov av att bo närmare samhällsservice. Det skulle innebära att äldre personer kan bo i en miljö som är bättre anpassad till deras behov innan insatsen särskilt boende är aktuell. Möjligheten att ansöka om hemtjänst finns även för boende i trygghetsboende, vilket sannolikt leder till att behovet av särskilt boende skjuts på framtiden. Vad gäller särskilt boende så kommer behovet av platser att öka i och med att antalet äldre ökar i kommunen. Beredningen anser att kommunen bör investera i ett nytt särskilt boende i Nordmaling med tillräckligt många platser för att möta framtida behov och med lokaler som är anpassade till den kommande generationens krav på standard. Ett nytt särskilt boende kan även innebära att kommunen blir en mer attraktiv arbetsplats för vårdutbildade. Detta ökar möjligheterna att rekrytera behörig personal och att behålla vårdstuderande i kommunen. 4
Framtidens äldreomsorg - investeringar och utformning Utformningen av äldreomsorgen bör utgå ifrån de boendes behov och önskemål. Många av de äldre inom särskilt boende idag lider av minnessvikt. Därför är det viktigt att utforma lokaler på ett sätt som underlättar vardagen för de boende. Det finns tekniska hjälpmedel som reducerar antalet fallolyckor, minskar oro och vandring bland boende. Sådana livskvalitetshöjande hjälpmedel samt exempelvis inomhusträdgårdar/uterum skulle möta de boendes behov i ett nytt särskilt boende. Idag saknas lokaler anpassade för att uppfylla visionen om ett ökat antal platser inom särskilt boende med moderna anpassningar. Utformningen av äldreomsorgen och dess lokaler har stor påverkan på hur effektivt personalresurser kan användas. Att kunna arbeta mellan avdelningar samt att ha möjlighet att överblicka lokalerna på ett enkelt sätt, innebär att en mindre personalgrupp krävs för att bedriva vård och omsorg till samma kvalitet. Detta medför en långsiktig besparing inom bemanningen. För att kunna uppnå en besparing krävs en utformning av lokalerna både vad gäller yta och antal platser per avdelning. Befintliga lokalerna är i många fall både små och utformade så att de inte går att överblicka. Det finns även behov av att investera i ett trygghetsboende för att möta den åldrande befolkningens behov av anpassade bostäder. Det bör undersökas om det är möjligt att anpassa befintliga fastigheter inom kommunen för detta ändamål. En annan möjlighet är att bjuda in privata aktörer att bidra till nybyggnation av trygghetsboende och särskilt boende. Kommunen skulle på så sätt kunna teckna avtal för platser men inte vara fastighetsägare eller driftansvarig. Ett framgångsrecept som blivit alltmer populärt är att sametablerat barn- och äldreomsorg. Äldreberedningen ser fördelar med detta då det ger möjlighet till dagliga möten mellan generationer. Att realisera äldreberedningens vision förväntas även resultera i samhällsvinster i form av en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Äldre personer som önskar flytta från sitt nuvarande boende får möjlighet till detta vilket kan frigöra bostäder till inflyttare. En nybyggnation innebär också att lokaler som i dagsläget används för äldreomsorg frigörs och kan täcka kommunens behov inom andra verksamhetsområden. 5
Sammanfattning av vision Beredningen förordar: En nybyggnation av särskilt boende för att möta framtida behov Ett tillskapande av trygghetsboende genom antingen nybyggnation eller omvandling av befintliga lokaler Nordmaling ska växa och det nya särskilda boendet och trygghetsboendet ska ligga vid havet och vara en magnet för kommande byggnationer Inomhusmiljön i det nya boendet ska präglas av moderna tekniska lösningar som underlättar för de boende Utomhusmiljön med promenadstråk längs kusten ger möjlighet till rekreation och naturupplevelser Omvandling av ej funktionella lokaler till annan verksamhet Barnomsorg och äldreomsorg i anslutning till varandra ger möjlighet till möten över generationsgränser Sammanfattningsvis lyfter äldreberedningen fram vikten av att utveckla nya kommunikationslösningar för att skapa tillgänglighet till det nya området. 6
Bilaga 1 Definitioner av boendeformer 2 : Seniorbostad Seniorboende är ett funktionellt och enkelt boende med möjlighet till gemenskap. Boendet består av vanliga bostäder med bra läge och närhet till kommunikationer. Det ska vara ett enkelt och bekvämt alternativ för den aktiva och friska senioren och samtidigt vara möjligt att kunna åldras i. Senioren har en egen lägenhet eller hus som personen hyr eller köper. Inget biståndsbeslut behövs för att få en plats. Seniorbostäder riktar sig oftast till personer som är 55 år eller äldre. Möjlighet att ansöka om hemtjänst och hemsjukvård finns. Trygghetsboende Trygghetsboende är ett boende för seniorer som är för friska för äldreboende men som vill ha ökad trygghet och social samvaro. Det krävs inget biståndsbeslut för att bo i trygghetsboende. Den boende hyr eller köper sin bostad på eget initiativ. Till skillnad från äldreboenden ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot finns krav på att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att det ska finnas gemensamhetslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider. Ofta är det liten eller ingen skillnad mellan seniorboende och trygghetsboende. Båda är funktionellt utformade och har gemensamhetslokaler, bovärd och trygghetslarm. Dock är åldersgränsen ofta högre än för ett seniorboende. Möjlighet att ansöka om hemtjänst och hemsjukvård finns. Särskilt boende/vård och omsorgsboende/äldreboende Enligt 5 kapitlet 5 socialtjänstlagen (SoL) framgår kommunens skyldigheter när det gäller särskilt boende: Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Särskilt boende /vård- och omsorgsboende /äldreboende är alla benämningar på boende för personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Boendet ger alla hjälpinsatser som behövs i vardagen, inklusive hälso- och sjukvårdsinsatser av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast liksom regelbundna läkarbesök. För att få en plats på ett särskilt boende ansöker man om detta till kommunens biståndshandläggare. För att en person ska beviljas särskilt boende krävs att en skälig levnadsnivå inte kan uppnås i hemmet genom insatser av hemtjänsten. Korttidsboende/avlastningsboende Korttidsboende ger en möjlighet till återhämtning efter sjukhusvistelse innan hemgång. Korttidsboende kan även vara en återkommande insats för att få miljöombyte och ge anhöriga avlösning och avlastning i omsorgen. 2 Definitionerna är hämtade från www.seniorval.se 7