Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till alla yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. Vi får också in partsgemensam statistik från arbetsgivaren med löneuppgifter på alla anställda som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer i september varje år. Statistiken bearbetas och publiceras sedan på Sveriges Ingenjörers hemsida, dels som färdiga statistiktabeller och dokument och dels i en lönestatistikdatabas där man gör egna urval. Denna databas heter Saco Lönesök och innehåller även uppgifter från andra Saco-förbund vilket gör lönejämförelser med andra akademikergrupper möjliga. Här kan du som är förtroendevald ta fram anpassad statistik till exempelvis löneförhandlingar. I detta underlag finns en del statistiksammanställningar som du som förtroendevald kan ha nytta av, exempelvis lönenivåer och löneökningar samt rörlighet och andra bakgrundsvariabler som kan förklara skillnader i struktur, ingångslöner och relativa lönelägen. Om det är något du saknar eller har frågor om lönestatistiken så är du alltid välkommen att kontakta statistikerna på Sveriges Ingenjörer. Bakgrund Medlemmarna i kommunal sektor utgör drygt 5 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar. När Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet slogs samman till Sveriges Ingenjörer 2007 blev gymnasieingenjörerna den största utbildningsinriktningen bland medlemmar inom kommunal sektor. Detta är dock en grupp som sjunker i antal eftersom det inte rekryteras nya gymnasieingenjörer som medlemmar och många av de befintliga har gått i pension de senaste åren. De senaste åren har andelen civilingenjörer och högskoleingenjörer ökat inom kommunen. 36 procent av medlemmarna var civilingenjörer och 17 procent högskoleingenjörer 2010. Gymnasieingenjörerna utgör nu 37 procent av medlemmarna inom kommunen.. 31 procent av medlemmarna inom kommunen är kvinnor, vilket är en högre andel än inom privat och statlig sektor. 24 procent av medlemmarna inom kommunen arbetar som chefer. Andelen specialister och projektledare är 17 resp. 14 procent men den största andelen medlemmar (46 procent) har angivit annan befattning när de svarar på löneenkäten. Hälften av medlemmarna anger att de någon gång arbetar övertid. Dessa arbetar i genomsnitt knappt 11 timmar övertid per månad. Två tredjedelar av medlemmarna inom kommunen har rätt till särskild övertidsersättning. Det är en betydligt högre andel än inom privat och statlig sektor. I 2010 års löneenkät angav 12 procent av medlemmarna inom kommunal sektor att de bytt arbete (här avses även interna byten) det senaste året vilket är en något högre andel än 2009. Hälften angav att det bytt jobb inom kommunen och hälften till annan arbetsgivare (annan kommun). Det är generellt sett en lägre andel medlemmar i kommunen än i privat (19 procent) och statlig sektor (16 procent) som byter arbete. 1

Drygt fyra av fem medlemmar, 83 procent, har angivit att de har haft ett lönesamtal under 2010. Denna andel stiger för varje år. Andelen som upplever samtalet som dåligt har dock ökat. En sammanställning av bakgrundsstatistik för 2008, 2009 och 2010 för kommunen finns nedan. 2

Åldersfördelning De senaste 15 åren har det skett en stor förändring av åldersstrukturen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar inom kommunal sektor. I diagrammet nedan jämförs åldersstrukturen 1994 och 2009. Medelåldern 1994 var 44,8 år, 15 år senare har den höjts till 47,3 år. Det är 2009 en betydligt lägre andel medlemmar i åldrarna 38-55 år och en mycket större andel medlemmar över 56 år. Detta beror delvis på en förändring av medlemsstrukturen i och med sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet till Sveriges Ingenjörer 2007. Underlaget från 1994 avser enbart dåvarande Civilingenjörsförbundet medlemmar (mestadels civilingenjörer) medan underlaget för 2009 innehåller samtliga medlemsgrupper. Om man tar bort gymnasieingenjörerna ur underlaget 2009 för att få en jämförbar grupp så är trenden densamma som i diagrammet, men inte lika tydlig. 2009 var nästan hälften (48 procent) av medlemmarna i kommunen 50 år eller äldre och 19 procent 60 år eller äldre. Detta i kombination med att väldigt få nyutexaminerade börjar arbeta i kommunen kan innebära en stor brist på ingenjörer i kommunen inom några år. Som en jämförelse kan nämnas att 1994 var 34 procent av medlemmarna över 50 år och bara 6 procent var 60 år eller äldre. Åldersfördelning kommunen 1994 resp 2009 alla medlemskategorier 8% 7% 1994 2009 Andel av medlemmarna per åldersgrupp 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63- Ålder 3

Löner I diagrammet nedan jämförs medianlönerna för civilingenjörer inom privat sektor, statlig sektor resp. kommunen 2010 fördelat på examensår utan hänsyn till befattning. Det är tydligt att medlemmar inom privata sektorn har en högre medianlön från det att de börjar arbeta till dess att de går i pension. Medianlönen inom kommunen ligger över medianlönen i statlig sektor de första 5 åren efter examen, sedan har medlemmarna inom statlig sektor en högre medianlön. Lönekurvan för kommunal sektor är betydligt flackare än för övriga. Ingångslönen 2010 var ca 26000 kronor per månad och slutlönen ca 43000 kronor. I privat sektor däremot var slutlönen mer än dubbelt så hög som ingångslönen 2010. Anledningen till att lönekurvorna för statlig sektor och kommunen är hackigare än privat sektor är att de grundar sig på ett mindre antal medlemmar och därför är känsligare för extremvärden. 60000 Medianlöner för civilingenjörer 2010 fördelat per examensår 55000 50000 45000 Medianlön 40000 35000 Privat 30000 25000 Stat Kommun 20000 2006-2010 2001-2005 1996-2000 1991-1995 1986-1990 1981-1985 1976-1980 -1975 Examensår Förutom civilingenjörer är gymnasieingenjörer en stor grupp inom kommunal sektor. På nästa sida visas ett diagram med medianlönerna för gymnasieingenjörer fördelat på ålder i 5-årsklasser. Medlemmarna i kommunal sektor har lägst medianlön inom samtliga åldersgrupper medan medlemmarna i privat sektor har de högsta medellönerna även här. Medianlöneskillnaden mellan de olika åldersgrupperna skiljer sig bara med 3000 kronor i månaden för gymnasieingenjörer som arbetar inom kommunen. Lönespannet är betydligt mindre för gymnasieingenjörerna än för exempelvis civilingenjörer 4

Medianlöner för gymnasieingenjörer 2010 fördelat per ålder 40000 38000 36000 34000 32000 Medianlön 30000 28000 26000 Privat Stat Kommun 24000 22000 20000-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60+ Ålder 30 Andelen medlemmar per löneklass fördelat per arbetsmarknadssektor 25 20 Andel av medlemmarna 15 10 Privat Stat Kommun Landsting 5 0-25 25-30 30-35 35-40 40-45 45-50 50-55 55-60 60-65 65-70 70+ Löneklass i 1000-tal kronor Diagrammet visar andelen medlemmar per löneklass fördelat i klasser om 5000 kronor och per arbetsmarknadssektor. Diagrammet visar alla medlemmar, dvs inom kommunala sektorn är en betydligt högre andel medlemmar gymnasieingenjörer än i ex privat sektor vilket också påverkar lönerna. Här tas heller ingen hänsyn till åldersfördelning eller befattningsfördelning. 5

Löneökningar 10% Individuella löneökningar 2010 alla medlemmar per arbetsmarknadssektor 9% 8% 7% Ökning 2010 6% 5% 4% Poly. (Privat) Poly. (Stat) Poly. (Kommun) Poly. (Landsting) 3% 2% 1% 0% 2009 2004 1999 1994 1989 1984 1979 1974 Examensår Diagrammet visar den genomsnittliga individuella procentuella löneökningen för alla medlemmar som besvarat löneenkäten både 2009 och 2010 och som arbetar inom samma arbetsmarknadssektor de båda åren. Löneökningarna är fördelade per examensår, däremot tas ingen hänsyn till befattning eller utbildningsinriktning eftersom underlagen då blir för små. Här tas heller ingen hänsyn till hur stor andel som bytt jobb under året eller hur många som haft revision. Under 2010 var det en stor andel medlemmar som inte haft sin lönerevision då löneinsamlingen skedde vilket naturligtvis påverkar ökningstalen. För samtliga arbetsmarknadssektorer kan man se att de medlemmar som har en ny examen har de högsta procentuella löneökningarna. Eftersom de yngre ofta har en lägre lönenivå ger samma löneökning i kronor som för de med en äldre examen en högre procentuell ökning. Skillnaden i procentuell löneökning mellan unga och äldre är störst inom privata sektorn. 6

Den vanligaste löneökningen 2010 samt medellönen per ökningsklass för alla medlemmar i kommunen 30% 40000 25% 20% 15% 10% 5% Alla medlemmari kommunen Medellön 2009 kommunen 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Medellön 0% 0 negativ 0 0-1% 1-2% 2-3% 3-4% 4-5% 5-6% 6-7% 7-8% 8-9% 9-10% +10% Diagrammet visar löneökningarna för identiska individer sorterade efter storlek på löneökningen, staplarna anger hur stor andel av medlemmarna som finns per löneökningsklass 2010. Medellönerna 2009 för medlemmarna i Sveriges Ingenjörer inom kommunen per löneökningsklass är inlagda som streckade linjer. Den vanligaste förekommande löneökningen var 2-3 procent, ungefär var fjärde medlem inom kommunen fick denna löneökning. Ungefär 17 procent av medlemmarna inom kommunen rapporterade in samma lön 2009 som 2010. Den genomsnittliga individuella löneökningen för alla medlemmar inom kommunala sektorn var 3,3 procent. 7

Ingångslöner över tiden I diagrammet nedan jämförs ingångslönerna för civilingenjörer inom privat, statlig resp. kommunal sektor för perioden 1980-2010. Med kommunal sektor avses i detta fall både kommun och landsting då det inte går att särredovisa dessa pga. ett litet underlag nyutexaminerade. I början av perioden hade medlemmar inom statlig sektor högst ingångslön, privat och kommunal sektor låg på samma nivå. De senaste 15 åren har dock de medlemmar som börjar arbeta inom privat sektor haft den högsta genomsnittliga ingångslönen. 2010 så blev dock skillnaden i ingångslön mellan privat sektor och kommunal sektor mindre. 30000 Ingångslöner för civilingenjörer 1980-2010 per arbetsmarknadssektor 25000 20000 15000 10000 Privat Stat 5000 Kommun och landsting 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 I diagrammet på nästa sida visas antalet nyutexaminerade som besvarat löneenkäten 1993-2010. Det är stora variationer i hur många nyutexaminerade som börjar arbeta samma år som de tar examen och hur dessa fördelas mellan sektorerna. Genomgående kan sägas att de allra flesta nyutexaminerade börjar arbeta inom privata sektorn. Uppgifterna hämtas från löneenkäten. Från och med 2006 avser löneenkäten medlemmens uppgifter i september istället för som tidigare december. Detta förklarar till stor del att det ser ut att vara färre nyutexaminerade som har fått jobb de senaste åren. 2010 var det fler nyutexaminerade än 2009, framförallt inom privat sektor men även inom kommunal sektor. 8

1000 900 Antal nyutexaminerade 1993-2010 fördelat på arbetsmarknadssektor Privat Stat Kommun och landsting 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 9

Rörlighet Bland de medlemmar i kommunen som besvarade löneenkäten 2010 har 12 procent angivit att de bytt arbete under det senaste året (sept 2009-sept 2010), de är en något högre andel än året innan. Hälften byter inom kommunen och hälften till annan arbetsgivare. Andelen som byter arbete skiljer sig mycket beroende på ålder. Bland medlemmarna som är 29 år eller yngre bytte var fjärde medlem arbete medan det i den äldsta åldersklassen, medlemmar över 60 år, bara var 7 procent som bytte arbete under året. De medlemmar som arbetade i kommunen 2010 och bytte arbete under 2010 hade en genomsnittlig löneökning på 8,4 procent. De som bytte från en annan arbetsgivare fick i snitt 7,1 procent och de som bytte inom kommunen hade en genomsnittlig löneökning på 9,5 procent. De med en nyare examen har en något högre procentuell löneökning än de med en äldre examen. De som inte bytte arbete under året hade en genomsnittlig löneökning på 2,7 procent. 30% Andel medlemmar inom kommunen som bytte jobb 2010, fördelat på åldersklass 25% 20% 15% 10% 5% 0% -29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60+ Ålder i 5-års klasser 10

Saco Lönesök Saco har tillsammans med förbunden utvecklat Saco Lönesök, en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den bygger på löneuppgifter från över 300 000 akademiker. Löneuppgifterna kommer dels från förbundens löneenkäter och dels från den partsgemensamma lönestatistiken som bygger på uppgifter som samlats in via arbetsgivare inom offentlig sektor. Om lönejämförelser ska göras mot exempelvis privat och statlig sektor måste uppgifterna från löneenkäten användas för att få jämförbara mått. Om man vill ta fram lönestatistik för enbart kommunen kan det vara bättre att använda den partsgemensamma statistiken eftersom den är heltäckande. I löneenkäten var svarsfrekvensen år 2010 67 procent vilket innebär att det inte finns löneuppgifter för alla medlemmar. I den partsgemensamma statistiken kan man även dela upp statistiken på arbetsområde AID som bättre beskriver de olika tjänster som finns inom kommunen än de arbetsområden som är gemensamma för hela Sveriges Ingenjörer. Statistiken kan för löneenkäten delas upp i olika arbetsmarknadssektorer, examensår, åldersgrupper, utbildningar, befattningar, arbetsområden, regioner mm. Den partsgemensamma statistiken kan inte delas upp per examensår men istället på t ex olika kommuner, län och AID-koder. Statistiken presenteras sedan i form av tabeller och olika typer av diagram. Länken till Saco Lönesök hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida. Det är bara medlemmarna i Sveriges Ingenjörer som kan välja att enbart titta på statistiken för förbundet. Övriga förbund ser Sveriges Ingenjörers medlemmar i sammanställningen för samtliga Saco-förbund. På motsvarande sätt kan vi inte se medlemmar från andra Saco-förbund fördelat på förbund. Statistiken i Saco Lönesök finns tillgänglig för åren 2007-2010. På nästa sida följer ett exempel på hur det ser ut om man väljer statistik från arbetsgivaren (partsgemensam statistik) för kommunala sektorn och väljer att redovisa lönestatistiken per län. Statistiken är enbart redovisad per län och säger ingenting om hur fördelningen på ex befattning, kön eller ålder ser ut. Statistiken redovisas i en tabell och med ett boxplot-diagram om man inte själv valt ett annat presentationssätt. 11

Län Antal Medel 10:e Perc Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Perc Blekinge län 58 33 027 25 200 28 000 32 000 36 600 42 315 Dalarnas län 128 33 043 25 500 27 225 31 000 37 150 44 400 Gotlands län 51 32 982 27 700 28 650 29 644 36 000 40 000 Gävleborgs län 94 33 188 25 100 28 150 31 100 37 400 45 000 Hallands län 146 33 110 26 650 28 000 31 300 36 000 42 700 Jämtlands län 79 31 491 25 500 26 900 29 700 34 488 40 720 Jönköpings län 144 34 051 25 837 27 900 31 298 37 850 45 500 Kalmar län 124 33 087 25 550 27 475 30 820 36 988 44 000 Kronobergs län 136 33 345 25 900 28 105 31 000 36 725 44 500 Norrbottens län 210 32 818 25 033 27 250 30 313 36 861 43 390 Skåne 723 34 195 25 980 28 366 32 000 37 800 45 550 Stockholms län 848 37 106 27 205 30 200 35 000 41 000 50 000 Södermanlands län 100 32 516 25 475 27 600 30 600 36 200 41 905 Uppsala län 126 33 839 26 800 28 500 32 463 37 300 45 000 Värmlands län 185 31 702 25 000 27 200 30 400 33 750 39 700 Västerbottens län 118 32 956 25 000 27 100 30 125 34 680 45 950 Västernorrlands län 126 33 692 24 950 27 400 31 147 35 700 47 000 Västmanlands län 110 33 995 26 400 27 950 31 500 37 700 45 950 Västra Götaland 779 33 994 26 100 28 700 32 000 37 100 43 875 Örebro län 133 31 825 24 500 27 500 30 145 34 225 40 770 Östergötlands län 177 33 542 26 100 28 010 31 900 37 170 43 160 Samtliga 4 595 34 123 25 975 28 300 32 000 37 700 45 000 12

Statistiken är fördelad på exempelvis födelseår. För varje årskull redovisas antal samt statistikmåtten som beskrivs nedan. Medelvärdet är summan av de observerade värdena dividerad med antalet observationer. Exempelvis summan av alla löner i en årskull dividerat med antalet löneobservationer i samma årskull. Medianen delar materialet i två lika stora delar. När observationerna i ett material är ordnade i storleksordning är medianen mittobservationens variabelvärde. Om antalet observationer är jämnt blir medianen medelvärdet av de två mittvärdena. Medianlönen är den lön där 50 procent av lönerna är lägre och 50 procent av lönerna är högre. Kvartiler delar materialet i fyra lika stora delar och gränserna dem emellan kallas första, andra och tredje kvartil. Median och andra kvartil är samma sak. 1:a kvartilen (undre kvartil) är den lön där 25 procent av lönerna är lägre och 75 procent av lönerna är högre. 3:e kvartilen (övre kvartil) är den lön där 75 procent av lönerna är lägre och 25 procent av lönerna är högre. Percentiler delar materialet i hundra lika stora delar. 10:e percentil är den lön där 10 procent av lönerna är lägre och 90 procent av lönerna är högre. 90:e percentil är den lön där 90 procent av lönerna är lägre och 10 procent av lönerna är högre. Median och 50:e percentil är samma sak. Medel och median är exempel på så kallade genomsnittsmått eller lägesmått. Medelvärdet är mer känsligt för extremvärden och skeva fördelningar än medianen. Om det exempelvis finns en person med väldigt hög lön i en årskull med få svaranden så påverkas medelvärdet mycket men inte medianen. Kvartilerna och percentilerna är spridningsmått som används för att se lönespridningen inom gruppen. De statistiska måtten kan presenteras grafiskt i form av sk. löneboxar i ett diagram (boxplotdiagram). För att en lönebox ska visas i Saco Lönesök måste underlaget bestå av minst 20 värden. Medianlönen markeras genom att dela boxen i två lika stora delar. Kvartilmåtten markeras av boxens ytterväggar, således finns 50 % av lönerna i underlaget inne i boxen. 10:e respektive 90:e percentil markeras av löneboxens svansar vilket betyder att 80 % av lönerna i underlaget finns mellan löneboxens svansar. I löneboxen redovisas också medellönen, i det här fallet markerat med en ring. 13

Nedan är ett Boxplot-diagram som visar samma sak som den tidigare tabellen på ett annat sätt. Relativa lönelägen Relativt löneläge är ett mått som Sveriges Ingenjörer använder vid jämförelser av lönelägen mellan olika grupper. Det vanligaste är att det handlar om lönejämförelser mellan olika företag men det kan också vara t ex myndigheter, kommuner, landsting, geografiska regioner eller avtalsområden. Relativt Iöneläge är ett alternativ till att jämföra medellöner och skillnaden är att måttet tar hänsyn till jämförelsegruppernas eventuella olikheter med avseende på ett antal olika karaktäristika som vi vet har betydelse för lönenivån. På detta sätt kan man rensa bort åtminstone en del av den löneskillnad som beror på att personerna i jämförelsegrupperna kan ha olika utbildning, olika examensår etc. Då vi beräknar det relativa löneläget för t ex ett företag utgår vi från de medlemmar som har besvarat löneenkäten. För att komma med i underlaget ska medlemmen även ha ett examensår och en arbetsgivare registrerad i medlemsregistret. Varje individ på företaget jämförs med en jämförelsegrupp, oftast privata sektorn totalt, som har samma examensår, utbildningsgrupp och befattningsgrupp. Utbildningsgrupperna är civilingenjörer, högskoleingenjörer, annan högskoleutbildning samt gymnasieingenjörer mfl. Befattningsgrupperna är fyra till antalet; chefer och företagsledare, projektledare, specialister samt annan befattning. Hänsyn tas också till om individen har rätt till övertidsersättning eller inte. Detta gör att exempelvis en projektledare som har rätt till övertidsersättning jämförs mot andra projektledare i hela privata sektorn som har samma examensår, motsvarande utbildningsnivå och som har rätt till övertidsersättning. 14

Om lönenivån på företaget är exakt densamma som inom jämförelsegruppen (med avseende på examensgrupp, examensår, befattningsgrupp och övertidsersättning eller ej), kommer det relativa löneläget att vara 100. Ett lägre relativt löneläge betyder att företaget har ett lägre löneläge än jämförelsegruppen, ett högre relativt löneläge betyder att företaget har ett högre löneläge än privat sektor. För att ta fram ett relativt löneläge krävs löneuppgifter från 30 eller fler svarande medlemmar. Nedan följer relativa lönelägen för de kommuner där vi har tillräckligt underlag. Den första listan avser privata sektorn som jämförelsegrupp och den andra avser kommunala sektorn. Listorna är sorterade i bokstavsordning utifrån kommunens namn. Kommunernas inbördes placering på listan samt antalet individer i underlaget anges också. Relativa lönelägen kommuner jämfört med privata sektorn Rank Arbetsplats Relativt löneläge Antal 24 Gotlands Kommun 79.4 40 17 Gävle Kommun 85.0 30 14 Göteborgs Stad 86.3 157 11 Halmstads Kommun 87.2 47 6 Helsingborgs kommun 90.1 47 5 Huddinge Kommun 90.2 30 13 Hässleholms Kommun 86.5 30 20 Jönköpings kommun 82.2 38 23 Karlstads Kommun 79.6 54 22 Kristianstads Kommun 80.9 39 18 Linköpings Kommun 84.1 37 25 Luleå Kommun 78.8 56 16 Lunds Kommun 85.1 36 15 Malmö kommun 85.8 89 7 Nacka Kommun 89.9 34 12 Norrköpings Kommun 86.9 39 10 Stockholms stad 87.5 138 4 Sundsvalls Kommun 91.9 40 21 Täby Kommun 81.1 30 2 Umeå Kommun 93.9 33 8 Uppsala Kommun 89.5 47 19 Västerås Kommun 83.0 35 9 Växjö Kommun 88.8 39 3 Örebro kommun 92.6 52 1 Östersunds Kommun 100.1 34 15

Relativa lönelägen kommuner jämfört med kommunala sektorn totalt Rank Arbetsplats Relativt löneläge Antal 23 Gotlands Kommun 94.3 40 20 Gävle Kommun 97.5 30 4 Göteborgs Stad 103.1 157 7 Halmstads Kommun 102.1 47 3 Helsingborgs kommun 104.6 47 11 Huddinge Kommun 100.4 30 13 Hässleholms Kommun 99.8 30 25 Jönköpings kommun 93.4 38 21 Karlstads Kommun 96.6 54 19 Kristianstads Kommun 98.2 39 9 Linköpings Kommun 101.2 37 24 Luleå Kommun 94.2 56 22 Lunds Kommun 96.2 36 5 Malmö kommun 102.5 89 1 Nacka Kommun 106.3 34 16 Norrköpings Kommun 99.0 39 2 Stockholms stad 105.8 138 10 Sundsvalls Kommun 101.1 40 8 Täby Kommun 101.4 30 14 Umeå Kommun 99.7 33 6 Uppsala Kommun 102.2 47 15 Västerås Kommun 99.3 35 12 Växjö Kommun 99.8 39 17 Örebro kommun 99.0 52 18 Östersunds Kommun 99.0 34 Hör gärna av er vid frågor eller beställningar av ytterligare statistik till Anna Liljenberg, via telefon 08-6138106 eller e-post anna.liljenberg@sverigesingenjorer.se 16