MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR KILS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING 2017-10-30

Sammanställd av: Kils kommun, Miljö- och byggförvaltningen Datum: 2017-10-30

Sammanfattning Kils kommuns nuvarande översiktsplan antogs år 2010. En översiktsplan ska täcka hela kommunens yta och vara vägledande för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Arbetet med att ta fram ett förslag till ny översiktsplan för Kils kommun påbörjades i början av 2016. Förslaget till en ny översiktsplan sträcker sig fram till år 2030. Denna miljökonsekvensbeskrivning till förslaget till ny översiktsplan redovisar de miljökonsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen antas medföra. KOMMUNIKATIONER Den samlade bedömningen av planförslaget bedöms vara möjlighet till positiva konsekvenser för miljön. Utvecklingsstrategin bygger på en utveckling i närheten av befintlig infrastruktur och kommunikationer. Planförslaget kan av den anledningen leda till ett ökat kollektivt resande med tåg och buss och ett minskat bilanvändande. Detta ger i sin tur positiva effekter på klimat och miljö. NATURMILJÖ Planförslaget bedöms i sin helhet medföra möjlighet till positiva konsekvenser för värden kopplade till natur- och vattenmiljöer. Bedömningen baseras på en förhöjd ambitionsnivå samt revidering av naturvårdsprogrammet som ligger till grund för kommunens arbete med naturfrågor. KULTURMILJÖ Sammantaget bedöms planförslaget medföra möjlighet till positiva konsekvenser. Bedömningen är baserad på att kunskapsläget kring värdefulla kulturmiljöer och byggnader nyligen uppdaterats. REKREATION OCH FRILUFTSLIV En utveckling av de rekreations- och friluftsanläggningar som finns inom riksintresseområdet, som Frykstahöjden, bedöms stärka riksintressets värden ytterligare. Området kring Sannerudsvallen ska utvecklas för idrotts- och föreningsaktiviteter samtidigt som kommunen ska verka för att utveckla områden där spontanidrott kan utövas. Planförslaget innebär även en satsning på nya och befintliga grönområden varför planförslaget sammantaget bedöms medföra möjlighet till positiva konsekvenser.

TEKNISK FÖRSÖRJNING Behovet av en samlad planering för all typ av VA-försörjning har på senare tid blivit tydligare. Skydd av dricksvattenresurser lyfts fram som en viktig fråga att ta ställning till. Sammantaget bedöms planförslaget medföra möjlighet till positiva konsekvenser. Bedömningen baseras på att kommunen ska fortsätta arbetet med att inventera enskilda avlopp och på så sätt minska negativa konsekvenser på sjöar och vattendrag. MILJÖSKYDD, HÄLSA OCH SÄKERHET Den sammanfattande bedömningen vad avser människors hälsa, säkerhet och miljö är att förslaget till ny översiktsplan medför möjlighet till positiva konsekvenser. Bedömningen grundar sig på att planförslaget i motsats till nollalternativet baseras på ett aktuellt kunskapsläge om framtidens utmaningar i samhället. MARKANVÄNDNING I planförslaget och utvecklingsstrategin är nya områden för bostäder föreslagna i tätorterna genom förtätning, längs de större vägarna samt i utpekade LIS-områden. Kils tätort kommer i planförslaget att fortsätta växa norrut vid Lövenstrand samt längs Nedre Frykens båda sidor. I realiteten innebär en eventuell exploatering i områdena att i huvudsak skogsmark tas i anspråk för bebyggelse. Eftersom värdefulla skogsmiljöer ska undantas så bedöms de negativa konsekvenserna av planförslaget som mycket små utifrån kommunens stora befintliga arealer av produktiv skogsmark. Sammantaget bedöms planförslaget innebära ingen skillnad gentemot nollalternativets konsekvenser för markanvändningen. KLIMATPÅVERKAN Genom att styra ny bebyggelse till kommunens stationsorter, ett antal utvecklingsstråk samt till utvecklingsområdet kring Kils tätort ges förutsättningar att utnyttja befintlig infrastruktur för till exempel vatten och avlopp samt uppvärmning. En koncentration av bebyggelsen till orter med god tillgång till kollektivtrafik och utbyggda gång- och cykelnät ger också invånarna möjlighet att göra klimatsmarta transportval. Genom att begränsa nya byggnaders energiförbrukning stimuleras lägre energianvändning, vilket bidrar till att den negativa påverkan på klimatet minskar. Den sammanfattande bedömningen vad avser klimatpåverkan är att förslaget till ny översiktsplan medför möjlighet till positiva konsekvenser.

Innehåll Sammanfattning 3 Kommunikationer... 3 Naturmiljö... 3 Kulturmiljö... 3 Rekreation och friluftsliv... 3 Teknisk försörjning... 4 Miljöskydd, hälsa och säkerhet... 4 Markanvändning... 4 Klimatpåverkan... 4 1 Inledning 7 1.1 En ny översiktsplan... 7 1.2 Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan... 7 1.3 Bakgrund och syfte... 8 1.4 Samråd... 9 1.5 Områdesbeskrivning av Kils kommun... 9 2 Avgränsning 10 2.1 Geografisk avgränsning... 10 2.2 Saklig avgränsning... 10 2.3 Tidsmässig avgränsning... 11 3 Alternativ, metod och bedömningsgrunder 12 3.1 Nollalternativet... 12 3.2 Planförslaget... 12 3.3 Metod och bedömningsgrunder... 12 3.3.1 Konsekvenser av planförslaget... 13 4 Miljökonsekvenser 14 4.1 Kommunikationer... 14 4.1.1 Bedömningsgrunder... 15 4.1.2 Förutsättningar... 16 4.1.3 Konsekvenser vid nollalternativet... 17 4.1.4 Konsekvenser vid planförslaget... 17 4.1.5 Åtgärdsförslag... 18 4.2 Naturmiljö... 18 4.2.1 Bedömningsgrunder... 19 4.2.2 Förutsättningar... 20 4.2.3 Konsekvenser vid nollalternativet... 20 4.2.4 Konsekvenser vid planförslaget... 21 4.2.5 Åtgärdsförslag... 22 4.3 Kulturmiljö... 22 4.3.1 Bedömningsgrunder... 22 4.3.2 Förutsättningar... 23 4.3.3 Konsekvenser vid nollalternativet... 23 4.3.4 Konsekvenser vid planförslaget... 24 4.3.5 Åtgärdsförslag... 24 4.4 Rekreation och friluftsliv... 24

4.4.1 Bedömningsgrunder... 25 4.4.2 Förutsättningar... 26 4.4.3 Konsekvenser vid nollalternativet... 26 4.4.4 Konsekvenser vid planförslaget... 26 4.4.5 Åtgärdsförslag... 27 4.5 Teknisk försörjning... 27 4.5.1 Bedömningsgrunder... 28 4.5.2 Förutsättningar... 28 4.5.3 Konsekvenser vid nollalternativet... 29 4.5.4 Konsekvenser vid planförslaget... 29 4.5.5 Åtgärdsförslag... 29 4.6 Miljöskydd, hälsa och säkerhet... 30 4.6.1 Bedömningsgrunder... 31 4.6.2 Förutsättningar... 32 4.6.3 Konsekvenser vid nollalternativet... 34 4.6.4 Konsekvenser vid planförslaget... 35 4.6.5 Åtgärdsförslag... 35 4.7 Markanvändning... 36 4.7.1 Bedömningsgrunder... 36 4.7.2 Förutsättningar... 37 4.7.3 Konsekvenser vid nollalternativet... 37 4.7.4 Konsekvenser vid planförslaget... 37 4.7.5 Åtgärdsförslag... 38 4.8 Klimatpåverkan... 38 4.8.1 Bedömningsgrunder... 38 4.8.2 Förutsättningar... 38 4.8.3 Konsekvenser av nollalternativet... 39 4.8.4 Konsekvenser av planförslaget... 39 4.8.5 Åtgärdsförslag... 39 5 Planförslaget och miljökvalitetsmålen 40 6 Uppföljning 42

1 Inledning 1.1 EN NY ÖVERSIKTSPLAN Kommunfullmäktige i Kils kommun tog den 28 januari 2016 beslut om att revidera översiktsplanen. Den nu gällande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 23 juni 2010. Varje kommun ska, enligt 3 kap. plan- och bygglagen, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande utan endast vägledande för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Utöver lagregleringen styrs innehållet i översiktsplanen även av politiska beslut som kommit till uttryck i visioner, handlingsprogram, måldokument och liknande på nationell, regional och kommunal nivå. Kommunfullmäktige ska minst en gång per mandatperiod aktualitetspröva översiktsplanen och ta ställning till om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven på vad som ska framgå av översiktsplanen. Arbetet med att ta fram ett förslag till ny översiktsplan för Kils kommun påbörjades i början av 2016. Tidshorisonten för den nya översiktsplanen sträcker sig fram till år 2030. 1.2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL ÖVERSIKTSPLAN När en översiktsplan upprättas ska en behovsbedömning göras där det bedöms om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. Det primära syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-förordningen) ska genomförandet av en översiktsplan nästan undantagslöst antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta på grund av sin geografiska utbredning och för att den anger förutsättningar för en eller flera verksamheter i bilaga 2 och 3 i MKBförordningen, vilka som huvudregel alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan. 7

Enligt miljöbalken 6 kap. 12 ska en MKB innehålla: 1. En sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program, 2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs, 3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt, 4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, 5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet, 6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter, 7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan, 8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes, 9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och 10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. 1.3 BAKGRUND OCH SYFTE Syftet med denna MKB till förslaget om ny översiktsplan i Kils kommun är att redovisa och utreda de miljökonsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen kan antas medföra. Miljökonsekvensbeskrivningen ska även ange hur planen påverkar möjligheten att uppfylla de sexton miljökvalitetsmålen eller om målen motverkas. I miljökonsekvensbeskrivningen lämnas förslag på åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka negativ miljöpåverkan av föreslagna åtgärder och inriktningar. 8

1.4 SAMRÅD När kommunen har gjort en bedömning av vad man anser bör ingå i miljökonsekvensbeskrivningen samråder man med Länsstyrelsen vid ett så kallat avgränsningssamråd. Samråd avseende denna MKB:s avgränsning genomfördes med Länsstyrelsen i Värmlands län den 12 juli 2016. 1.5 OMRÅDESBESKRIVNING AV KILS KOMMUN Kils kommun ligger i södra delen av Värmlands län. Till ytan är kommunen 360 kvadratkilometer stor, varav stora delar av kommunens yta är produktiv skogsmark samt en betydande del är jordbruksmark. Gamla jordbrukstraditioner har format landskapet och naturmiljöer i kommunen. Angränsande kommuner är Karlstad, Forshaga, Sunne, Arvika och Grums kommuner. Centralorten är Kils tätort, som ligger ca 2 mil norr om Karlstad, i den södra delen av kommunen. Andra tätorter i kommunen är Högboda och Fagerås. Befolkningen uppgår till drygt 12 000 invånare i kommunen. Kil är sedan gammalt en knutpunkt för handel och kommunikationer. Den kommersiella handeln är koncentrerad till Kils tätort. Även offentlig service såsom skola, vård och omsorg är koncentrerad till Kils tätort, men det finns viss service även i Fagerås och Högboda. Kils kommun har ingen egen gymnasieskola. Järnvägssträckningarna Värmlandsbanan, Bergslagsbanan, Fryksdalsbanan samt Norge/Vänerbanan går genom Kils tätort. De viktigaste vägarna i Kils kommun är riksväg 61 samt europaväg 45. Riksväg 61 går mellan Karlstad och Charlottenberg. Europaväg 45 börjar i Karesuando i Sverige och går genom Danmark, Tyskland och vidare ner till Italien. 9

2 Avgränsning 2.1 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Den geografiska avgränsningen är primärt planområdet, dvs. Kils kommun. Avgränsningen kan dock variera beroende på olika miljöaspekter och kan därför omfatta både mindre och större geografiska områden än planområdet. För en del aspekter, såsom miljökvalitetsnormer för vatten, är det geografiska påverkningsområdet större. För andra miljöaspekter, såsom landskapsbild, är det geografiska påverkningsområdet mindre. I den mån det är möjligt, rimligt och relevant behandlar miljökonsekvensbeskrivningen även dessa aspekter. 2.2 SAKLIG AVGRÄNSNING Den sakliga avgränsningen föreslås omfatta den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av planförslaget kan antas medföra för nedanstående miljöaspekter: Kommunikationer (bl.a. riksintressen) Naturmiljö (bl.a. riksintressen, skyddade områden enl. 7 kap. miljöbalken, landskapsbildskydd) Kulturmiljö (bl.a. riksintressen, kulturhistoriskt värdefulla områden och bebyggelse, fornminnen, byggnadsminnen) Rekreation och friluftsliv (bl.a. riksintressen, tätortsnära grönområden, idrotts-, motions- och sportområden) Teknisk försörjning (bl.a. vattenförsörjning, vattentäkten med skyddsområde, spillvatten) Miljö, hälsa och säkerhet (förorenade områden, översvämningsrisk, rasoch skredrisk, buller, transporter av farligt gods, djurhållning och miljökvalitetsnormer) Markanvändning Klimatpåverkan I och med att planförslaget utgör en översiktsplan beskrivs effekterna och konsekvenserna för ovanstående miljöaspekter på en övergripande strategisk nivå. Vissa frågor kan bedömas bättre i samband med efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. 10

2.3 TIDSMÄSSIG AVGRÄNSNING Den tidsmässiga avgränsningen föreslås vara den samma som tidshorisonten för planförslaget, dvs. fram till år 2030. Den tidsmässiga avgränsningen kan variera beroende på olika miljöaspekter och kan därför sträcka sig både kortare och längre än planförslagets tidsperspektiv. I den mån det är möjligt, rimligt och relevant behandlar miljökonsekvensbeskrivningen även dessa aspekter. 11

3 Alternativ, metod och bedömningsgrunder Alternativen i miljökonsekvensbeskrivningen föreslås omfatta ett nollalternativ och planförslaget. 3.1 NOLLALTERNATIVET Nollalternativet beskriver den sannolika utvecklingen inom kommunen om förslaget till översiktsplanen inte genomförs. Nollalternativet i miljökonsekvensbeskrivningen begränsas till den utveckling som gällande planer, dvs. gällande översiktsplan (2010) med tillhörande tillägg och fördjupningar samt detaljplaner och områdesbestämmelser, medger. 3.2 PLANFÖRSLAGET De strategiska långsiktiga intentionerna med kommunens samhällsutveckling är framtagna med planförslagets utvecklingsstrategi. Utvecklingsstrategin baseras på att samhällsutvecklingen i huvudsak ska koncentreras till de områden där kommunikationer och teknisk försörjning finns idag och har potential att utvecklas. För att Kils kommun ska kunna växa fordras det att det finns möjlighet till allmän teknisk försörjning (exempelvis vatten och avlopp), kollektivt resande samt i övrigt bra kommunikationer. Utvecklingsstrategin innebär att samhällsutvecklingen inom kommunen föreslås koncentreras till fyra utvecklingsstråk, längs riksväg 61, europaväg 45 samt längs Nedre Frykens västra och östra stränder, samt till utvecklingsområden kring kommunens stationsorter och Kils tätort. Utvecklingsområdet för Kils tätort föreslås omfatta ett område med fem kilometers radie från resecentrum. Utvecklingsstråken och utvecklingsområdena främjar en levande landsbygd där befintliga tätorter, stationsorter och byar gynnas. Längs med de befintliga järnvägssträckorna innebär planförslaget att planerad bostadsbebyggelse koncentreras vid befintliga stationer och samhällen, så kallade noder. Kommunen ska verka för att stationer som är nedlagda på sikt åter ska tas i bruk i samband med att kommunen utvecklas. Utvecklingsstråket väster om Nedre Fryken sträcker sig från Stora Kil till Säby och det öster om Nedre Fryken sträcker sig mellan Lövenstrand och Nilsby. 3.3 METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Konsekvenserna av planförslaget och nollalternativet bedöms och redovisas i text. Under varje kapitel redovisas förutsättningar (nuläge), bedömningsgrunder samt konsekvenser av nollalternativ och planförslag. Till grund för bedömningen av 12

miljökonsekvenser används nationella strategier, vägledningar och analyser, miljömål och miljökvalitetsnormer. Med hänsyn till översiktsplanens generella karaktär är de direkta konsekvenserna av planen ibland svåra att bedöma. Dessutom kan många olika faktorer påverka dem. Bedömningen av planens miljökonsekvenser har genomförts i slutskedet av processen med att ta fram det nya förslaget på Kils kommuns översiktsplan. 3.3.1 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET För varje miljöområde görs en bedömning om konsekvenserna av nollalternativet eller ett genomförande av planförslaget förväntas bli positiva eller negativa för miljöområdet. Följande bedömningsalternativ används: 1. förväntat positiva 2. möjlighet till positiva 3. ingen skillnad 4. risk för negativa 5. förväntat negativa 13

4 Miljökonsekvenser I följande kapitel beskrivs miljökonsekvenserna som förväntas bli av förslaget till ny översiktsplan för Kils kommun. Kapitlen börjar med en kort beskrivning om vad kommunen tagit ställning till inom respektive område. Områdena motsvarar de miljöaspekter som presenterats i den sakliga avgränsningen ovan. Under rubriken Bedömningsgrunder redovisas nationella eller allmänt vedertagna mål inom bedömt konsekvensområde. Förutsättningar beskriver nuläget och därefter beskrivs konsekvenserna utifrån nollalternativet respektive planförslaget som den nya översiktsplanen medför. 4.1 KOMMUNIKATIONER Då Kils tätort historiskt sett är en kommunikationsknutpunkt och flera av kommunens orter är uppbyggda kring järnvägsstationer är det viktigt för orternas fortlevnad och utveckling att järnvägen fortsätter att trafikeras. Kils kommun ska därför fortsätta arbeta för att tågtrafiken ska trafikera samtliga järnvägsstationer inom kommunen. Genom att möjliggöra pendling med tåg bidrar kommunen även till en levande landsbygd och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Goda kommunikationer till och från kommunen är mycket viktiga för såväl företag som för boende och besökare. För Fryksdalsbanan ska kommunen arbeta för ett byte av trafikledningssystemet samt elektrifiering av hela banan. För Värmlandsbanan ska kommunen arbeta för byggnation av dubbelspår mellan Karlstad och Kil. Kils kommun ska även arbeta för en väl utbyggd tågtrafik till kommunens samtliga järnvägsstationer vid Fyksdalsbanan och Värmlandsbanan (Kil, Gunnita, Trångstad, Tolita, Frykåsen, Fagerås, Lene samt Högboda), samt för en ökad tågtrafik mellan Grums, Kil och Karlstad. Kommunen ska verka för att övriga tågförbindelserna även fortsättningsvis ska vara goda. Kils kommun ska aktivt medverka till att kollektivtrafiken blir resenärens första val genom att arbeta för samordning av kommunikationerna inom regionen samt för tätare turer med tåg och buss, även under veckoslut. Bättre och snabbare kommunikationer bidrar även till regionens utvidgning samt till att göra kommunen mer attraktiv. Samåknings- och pendlarparkeringar ska anläggas på strategiska platser i kommunen. Även vägtrafiken har stor betydelse för Kils kommun. Kommunen ska verka för att standarden på europaväg 45 förbättras, speciellt med avseende på trafiksäkerheten. Också riksväg 61 behöver förbättras vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. I detta fall ska kommunen verka för att standarden förbättras och att vägen byggs om till 2+1-väg. Vad gäller länsväg 714 öster ut mot Forshaga är standarden bitvis undermålig, speciellt avseende trafiksäkerheten. Även här ska kommunen verka för 14

att standarden förbättras. Förutom dessa sträckningar ska kommunen generellt arbeta för att vägnätet inom kommunen håller hög standard vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet samt att god trafikmiljö uppnås. Kommunen ska även verka för en väl fungerande laddinfrastruktur för elfordon inom kommunen och att nya laddstationer eller laddstolpar anläggs vid strategiskt viktiga platser. Kommunen ska verka för att gång- och cykelvägnätet byggs ut och att nya cykelparkeringar anläggs vid strategiskt viktiga platser. Nya gång- och cykelvägar ska främst prioriteras inom utvecklingsstråken och utvecklingsområdet för Kils tätort samt bör i första hand anläggas som separata gång- och cykelvägar. Bland annat bör nya gång- och cykelvägar anläggas förbi Stora Kils kyrka samt till Karlstad och Forshaga. Kommunen ska verka för att gång- och cykelvägnätet håller hög standard. Den kommunala gång- och cykelplanen ska utgöra ett strategiskt dokument för kommunens framtida satsningar på gång- och cykelvägnätet. Vid exploatering av nya områden ska områdenas gång- och cykelvägnät kopplas ihop med det övergripande gång- och cykelvägnätet för att öka trafiksäkerheten, bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle samt öka tillgängligheten. Karlstads flygplats är viktig för kommunen och regionen, bl.a. för näringslivet och turismen. Kils kommun ska verka för att bibehålla och förbättra flygförbindelserna till och från Karlstads flygplats. 4.1.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Hållbart resande kan sammanfattas med transporter och resande som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som för hälsa och miljö (Transportstyrelsen, 2016). Mer konkret menas i första hand resande med hållbara färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik. I andra hand räknas en effektivare bilanvändning (som exempel bilpool eller samåkning) och i viss mån räknas även resor med fossilfria och bränslesnåla fordon som hållbart resande. De nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Frisk luft berörs av detta sakområde. REGIONAL PLANERING OCH STYRDOKUMENT I Värmlands län är det Region Värmland som har det regionala utvecklingsansvaret och därmed samordnar insatserna för genomförandet av Värmlandsstrategin som sträcker sig mellan åren 2014-2020. Värmlandsstrategin lyfter fram fyra viktiga utvecklingsområden; livskvalitet för alla, fler och starkare företag, höjd kompetens på alla nivåer och bättre kommunikationer. Inom varje område finns förslag på åtgärder som tillsammans ska göra att Värmland utvecklas och lever upp till de mätbara målen. 15

HÅLLBART RESANDE I ETT VÄXANDE VÄRMLAND Hållbart resande i ett växande Värmland är ett treårigt EU-projekt som drivs av Karlstads kommun och Värmlandstrafik i samarbete med andra kommuner i Värmland, där bland annat Kils kommun deltar. Projektet är uppdelat i tre delprojekt som fokuserar på tillväxt genom att skapa bättre möjligheter för hållbart resande inom regionen. Projektet ska bidra till fler och starkare företag, ökad livskvalitet och minskad miljöpåverkan genom att fler går, cyklar och åker kollektivt. Projektet utgör en viktig pusselbit i det förändringsarbete som behövs för att nå målen i Värmlandsstrategin för åren 2014 till 2020. En strategi som utrycker en vilja att gå mot en framtid där det finns ett internationellt näringsliv som är innovativt och utvecklas. Fokus ligger på: Hållbart resande som skapar förutsättningar för fler och starkare företag Bättre livskvalitet genom minskad miljöpåverkan och positiva hälsoeffekter Ökad jämställdhet och integration i projektets aktiviteter Stärkt kompetens inom området hållbart resande RIKSINTRESSEN Enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden med mera ska Trafikverket efter samråd med länsstyrelser, Boverket och andra berörda myndigheter lämna uppgifter om områden som Trafikverket bedömer vara av riksintresse för anläggningar för kommunikationer. Det gäller de fyra trafikslagen väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Trafikverket stöttar länsstyrelsen i deras arbete med att bevaka utpekade riksintressen. Utpekande av ett riksintresse för kommunikationer innebär enligt 3 kap 8 miljöbalken att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Här avses att det är funktionen hos transportsystemet som ska säkerställas. Tillkommande bebyggelse, exempelvis nybyggnad inom en anläggnings influensområde, får inte negativt påverka varken nuvarande eller framtida nyttjande av denna. Alla riksintressen ska hanteras i kommunens översiktsplanering och skyddas genom miljöbalkens bestämmelser. 4.1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Inom kommunen finns fyra järnvägar och två vägar vilka är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. De utpekade järnvägarna är Bergslagsbanan, Fryksdalsbanan, Värmlandsbanan samt Norge/Vänerbanan. Vägarna är europaväg 45 och riksväg 61. Europaväg 45 ingår i både det nationella stamvägnätet och det transeuropeiska transportnätet för vägar, TEN. Karlstads flygplats, vilken gränsar till Kils kommun är en anläggning av riksintresse för kommunikationer. 16

Arbetspendlingen över kommungränsen är betydande. 4.1.3 KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET Enligt översiktsplanen 2010 är kommunens övergripande mål att fysisk planering och samhällsbyggande ska skapa förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter och bebyggelsemiljöer. Det kommunala vägnätet ska utformas och underhållas på ett sådant sätt att bra framkomlighet, hög trafiksäkerhet och god trafikmiljö uppnås. För att begränsa negativ miljöpåverkan från transporter ska kollektivtrafiken stimuleras samt ska satsningar på gång- och cykelbanor göras. Den samlade bedömningen av nollalternativet bedöms vara ingen skillnad. De huvudsakliga målsättningarna som översiktsplanen framför är fortfarande giltiga idag; en bra standard på vägnätet är en förutsättning hög trafiksäkerhet och god trafikmiljö. Kommunens möjligheter att påverka statens investeringar när det gäller underhåll av det befintliga vägnätet är fortfarande begränsad. 4.1.4 KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET För att få fler att välja tåg som ett alternativ före bil måste kapaciteten på järnvägen öka. På grund av den kapacitetsbrist som råder på järnvägen kommer övriga transportslag att belastas hårdare av det ökade transportbehovet om inte järnvägen byggs ut med dubbelspår och mötesplatser. Detta innebär i förlängningen att användandet av fossila bränslen kommer att öka, i samband med att påverkan på miljön och klimatet ökar. Genom att utöka möjligheten till gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik som tåg och buss kan fler bilister välja andra transportslag istället för bil. Kollektivtrafik gynnar miljön. I utvecklingsstrategin i förslaget till ny översiktsplan för Kils kommun föreslås ett utvecklingsområde för Kils tätort omfatta ett område inom 5 kilometers radie från resecentrum. Fem kilometer bedöms utgöra det avstånd där gång- och cykeltrafik kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ till biltrafik. Avståndet främjar hållbart resande till bland annat resecentrum samt offentlig och kommersiell service. Detta gynnar även miljövänliga kommunikationer och folkhälsan. Genom att koncentrera samhällsutvecklingen till utvecklingsstråken där det finns befintliga kommunikationer stärks underlaget för kollektivtrafiken, vilket i förlängningen leder till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I kommunens översiktliga planering kan kommunen underlätta för medborgarna att i framtiden göra hållbara val när det gäller transportmedel. Det kan exempelvis vara att planera för utbyggnad av gång- och cykelbanor, satsa på kollektivtrafik, 17

planera för pendlingsparkeringar m.m. Hållbart resande handlar även om att påverka beteenden och få människor att tänka om, där har kommunerna ett stort ansvar när det kommer till den kommunala planeringen, som skapar förutsättningar för ett effektivare resande. Den samlade bedömningen av planförslaget bedöms vara möjlighet till positiva konsekvenser för miljön. Utvecklingsstrategin bygger på en utveckling i närheten av befintlig infrastruktur och kommunikationer. Planförslaget kan av den anledningen leda till ett ökat kollektivt resande med tåg och buss och ett minskat bilanvändande. Detta ger i sin tur positiva effekter på klimat och miljö. 4.1.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Underlätta för kommunens invånare att göra hållbara transportval genom att bygga ut gång- och cykelnäten inom utvecklingsområdena samt se till att dessa på ett säkert sätt ansluter till järnvägsstationer och busshållplatser vid kommunikationsstråken. Verka för säkra pendlarparkeringar både vad gäller person- och stöldsäkerhet för såväl bil som cykel vid järnvägsstationer och busshållplatser. Arbeta för en minskning av fossila bränslen genom att aktivt verka för andra drivmedelsalternativ, till exempel genom en utbyggnad av laddstationer och laddstolpar för eldrivna fordon. 4.2 NATURMILJÖ I planförslaget utgör stora delar av kommunens yta naturmark. Inom områdena finns förutom värden för skogsbruk även en mängd natur-, kultur- och rekreationsvärden. Planförslagets utvecklingsstrategi pekar särskilt ut tre naturoch rekreationsområden inom vilka det finns särskilt höga natur-, kultur-, och friluftsvärden. Dessa är ett stort sammanhängande område nordöst om Kils tätort (Fryksta- och Lökeneskogen) samt två mindre områden; ett vid Fagerås och ett vid Rennstad. Den biologiska mångfalden i kommunen ska skyddas, bevaras och utvecklas och inga nyckelbiotoper ska få sänkta naturvärden. Ängs- och betesmarker enligt länsstyrelsens inventering ska inte få sänkta värden. Kommunen ska verka för att dessa bevaras och hävdas så att naturvärdena bibehålls. Värdefulla naturområden ska ges ett långsiktigt skydd. I planförslaget föreslås ett område som bedöms utgöra ett stort opåverkat område. Området innefattar ett större område, större än tio kvadratkilometer, med värdefulla skogar och sjöar. Inom området bedöms pågående markanvändning kunna fortgå. Området ligger mellan Rennstad och Bodetta och omfattar bland 18

annat naturreservatet Rennstadsnipan samt ett flertal övriga natur- och rekreationsvärden. Ekosystemtjänster som exempel pollinering av humlor och bin, rening av vatten, frisk luft och utjämning av lokalklimat ska säkras vid all planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Exempel på ekosystemtjänster. Särskilt värdefulla sjöar och vattendrag ska tas hänsyn till vid fysisk planering. Tätortsnära natur ska utvecklas och beaktas vid all samhällsplanering. Kommunen ska verka för att sammanhängande gröna stråk (spridningskorridorer) mellan olika naturområden bevaras och vid behov ska nya gröna stråk skapas. Kommunen ska även verka för fiskens fria uppvandring i Norsälven. Det kommunala naturvårdsprogrammet ska ligga till grund för kommunens arbete med naturvård och friluftsliv. 4.2.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Fysisk planering av natur- och vattenmiljöer berör de nationella miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Det finns flera lagstiftade skyddsformer för naturområden i Sverige och dessa regleras i bland annat 7 kapitlet i miljöbalken. Ett område kan exempelvis klassas som nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, riksintresse, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde eller strandskyddsområde. Vidare finns även Natura 2000, som instiftades av EU och syftar till att bevara utrotningshotade arter och känsliga landskapstyper som bedöms vara särskilt värdefulla ur ett europeiskt perspektiv. RIKSINTRESSEN Områden som är utpekade som riksintresse för naturvården enligt miljöbalken är områden som är så unika i sitt slag att de har en särskild nationell betydelse. Områden av riksintresse för naturvården skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Naturvårdsverket avgör vilka områden som är av riksintresse för naturvård men såväl länsstyrelsen som kommunen kan föreslå att ett område ska skyddas som riksintresse. Alla riksintressen ska hanteras i kommunens översiktsplanering och skyddas genom miljöbalkens bestämmelser. 19

NATURVÅRDSPROGRAM FÖR KILS KOMMUN Naturvårdsprogrammet för Kils kommun ska ligga till grund för kommunens långsiktiga arbete med naturvård och miljöfrågor. Syftet med programmet är att utgöra en kunskapssammanställning över de naturvärden som finns i kommunen, ange viljeriktningar och mål för de olika naturvärdena samt identifiera skyddsvärda områden som ska vårdas och bevaras i kommunen. 4.2.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Inom kommunen finns ett geografiskt avgränsat område av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. miljöbalken, Norra Hyn (del av Klarälvens nedre lopp). Kils kommun består av stora arealer skog- och jordbruksmark. Något som kännetecknar kommunens natur är att det är vanligt förekommande med raviner och ravinskogar. Det finns raviner runt om Kil, Apertin, Ransby och Högboda. Ravinerna har en särskild flora och är värdefulla miljöer för många djur och växter som i vissa fall är unika för Värmland. Det finns gott om sjöar och vattendrag i kommunen; allt från små tjärnar som Abbortjärn och Siktjärn till de stora sjöarna Fryken, Visten och Värmeln. I centrala delen rinner kommunens enda stora älv, Norsälven. I Kils kommun finns fyra naturreservat; ravinerna vid Apertin, Kilsravinerna, Renstadsnipan och Krokstadsön (vid Värmelns östra strand). Omsorgen om den fysiska miljön samt utveckling och skydd av naturresurser är centrala frågor i kommunens översiktliga mark- och vattenplanering. 4.2.3 KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET Enligt översiktsplanen 2010 är de övergripande målen att den biologiska mångfalden i kommunen ska skyddas, bevaras och utvecklas så att nuvarande och framtida generationer får tillgång till en god livsmiljö med rika naturupplevelser. Vidare ska våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet bibehållas och där det är möjligt förbättras. En god ekologisk vattenstatus ska uppnås och bibehållas enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt planförslaget i översiktsplanen 2010 ska inventering av kommunens mest värdefulla sjöar, bäckar och vattendrag, inklusive inventering av flodkräfta påbörjas senast 2010. Detta har till viss dels genomförts då inventering av flodkräfta har påbörjats. I övrigt är det i naturvårdsprogrammet från 2007 det finns konkreta mål när det gäller naturvård och vattendrag kopplade till miljökvalitetsmålen. Dessa anses till viss del vara uppfyllda. Den samlade bedömningen av nollalternativet bedöms vara risk för negativa konsekvenser för värden kopplade till natur- och vattenmiljöer. Den nuvarande översiktsplanen bedöms inte utgöra ett tydligt underlag för hur planläggningen av kommunens mark ska bidra till ökad biologisk mångfald. Kunskap och information 20

kring värdefulla naturmiljöer tas dock upp i kommunens naturvårdsprogram mer ingående. Under perioden 2010-2016 har kommunen inte stiftat några nya kommunala naturreservat eller på annat sätt skyddat natur. Även när det gäller vattenmiljöer bedöms nollalternativet bidra till risk för negativa konsekvenser. Bedömningen baseras på att det fortfarande finns många områden i kommunen där det finns problem med övergödning och det krävs åtgärder för att minska detta. 4.2.4 KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Planförslaget bedöms i förhållande till nuvarande översiktsplan innebära högre ambitioner när det gäller natur- och vattenmiljöer. I planförslaget ska kommunen verka för att bevara och öka mängden skyddsvärda biotoper till förmån för den biologiska mångfalden. De mest värdefulla områdena ska säkerställas genom ett långsiktigt skydd enligt miljöbalken. Kommunen ska verka för fiskens fria vandring i Norsälven. Ett större grepp ska enligt planförslaget tas när det gäller tätortsnära natur. Kommunen ska utreda möjligheterna för ekosystemtjänster, spridningskorridorer och stadsodling. När det gäller vattenmiljöer ska våtmarker som myrar, mossar och kärr bevaras och skyddas. Dessutom ska hänsyn tas till särskilt värdefulla sjöar och vattendrag vid all fysisk planering. I planförslaget föreslås ett område utgöra ett stort opåverkat område, vilket är ett område större än tio kvadratkilometer med värdefulla skogar och sjöar. Det föreslagna området ligger mellan Rennstad och Bodetta. Området omfattar bland annat naturreservatet Rennstadsnipan samt ett flertal övriga natur- och friluftsvärden. Inom området saknas bebyggelse och det finns enbart små skogsvägar. Enligt planförslaget är ett område vid Örnäs utpekat för bostadsändamål. Vid Örnäs finns ett LIS-område utpekat, som inte har godkänts av länsstyrelsen. Här finns lövskog som Skogsstyrelsen har pekat ut som naturvärdesobjekt, som på sikt kan utvecklas till värden som klassas som biotopskyddsområde om lövskogen får stå orörd. Området är värdefullt för fågellivet och är utpekat i kommunens naturvårdsprogram. Om det befaras uppstå en konflikt mellan naturvärden och eventuell exploatering ska en fördjupad naturinventering göras. Inom det utpekade planområdet vid Örnäs finns dessutom flera kulturvärden b.la. röse, fyndplats och stensättning. Dessa värden bör värnas. Området har stor betydelse för friluftslivet, här finns bland annat vindskydd, utedass, vandringsled, badplats och soptunna. Området sköts av Nedre Frykens båtsällskap. Områdets karaktär som friluftsmål, det vill säga avskildhet från bebyggelse och ostörda läge kommer att påverkas negativt vid eventuell exploatering. 21

Enligt planförslaget är ett område vid Stubberudsberget utpekat för bostadsändamål. Detta gränsar/överlappar delvis ett område som Skogsstyrelsen pekat ut som naturvärdesobjekt bestående av ca 20 hektar värdefull barrskog. Dessa värden kan på sikt utvecklas till naturvärden som kan klassas som biotoskyddsområde om skogen lämnas orörd. Området har potentiellt höga värden för fågellivet och en grundlig inventering bör göras inför eventuell exploatering. Planförslaget bedöms i sin helhet medföra möjlighet till positiva konsekvenser för värden kopplade till natur- och vattenmiljöer. Bedömningen baseras på en förhöjd ambitionsnivå samt ett nytt uppdaterat naturvårdsprogram med konkreta förslag på åtgärder. 4.2.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kommunen bör konkretisera vilka områden med höga naturvärden som ska säkerställas genom ett långsiktigt skydd enligt miljöbalken. För att kunna göra detta kan närmare undersökningar och inventeringar behövas göras av utvalda områden. 4.3 KULTURMILJÖ Kommunens kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader är en tillgång som ska lyftas bland medborgare och besökare. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader ska vårdas, bevaras samt göras tillgängliga. Informationen om och tillgängligheten till intressanta miljöer och byggnader ska öka. Kommunen ska verka för att kulturhistoriskt intressanta byggnader ges en meningsfull användning anpassad till dess värden. För områden som redovisas i Kulturmiljöprogram för Kils kommun, (antaget 2002 av kommunen) som inte har ett formellt skydd i form av detaljplan eller områdesbestämmelser, ska detaljplan eller områdesbestämmelser upprättas. Vid all fysisk planering ska kulturhistoriska värden och fornlämningar beaktas. Boda kyrka. 4.3.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Kulturmiljölagen innehåller bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kulturminnen och vissa kulturföremål. Kommuner har ansvar för kulturmiljövården, bland annat utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen reglerar bland annat användning av mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. I miljöbalken 22

anges att värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas. Det är länsstyrelsen som har tillsynsansvar över kulturmiljölagen samt beslutar om eventuellt tillstånd till ingrepp i en fornlämning. RIKSINTRESSEN Områden som är utpekade som riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken anses vara så unika i sitt slag att de har en särskild nationell betydelse. I Sverige är cirka 1700 områden utpekade som riksintressanta kulturmiljöer. Det innebär i praktiken att de ska skyddas mot alla ingrepp som påtagligt kan skada kulturmiljöns värden. Det är Riksantikvarieämbetet som är ansvarig när det gäller kulturmiljövårdens riksintressen. Alla riksintressen ska hanteras i kommunens översiktsplanering och skyddas genom miljöbalkens bestämmelser. 4.3.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Inom kommunen finns två områden som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kapitlet miljöbalken; Runnevål vilket innefattar såväl gravfältet i söder som den öppna odlingsmarken och gårdsbebyggelsen upp mot Norsälven i norr och området Apertin Illberg Ekenäs vilket bland annat omfattar Mogårdens och Illbergs gravfält, delar av banvallen till Fryksta-Clara Elfs järnväg samt jordbrukslandskapet väster och norr om Norra Hyn. Ditt Värmland är ett regionalt kulturmiljövårdsprogram från 1998 som upprättats av Länsstyrelsen. Samtliga områden i Kils kommun som uppmärksammats i Ditt Värmland uppmärksammas även i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet som antogs av kommunfullmäktige 21 mars 2002. Programmet omfattar 18 områden, 193 byggnader och ett stort antal fornminnen som utgör ett värdefullt kulturarv och anses vara speciellt intressanta att bevara ur kulturmiljösynpunkt. Flera av de angivna områdena omfattas av områdesbestämmelser till skydd för kulturmiljövärdena. Dessa redovisas i Kulturmiljövårdsprogram för Kils kommun. 4.3.3 KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET Enligt översiktsplanen 2010 ska kommunen säkerställa att värdefulla kulturmiljöer skyddas och bevaras så att det är lätt för invånare och besökare att bedriva ett kreativt och varierat kulturmiljöliv. Genom att utreda och värdera områden som omfattas av landskapsbildskydd kan särskilt värdefulla områden långsiktigt skyddas och bevaras med hjälp av aktuella och anpassade skyddsformer. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra risk för negativ påverkan. Bedömningen baseras på att flera av de kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader som är med i kulturmiljöprogrammet inte är detaljplanelagda idag. Det 23

finns en risk att dessa värden går förlorade om inte detaljplaner eller områdesskydd upprättas. 4.3.4 KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Kils kommun har under 2016 reviderat kulturmiljöprogrammet Kulturmiljövårdsprogram för Kils kommun vilket innebär att information och kunskap kring kulturmiljöer i kommunen har uppdaterats. Planförslaget fastställer att Kulturmiljövårdsprogram för Kils kommun ska hållas aktuell och uppdateras vid behov. Vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning ska kulturhistoriska värden beaktas. Informationen om och tillgängligheten till värdefulla och intressanta kulturområden och byggnader ska öka. Sammantaget bedöms planförslaget medföra möjlighet till positiva konsekvenser. Bedömningen är baserad på att kunskapsläget kring värdefulla kulturmiljöer och byggnader nyligen uppdaterats. 4.3.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Ett sätt för kommunen att ta ett större grepp kring värdefulla kulturmiljöer är att instifta kulturreservat. Miljöbalken ger möjlighet att inrätta kulturreservat enligt samma regler som gäller för inrättande av naturreservat. Det är också viktigt att kontinuerligt arbeta med information om kulturmiljöer till allmänheten. 4.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Genom att skapa förutsättningar för ett aktivt friluftsliv i tillgängliga och attraktiva miljöer bidrar kommunen till invånarnas välbefinnande. Befintliga natur- och friluftsområden ska underhållas och skötas. Natur- och friluftsområden ska skyddas, bevaras och göras mer tillgängliga. Kommunen ska aktivt arbeta med tillgänglighetsanpassning av natur- och friluftsområden. I planförslaget får två större tätortsnära naturområdena i och i närheten av Kils tätort och ett område i Fagerås markanvändningen grönområde. Dessa områden ska skyddas, bevaras samt göras mer tillgängliga. Kommunen ska även verka för att grönområden inom Kils tätort undersöks när det gäller förutsättningar för ekosystemtjänster och spridningskorridorer. Även förutsättningarna för stadsodlingar i Kils tätort ska utredas. 24

Befintliga natur- och friluftsområden ska skötas. Området kring Sannerudsvallen ska utvecklas för idrotts- och föreningsaktiviteter. Kommunen ska verka för att utveckla områden där spontanidrott kan utövas. Genom spontanidrottsplatser ökar möjligheten för kommunens invånare att utöva idrott spontant på egen hand, utan krav på medlemskap i en idrottsförening. Satsningarna ska bland annat syfta till att förbättra folkhälsan och invånarnas möjligheter till motion. Kils kommun ska även verka för att skapa förutsättningar för cykelleder. Kils kommun ska arbeta för att bli en attraktiv kommun ur ett sportfiskeperspektiv. Ett aktivt sportfiske inom kommunen skulle gynna den biologiska mångfalden genom en ökad medvetenhet, ökat intresse och vård av fiskbestånden samt sjöar och vattendrag. 4.4.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Området friluftsliv och rekreation bedöms till viss del beröra de nationella miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar och, Levande sjöar och vattendrag. RIKSINTRESSEN Områden kan pekas ut som riksintresse för det rörliga friluftslivet och turismen enligt miljöbalken. Inom riksintresseområden för det rörliga friluftsliv och turism ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Alla riksintressen ska hanteras i kommunens översiktsplanering och skyddas genom miljöbalkens bestämmelser. 25

4.4.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Inom kommunen finns ett område som är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och turism; Fryksdalen. Befintliga naturområden i kommunen används i stor utsträckning som frilufts- och strövområden, där Frykstahöjden och Lökeneskogen är de mest välbesökta områdena. Skolor och förskolor nyttjar flera naturområden och utpekade skolskogar i deras verksamheter. Det finns flera vandringsleder. I Kils kommun finns det gott om sjöar och vattendrag som erbjuder fina möjligheter till bad, både vid naturliga och anlagda badplatser. Totalt finns åtta kommunala badplatser. Strax nordost om Kils tätort ligger Fryksta och Lökeneskogen som är kommunens största friluftsområde. Inom området finns vandringsleder, elljusspår, slalombacke, badplats, ridhus, motorbana, bågskyttebana, utsiktsplats, skjutbana och föreningsstugor. Längs Nedre Frykens östra sida, mellan Fryksta och Nilsby, sträcker sig Frykenleden. Här återfinns också camping och 18-håls golfbana. Flera anläggningar för fritids- och sportaktiviteter finns också i kommunen, exempelvis fotbollsplaner, möjligheter till friidrott, motionsspår, sporthallar och ishall. Det finns ett flertal sammanslutningar runt lokala intressen, till exempel föreningar, byalag och båtklubbar. Inom Kils kommun finns ett hundratal aktiva föreningar. Det finns goda förutsättningar för att utveckla tätortsnära natur. 4.4.3 KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET Enligt översiktsplanen 2010 är områden för kultur, fritid och rekreation viktiga att bevara och utveckla. Det övergripande målet är att attraktiva natur-, kultur- och fritidsområden ska iordningställas, skötas samt marknadsföras. Områden med höga natur- och kulturvärden ska avsättas för naturvård och friluftsliv. Kommunen ska stödja engagerade föreningar inom hela kommunen med ett rikt utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra ingen skillnad. Bedömningen baseras på kommunens tidigare och pågående satsningar på bland annat Frykstahöjden samt regelbundna tillsyn och arbete med naturområden inklusive vandringsleder. 4.4.4 KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET I planförslaget ligger riksintresset inom ett större markområde med användningen natur och flera mindre områden med användningen bostäder, landsbygd och grönområde samt ett mindre område med användningen stadsbygd. Användningarna bedöms tillgodose riksintresset och de natur- och friluftsvärden som finns inom området. Detta då riksintresset, enligt miljöbalken, inte ska utgöra något hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. 26

För att skydda riksintresset mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturvärdena ska ny bebyggelse undvikas utanför utpekade områden och inga åtgärder får vidtas som påtagligt kan skada eller påverka natur- och kulturvärdena negativt. Vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning i närheten av riksintresset ska natur- och kulturvärdena värnas. En förutsättning för bevarandet av riksintresset är att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen beaktas. En utveckling av de rekreations- och friluftsanläggningar som finns inom riksintresseområdet, som Frykstahöjden, bedöms stärka riksintressets värden ytterligare. Området kring Sannerudsvallen ska utvecklas för idrotts- och föreningsaktiviteter samtidigt som kommunen ska verka för att utveckla områden där spontanidrott kan utövas. Planförslaget innebär även en satsning på nya och befintliga grönområden varför planförslaget sammantaget bedöms medföra möjlighet till positiva konsekvenser. 4.4.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kommunen ska utveckla befintliga områden för friluftsliv och säkerställa att dessa håller en god kvalitet. 4.5 TEKNISK FÖRSÖRJNING Kommunens verksamhetsområden för vattenförsörjning har kapacitet att ansluta ytterligare hushåll. Där det inte är möjligt att ansluta till kommunens verksamhetsområde för vattenförsörjning bör främst gemensamma lösningar eftersträvas. Kommunen ska säkerställa vattenförsörjningen genom att identifiera reservvattentäkter till befintliga vattentäkter. För Högboda och Nilsby vattentäkter samt de nya reservvattentäkterna behöver vattenskyddsområden och föreskrifter fastställas. Vidare ska kommunen verka för ett nytt vattenskyddsområde och nya föreskrifter för Fryksta vattentäkt. Kommunens verksamhetsområde för spillvatten har kapacitet att ansluta ytterligare hushåll. I de fall detta inte är möjligt ska gemensamma lösningar eftersträvas. Enskilda avloppsanläggningar står för en betydande del av utsläppen av närsalter i kommunen. Kommunen ska verka för att standarden på enskilda avloppsanläggningar höjs. Dagvatten ska omhändertas lokalt och vid behov renas innan det når recipient. Där det är möjligt och motiverat kan det behövas anläggas öppna dagvattenmagasin. Områden för dagvattenhantering kan även behöva reserveras vid bland annat planläggning. 27