Linköpings Golfklubb januari 2017 Rapport om golf och dess nytta rent generellt samt information om anläggningen vid Linköpings Golfklubb
Sammanfattning gällande golf generellt Golf är Sveriges största idrott sett till antalet aktiva medlemmar, före fotbollen som kommer på andra plats och friidrotten på tredje plats. Näst efter löpning är golfen den vanligaste tävlingsaktiviteten i landet. Antalet utövare var som störst i Sverige 2004. En nedgång följde efter denna topp i ca 10 år. 2014 bröts trenden och nu har golfen nettoökat i tre år både vad gäller antalet medlemskap och golfspelare. (en spelare kan vara medlem i flera klubbar). Golfsporten genererar stora samhällsekonomiska värden samtidigt som den skapar betydande icke-monetära effekter för individer. Genom den fysiska aktivitet som golfen genererar får golfare i genomsnitt ca 2.6 år extra av full hälsa, jämfört med om de hade varit fysiskt inaktiva. Golfen skapar därmed en preventiv hälsoeffekt för samhället och HUI (Handels Utredningsinstitut) bedömer att det totala samhällsekonomiska värdet av golfens hälsoeffekt är ca 400 miljarder kronor. Golfens styrka som träningsform är att det är en lågintensiv och förhållandevis skonsam form av träning. Mycket inom dagens forskning tyder på att den typ av spel och träning som golfen innebär har stora hälsoeffekter för alla åldersgrupper, gammal som ung. Golfsporten ger årligen upphov till turistisk konsumtion i miljardklassen samtidigt som golfanläggningarna stärker platsers attraktivitet. På flera destinationer i Sverige fungerar golfen som en tydlig reseanledning och bidrar till att förlänga turistsäsongen. HUI bedömer att golfturismen i Sverige omsätter ca 1.9 miljarder kronor årligen. Golfanläggningarna fungerar som gröna i kilar i urbana miljöer och i takt med att städer förtätas ökar golfanläggningarnas relativa betydelse för flora och fauna. Många golfbanor runt om i landet har potentialen att bistå kommuner och regioner att utveckla landskapet på ett miljömedvetet sätt och på så sätt uppnå nya mål kring biologisk mångfald och en grönare närmiljö.
Golfnyttan i samhället Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla åldersgrupper (SGF 2014). Siffror från Riksidrottsförbundet visar att golfen är Sveriges största idrott sett till aktiva utövare bland männen och den fjärde största idrotten bland kvinnorna (RF, 2015). Golfens stora styrka som spel- och träningsform ligger i det är en förhållandevis skonsam form av träning. Detta har blivit extra viktigt i en tid då träning för många handlar mer om prestation än om friskvård. Långt från alla har dock den kapacitet som krävs för att träna så hårt och forskare har nu börjat varna för den nya hälsotrenden. Forskningen visar på att träning är friskvård upp till en viss gräns, men när man passerat den gränsen kan det istället få negativa effekter. Parallellt med denna utveckling mot extremträning ökar också rapporterna om att allt fler svenskar insjuknar i livsstilssjukdomar kopplade till fetma, övervikt och fysisk inaktivitet. Att träna och vara fysiskt aktiv är grundläggande för att vi ska må bra, men när träningen går till överdrift blir det lätt fråga om press och ångest. Träningen tycks alltså blir alltmer polariserad där en del grupper tenderar att träna för hårt medan andra grupper inte tränar alls. För en stor del av befolkningen torde friskvård istället handla om att vara regelbundet aktiv på en lägre intensitetsnivå. Detta gäller inte minst de som redan är överviktiga, äldre eller har varit inaktiva under en längre period. Folkhälsomyndigheten rekommenderar minst 150 minuters fysisk aktivitet i veckan. En 18- håls runda golf varar i ca 240 minuter Exakt hur mycket en genomsnittlig golfare förbränner under en golfrunda varierar från person till person och olika studier har visat på varierande resultat. En genomgång av undersökningar som gjorts på golfares förbränning under en 18-hålsrunda visar på en förbränning från 1 000 kcal upp till 2 500 kcal. En person som spelar minst 18 hål i veckan når därmed med stor sannolikhet upp till Folkhälsomyndighetens rekommendationer om ca 1000 kcal per vecka. Ett av de tydligaste bevisen för att ett stort antal golfare trots allt når upp till de nivåer av fysisk aktivitet som krävs för att det ska ge gynnsamma hälsoeffekter presenteras i rapporten Golf; a game of life and death-reduced mortality in Swedish golf players. Rapporten som presenterades av Karolinska Institutet jämförde dödligheten hos 300 000 golfare med resterande befolkning och fann att golfare i genomsnitt lever 5 år längre än icke-golfare. En anledning till att golfare lever längre kan vara att man ofta spelar golf långt upp i åldrarna. Då golf är en lågintensiv idrott innebär det också att man har möjlighet att uppnå goda hälsoeffekter även högre upp i åldrarna, då många alternativa träningsformer kan bli för ansträngande och i många fall till och med farliga att syssla med (Dear, Porter and Ready, 2010). Sett som friskvård har golfen därmed en fördel gentemot andra sporter.
Golfen och besöksnäringen Svensk besöksnäring (turism) växer och alltfler talar om besöksnäringen som en viktig näringsgren, t o m som en framtida basnäring. Besöksnäringen är också viktig för en destinations totala attraktivitet och bidrar både till att locka fler besökare till orten och potentiellt också till ökad inflyttning. På destinationer med en välutvecklad besöksnäring har invånarna ofta tillgång till ett rikt utbud av handel, service, tjänster, upplevelser och aktivitet, något som ökar attraktiviteten. På dessa turistintensiva destinationer skapas ett mervärde som gör att människor väljer att bosätta sig där. Därmed ökar också skattebasen i kommunen. Förutom de monterära värden som golfturismen skapar, bidrar också golfen till att skapa mer kvalitativa och indirekta värden på en plats. Effekter som är kopplade till platsens attraktivitet. En studie som PWC (Price Waterhouse Cooper) genomförde för ett antal år sedan handlade om vad som kommer att göra platser attraktiva i framtiden. Det konstaterades att det inte längre räcker för kommuner att fokusera på det som tidigare varit kärnverksamheten, dvs vård, skola och omsorg. Detta har blivit en hygienfaktor och det som istället växer i betydelse handlar om att utveckla infrastruktur, aktiviteter och upplevelser på en plats och att jobba med stadens varumärke. Man kan konstatera att i takt med att välståndet ökar i samhället, tenderar också människor att spendera mer pengar på immateriell konsumtion som tjänster, fritidsaktiviteter, upplevelser och resor. Konkurrensen mellan platser ökar och kommuner värderas alltmer utifrån vad som kan konsumeras snarare än vad som produceras. Mot den bakgrunden räcker det alltså inte i framtiden för en plats att enbart vara bra på vård, skola och omsorg för att attrahera invånare och företag. Kommuner behöver aktivt verka för att skapa en plats dit invånare, turister och företag vill söka sig. En attraktiv golfanläggning är en pusselbit som i positiv bemärkelse bidrar till att skapa den typ av utbud som många invånare och besökare värderar högt idag och i framtiden. Inom besöksnäringen delar man upp aktiviteter i reseanledningar och besöksanledningar. En reseanledning är något som är själva anledningen till att en resa görs till en plats medan en besöksanledning är något man passar på att göra/besöka i samband med att man befinner sig på en plats i annat syfte. Flera av Sveriges golfanläggningar är väldigt tydliga besöksanledningar, dvs en aktivitet man gör i samband med ett besök hos t ex släkt och vänner. En golfrunda är något som kan bidra till att förlänga vistelsen i samband med en resa. Men golfen fungerar också på många håll som en distinkt reseanledning, alltså själva syftet med resan.
Om platsers attraktivitet Det pågår en kraftig urbanisering i världen som dessutom växer i allt snabbare takt. År 2008 bodde för första gången (enligt FN) fler människor i städer och tätorter än på landsbygden. Utvecklingen är densamma i Sverige där framförallt storstadsregionerna växer. Städer konkurrerar i allt större utsträckning med varandra om människor och kapital. Det innebär att det numer pågår en ständig kamp för att vara en attraktiv stad med allt vad det innebär. Det handlar om att vara en attraktiv stad där människor vill bo, arbeta och studera. Besöksnäringen har fått en allt större betydelse när det gäller att bidra till denna attraktionskraft. Den amerikanska professorn Richard Florida, som är urbanforskare och kulturgeograf, fick för några år sedan mycket uppmärksamhet för sina teorier om hur viktigt det är att skapa attraktiva platser dit kreativa människor söker sig. Floridas forskning visar att vad kreativa människor värderar högt i sin livsmiljö är bra offentlig service, öppenhet, tolerans och ett rikt fritidsutbud. Och förklaringen står att finna i att dessa städer är mycket mer attraktiva att bo i vilket bidragit till en inflyttning och ekonomisk utveckling. Han argumenterar därför för att det skett en förskjutning från att människor flyttar dit jobben finns till att jobben flyttar till de platser där människor vill bo och leva. Och därför blir just frågan om var människor vill bo allt viktigare. Liksom vad som bör finnas på dessa platser och hur dessa platser ska se ut. Ett attraktivt fritidsutbud är en viktig parameter och i sammanhanget kan en golfanläggning av hög klass både förmå och vara ett tydligt resmål och besöksanledning för turister och att skapa en attraktiv boendemiljö för potentiella invånare. Golfen nära oss, Landskapet en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar Golfbanan är en del av det svenska samhället som ibland är omdiskuterad. För en del innebär golfbanan en grön oas i en annars överbebyggd urban miljö, medan den för andra tar upp plats som skulle kunna komma till bättre användning via alternativa användningsområden. Oavsett personlig åsikt är golfbanor en självklar del av landskapet i många av Sveriges kommuner och har därmed en roll att spela i det svenska samhället. En ökad urbanisering, i många fall med bostadsbrist som följd, ställer allt högre krav på en aktiv och effektiv samhällsplanering. Samtidigt innebär klimatförändringar och minskade naturresurser såsom vatten, mark och energi att land i framtiden måste användas på ett sätt som bidrar till ett hållbart samhälle. Som ett steg i att försöka möta det europeiska landskapets förändring och mänskliga påverkan lät Europarådet år 2000 ta fram den europeiska landskapskonventionen. Syftet med den var att skapa en enhetlig europeisk strategi kring hur landskapets resurser ska nyttjas och betonar att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar för samtliga medborgare. Sverige ratificerade konventionen i januari 2011 och den trädde i kraft i maj samma år. I och med detta band sig Sverige att skydda, förvalta och planera landskapet i enlighet med konventionens riktlinjer. Bland annat innebär detta att Sverige ska erkänna landskapets betydelse i lagstiftningen och utveckla en övergripande syn på landskapets värden och hållbara förvaltning (Riksantikvarieämbetet, 2015). Att tillmötesgå dessa krav ställer nya krav på samhällsplaneringen ur flera olika perspektiv. Dels bör miljöarbetet fortgå, där Sverige fortsätter att arbeta mot ett mer miljömässigt hållbart
samhälle. Men konventionen handlar också om hur vi som samhälle tar tillvara på ytorna som finns i samhället och säkerställer att de kommer till så stor nytta som möjligt för landets medborgare. Svensk golf har en roll att spela när det kommer till att möta dessa bägge mål. Golfbanor kan också bidra till den biologiska mångfalden genom bevarandet av den naturliga skogsmiljön. Flera golfbanor i England har genom åren hjälpt till att bevara den ursprungliga skogsmiljön i takt med att marken runt omkring skövlats för att ge plats för jordbruk, industrier eller bostadsområden. På så sätt bevaras den naturliga miljön och djurlivet tack vare att golfbanor och dess skogsområden står orörda över längre tid (Gange et al, 2013). Forskningen visar dock att golfbanors biologiska mångfald varierar från bana till bana. Golfbanor med en större andel ospelbar markyta har större potential för biologisk mångfald, men exempel med sötvattensdammar i Stockholmsregionen visar att golfbanor kan planeras för att erbjuda en region ett biologiskt värde som annars saknas eller är hotat i regionen. Här finns stora möjligheter för golfklubbar att tillsammans med kommuner och intresseorganisationer planera golfbanan på ett sätt så att det i slutändan gynnar både, golfspelare, regionen och miljön. Den multifunktionella golfbanan En stor del av landets golfbanor har ytor som är oanvända idag. Att ta tillvara på den ytan är ett sätt för golfklubbarna att öka integrationen med samhället, öka intäkterna eller bara ge spelet en extra dimension. För samhället är det i sin tur en möjlighet att förverkliga den europeiska konventionens målbild av ett landskap för alla. Men det är inte enbart golfbanans natur som erbjuder nya möjligheter. Också golfbanans anläggningar erbjuder möjligheter till multifunktionellt användande på ett sätt som är underutnyttjat på många platser i landet. Golfklubbarnas klubbhus är ett av de tydligaste exemplen på en sådan möjlighet. Många klubbar har lokaler som står tomma stora delar av året och som erbjuder stor potential i form av lokal för konferenser, bröllop eller andra typer av sammankomster. Annars är det i många fall just naturen där golfbanorna har sin stora potential. Runt om i landet finns idag golfbanor där man anlägger promenadstråk, ridvägar och löpbanor på och runtomkring golfbanorna. Vintertid används många golfbanor för att anlägga skidspår, vilket gör att skidklubbar och golfklubbar kan hjälpas åt och dela på kostnaden och skötseln av ytorna. Att gemensamt med andra organisationer ansöka om att hyra eller köpa mark kan också förenkla kontakten med lokala myndigheter. Golfbanan används i stora delar av landet främst under sommarhalvåret vilket öppnar upp för alternativa användningsområden under andra delar av året. Varför inte göra om övningsfält (driving range) till isrink vintertid? För golfklubbarna kan multifunktionella aspekter medföra stora fördelar. Det kan handla om allt från att hitta finansiering till utveckling och upprustning av banan och klubbhusmiljön eller bara att stärka relationen till andra organisationer i det lokala området.
Avslutande resonemang Golfsverige är inne i en omställnings- och förändringsprocess som framför allt drivs av förändrade sociala värderingar och beteenden hos människor. Förr valde människor golfklubb en gång i livet och var medlem där livet ut eller tills man flyttade till annan ort. Det fanns ett mått av idealitet som dock inte alls är lika självklart för de framväxande generationerna. Idag väljer många golfare bana mer eller mindre inför varje rond man ska spela. Synen på medlemskap och föreningsstöd är inte lika starkt idag. Detta är generella värderingsförskjutningar som märks då en allt större del av människors konsumtion idag går från att äga till att bruka. I jakten på att optimera sina valmöjligheter fördrar många att hyra och låna istället för att äga. Det framväxande s k delningssamhället är ett tydligt exempel på detta och det är värderingar som också färgar av sig på golfsporten. Dagens och morgondagens konsumenter är inte lika lojala och kräver ofta flexibla och skräddarsydda lösningar. För att möta dessa nya värderingar och konsumentbeteenden måste golfklubbarna också ompröva sin roll som förening, sättet att organisera sig, finansiera sin verksamhet och att jobba med sina intäktsmodeller. Detta kommer att ta tid. I takt med att vi blir alltmer beresta ställer vi också allt högre krav på vår fritid och semester och söker efter sådant som verkligen berör. En fin upplevelse kan vara ett minne, men även minnen bleknar som bekant. En fördjupad upplevelse däremot är något mer beständigt. Därför ökar efterfrågan på upplevelser som transformerar, förbättrar och förändrar oss som människor. Och därför ökar också efterfrågan på resor med inslag av lärande. Tränings- och motionsresande är sedan flera år i stadig tillväxt. Antalet personer som reser för att träna inför t ex Vasaloppet ökar. Även renodlade nischresor ökar, t ex golfresor. Även golfturismen skulle kunna vidareutvecklas enligt principen transformationsturism, dvs vi vill inte längre resa enbart för att spela golf, vi vill också bli bättre golfspelare. I dagens globaliserade nätverkssamhälle har samverkan vuxit fram som ett nyckelord. Ensam är inte stark utan i all fler sammanhang och på allt fler nivåer gäller det att skapa samverkan. Det gäller inte minst mellan privata och offentliga aktörer. En golfanläggning påverkar och påverkas av både privata och offentliga aktörer i samhället. Därför är det viktigt att golfanläggningarna också är aktiva och tar initiativ till lokal samverkan med olika aktörer inom olika områden. Det finns så mycket att vinna på att odla goda relationer med det övriga förenings- och näringslivet, liksom med politiker och tjänstemän. Och på samma sätt har kommunerna mycket att vinna på att stödja en positiv utveckling av golfklubbarna. Hur kan t ex golfanläggningen i en än större utsträckning fungera som en arena både för rehabilitering men också för preventiv sjukvård? Och vad skulle det krävas för att skapa mer gynnsamma förutsättningar? Och hur kan golfanläggningarna vidareutvecklas och spela en än tydligare roll ur ett miljöperspektiv? Golfsporten måste utvecklas i takt med samhället. Klubbarna behöver affärsutveckla och professionalisera sin verksamhet för att behålla dem som är aktiva golfare idag men också för att attrahera nya golfare. Gör man detta kommer golfsporten fortsatt att vara en rörelse som är mer närande än tärande för samhället. Källa: Golfnyttan i Samhället, en rapport från HUI Research på uppdrag av Svenska Golfförbundet, september 2015
Information om Linköpingsanläggningen (LG) Bakgrund Linköpings kommun har hösten 2016 kontaktat Linköpings golfklubb och informerat om arbete som pågår med fördjupad översiktsplan (nuvarande översiktsplan är daterad 2010). Detta arbete är tänkt att bland annat * beröra den mark som LG arrenderar av Linköpings kommun. Nuvarande arrende går ut 2021. Staden växer och bostäder behövs, planerat invånarantal i centrala Linköping på 140 000 invånare nås enligt prognos 2036 varpå man vill börja bebygga marken där banan idag ligger. Tjänstemän på Linköpings kommun arbetar nu fram ett förslag i 3 faser på beställning av Samhällsbyggnadsnämnden. Det är sagt att det är politikerna och Kommunstyrelsen som fattar det avgörande beslutet efter en planerad samrådsprocess under våren 2017. Offentlig utställning är tänkt att ske under hösten 2017 och ett definitivt beslut ska fattas i frågan därefter. Linköpings Golfklubb motsätter sig detta förslag men är beredda att arbeta tillsammans med kommunen gällande alla lösningar som innebär att banan kan vara kvar som en hel 18-håls bana även i framtiden. LG vill i första hand förlänga arrendet till 2036 för att få en möjlighet att stabilt vidareutveckla klubben och alla verksamheter på anläggningen. Linköpings Golfanläggning 70 år av långsiktigt idrottande och friskvård: En Mästerskapsbana och en av stadens magneter för invånare och tillresta besökare och gäster. Banan anlades för 72 år sedan vid andra världskrigets slut. Flertalet stora tävlingar har gått här genom åren. I början av 1980-talet spelade hela världseliten i Linköping då SEO (Scandinavian Enterprise Open) gick här (1981 & 1982). 2011 stiftade Annika Sörenstam en Europatävling för unga flickor och valde 2012 Linköping som plats. På detta följde Europamästerskapen för flickor under 2013. Klubbens herrar vann Svenska Mästerskapen 2014 för lag samtidigt som damerna vann division ett. 2016 arrangerades SM på banan för Herrar fyllda 50. Alla dessa aktiviteter är ingen tillfällighet utan beror på banans läge och inte minst dess kvalitet. Medlemmar och lite statistik Linköping har ca 1380 aktiva medlemmar varav 31% är kvinnor/flickor och 69% män/pojkar, juniorer 13%. Motsvarande rikssnitt är 28%, 72% och 10%. Trenden är mycket positiv på ungdomssidan och och på flickor/damer. 1000 800 600 400 200 0 949 831 848 373 382 417 134 118 138 33 40 42 Kvinnor Män Juniorpojke Juniorflicka 2014 2015 2016 LG hade 8 000 gäster som spelade under 2016 (ca 30% kom inresta från andra kommuner). Medlemmarna spelade 28 000 rundor. På aggregerad nivå spelades alltså 36 000 rundor under 2016 på banan. Det motsvarar motion och promenader drygt 7 gånger runt jordklotet (28 800 mil). *Fördjupad översiktsplan gäller även områdena Mjärdevi och Västra Valla
Som nämnts ovan så har Linköping genom åren vunnit SM både på dam- och på herrsidan. Det finns sålunda en bredd i klubben med både en tillströmning av motionsgolfare och en elit som gör intresset ännu större kring golfen. Det handlar om ett långsiktigt idrottande genom hela livet från ung junior till välmående äldre spelare. Övningsfältet (driving range) hade 40 000 besökare under året som gått. Många åker ut på sin lunch och tränar på övningsfältet då det ligger väldigt tillgängligt vid anläggningens entré. Anställda LG har 20 anställda i verksamheten varav 6 heltidsanställda, och 2 deltidare samt 12 säsongs- och timanställda. Utöver det är det ca 50-70 ideella krafter som hjälper till med diverse arbeten under säsong. Juniorer en ökande trend med jämlikhet i fokus En stor satsning där våra elitjuniorer är utbildade juniorledare och drar till sig fler juniorer (framförallt flickor) till klubben. 2016 179 juniorer varav 125 pojkar och 54 flickor 2017 mål 210 juniorer varav 135 pojkar och 75 flickor (fördubbla antalet flickor i träning) 2018 mål 250 juniorer varav 165 pojkar och 85 flickor Här kan också nämnas att Katarina Vangdal är medlem på LG. Hon är nuvarande förbundskapten för svenska landslagen i golf. Hon utgör tillsammans med sin man Lars en viktig kugge för klubben och en attraktion för inte minst damer/flickor som de tränar tillsammans. Gammal/ung - Bredd - Klubbens äldsta medlem är 91 år och den yngsta 6 år. Birgitta Persson, 78 år och Gustaf Grundström, 15 år har under året spelat ca 90 rundor vardera vilket innebär en promenad från Linköping ner till Hamburg i Tyskland. I genomsnitt har båda förbrukat ca 180 000 kalorier var under dessa promenader. Integration Sedan några år tillbaka så har LG startat ett projekt för att få personer med annan etnisk bakgrund (än svensk) att börja spela golf. Det görs i klubbens egna regi. Ansvarig för detta är Azad Pirooti som har ursprung från Iran. Arbetet påbörjades 2014 och har utvecklats successivt. Miljöarbete (se separat skrivning om djur och fauna) Det centrala läget på banan gör att det med enkelhet går att cykla till banan eller ta kommunala medel. Det behövs alltså ingen bil för att skicka sitt barn till banan för att spela eller träna. Klubbor lånar man på klubben eller har sina egna i de förråd som finns. LG har upprättat en separat miljöplan, både vad gäller hantering av alla maskiner och behandlingsmedel men också en inventering vad gäller förekommande växter och djur på banan. Investeringar klubben och dessmedlemmar har genom året investerat ca 80 Msek i anläggningen genom att återföra alla resultat och investera i byggnader och banan med omgivningar för att den ska vara i det toppskick som den har idag. Allt detta har klarats av på egen hand i den ideella föreningen trots att marken är arrenderad och alla byggnader sålunda ligger på ofri grund. För att kunna få banker och inte minst medlemmarna att fortsätta finansiera verksamheten och att kvalitetsförbättra med juniorsatsning och multifunktionsanvändning så måste en trygghet med ett längre arrende skapas. Behändig bana tack vare sin behändiga storlek (normalt är en 18-håls bana större än 58 hektar) så blir golfbanan mer tidseffektiv. En runda kan på andra banor ofta ta över 4-5 timmar. På Linköpings GK kan en snabb 2-boll gå runt banan på 2.5-3 timmar och en snittrunda ligger på mellan 3 och 4 timmar. Detta är viktigt för människor som har ont om tid men ändå behöver sin motion.
Linköpings GK mer än bara golf! (den multifunktionella anläggningen) Linköpings Golfklubb bidrar och vill bidra i en än högre grad till att göra Linköping attraktivt. Utöver att anläggningen är i fint skick så är närheten till centrala Linköping den absolut främsta framgångsfaktorn. En närhet som gör att vem som helst kan ta sig till banan med kommunala medel eller cykel och utöva sin aktivitet där. Linköpings Golfklubb måste samtidigt vara självkritisk mot den tidigare något ensidiga användningen av området och öppna upp banan mer för en bredare allmänhet. Det finns vissa givna verksamheter som skidåkning vintertid där det absolut går att göra spåren mer tillgängliga och välskötta. Området skulle kunna härbärgera en större isbana för boende i Ryd. På sommaren skulle banan kunna användas vissa dagar för promenader och avkoppling för besökare som inte spelar golf. Detta är en grön parkanläggning som ger området och staden en lunga. Närheten till flygfältet gör att buller förekommer och att marken är mindre lämplig för bostadsändamål men desto mer lämpligt för en multifunktionell anläggning. Linköping får fortsatt tillgång till ett centralt grönområde som kan nyttjas för att öka rörligheten och bidra till ökad folkhälsa. En bättre och mer originell entré till stadens västra delar kan inte fås än med denna oas! Golf är ett spel som spelas över 18 hål. Det går inte att anordna tävlingar och evenemang utan 18 hål och ingen gäst skulle gästa anläggningen om man tar bort driving range och/eller några hål på banan. Många rundor spelas efter arbetet på kvällstid på sommaren. Av tidsskäl blir det då kanske bara 9-12 hål som hinns med innan mörkret kommer. I framtiden kanske det spelas mer 9-håls fritidsronder men man gör det på en 18-håls bana, med tanke på anläggningens helhet och som en ren överlevnadsfaktor. Det är sålunda inte ett realistiskt alternativ att bara ha 9 hål i en framtid. Omgivning (LIU) (SPM) - Företag på Mjärdevi, studenter från Universitetet och boende runt banan har med banan en nära granne att besöka, motionera på samt njuta av. Flera företag på Mjärdevi Science Park använder golfbanan och dess närhet som ett argument vid anställningar samt då man har inresta gäster som behöver motion eller social samvaro efter utförda arbeten och konferenser. Golfrestaurangen har ca 75 000 gäster varje år med ett stort inslag av företag och studenter. Både S:t Andrews i Skottland o Lunds Akademiska Golfklubb har stora samarbeten med sina universitet. Ingen av dem skulle komma på idén att bebygga banorna, även om de ligger centralt på attraktiv mark. Linköpings GK bidrag till stadens attraktivitet och varumärke När det gäller attraktivitet har studier visat att det inte längre räcker för kommuner att fokusera på det som tidigare varit kärnverksamheter. Det som istället växer i betydelse handlar om att utveckla infrastruktur, aktiviteter och upplevelser på en plats och att jobba med stadens varumärke. Konkurrensen mellan platser ökar och kommuner värderas alltmer utifrån vad som kan konsumeras snarare än vad som produceras. Kommuner behöver aktivt verka för att skapa en plats dit invånare, turister och företag vill söka sig. En attraktiv golfanläggning är en pusselbit som i positiv bemärkelse bidrar till att skapa den typ av utbud som många invånare och besökare värderar högt idag och i framtiden. Många städer i Linköpings storlek erbjuder likvärdig stadsmiljö. Det gäller att odla miljöer som skiljer oss åt från dessa. En tänkt entré till staden från väster kan med några tidiga husbyggen utmed/vid sidan av golfbanan kan skapa en fond som först övergår i en intressant grön lunga och sedan stadsmiljö. Banan blir ett intressant och värdefullt inslag i stadsmiljön och Linköping erbjuder något som våra konkurrerande alternativ inte gör. Golfbanan ligger som tidigare nämnts mycket centralt, 3,8 km från centrum. Jämförbara städer i Sverige med Universitet eller högskola, dvs sådana som kan ersätta Linköping och som tänkbara inflyttare har som alternativ, har följande avstånd till sin golfbana;
Umeå Golfklubb 18 km Helsingborgs GK 17,6 km (Vasatorps GK 14,4km) Uppsala GK 10 km Lunds Akademiska GK 7,4 km A6 Golfklubb (Jönköping) 5,8 km Dvs Linköping har något som ingen av likvärdiga städer med Universitet eller Högskola har eller någonsin kommer att kunna ha då deras näraliggande stadsdelar på något sätt redan är bebyggda. Turism/hotellnätter - Enligt gjorda beräkningar har LG under 2016 bidragit till investeringar från gäster på ca 3.5 Msek. Ett stort samarbete finns sedan en rad år med flera hotellkedjor (bl a Scandic och Elite) som ger att LG årligen belägger 1000 bäddar försiktigt räknat. Helhet Linköping har ca 10 000 registrerade golfare varav ca 7 000 är medlemmar på de tre 18-håls banorna (Linköping, Landeryd och Vreta Kloster). Staden behöver 3 sajter för att klara av volymerna och tillsammans skapa en helhet. Evenemang som Nordea Masters, Manges dag (Tappra barn), EM för damer, Annika Invitational osv. Banorna kompletterar varandra och skapar ekonomiska flöden. Tar vi bort en så fallerar möjligheterna till detta. Som jämförelse kan nämnas Saab Arena där man inte kan boka fullt hela tiden med vare sig idrott eller konserter/mässor m m, det måste finnas alternativ. Tar vi bort kapacitet blir det omöjligt att skapa en helhet i och med att alla golfbanorna är relativt belastade. Trycket skulle bli för stort om vi tar bort en av banorna. Idrottsstaden Linköping- Linköpings Golfklubb vill vara en del i en eventstrategi, nationell och internationell för att stärka Linköpings varumärke. Linköping är staden där man kan cykla till alla möjliga aktiviteter, ridning, skridsko/hockey, fotboll och golfspel på Linköpings Golfklubb. Linköping har satsat stort för att bli en ännu mer attraktiv plats för idrottare och friluftsmänniskor. Att bygga bort denna centrala anläggning för att förtäta området vore därför ett synnerligt oklokt beslut! Vision 250 000 boende I Linköpings stadshus finns visionen om att staden växer och ska nå 250 000 invånare i kommunen. 200 000 ska nås enligt gällande prognoser år 2045. Styrelsen för LG ser området som en mycket liten del av det stora pussel som ska läggas för att nå visionen. Med hänsyn till kommande lågkonjunkturer och andra faktorer som påverkar så vet vi i dagsläget mycket lite om hur framtiden verkligen kommer att se ut. Att ta bort en central idrotts- och friskvårdsanläggning som redan idag bidrar till besöksnäringen i Linköping och har över 36 000 registrerade golfrundor per år vore helt fel. Den unika och centrala anläggningen borde istället utvecklas så att fler Linköpingsbor och besökare kan ha glädje av den och bli en viktig hörnsten i marknadsföringen av Linköping. Slutsatsen kan inte bli något annat än att banan bör vara kvar där den är och att vi alla ser den som ett ovärderligt och berörande inslag i stadsmiljön, ovärderligt för alla gäster som kommer hit (golfare, gästforskare, investorer m fl), personal på Mjärdevis Science Parks alla företag, områdets boende, studenter och slutligen klubbens medlemmar. Carl Falkenberg (ordf) för styrelsen i Linköpings Golfklubb januari 2017