FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

Relevanta dokument
BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!

HANÖBUKTEN. Det är du som bestämmer

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Påbörja processen med att rena Farstaviken!

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Sura sulfatjordar vad är det?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

KROPPEN Kunskapskrav:

Vad ska ni kunna om djur?

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Allmänt om bakterier

Svensk författningssamling

BASF Coatings Safety Week. Andning

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Ekosystem ekosystem lokala och globala

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Inför nationella proven i Biologi

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

Staden vid gruvans kant

Avsnittets målsättning. a. att bedöma om en person är medvetslös. b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

HSE för besökare till Göteborgsraffinaderiet

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

1. Vad är naturkunskap?

Biologi Livets utveckling

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Lärarinformation (Avancerad laboration)

Pedagogisk planering Elev år 5

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Hur reningsverket fungerar

Spektrum Biologi Provlektion

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Formas, Box 1206, Stockholm (

Motion till riksdagen. 1989/90:So460 av Siw Persson (fp) Förbud mot kvicksilver som konserveringsmedel i läkemedel

De rätta svaren presenteras nedan

Konservering ur ett historiskt perspektiv

Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen. Vaccinationsplan, /1

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

havets barnkammare och skafferi

Vatten och luft. Åk

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Salems kommun

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Raffinaderiet i Nynäshamn informerar om säkerhet

Kenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Barnens Östersjöprotest

Avancerad övning om dykreflexen

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Frågor till Kroppen del 2

Stina Jansson Kemiska institutionen Umeå Universitet

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

Tillståndet i kustvattnet

Vegetationsrika sjöar

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Asema Dzafic, Anna Persson (16) L. Hellgren

Naturvård eller naturmord av Staffan Delin

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Transkript:

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör sitter på Nymölla pappersbruks flera kilometer långa utsläppstub. FÖR ETT LEVANDE EKOSYSTEM! HANÖBUKTSFONDEN

Under våra undersökningar av Södra Cell Mörrum och Nymölla pappersbruks utsläpp i Hanöbukten kunde vi se både svavel och cyanobakterier. Det som är mest förvånande är att i de rapporter som vi har läst ifrån deras egenkontroller inte kan hitta något varken om svavelväte eller cyanobakterier, vilket vi ser när vi dyker i dessa grunda områden. Ovanpå det stora röret ser man klart det röda slemmiga som är cyanobakterier. Termometern visade att det förorenande vattnet som kommer ifrån det stora röret till alla dessa mer än 30 mindre rör är 30 grader varmt. Cyanobakterier frodas och ökar i tillväxt i varmt vatten. Är det farligt med cyanobakterier? Alger tillämpar fotosyntes, men är inga växter utan en typ av mikroorganismer klassificerade som växtplankton. Toxiner från cyanobakterier kan ge en mängd olika symtom, beroende på vilket toxin det handlar om. Dessa toxiner är leverskadande, och kan ge magproblem med diarré, illamående, och kräkning, allmän svaghet och leverinflammation. En massiv förgiftning kan ge en inre blödning i levern som kan leda till dödlig cirkulationssvikt. Sedan 60-talet har också cyanobakterier kopplats samman med neurologiska sjukdomar som ALS, Alzheimer och Parkinsons sjukdom genom en ökad bildning av beta-n-metylamino-lalanin kallat BMAA. Intensiv forskning kring detta pågår internationellt, ämnet är omtvistat. Utsläppen ifrån Nymölla pappersbruk pågår dygnet runt, året runt och har gjort så i decennier. Småfisk finns vid utsläppen simmande i föroreningarna. Död småfisk sågs också liggande på bottnen. Småfisken äts av den större fisken. Hur påverkas den större fisken av att äta mindre fisk som vistats i föroreningarna? och i förlängningen hur påverkas vi människor av att äta den större fisken? En ökning har setts i Hanöbukten av torsk med missbildningar, sårskadad fisk (cancer svulster?) och en utbredning av farlig algblommning med cyanobakterier. Kan detta delvis förklaras med decennier av förorenade utsläpp ifrån pappersindustrin? Småfisk simmande i föroreningar vid Nymölla pappersbruks utsläppstub.

Vid våra undersökningar vid Södra Cell Mörrum pappersbruks flera kilometerlånga utsläppstub konstaterades det att bottnen var helt död. Vita svavelbakterier täckte bottnen och även här har utsläppen pågått i decennier. Bilden visar utsläpp ifrån tuben som trycks ut med enorm kraft på 20 meters djup. Är det farligt med svavelbakterier? Vita svavelbakterier: När syrehalten i bottenvattnet blir lågt så dör alla de bottenlevande djuren som lever i sedimenten. Svavelbakterierna breder ut sig och äter bokstavligen upp den levande bottenmiljön. Svavelbakterierna bildar Vätesulfid vilket är en mycket giftig gas som luktar ruttna ägg. Den bildas vid anaerob (syrefattig) nedbrytning. På land förekommer vätesulfid bland annat i rötkammare men kan också finnas i andra utrymmen. Vätesulfid är speciellt farligt eftersom det bedövar luktsinnet så att lukten inte märks efter en stund, vilket innebär att man inte märker att man vistas i en miljö med farligt höga halter. Vätesulfid ger akuta hälsoeffekter som huvudvärk, ögonirritation och andningsbesvär. Höga halter leder till medvetslöshet och död på grund av blodets försämrade förmåga att transportera syre. I flera undersökningar har det rapporterats om symptom på centrala nervsystemet som minnesförlust, nedsatt koncentrationsförmåga, huvudvärk och besvär i luftvägarna upp till 4 år efter vätesulfidexponering bland anställda i reningsverk. Symptomen kan bero på upprepade exponeringar för låga halter under längre tid. Bilden visar en död botten täckt med svavelbakterier vid Mörrumsbruks utsläppstub.

Algblommning med farliga cyanobakterier är ett återkommande problem i Hanöbukten. Varje varm sommar börjar blommningen men den dör också ut med det kallare klimatet på hösten. Industrin släpper ut 30 gradigt vatten året runt där cyanobakterier kan frodas och växa. Tillväxten av cyanobakterier ökar redan vid 15 grader. Vad händer på våren vid Nymölla och Mörrumsbruks bukter när tempraturen i vattnet ökar? Efter algblommningen på sommaren faller cyanobakterierna till botten där de lägger sig som ett skikt över den bottenlevande faunan. Djurarter som lever av bottenfaunan får i sig cyanobakterierna med allt vad det innebär. Man varnar för vuxna och barn att bada och få i sig vatten med cyanobakterier. Att hundar och vilda djur kan bli sjuka av cyanobakterier är ju väl känt ja till och med de kan dö av det. Men vad händer med alla djuren som lever i havet de kan ju inte komma undan? Musslor är ju föda för andra djur men de filtrera också mycket vatten men många andra djur i havet får ju också i sig dessa bakterier så vad kommer att hända med vår näringskedja i framtiden? Kommer vi att kunna få föda och äta av allt som havet ger oss i framtiden också? Hanöbukten kan inte och ska inte lösa problemen vi åstadkommer på land! Att algblommningen är orsakad av oss människor har länge stått klart! Här behövs tillämpad forskning för att ta bort utsläppen och få till ett kretslopp med ett mål som alla kan eftersträva. Hanöbukten är ingen soptipp!

För över 25 år sedan gjordes filmen en vik i Hanöbukten. Utsläppen ifrån pappersindustrin då ställde till med stora problem i norra Hanöbukten. Bilder ifrån filmen: Överst torsk med missbildat huvud kallat mopshuvud. Nedre bilden visar gäddor med missbildad rygg och sårskador orsakad av förändringar i fiskens vävnad.

Efter många års forskning och undersökningar i Hanöbukten har det fortfarande inte hänt något åt problematiken. Är det inte dags att vi sätter stopp för förorenade utsläpp ut i Hanöbukten? Tillsammans gör vi skillnad! SCSC:Gemensam vision och målsättning. att Hanöbukten ska bli Sveriges renaste kust att alla miljöfarliga utsläpp skall stoppas ett väl bevarat kulturarv en väl fungerande och levande kust Kjell Andersson kjell@coastandseacenter.se Tel. 0704-912484 FÖR ETT LEVANDE EKOSYSTEM! HANÖBUKTSFONDEN Andreas Vos andreas@coastandseacenter.se Tel. 0732-018842