Rörelseförvärv enligt IFRS 3, tolfte året ett dussin år utan uppenbar inlärningseffekt Koncernredovisningarna i de noterade företagens helårsrapporter för upprättades för tolfte året enligt International Reporting Standards (IFRS). Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson har åter studerat särskilt hur dessa företag identifierar immateriella tillgångar. Dessutom även goodwill i den efterföljande redovisningen, särskilt nedskrivningar. Ett viktigt inslag i IFRS 3 Rörelseförvärv är utvecklade regler för identifiering av immateriella tillgångar. Meningen är att ett reducerat belopp för goodwill gör sättet att redovisa goodwill mindre viktigt. Vidare att företags resultat förfinas genom att immateriella tillgångar med olika nyttjandeperioder skrivs av över dessa var för sig, eller värdenedgångsprövas. Slutligen ändrades IAS 36 Nedskrivningar inför 2005 så att goodwill, och identifierbara immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, inte skrivs av utan endast prövas för värdenedgång minst årligen. Vår studie av De elva föregående undersökningarna har vi alltså nu följt upp, genom att undersöka samtliga 280 företag noterade på Stockholmsbörsen 1. Av dem genomförde 119 företag minst ett rörelseförvärv under enligt vad som kan utläsas av koncernredovisningarna, och vi har analyserat 111 2 av de företagen. Liksom i den elfte undersökningen har vi med nedskrivningar av goodwill, av varje av de 267 företagen med goodwill i balansräkningen. Noteras kan att andelen företag som genomförde förvärv ökade till 40 %, från 35 % (34 %, 28 %, 35 % och 36 % ). Det totala förvärvsbeloppet ökade kraftigt till cirka 108 miljarder, från cirka 52 miljarder. Dock var det cirka 181 miljarder, och endast cirka 82 miljarder. Vi ser allt fler större förvärvsbelopp: förvärvande företag med förvärv totalt under året över 500 MSEK ökade till 40 företag, från 22 företag och 27 företag. (Det var 21 företag, ökade till 26 men minskade till 22 och minskade ytterligare till 18.) Fördelning på finansiella och materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill I studien av tolfte året fortsätter vi att som elfte året relatera tillgångskategorierna enligt förvärvsanalyserna, inklusive goodwill, till summan av dessa tillgångar, i stället för att relatera goodwill, identifierade immateriella tillgångar och netto materiella tillgångar till köpeskillingarna i varje företags förvärv. Det gör vi för att undvika dels att statistiken påverkas av skuldsättningsgraden i förvärven och därmed den relativa köpeskillingen, dels det svårbegripliga begreppet: netto materiella tillgångar. Hela tiden är vi främst intresserade av identifieringen av immateriella tillgångar, och därmed goodwill som den resterande delen. 3
Balans Fördjupning #2/2018 FÖRFATTARE: BJÖRN GAUFFIN Studien av visar bland annat att av förvärvsanalysernas totala förvärvade tillgångar utgjorde i genomsnitt (figur 1) 3 : Finansiella och materiella tillgångar 20 %. Immateriella tillgångar (med avdrag för uppskjuten skatt), såsom varumärken, kundrelationer, patent, pågående forskning och utveckling, 24 %. Goodwill (resterande del) 56 %. Figur 1 Fördelning av köpeskilling Även var ett år med förvärv med en relativt genomsnittlig nivå av identifierade immateriella tillgångar, med konsekvensen att andelen goodwill också var relativt genomsnittlig. Vi noterar även att ser nästan lika ut som 2005, och att de verkligt avvikande åren var, och. Den låga andelen immateriella kan förklaras av uppdrivna priser på förvärv före finanskrisen, utan att värdena på immateriella drevs upp motsvarande, och den höga andelen i så fall av nedtryckta priser under finanskrisen. Året skiljer sig dock från genom väsentligt högre andelar för immateriella. Relationen mellan immateriella tillgångar och goodwill hos olika förvärvare Ett annat sätt som vi tidigare analyserade förvärven på var relationen mellan å ena sidan goodwillvärdet och å den andra totalt värde på identifierade immateriella tillgångar och goodwill. Vi har även analyserat förvärven på detta sätt och grupperat 107 av de 111 analyserade företagen i respektive tioprocentsintervall. Övriga 4 företag, 3 med negativ skillnad och 1 med inga identifierade immateriella tillgångar, är ej med. Det senare identifierade alltså enbart materiella tillgångar, men inga immateriella tillgångar, och fick inte heller någon goodwill. Figur 3 Goodwill/identifierade immateriella tillgångar och goodwill 25 Utifrån vårt fokus på identifieringen av immateriella tillgångar visar vi att fördelningen på identifierade immateriella tillgångar och goodwill ser ut enligt följande under alla tolv åren: 20 15 17 21 18 Figur 2 Utveckling 2005 för alla förvärvande företag respektive år 10 9 12 13 10 9 8 6 5 69% 68% 78% 73% 63% 66% 74% 64% 69% 71% 5 0 4 3 10 90 10 80 9 70 8 60 50 6 40 5 30 4 20 10 0 1 3 1 1 5 4 1 31% 32% 22% 2005 Goodwill 27% 37% 34% 26% Immateriella 36% 31% 29% Alltså redovisade 17 förvärvare (eller 16 %) goodwill men ej alls några identifierade immateriella tillgångar. Dessutom fanns det 5 företag (5 %) som hade netton av förvärvade tillgångar (materiella, finansiella och immateriella) och övertagna skulder som precis motsvarade köpeskillingen och därmed inte fick någon goodwill. Gruppen 100 %, goodwill men inga identifierade immateriella tillgångar, utgör fortfarande en stor del av de analyserade företagen, se vidare figur 4 med alla tolv åren. Dock ligger de senaste fyra åren på en lägre nivå än, utom den låga andelen. 4
Figur 4 Andel 10, goodwill men inga identifierade immateriella tillgångar Figur 5 Saknar specifikation av immateriella 28% 66% 66% 25% 24% 25% 6 61% 6 62% 21% 18% 5 5 48% 15% 13% 16% 14% 15% 16% 4 32% 1 5% 1 2005 Gruppen 100 % kan, som tidigare år, förklaras med att en del av företagen gör begränsade insatser för identifiering av immateriella tillgångar vid mindre förvärv. I IFRS 3 finns inget undantag från att göra egentliga förvärvsanalyser även av mindre förvärv, och det är ett problem att föreställningsramens egenskap avseende väsentlighet inte verkar ha någon enhetlig tillämpning för förvärvsanalyser. Möjligen kan man av IFRS 3 ( punkt B 65) om upplysningar dra slutsatsen att om det under rapportperioden är ett enda oväsentligt förvärv, eller flera förvärv som även tillsammans är oväsentliga, behövs ingen egentlig förvärvsanalys. Dock har vi, som sagt inledningsvis, ur hela undersökningen exkluderat 8 företag med förvärv där antingen företaget angett att förvärvet eller förvärven ej är väsentliga, varför det inte lämnar mer information, eller vi ej kunnat utläsa tillräcklig information ur förvärvsnoten. Beskrivning av förvärvade immateriella tillgångar Vi ser att trenden med en försämring vad gäller att specificera vilka immateriella tillgångar som identifierats förbättrades något. Under var det 45 utav 68 företag med immateriella tillgångar (66 %) som ej närmare specificerade vad förvärvade immateriella tillgångar bestod av och hur det verkliga värdet för immateriella tillgångar fördelade sig mellan de olika beståndsdelarna. Dessa 45 angav alltså i noten enbart att immateriella tillgångar identifierats och dessas totala verkliga värde. Under blev det 48 av 73 företag (66 %) och under så 57 av 92 företag (62 %). Alltså enligt figur 5 kraftiga variationer mellan åren och försämring de senaste åren. De saknade specifikationerna förefaller vara en snäv tolkning av att upplysning ska lämnas om: De belopp som redovisats per förvärvstidpunkten för varje större slag av förvärvade tillgångar och övertagna skulder (IFRS 3 B 64 i), särskilt som upplysningarna ska hjälpa användare att bedöma karaktären på och den finansiella effekten av ett rörelseförvärv [ ] (IFRS 3 p. 59) 4. Ett exempel på en långtgående tolkning av varje större slag är Consiliums förvärv av Micropack: Värdet av redovisad goodwill och övriga immateriella tillgångar, som ett resultat av förvärvet, inklusive reserv för resultatbaserad köpoption och köpeskilling, uppgår till 284,4 MSEK. Värdenedgångar på och nedskrivningar av goodwill Vi har alltså precis som förra året undersökt alla företag med goodwill i balansräkningen 5 : vilket beloppet av goodwill var och gjorda nedskrivningar, och 6. Summan av goodwill före nedskrivningar var 702,2 Gkr, 725,1 Gkr och 753,6 Gkr. Antalet företag som gjorde nedskrivningar var 32, och de skrev tillsammans ner med 6,3 Gkr eller 0,9 %. Under var det endast 23 företag som skrev ner goodwill, med tillsammans 6,4 Gkr eller likaså 0,9 %. Under gjorde endast 17 företag nedskrivningar med tillsammans 4,8 Gkr eller 0,6 %. Reduceringar av goodwill till följd av avyttringar ingår i princip inte i beloppen 6,3, 6,4 och 4,8 Gkr. Figur 6 Goodwill och nedskrivningar 800 Gkr 700 Gkr 600 Gkr 500 Gkr 400 Gkr 300 Gkr 200 Gkr 100 Gkr 0 Gkr 702,2 Goodwill före nedskrivningar 725,1 753,6 6,3 6,4 4,8 Nedskrivningar Figur 6 illustrerar hur små nedskrivningarna är i förhållande till totalt redovisad goodwill, mellan 0,6 och 0,9 % av goodwillposten, och i den takten kommer det att ta långt mer än hundra år innan all nu redovisad goodwill är nedskriven. Som framgår 5
Balans Fördjupning #2/2018 FÖRFATTARE: BJÖRN GAUFFIN ovan fylls dessutom total goodwill på varje år med betydligt mer än vad som skrivs ner. Vid en jämförelse med en tidigare undersökning av dessa belopp framgår dessutom att andelen bolag där goodwillposten utgör mer än koncernens egna kapital ökat kraftigt sedan och. De senaste tre åren har det dock hela tiden varit 36 bolag som haft goodwillposter överstigande 100 % av det egna kapitalet. Immateriellt allt större andel i de stora börsföretagen Som en komplettering till analyserna av förvärvsnoter visar vi att goodwill och övriga immateriella tillgångar blir allt viktigare i börsföretagen. Utvecklingen av tillgångarnas andelar i 28 företag på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap-lista, exkluderat för så kallade tillgångsbolag (fastighets-, investment- samt gruv- och oljebolag) framgår i figur 7: Figur 7 Bolagens totala tillgångar MSEK 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 4,7% 12,9% 82,4% 5,9% 15,7% 78,4% 5,6% 15,5% 78,9% 5,6% 5,8% 16,4% 16,3% 78, 77,8% 5,7% 6, 6,2% 16,3% 15,8% 16, 78, 78,2% 77,8% 6,5% 17,3% 76,2% 6,7% 17,3% 76, 7,4% 16,9% 75,7% Övriga immateriella tillgångar Goodwill Materiella tillgångar Utvecklingen av de olika tillgångskategoriernas andelar i de 28 företagen är ju en ökning i andelen goodwill och immateriella tillgångar från cirka 23 % till ungefär 24 %, och, för att inte tala om från knappt 18 %. 6
350 Gkr 300 Gkr 250 Gkr 200 Gkr 150 Gkr 100 Gkr 50 Gkr 0 Gkr Sammanfattning av studien av Efter att ha studerat även helårsrapporterna för kan vi konstatera: En ökning av summerat förvärvsbelopp till det dubbla jämfört med men fortfarande avsevärt lägre än beloppet, efter mer än fördubblat från till. För de tidigare åren se figur 8. Figur 8 Förvärvsbelopp börsbolagen 84 160 290 60 39 79 2005 Fortsatt återgång av andelen identifierade immateriella tillgångar till ungefär genomsnittet de första åtta åren (utom ); den kraftiga ökningen av andelen upprätthölls alltså inte. Ungefär genomsnittlig andel av förvärvarna som redovisar goodwill utan att alls identifiera immateriella tillgångar, men klart bättre än, och. Andelen som inte närmare anger vilka immateriella tillgångar som identifierats bättre (62 %) än och, 66 %, men en försämring jämfört med åren -. Närmast försumbara nedskrivningar av goodwill, ned till 0,6 % från såväl som knappt 0,9 % av totalt redovisad goodwill. Debatt och andra undersökningar Post-implementation Review (PiR) är numera ett systematiskt inslag i vad IASB sysslar med. Då PiR av IFRS 3 inleddes ställdes frågor bland annat mot bakgrund av att IASB, vid utarbetandet av IFRS 3 (2004), ansåg att användbarheten av rapporter skulle höjas om immateriella tillgångar skiljdes från goodwill. Den skulle höjas eftersom sådana tillgångar antingen har bestämda nyttjandeperioder, och ska skrivas av över dessa, 97 96 82 181 52 108 eller har obestämda nyttjandeperioder, och ska utsättas för värdenedgångsprövning. Alltså en komponentansats rörande immateriella tillgångar. Denna PiR avslutades sommaren med en återföring i vilken IASB rapporterade vad de iakttagit och angav möjliga svar på dessa iakttagelser 7. Redan i februari lade IASB på sin forskningsagenda till bland annat identifiering och verkligtvärdevärdering av immateriella tillgångar som kundrelationer och varumärken. Det aktuella projektmålet är att behandla följande tre områden: 1. preliminärt att överväga att säkerställa att goodwills värdenedgång redovisas i rätt tid, 2. preliminärt att inte överväga att återinföra avskrivning av goodwill och 3. undersöka huruvida vissa identifierbara immateriella tillgångar skulle kunna inordnas i goodwill. 8 Projektet var senast vid mötet i januari 2018 ett av ämnena, och då diskuterades dels huruvida beräkning av nyttjandevärde kan förenklas, utan att göra värdenedgångsprövningen i IAS 36 mindre robust, dels att i IAS 36 ta bort det uttryckliga kravet att använda indata före skatt och att upplysa om diskonteringssatser före skatt. Vid framtida möten kommer IASB att såväl diskutera huruvida de ska överväga att inordna vissa immateriella tillgångar i goodwill som besluta huruvida nästa steg ska bli en diskussionsrapport eller ett utkast (till ändringar i standarder). 9 Jämfört med stabens förslag i oktober att ge ut en diskussionsrapport i mitten eller slutet av får detta åter ses som en påtaglig temposänkning. Närmare bestämt om framtiden föreslår staben att till mötet i mars 2018 analysera om det finns sätt att förenkla identifiering av förvärvade immateriella tillgångar skilda från goodwill. Alltså närmast motsatsen till den uppdatering som staben presenterade inför mötet i juni 10. Huvudsyftet i den är att överväga om det finns nyttokostnadsskäl för att i goodwill inordna några identifierbara immateriella tillgångar. Vid mötet i december 2017 beslutade IASB preliminärt att överväga att lägga till krav att varje år upplysa om: a) oredovisat headroom (det belopp varmed återvinningsvärdet överstiger det redovisade värdet) i en kassagenererande enhet till vilken goodwill är allokerad, b) en nedbrytning av goodwill på tidigare förvärv, med förklaring av varför det redovisade värdet på goodwill är återvinningsbart och c) skälen till betalning av ett premium som överstiger värdet av nettot av identifierbara tillgångar, nyckelantaganden eller mål som stödde övervägandena vid förvärvet och en jämförelse av utfall med dessa antaganden eller mål. 11 Särskilt skälen i c. får sägas gå påtagligt längre än kravet i IFRS 3 B 64 e) på en kvalitativ beskrivning av de faktorer som utgör redovisad goodwill. Detta krav är sprunget ur motsvarande krav i den amerikanska standarden (ursprungligen SFAS 141), och motiveringen till det kravet kan vara av intresse: Som en följd av att avskrivning av goodwill avskaffades togs motsvarande upplysningskrav bort, men FASB drog slutsatsen, bland annat baserat på synpunkter av analytiker, att en beskrivning av de faktorer som ledde till en köpeskilling som blev så hög 7
Balans Fördjupning #2/2018 FÖRFATTARE: BJÖRN GAUFFIN att förvärvsanalysen slutade med goodwill, för varje väsentligt förvärv, skulle vara användbar för att uppskatta belopp och tidpunkter för potentiella belastningar med värdenedgångar i goodwill. Mot denna bakgrund är det givetvis avgörande att beskrivningen är så fyllig, att det går att uppskatta framtida värdenedgångar baserat bland annat på den. Sådana beskrivningar undersökte Henrik Rahm och Niklas Sandell, med deras ord hur goodwillformuleringar legitimerar förvärv och förvärvsbeslut 12. De införde nyckelordssamspel, samband mellan 589 goodwillformuleringar i årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX och regelverkets centrala begrepp. Sådana samspel legitimerar förvärv bland annat genom att förvärven rationaliseras med nyckelorden. Avslutningsvis fann de dock att många av formuleringarna är en oreflekterad reproduktion av textpassager, och inte det som regelverket kräver: en kvalitativ beskrivning av de faktorer som utgör redovisad goodwill. Hur företag, noterade på Stockholmsbörsen och som gjorde förvärv under, beskrev de faktorer som utgjorde förvärvad goodwill undersökte Sandra Fogenstad Renard och Joachim Wegman, liksom om det fanns samband mellan beskrivningen och förvärvande företags bransch, segmentsstorlek respektive andel goodwill av totala tillgångar i förvärvet 13. De delade in beskrivningar av 170 förvärv i tre klasser och fann att 12 % var informativa, 51 % något informativa och 37 % närmast intetsägande. Beträffande samband saknades sådant mellan i vilken klass beskrivningen hamnade och andelen goodwill. Alltså inte så att, som man kanske kunde vänta sig, förvärv med större andel goodwill beskrevs på ett mer informativt sätt. Duff & Phelps gjorde 2017 sin femte studie av redovisade värdenedgångar i noterade företag i 18 europeiska länder (STOXX Europe 600 Index) 14. Förvärvsaktiviteten under var mycket stark vilket medförde det högsta tillägget till goodwill under de år som de studerat. Totalbeloppet av reducering av goodwill gick ner med en fjärdedel från till, reduceringen i förhållande till total goodwill var 1,8 %. Av 42 svenska bolag minskade antalet som reducerade goodwill från sex till fyra men beloppet mer än fördubblades. SEB hamnade som tionde bolag i hela studien vad det gällde belopp av reducering av goodwill. Duff & Phelps i USA studerade 2017 för nionde året trenderna vad det gäller värdenedgång för goodwill, generellt och branschvis 15. Bland många iakttagelser finns att den totala goodwillreduceringen i amerikanska noterade företag halverades från till (dock mer än fördubblades den från till ). Denna djupdykning fann de vara konsistent med allmänna trender på finansiella marknader. Procentuellt föll reduceringen tillbaka till andelen, 1,0 %, från 2,1 % under. Antalet företag med reduceringar föll men endast från 350 till 288, varför genomsnittlig reducering per företag minskades med nära 40 %. Nedskrivningen i förhållande till total goodwill var alltså i Sverige under endast 0,6 %, en tredjedel av kvoten i Duff & Phelps undersökning av europeiska företag. Det leder tankarna till vad Peter Gyllenhammar hävdar rörande IFRS: att utrymmet för godtycke i vissa fall är alldeles för stort, att i en perfekt och transparent värld hade IFRS sannolikt kunnat fungera väl men att vi inte lever i en sådan värld 16. Gyllenhammar hävdar till och med att IFRS i detta avseende har ekonomiska effekter, genom att uppmuntra bildandet av högbelånade koncernstrukturer späckade med goodwillposter vars kvalitet inte sällan är tveksam. Peter Malmqvist replikerade Peter Gyllenhammars kraftiga kritik av IFRS men delar denna kritik vad det gäller goodwillhanteringen 17. Goodwill är enligt Malmqvist den del av köpeskillingen vid ett företagsförvärv, som överstiger bokfört värde på det köpta dotterföretagets nettotillgångar, men det är länge sedan detta stämde. Redan RR 01:91 Koncernredovisning innebar övergång i Sverige till en direkt eller omgående verkligtvärdeövning, goodwill som skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna och marknadsvärdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder (RR 01:91 p. 26). Vidare förbiser Malmqvist betydelsen av identifiering av immateriella tillgångar, typiskt utöver de som eventuellt redovisas i dotterföretaget. Amerikanarna, som under 1990-talet utvecklade förebilden till goodwillhanteringen i IFRS 3, ansträngde sig mycket för att tillmötesgå analytiker och andra användare genom att göra kravet redan 1970 på identifiering av immateriella tillgångar uttryckligare. Givet att det kravet uppfylls reduceras betydelsen av den ena eller andra efterföljande redovisningen av goodwill. Det är bland annat därför som vi finner det viktigt att fortsatt undersöka hur identifieringen går till och peka på problemet om kravet inte uppfylls tillräckligt. I Börsens rapport om övervakning av finansiell information under 2017 anges i påpekanden och övriga kommentarer rörande IFRS 3 fyra olika upplysningar som ofta saknades eller var knapphändiga, dock inget om vad vi konstaterar rörande identifiering av immateriella tillgångar eller angivande av vilka immateriella tillgångar som identifieras 18. Ett av besluten (08/17) gäller bristande tillämpning av IFRS 3, som att goodwill angavs vara en effekt av att uppskjuten skatt redovisas till nominellt värde (i förvärvsanalysen) och att ingen information gavs om att det fanns en annan faktor som utgjorde goodwill, enligt kravet i B64 e). I likhet med föregående år noterade Börsen i ett stort antal fall brister i upplysningar om värdenedgångsprövningar eller nedskrivningar. Omständigheten att nedskrivningar av goodwill inte utgör ens nära 1 % berörs dock inte heller denna gång. Vidare enligt rapporten blir ett av fokusområdena vid granskningen av årsredovisningar för 2017 ett antal specifika punkter avseende IFRS 3, utifrån ESMA:s prioriterade tillsynsområden. ESMA bland annat påminner företag om betydelsen av att utföra analysen av immateriella tillgångar i överensstämmelse med kriteriet för avskiljbarhet i IFRS 3 B 33 och att, där det är relevant, upplysa om de betydande bedömningar som ligger till grund för slutsatsen huruvida avskiljbarhet bedömdes nödvändig 19. Denna formulering visar väl hur sofistikerat ESMA ser på identifieringen. Avslutning IASB rör sig sakta men säkert framåt, med bland annat betydligt mer långtgående upplysningskrav om den efterföljande redovisningen av förvärvad goodwill, och ett av projektmålen är som sagt att säkerställa att goodwills värdenedgång redovisas i rätt tid. Under tiden tickar emellertid förvärven på, ytterligare betydande goodwillbelopp tillkommer och inte i närheten lika stora belopp kostnadsförs. Kanske ska man, trots utförligheten och noggrannheten i IASBs beredningar, se de nuvarande 8
reglerna som ett provisorium som får vara så länge som möjligt. I så fall har det likheter med ett paradigm, som ju skiftar först när anomalier blir så kraftiga att de utlöser en kris. Fotnoter Björn Gauffin är verksam vid Kanton AB Ek. dr Sven-Arne Nilsson är verksam vid Deloitte och gästprofessor vid Linköpings universitet 1.) Samtliga svenska aktiebolag med aktier noterade på Stockholmsbörsen (OMX Nordic Exchange Stockholm) 2017-08-02, utom de som inte var noterade även -12-31. 2.) Alltså har vi exkluderat 8 företag med förvärv där antingen företaget angett att förvärvet eller förvärven ej är väsentliga, varför det inte lämnar mer information, eller vi ej kunnat utläsa tillräcklig information ur förvärvsnoten. 3.) Liksom i studierna av de föregående elva åren ovägda genomsnitt. 4.) Det står kontrast mot att upplysningar ska lämnas för varje slag av immateriell tillgång, enligt IAS 38 Immateriella tillgångar p. 118. Likaså i kontrast mot hur detaljerat staben på IASB ser på gruppering av immateriella tillgångar, enligt nedan. 5.) I år 267 svenska aktiebolag med aktier noterade på Stockholmsbörsen (OMX Nordic Exchange Stockholm) 2017-08-02, utom de som inte var noterade även -12-31, och med goodwill i balansräkningen. De följande beloppen för och från undersökningen ifjol. 6.) Dock undersökte Björn Gauffin och Anders Thörnsten goodwillnedskrivningarna under och, även då begränsade till 1-2 % (trots mitt under finanskrisen): Gauffin, B., & Thörnsten, A. (). Goodwillnedskrivningar, en svårbedömd historia. Balans, (8-9), 49-52 7.) IFRS Foundation. (). Report and Feedback Statement Post-implementation Review of IFRS 3 Business Combinations. Tillgänglig 2018-02-15: http://www.ifrs.org/-/media/project/pirifrs-3/published-documents/pir-ifrs-3-report-feedback-statement. pdf 8.) IFRS Foundation. (2018). Work Plan for IFRS Goodwill and Impairment. Tillgänglig 2018-02-13: http://www.ifrs.org/projects/ work-plan/goodwill-and-impairment/ 9.) IASB Update January 2018. Tillgänglig 2018-02-15: http:// www.ifrs.org/news-and-events/updates/iasb-updates/january-2018/ 10.) IFRS. (). Goodwill and impairment project. June. IASB Agenda ref 18A. Tillgänglig 2018-02-15: http://www.ifrs. org/-/media/feature/meetings//june/iasb/goodwill-and-impairment/ap18a-goodwill-impairment.pdf 11.) IASB Update December 2017. Tillgänglig 2018-02-15: http:// www.ifrs.org/news-and-events/updates/iasb-updates/december-2017/ 12.) Rahm, H., & Sandell, N. (2018). Att legitimera priset på förvärvat företag. Intertextuella förhållanden i goodwillformuleringar. Tidsskriftet Sakprosa Bind 8, Nummer 3. Tillgänglig 2018-02-15: https://www.journals.uio.no/index.php/sakprosa/article/view/3614 13.) Fogenstad Renard, S., & Wegman, J. (2017). Beskrivningen av de faktorer som utgör goodwill. Kandidatuppsats i företagsekonomi. Linköpings Universitet. 14.) Duff & Phelps. (2017). 2017 European Goodwill Impairment Study. Tillgänglig 2018-02-15: https://www.duffandphelps.com/-/ media/assets/pdfs/publications/valuation/gwi/2017-eu-goodwillimpairement-study.ashx 15.) Duff & Phelps., & FERF. (2017). U.S. Goodwill Impairment Study. Tillgänglig 2018-02-16: https://www.duf- fandphelps.com/insights/publications/goodwill-impairment/2017- us-goodwill-impairment-study 16.) Tapper, G. (2018-02-19). Vi lever inte i Utopia Peter Gyllenhammar tar strid med revisorerna om IFRS. Dagens industri. 17.) Malmqvist, P. (2018-02-22). Felaktig kritik av IFRS. Dagens industri. 18.) Nasdaq Stockholm. (2017). NASDAQ STOCKHOLM ÖVERVAKNING AV REGELBUNDEN FINANSIELL IN- FORMATION 2017. Tillgänglig 2018-02-16: http://business.nasdaq.com/media/2017-arsrapport-redovisningsovervakning_tcm5044-55583.pdf 19.) ESMA. (2017). PUBLIC STATEMENT European common enforcement priorities for 2017 IFRS financial statements. ESMA32-63-340. Tillgänglig 2018-02-20: https://www.esma. europa.eu/press-news/esma-news/listed-issuers-must-focus-newifrs-standards-in-2017-annual-financial-reports 9