45 Nuvarande Verksamhet Reningsverken HENRIKSDALS RENINGSVERK Henriksdals reningsverk Sicklaanläggningen Slamförtjockare Lagerutrymme Tilloppstunnlar Grovrening Galler sandfång Slamavvattning och utlastning Överföringsledningar till Henriksdal Personalbyggnad 4
46 Henriksdals reningsverk Henriksdalsanläggningen 300 000 m 2 under mark Sandfilter Luftningsbassänger Sicklaanläggningen Utloppsledning Gasuppgradering SBF Eftersedimenteringsbassänger Slambehandling Personalbyggnad Galler, sandfång Försedimentering Henriksdals reningsverk 1 av 7 SBF 5
47 Henriksdals reningsverk Uppgradering befintlig anläggning Sandfilter Luftningsbassänger Slambehandling Galler, sandfång Försedimentering Henriksdals reningsverk Eftersedimenteringsbassänger Sicklaanläggningen Östbergatunneltunneltunneln Farsta Årsta (Dagvatten) Nödbrädd Qmax = 6 m 3 /s Silgaller Bräddning <5,5 m 3 /s Henriksdalsanläggningen Danvikstunneltunneln Nacka Nödbrädd Qmax = 6 m 3 /s 550 m 3 /år Silgaller Nödbrädd 2016 Flödesbalans Henriksdals reningsverk 98 Mm³ behandlat varav bräddat: - Station 15: 550 m³ - Utlut31: 520 000 m³ blandvatten - Sickla: 1 900 m³ Nödbrädd Sandfång Sandfång Nödbrädd Blandningszon i Henriksdalsanläggningen Qmax = 10 m 3 /s Försedimenteringsbassänger Qmax = 5,5 m 3 /s Nödbrädd 1 900 m 3 /år Biologisk rening med eftersedimentering Förbigång Pumpstation innan sandfilter Qmax = 10 m 3 /s Sandfilter 520 tm³/å 1 900 3 /år Saltsjön 93 Mm 3 /år (=99,4 % av totalflödet) 525 tm 3 /år (= 0,6 % av totalflödet) 6
48 Ventilation Sicklaanläggningen Skorsten 68,5 m TA6 Grovrening, sandhantering, elrum TF1 Lagerutrymmen Slamavvattning Slamsilos Ventilation Henriksdalsanläggningen Skorsten 80 m Scrubber Fettmottagning Metandestruktion TA39 Kulvertar under rötkammare under mark Grovrening Försedimentering Biologisk rening Sandfilter Slamtankar FR5 TA38 TA61 FR1 TA52 FR2 7
49 Biogas Henriksdals reningsverk 2016 14,8 MNm³ Gasuppgradering (SBF) 14,4 MNm³, 97,3% Primärslam Överskottsslam Fettavskiljarslam 45354 ton Externt Organiskt Material (SBF) 7 st RK Mesofilrötning 39 000 m³ Gasmotor 0,22 MNm³ Gaspanna 0,14 MNm³ Gasfackla 0,037 Nm³ Nuvarande Verksamhet Reningsverken BROMMA RENINGSVERK 8
50 Bromma reningsverk Nockebyanläggningen Åkeshovsanläggningen Sandfilter Luftningsbassänger Utloppsledning Försedimentering Slambehandling Eftersedimenteringsbassänger Slamutlastning Gasuppgradering Bromma reningsverk Järva tunneln Riksby tunneln Hässelby tunneln Qmax = 4 m 3 /s Nödbrädd 2016 Flödesbalans Bromma reningsverk 46 Mm³ behandlat Ingen bräddning till Mälaren Silgaller Sandfång 0 Mm 3 /år Försedimenteringsbassänger Qmax = 4 m 3 /s Pumpstation innan biologisk rening 0 Mm 3 /år Qmax = 3 m 3 /s Biologisk rening med eftersedimentering Pumpstation innan sandfilter Qmax = 4 m 3 /s Sandfilter Nödbrädd Utloppsmagasin 0 Mm 3 /år Saltsjön Mälaren 46 Mm 3 /år 0 Mm 3 /år 9
51 Ventilation Åkeshovsanläggningen Skorsten 54 m Metandestruktion Slamtank Slamsilo TA19 Kontor Centralbyggnad Försedimentering Slamutlastning Järva pumpstation SBF, gasuppgradering TA101 TA102 TA3 TA11 TA12 TA1 TA01 Ventilation Nockebyanläggningen Skorsten 30 m Sandfilter ÖF1-6 ÖF 7-12 Luftningsbassäng Eftersedimentering Luftningsbassäng Eftersedimentering Kontor TF1 TF2 T13 TA1 TA2 10
52 Biogas Bromma reningsverk 2016 4MNm³ Gasuppgradering (SBF) 3,9 MNm³, 97,5% Primärslam Överskottsslam 7 st RK Mesofilrötning 17 800 m³ Gaspanna 0,13 MNm³ Gasfackla 0,01 Nm³ 11
53 10.2 Nuvarande Verksamhet Avloppsledningsnätet LARS LINDBLOM STOCKHOLM VATTEN Avloppsledningsnätet Total Volym avloppsvatten/år Mm3 Andel kombinerat % Volym dagvatten i det kombinerade nätet Mm3 Inläckage och drän Mm3 Brädd Mm3 145 45 5 35 0,45 1
54 Nuvarande villkor avloppsledningsnätet Skyddsföreskrifter Östra Mälarens Vattenskyddsområde 8 Spillvattenhantering Primär och sekundär skyddszon Hantering av spillvatten får inte ske om det kan medföra risk för vattenförorening. Nya bräddpunkter för utsläpp av orenat spillvatten från spillvattenledningsnät får inte anläggas. Nya eller ändrade avloppsanläggningar ska utformas och drivas på sådant sätt att risken för utsläpp av föroreningar minimeras. Befintliga anläggningar får användas i den omfattning de har då dessa föreskrifter träder i kraft under förutsättning att de inte strider mot bestämmelserna i gällande miljölagstiftning. 2
55 Bräddvolym i relation till gällande Riktvärde Statistisk Årsbräddvolym 3
56 Bräddade Volymer 2015 Recipient Summering m 3 Huvudområde 01 Lövstafjärden - 02 Karlshäll 1 100 03 Nockebysund 13 000 04 Fittjaviken/Vårbyfjärden - 07 Klubbenområdet 340 000 08 Ulvsundasjön* 9 300 09 Tranebergsområdet 23 000 10 Riddarfjärden 31 000 11 Karlbergskanalen** 1 000 Mälaren 12 Årstaviken mfl 1 200 417 000 13 Hammarby sjö 8 800 14 HamnbassängenV - 15 HamnbassängenÖ 230 000 16 Nybroviken/Ladugårdsv - 17 Djurgårdsbrunnsv - 18 Lilla Värtan - Saltsjön 19 Brunnsviken - 238 000 21 Bällstaån - 24 Judarn 1 900 25 Lillsjön - 28 Långsjön 1 800 30 Magelungen 37 Småsjöar 31 Drevviken - 3 720.00 Totalt 659 000 * Ulvsundasjön, Margeretelundsviken och Bällstaviken ** Karlbergskanalen, Barnhusviken och Klara sjö Numrering enligt recipientindelningen i plan 2002 Nuvarande Bräddpunkter 4
57 Tillskottsvatten Avloppsmängd till reningsverk 160Mm3/år 30; 19% 80; 50% 50; 31% 30; 19% 20; 12% Spillvatten Stockholm Avloppsvatten grannkommuner Normalt inläckage Potential för reduktion av tillskottsvatten Tillskottsvatten Tillskottsvatten VASS statistik 2015 kommuner > 75 000 anslutna Tillskottsvatten l/pd Utspädningsgrad (behandlat/försålt) 145 150 155 160 165 170 175 180 185 190 195 200 Medel Stockholm inkl. Huddinge 5
58 11.1 Utökad verksamhet vid Henriksdal och Sickla JONAS GRUNDESTAM, TEKNIKANSVARIG RENINGSVERK STOCKHOLM VATTEN 11. Planerad Verksamhet Reningsverken 11.1 Utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk och i Sickla Teknisk lösning Kriterier för Henriksdals reningsverk Processtekniska alternativ Processtrategi för avloppsrening och slambehandling Anläggningsutformning Strategi försörjningssystem, kraft, automation och ventilation Resurser, energi och kemikalier Framtida utbyggnadsmöjligheter Etablering för genomförandet 11.2 Biogasproduktion 1
59 11.1 Utökad Verksamhet vid Henriksdals reningsverk och i Sickla TEKNISK LÖSNING Teknisk lösning - Kriterier för Henriksdals Reningsverk Långsiktig lösning för att möta nuvarande och framtida krav Robust och välkänd processteknik Egna och andras drifterfarenheter BAT Best Available Technology Teknik lämplig för en stor berganläggning Kunskaper och erfarenheter från berganläggningar Hantering av utrustning i trånga utrymmen Ska möjliggöra fortsatt utveckling efter projekthorisonten Driftsäkra systemlösningar Elkraft försörjning Kemikaliehantering Säkerhet mot omgivning 2
60 Teknisk lösning Bakgrund Processtekniska Alternativ Utökad förbehandling Vald teknik: Grovrening i renssilar och sandfång samt försedimentering Alternativa lösningar: Skivfilter, Flockning med ballastmaterial Ökad mängd biomassa i biologisk rening, ökad hydraulisk kapacitet: Vald teknik: Aktivt slam med membranfiltrering Alternativa lösningar, Bärarmaterial, MBBR, med skivfilter, Vacuumbehandling med slutfiltrering Högflödesrening, vid förbigång biosteg Vald teknik: Direktfällning i försedimentering och sandfilter Alternativa lösningar: Flockning med ballastmaterial Förbättrad slambehandling Vald teknik: Förtjockning av slam och konventionell rötning Alternativa lösningar: Olika termiska processer, förhydrolys Teknisk lösning - Sammanfattning Konventionell grovrening med renssilar, sandfång och försedimentering Kemisk rening i förfällning med olika typer av fällningskemikalier beroende på belastning och önskad avskiljning Biologisk rening i aktivt slam med membranfiltrering Förbigång av biologisk rening via höggradig kemiskrening och slutfiltrering i sandfilter Allt slam ska rötas energieffektivt via förtjockning Allt slam ska avvattnas och transporteras bort från anläggningen Förbereder för hygienisering av rötslam Utökad kapacitet utloppsledningar 3
61 Teknisk lösning - Processtrategi Allt vatten kommer passera mekanisk rening, galler, sandfång och försedimentering inkl. kemiskfällning. Den biologiska reningen kommer kunna rena 98 % av det avloppsvatten som belastar anläggningen. Det vatten som inte passerar biologisk rening, så kallad förbigång, renas mekaniskt och kemiskt samt filtreras i sandfilter. Reningsverket ska kunna uppnå ställda reningskrav med linjer avställda, ex. vid underhåll Genom att utnyttja tunneln för utjämning kan flödestoppar hanteras för att minska mängden förbigång vatten. Lagringsvolym i tunneln innan brädd, synkas med utjämning mot reningsverket Nämn bräddberäkning, förbigång och biorening Teknisk Lösning - Processtrategi Slam som produceras på anläggningen ska inte lagras på plats utan processas och transporteras bort. Hög kapacitet och tillgänglighet för slamförtjockning och avvattning Robust teknik Slamproduktionen varierar och detta måste kunna hanteras: i processen, i bassänger och utjämningsvolymer samt via ökad kapacitet. Reserverar plats i berget för ytterligare rötkammare 8 och 9. Försvarssprängt för nya rötkammare. 4
62 Teknisk Lösning - Anläggningsutformning Teknisk Lösning - Anläggningsutformning 5
63 Teknisk Lösning - Anläggningsutformning Henriksdal SFA Luftningsbassänger Sandfilter Sicklaanläggningen Inlopp Gasuppgradering SBF Utlopp Slamavvattning Membrananläggning Grovrening Inlopp Försedimenteringsbassänger Slambehandling Teknisk Lösning - Anläggningsutformning SFA Slam Anmälningsärendet 6
64 Teknisk Lösning - Anläggningsutformning Tillopp till Henriksdals Reningsverk Nytt tillopp från Bromma tunneln, ansluter mot Bromma pumpstation Farsta och Årsta tunnlarna ansluter mot nya pumpstationer Möjlighet till förbigång och bräddning byggs in 98 % av flödet kommer att renas i den biologiska reningen 2 % renas i högflödesrening Utloppstuberna dimensioneras för 29 m³/s, 19 m³/s renat avloppsvatten 10 m³/s dagvatten Teknisk Lösning - Anläggningsutformning Kraftsystem Behovet av elkraft kommer att öka vid utbyggt Henriksdals reningsverk, främst på grund av: Bromma Pumpstation Membranfiltrering Hygienisering av rötslam För att säkra försörjning och framtida drift, bortanför 2040, kommer Henriksdals reningsverk matas från två håll med 36 kv, nuläget 11 kv, från två leverantörer. Drift av avloppsreningsverket säkras upp med reservkraft för strategiska anläggningsdelar Bromma pumpstation Grovrening Försörjningssystem och ventilation 7
65 Teknisk Lösning - Anläggningsutformning Automation Henriksdals reningsverk styrs via ett distribuerat styrsystem, Siemens PCS 7. Redundanta processtationer, styrsystemet tillgängligt för att undvika driftstopp Servrar placerade i egna brandceller Sickla och Henriksdal ska kunna fungera autonomt om koppling mellan anläggningarna bryts Teknisk Lösning - Anläggningsutformning Värme, Vatten och Sanitet, VVS Sickla I Sickla nya tilluftsintag, all frånluft via befintlig skorsten Tilluft, frånluft och kylsystem har inbyggd reservkapacitet Värmeåtervinning installeras Henriksdal Henriksdal nya tilluftsinstag, Nytt kylsystem Nytt system för värmeåtervinning Ny anläggning för att reducera lukt från slamhantering All frånluft som kan medföra lukt via befintlig skorsten. 8
66 Teknisk Lösning - Anläggningsutformning Ventilation Sickla Skorsten 62,5 m Tilluftsintag Hammarbybacken TA TA TA Bef. anläggning Pumpstation Farsta Årsta Pumpstation Bromma Grovrening Försedimentering Söderortstunneln Teknisk Lösning - Anläggningsutformning Ventilation Henriksdal Skorsten 80 m Luktrening Slamhantering Slamavvattning Slamutlastning Organisk mottagning Kulvertar under rötkammare under mark Grovrening Försedimentering Kemikalielager MBR Biologisk rening Membranfiltrering TA39 FR5 TA38 TA61 FR1 TA52 FR2 9