Ett forum för hobbyfågelentusiaster Nr 1 2017 Årgång 47 www.fagelhobby.nu
Riksförbundet Svensk Fågelhobby Fågelhobby Redaktionellt REDAKTION 2016 REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Ulf Zakariasson, BDF Tel. 0534-613 50 redaktor@fagelhobby.nu REDAKTIONSMEDLEMMAR Björn Johansson, SUH Tel. 08-560 428 84, bjorn.johansson@fagelhobby.nu Karl-Erik Tenglin, SBF, Tropika Tel. 08-560 325 79 karl-erik.tenglin@fagelhobby.nu Nils-Åke Svensson, ÖFF Boulevarden 23, 260 60 Kvidinge nils-ake.svensson@fagelhobby.nu Ingemar Nilsson, ÖFF Tel. 042-20 70 04 ingemar.nilsson@fagelhobby.nu ANNONSER annons@fagelhobby.nu MEDLEMSREGISTER/ ADRESSÄNDRING & RAPPORTER Ewa Sjödin, UFH register@fagelhobby.nu TRYCKERI: IT Grafiska AB Orrkulla industrigata 36, Hisings-Kärra Medlemstidningen Fågelhobby Tidningen Fågelhobby kommer ut med 6 nr per år och ingår i medlemsavgiften när du går med i en lokal förening ansluten till Riksförbundet Svensk Fågelhobby. I slutet av tidningen listas de föreningar du kan kontakta för medlemskap. Finns det ingen förening där du bor så kan du bli distansmedlem i valfri förening. Vi rekommenderar alla som ägnar sig åt hobbyfåglar att gå med i en lokal förening. Medlemsavgiften varierar lite mellan föreningarna men är ca 350kr/ år, inklusive prenumeration på tidningen. Det går även att enbart prenumerera på Fågelhobby för 425 kr/år. För utlandsprenumeranter kostar prenumerationen 665 SEK/år, inklusive porto. IBAN SE96 9500 0099 6026 0679 2386 BIC-kod (SWIFT-adress): NDEASESS Sätt in pengarna på pg 67 92 38-6. Glöm inte skriva ditt namn och din adress på inbetalningskortet. Skriv en artikel! Ni som skickar manus bör tänka på ett par grundläggande saker. Vi vill enbart ha manus i word- eller rtf-format. Infoga ej bilder i textdokument! Bilder skall levereras separat som tiff- eller jpg-filer. När du fotograferar, använd en kamera som presterar högupplösta bilder. Bilderna bör ha en upplösning på minst 300 dpi. Artiklar och bilder skickas till redaktören Ulf Zakariasson som även hjälper dig med tips och råd. Välkommen med ditt bidrag. Utebliven tidning Kontakta register@fagelhobby.nu Utebliven tidning och redan utgivna tidningar till nya medlemmar skickas normalt med nästkommande ordinarie utgivning. Annonspriser 6 nummer /år: Format: Pris: Format: Pris: 58 x 65 mm 975:- 182 x 134 mm 5.265:- 120 x 65 mm 182 x 65 mm 1.950:- 2.925:- 182 x 203 mm 182 x 270 mm 7.460:- 9.360:- Priser uppfödarannonser 58 x 31 mm standardannons utan bild 460:- 58 x 65 mm standardannons med bild 740:- Utgivningsschema för Fågelhobby Tidningen beräknas utkomma 25/2, 25/4, 25/6, 25/8, 25/10, 18/12 Förbundsstyrelse 2017 ORDFÖRANDE Lennart Svenzon, VOBF Östertorpsvägen 3, 642 34 Flen Tel. 0157-132 15, Mobil 0702-14 01 09 ordforande@fagelhobby.nu KASSÖR och STYRELSELEDAMOT Göran Jeppsson, ÖFF kassor@fagelhobby.nu SEKRETERARE och STYRELSELEDAMOT Steffen Langhammer, STF Rådstuguvägen 20, 141 35 Huddinge sekreterare@fagelhobby.nu STYRELSELEDAMOT Britta Lindgren, UFH Faringe Bergtorp, 740 10 Almunge Tel. 073-614 23 34 britta.lindgren@fagelhobby.nu STYRELSELEDAMOT Mååna Dans, RBK maana.dans@fagelhobby.nu REVISORER Karl-Erik Tenglin, SBF Tel. 08-560 325 79 karl-erik.tenglin@fagelhobby.nu Nils-Åke Svensson, ÖFF Tel. 0435-209 42 nils-ake.svensson@fagelhobby.nu REVISORSSUPPLEANT Leif Lindberg, SUH VALBEREDNING Dan Svensson, GBF Stig Olsson, ÖFF valberedning@fagelhobby.nu FÖRSTAUPPFÖDNINGAR Ingemar Nilsson Piteågatan 13, 252 52 Helsingborg Tel. 042 207 004 uppfodning@fagelhobby.nu WEBMASTER, FÖRENINGSMAIL Anna Norén, KFH webmaster@fagelhobby.nu 3
Redaktören har ordet! I detta nummer Hej på er! Så var det dags för ännu en årgång att fylla med intressanta artiklar. Det är nu bara tre år kvar till dess Fågelhobby fyller 50 år. Tänk att man bara var fem år gammal när första årgången av Fågelhobby gavs ut och att man varit redaktör för tidningen under sju av 47 årgångar, fantastiskt! Jag vill uppmana alla prenumeranter att skicka in artiklar, det finns alltid någon händelse eller erfarenhet att berätta. Vi har speciellt en stor bristvara på KANARIEARTIKLAR och TAMFÅGELARTIKLAR, ni som har erfarenheter av kanariefåglar och tamfåglar måste börja skriva artiklar, bilder kan vi vara behjälpliga med om det saknas. Omslagsbilden: Hjälmkakadua Foto: Jörgen Lorenzen Infosida 3 Redaktören har ordet 4 Föreningsmeddelanden 5 Cites 6 Papegojor 11 Vaktlar 15 Finkar 17 Frukt & Insektsätare 20 Sparvpapegojor 22 Tamfåglar 24 Fågelresor 28 Fågelhobbyns Dag 29 Föreningskontakter 30 För att få bättre ekonomi i förbundet måste vi ha en person som kan ansvara för annonsförsäljning och gärna ha ytterligare några personer som kravlöst kan agera annonsförsäljare. Jag vet att dessa personer finns ute bland våra medlemmar. Ställ frågan på nästa föreningsmöte, kanske det kliver fram någon som kan tänka sig att göra en insats och sälja en annons eller två. Annonsören behöver nödvändigtvis inte saluföra varor eller tjänster som är relaterade till vår hobby. Specialmapp för din fågel och andra sällskapsdjur! Ulf Zakariasson, redaktör Endast 168:- www.exxmapp.se ExxMapp AB Tel 0510-862 00 Innehållsförteckning årgång 46-2016 För att få en samlad innehållsförteckning över Fågelhobbys artiklar årgång 46-2016 kontaktas redaktionen som skickar en fysisk eller digital version. Du kan även ladda ner innehållsförteckningen från hemsidan www.fagelhobby.nu Innehållsförteckningen är sammanställd av Ingemar Nilsson, ÖFF 4
Register Medlemsrapportering Vid årsskiftet skickar registeransvarig ett e-brev till ansvarig i varje förening med ett Excel-dokument över de medlemmar föreningen hade föregående år. Återbetalande medlemmar markeras med grön text, nya medlemmar med röd text och adressändringar med fet text. Ännu ej återbetalande medlemmar lämnas orörda i Excel-arket. Under årets övriga månader skickar ansvarig in Excel-arket med förändringar markerade enligt ovan. Förbundsstyrelsen har vid ett styrelsemöte i december 2015 tagit beslutet att samtliga medlemmar i föreningarna ska rapporteras till registeransvarig. Detta betyder att föreningarna även ska rapportera så kallade familjemedlemmar, stödmedlemmar, lokalmedlemmar eller B-medlemmar. Detta för att förhindra att det finns medlemmar i föreningarna som inte har något huvudmedlemskap i en förening ansluten till SF. Har föreningen så kallade familjemedlemmar ska föreningen rapportera vem i familjen (medlemsnummer) som har huvudmedlemskap och som såldes betalar förbunds- och prenumerationsavgift. Vid samma styrelsemöte beslutades också att en kopia på registret ska skickas via e-post till förbundets kassör, e-postadress kassor@fagelhobby.nu. Vidare att betalning av medlemsavgiften (förbunds- och prenumerationsavgift) till SF ska ske i samband med rapportering av medlemmarna. Medlemsavgift betalas till förbundet enbart för fullbetalande medlemmar, ej stödmedlemmar. Registret ska vara registeransvarig tillhanda som bifogad fil i e-brevet senast den 5:e i månaden tidningen kommer ut. Endast det Excel-dokument som skickas ut av registeransvarig godkänns. Skälet är att minska risken för fel. Excel-dokumentet skickas som bifogad fil till register@fagelhobby.nu Ringkonto / Priser Ring A P: 12 kr/st Färgade ringar: 10 kr/st Ring # 9 # 24: 20 kr/st Öppna ringar: 15 kr/st Rostfria ringar: 25 kr/st Ringar skall alltid förskottsbetalas. Betala till postgiro 471-20-05-0 Information om ringstorlekar finner du på www.fagelhobby.nu under meny Ringkonto eller ring Agneta Jernberg Tel. 08-758 68 14 Mob. 0733-980 126 Ropgränd 2, 187 42 Täby ringforvaltare@fagelhobby.nu Föreningsmöten Meddelanden under denna rubrik skickas till register@fagelhobby.nu senast den 5 i samma månad tidningen ges ut. OBS! inskickad text redigeras ej. Skriv kortfattat utan onödig information. Bohuslän-Dals Fågelhobby (BDF) 12 februari: Årsmöte samt bildvisning 12 mars: Bildvisning från Loro park 9 april: Bildvisning 14 maj: Hembesök hos Janice Macfie 11 juni: Hembesök hos Alice Jansson Vi träffas och trivs andra söndagen i månaden kl. 16.00 i Centrala Trafikskolans lokal på Lagerbergsgatan 43, Uddevalla. Kullabygdens Fågelförening (KFF) Möte den 13 mars klockan 19.00 i Scoutgården, Piongatan 1,Höganäs Årsmöte, mer information se hemsida Möte den 10 april klockan 19.00 i Scoutgården Piongatan, Höganäs program se hemsida eller Facebook Malmö Burfågelförening (MBF) Malmö Burfågelförening har månadsmöte onsdagen 8 Mars, Mats Wettergren berättar om sin Papegojpark på Maderia samt visar bilder på alla papegojorna samt natur och klimat på ön. Alla hälsas hjärtligt välkomna. Malmö Burfågelförening har månadsmöte onsdagen12 April. Martin Schellerup ifrån Nordsjällandsfågelpark berättar och visar bilder ifrån Costa Rica. Där fick han se en massa fåglar i ett spännande och exotisk landskap. Alla hälsas hjärtligt välkomna. Ringsjöbygdens Burfågelklubb (RBK) Månadsmöte 13 mars klockan 19:00 Medborgarhuset Kyrkogatan 1 Eslöv. Vi ser på film Paradisfåglar Hjärtligt välkomna!!! Årsmöte 10 april klockan 19:00 Medborgarhuset Kyrkogatan 1 Eslöv. Vi ser på film Hur olika fåglar livnärar sig Stockholms Burfågelförening (SBF) Nästa möte hålls måndagen den 13:e februari med start 19:00 i Alviks medborgarhus, Gustavslundsvägen 168! Kvällens föredrag handlar om Spix ara, den minsta av de blå arorna. Arten har varit utrotad i det vilda sedan länge, men bevarandeprojektet med uppfödning i fångenskap och planer på återutsättning är i full gång. Ted Edlund visar bilder och berättar om detta. Fika efter föredraget. Tisdag 14:e mars 19:00 Alviks medborgarhus Gustavslundsvägen 168 Fredrik Klingenberg berättar om sina erfarenheter av att föda upp albakakaduor med två tamfåglar som avelspar. På plats finns en av hans egenuppfödda ungar! Efter föredraget finns det fika att köpa (20:- Swish eller kontant) och vi ägnar resten av kvällen åt allmänt fågelsnack. Upplands Fågelhobby Har månadsmöte klockan 19.00 på Portalgatan 6, Studiefrämjandets lokaler, i Uppsala, Onsdag 1 mars & Onsdag 5 april Program meddelas via e-post eller se vår hemsida http://ufh.nu/ Ystadbygden Fågelhobby (YBF) Kommer ha föreningen i viloläge. Föreningen kommer att träffas första lördagen i månaden med start den 4 maj kl 13.30 i klubblokalen och därefter var tredje månad första lördagen i månaden och samma tid och plats. Öresunds Fågelförening (ÖFF) Öresunds Fågelförening har årsmöte torsdag 9 mars, klockan 19.00, i Glumslövs Folkets Hus. Mötesförhandlingar enligt stadgarna. Därefter lite bildvisning. Välkomna! Utlysning av Svensk förstauppfödning Härmed utlyses följande uppfödning som svensk förstauppfödning inom SF. Öresunds Fågelförening Gulskuldrad amason (Amazona barbadensis rothschildi) Madagaskarfrankolin (Margaroperdix madagascariensis) Kristianstads Fågelhobby Svartsiska (Spinus atrata) Ringsjöbygdens Burfågelförening Mustaschfnittertrast (Garrulax cineraceus) Skriftlig protest mot ovanstående uppfödningar skall inom två månader sändas till Ingemar Nilsson, Piteågatan 13, 252 52 Helsingborg Det har inte inkommit protester mot nedanstående uppfödningar, dessa är nu registrerade som svenska förstauppfödningar i Svensk Fågelhobbys förstauppfödningsregister. Pärlskäggök (Trachyphonus erythrocephalus) Schalowturako (Tauraco schalowi) Uppfödare: Håkan Kronholm (ÖFF) Antilfink (Loxigilla noctis) Uppfödare: Ingemar Nilsson (ÖFF) Gulkindad siska (Carduelis yarelli) Guldsiska (Carduelis tristis) Uppfödare: Anders Nilsson (KFF) 5
Cites 2017-02-04, Grå jako och Timneh jako upptagna på cites appendix i EU:s bilaga A av Ewa Sjödin Under CITES-konventionens möte i Sydafrika (CoP 17) i oktober 2016 beslutade representanter från 183 länder att stärka skyddet för bland annat grå jako och timneh jako. Det betyder att jakon nu listats i högsta skyddsklassen (CITES appendix I /EU:s bilaga A). Notera att inom CITES och EU hanteras timneh jako fortfarande som en underart av grå jako, det vill säga som (Psittacus erithacus timneh). Inom konventionen har beslutet om listning av grå jako och timneh jako trätt i kraft efter en övergångsperiod av 90 dagar, det vill säga andra januari 2017. Inom EU tog det längre tid eftersom besluten måste införlivas i EU:s egen lagstiftning. Inom EU är arterna upptagna på EU:s bilaga A från och med den 4 februari 2017. Bakgrunden till beslutet är att arterna under decennier jagats mycket hårt då de är mycket populära som tamfåglar. Därför har de utsatts för smuggling och handel i en utsträckning som hotar arternas överlevnad i det vilda. Handel med fåglar som tas från naturen är nu alltså förbjuden. Men vad betyder detta för mig som enskild fågelägare, och vad är CITES egentligen? Det här är CITES I hela världen finns det cirka 5 600 djurarter och över 30 000 växtarter som hotas genom att de har ett stort marknadsvärde som resulterar i en okontrollerad handel med dem. För att skydda och bevara hotade arter för framtiden, samt säkerställa den biologiska mångfalden, antogs 1973 konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter. Konventionen kallas Washingtonkonventionen eller CITES (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora). Konventionen trädde i kraft 1975 och Sverige var ett av de första länder som undertecknad konventionen. Idag har 183 länder över hela världen antagit den. I praktiken innebär det att myndigheternas arbete med CITES är till för att säkerställa att inga växter och djur som är upptagna på CITES lista är med i aktiviteter som kan ge ekonomisk vinning och på så sätt eliminera intresset för att samla in exemplar från det vilda. Undantaget är växter och djur som inte kommer från naturen, utan odlats eller fötts upp av människan, för dessa kan man få intyg att bedriva kommersiella aktiviteter. Orsaken till dessa lagar och myndigheternas noggranna uppföljning att de efterlevs är att handeln med ovanliga växter och djur, läs utrotningshotade, är mycket lukrativ och kräver kraftiga motåtgärder om dessa arter ska finnas kvar i det vilda. CITES ska stödja en hållbar, lagligt och spårbar handel samt motverka illegal handel. Allt krångel som vi upplever med CITES är för att säkerställa att inga nya A listade exemplar kommer från naturen vilket tyvärr fortfarande sker. CITES i Europa Inom EU har CITES införts genom en särskild lagstiftning (bl a Rådets förordning nr 338/97 samt Kommissionens förordning 865/2006. Till båda två finns ändringsföreskrifter. Det är viktigt att alltid läsa den så kallade konsoliderade versionen, d v s den versionen där ändringarna finns med), som gäller i hela unionen. Avsikten är att skydda arter av vilda djur och växter och säkerställa deras bevarande genom kontroll av handeln med dem. EU:s lagstiftning omfattar fler arter och har striktare bestämmelser än CITES. Så när vi i dagligt tal talar om CITES-listade djur menas de djur som är upptagna på Rådets förordning nr 338/97. Vilka arbetar med CITES i Sverige? Vi fågelägare kommer framför allt i kontakt med Jordbruksverket som är den administrativa myndigheten i Sverige, det är till dem vi ansöker om CITES-intyg. De i sin tur samarbetar med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska Riksmuseet som är de vetenskapliga myndigheterna för CITES i Sverige. De vetenskapliga myndigheterna gör bland annat en bedömning om handeln riskerar att minska artens möjlighet att överleva. Jordbruksverket samarbetar även med Länsstyrelserna, som har tillsynsansvaret för bland annat arskyddsarbete, det vill säga CITES. 6
Grå Jako (Psittacus erithacus erihacus). Olika klassningar av utrotningshotade djur Man har delat in djur och växter i olika klassningar beroende på hur hotade arten är i det vilda. CITESlistan delas in i tre klassningar från I till III, där appendix I innehåller de växter och djur som är mest utrotningshotade. EU:s kommissionsförordning har klasser mellan A-D, där klass A motsvarar CITES appendix I. Notera att EU:s bilaga A kan omfatta djur och växter som inte är upptagen på CITES- appendix I, däremot finns alltid CITES I-listade arter med på EU:s bilaga A. Det är EU:s förordning bilaga A-D som Jordbruksverket arbetar efter i Sverige trots att de i dagligt tal pratar om CITES. Hur berör detta mig som fågelägare? Äger du en fågel som är upptagen på Foto: Ewa Sjödin EU:s bilaga A betyder det att du inte får utföra några kommersiella aktiviteter med din fågel utan tillstånd från Jordbruksverket. Med kommersiella aktiviteter menas till exempel all form av; sälja, köpa eller hyra ut djur annonsera om försäljning eller köp av djur erbjuda någon att köpa djur visa upp eller på annat sätt använda djur i vinstsyfte (t ex utställningar med entréavgift) annonsera om att skänka bort eller omplacera djur skänka bort/omplacera djur och ta emot betalning för buren Allt detta behövs för att man inte direkt eller indirekt ska kunna göra ekonomisk vinning på en CITESlistad art. Vad som vanligtvis påverkar en fågelägare är om man vill köpa eller sälja sin fågel, vilket man inte får göra utan CITES-intyg. Om man äger en fågel sedan länge, och som tagits upp på EU:s bilaga A efter att den är född, behövs inget CITES-intyg om man bara ska äga den, det vill säga ha den i hemmet som ett husdjur. Detta då ingen ekonomisk vinning sker så länge den bara är hemma. Vilka vanliga papegojor är upptagna på EU:S bilaga A? De vanligaste förekommande papegojorna på marknaden är; Finschs amason Gulnackad amason Gulhuvad amason Granada amason Tucuman amason Vinröd amason Grönkindad amason Större soldatara, Buffons ara Ljusröd ara Soldatara, mindre soldatara Rödpannad ara Blåvingad ara Goffins kakadua Moluckkakadua Mindre gultofskakadua Mellanstor gultofskakadua Orangetofskakadua Hornparakit Guldparakit Tänk på att det även ingår underarter bland de som listas ovan. Hela listan på de fåglar som finns upptagna på EU:s bilaga A-D finns i Kommissionens Förordning (EU) 2017/160 av den 20 januari 2017 om ändring av rådets förordning (EG) nr 338/97, http://eur-lex.europa. eu/legal-content/sv/txt/pdf/?uri=celex:32017r0160&rid=1 CITES-intyg Som alla vet så sker handel med fåglar upptagna på EU:s bilaga A. För att få utföra kommersiella aktiviteter, så som att sälja sin fågel, med arter upptagna på EU:s bilaga A söker man dispens. Det finns till exem- 7
pel möjlighet att göra undantag för exemplar, som importerats till EU enligt gällande regler som importerats till EU eller införskaffats innan CITES reglerna började gälla där djurets föräldrar är födda och uppvuxna i fångenskap Den vanligaste anledningen till att fågelägare får dispens för sin fågel är att man kan styrka att den och dess föräldrar är födda och uppvuxna i fångenskap. Jordbruksverket prövar ansökan om undantag från reglerna. För vissa ärenden skickar Jordbruksverket vidare ansökan till Naturvårdsverket som prövar handelns hållbarhet. Om de godkänner ansökan får man ett så kallad CITES-intyg för godkända kommersiella aktiviteter och man kan sälja sin fågel eller visa upp den på en utställning där det är entréavgift. Förutsättningar för att kunna få CITES-intyg Det finns vissa förutsättningar för att man ska kunna få CITES-intyg. Huvudregeln är att man ska kunna påvisa lagligt ursprung för fågeln. Det vill säga att man måste kunna bevisa att fågeln är född i fångenskap då syftet med CITES bland annat är att förhindra handel med vildfångade djur. Fågeln måste vara märkt enligt CITES krav, vilket betyder att fåglar som är födda i fångenskap ska märkas med en individuellt märkt fast fotring. En fast ring träs på fågelns ben då den är mycket liten, lite mer än en vecka (beroende på art). Fågelns fot växer fort och ofta har man bara en eller någon dag på sig att sätta dit ringen. För tidigt och den ramlar av igen, för sent och den går inte att få dit. När fågelns fot växt går det inte att ta bort ringen från benet om man inte sågar eller 8 Timneh jako (Psittacus erithacus timneh). Foto: Ewa Sjödin klipper upp ringen. Än viktigare är det omvända, det går inte att sätta dit en sluten ring på en vuxen fågel och därmed är en sluten ring ett bra bevis på fågelns identitet. Därför måste din fågel vara ringmärkt med vad vi inom hobbyn kallar fast eller sluten ring som är utan söm och med en storlek som gör att ringen inte kan avlägsnas (som inte går att öppna och försluta igen). Gamla fåglar kan ha en karantänsring från Jordbruksverket, de kan räknas som ett bevis i kedjan men är inte jämförbart med en sluten fast fotring. Om det på grund av djurskyddsskäl inte är möjligt att ringmärka fågeln är det tillåtet att märka fågeln med mikrochiptransponder som överensstämmer med ISO-standarderna. Notera att märkningen är värdelös om den inte relaterar till en garant för att fågeln är uppfödd i fångenskap, att bara märka en fågel innebär inte att den har en historia. Märkningen gör att den därefter går att följa. Vad som är en garant bedömer Jordbruksverket från fall till fall. Ett intyg från veterinären som märkt fågeln där datum, art och ägare framgår är rekommenderat.
Man måste också ha information om föräldrafåglarnas ursprung så som deras ringnummer, ursprung och kopia på CITES-intyget. Hur söker jag CITES-intyg? Då jakon precis listats på CITES appendix I /EU:s bilaga A inser myndigheterna att det i många fall kan vara omöjligt att uppfylla alla krav och gör därför en individuell bedömning i varje fall om CITES-intyg kan utfärdas. Jag har haft mycket kontakt med Jordbruksverket rörande CI- TES-intyg och mitt råd är att vara öppen, ärlig och prata med dem och förklara situationen. Skriv ner alla detaljer som du kommer ihåg, även sådana som känns oviktiga. Det finns många enskilda detaljer som tillsammans kan innebära att ett intyg utfärdas. ID-märkning Har man en omärkt fågel och vill söka CITES-intyg ska man börja med att chipmärka den hos en veterinär och be att få ett intyg på detta. Detta är viktigt då det annars är omöjligt att knyta ett framtida intyg till fågeln och därmed omöjliggör ett utfärdande. Uppgifter om föräldrafåglar Har du inga uppgifter om din fågels föräldrar, ta kontakt med uppfödaren och fråga om han/hon har erforderliga uppgifter. Myndigheterna inser att det kan vara svårt att få fram uppgifter om föräldrafåglarna framför allt då det gäller Grå jako, men ser att man försöker få fram så mycket information som möjligt. Man ska alltid ha i minnet att jakon uppfördes på EU:s bilaga A på grund av den utbredda illegala handeln med arten. Uppfödningsbevis och kvitto Vet du att du fått dessa handlingar men inte var de finns så är det en god idé att leta efter dem då dessa är mycket viktiga handlingar då CI- TES-intyg ska sökas. Andra uppgifter som styrker fågelns bakgrund Det kanske finns andra saker som kan styrka fågelns ursprung och att den funnits länge inom familjen? Ett foto där man kan bevisa att det är fotat för länge sedan, en granne som kan intyga att fågeln funnits länge i familjen, en tidigare ägare som kan intyga när de fick fågeln, något som intygar att fågeln är född före det år som den listades på EU:s bilaga A. Blanketter att fylla i Det tre olika blanketter som ska fyllas i vilka alla finns att ladda ner från Jordbruksverkets hemsida. Blankett E9.21, ansökan om CITESintyg. Blankett E9.76, ursprungsuppgifter - levande djur Blankett E9.79, kompletterande uppgifter till ansökan Jag vet att det kan vara svårt att fylla i blanketterna, men är det något som är oklart, ring till Jordbruksverket och fråga om råd. Betala Innan du skickar in din ansökan måste du betala en ansökningsavgift på 350 kronor (januari 2017). Skicka pengarna till Jordbruksverkets bankgirokonto 5693-2486. Glöm inte att ange namn och adress samt att märka inbetalningen med nummer 10507 (CITES). Skicka kvittot på betalningen tillsammans med din ansökan. Skicka in ansökan Skicka in ansökan per brev till Jordbruksverket, 551 82 Jönköping eller underskriven och inskannad ansökan till registrator@jordbruksverket.se När du fått intyget CITES-intyget är en värdehandling och se till att förvara det säkert. Om din fågel dör ska det snarast skickas tillbaka till Jordbruksverket. Gör aldrig ändringar på ditt intyg eftersom det resulterar i att intyget blir ogiltig. Hur länge gäller CITES-intyget? Ett CITES-intyg gäller normalt hela fågelns liv och följer med fågeln även om den byter ägare. Det betyder att det inte behöver stå ditt namn på intyget. På Gruffs CITES-intyg står uppfödarens namn. Läs under ruta 4 och 20 för att se hur länge ditt CITES-intyg gäller. Undantag från kravet på CITESintyg Du behöver inte ha CITES-intyg när du handlar med eller på annat sätt hanterar levande fåglar som är födda och uppfödda i fångenskap och som finns med på bilaga 10 i Kommissionens Förordning (EG) nr 865/2006. Detta undantag gäller bara i EU och det betyder att det inte finns några krav för kommersiella aktiviter. Tillstånd krävs vid export eller import utanför EU. De fåglar som berör vår hobby är rödpannad kakariki (Cyanoramphus novaezelandiae), svarthätteparakit (Psephotus dissimilis) och kapucinersiska (Carduelis cucullata). Krav på fåglar som är upptagna på CITES Appendix II /EU:s bilaga B Sedan 1997 finns det även krav på fåglar som är upptagna på CITES appendix II /EU:s bilaga B. Detta berör många fågelägare då alla papegojor förutom undulat (Melopsittacus undulatus), nymfparakit (Nymphicus hollandicus), halsbandsparakit (Psittacula krameri) och rosenhuvad dvärgpapegoja (Agapornis roseicollis) är upptagna på EU:s bilaga A och B. Lagligt ursprung för djur på EU:s bilaga B Ska man utföra kommersiella aktiviteter med fåglar upptagna på EU:s bilaga B gäller samma regler rörande legal bakgrund som för fåglar upptagna på EU:s bilaga A omnämnt ovan i stycket Hur berör detta mig som fågelägare. Skillnaden är att vid handel med B-listade arter behövs inget CITESintyg, men däremot krävs dokument som styrker djurets lagliga ursprung. 9
Utan dokument på lagligt ursprung - inga kommersiella aktiviteter Finns inte dokumentation som styrker djurets lagliga ursprung gäller samma förbud för B-listade arter som för A-listade, det vill säga de får inte användas i kommersiella aktiviteter (Rådets förordning (EG) nr 338/97 artikel 8.5). Krav på härstamningsintyg (uppfödningsbevis) och/eller importtillstånd Bevis på lagligt ursprung kan variera beroende på vilken art det är frågan om. Det räcker inte med ett kvitto från inköpet utan du måste ha ett härstamningsintyg (uppfödningsbevis) eller likvärdig dokumentation, eller kopia på importtillstånd. Härstamningsintyg eller motsvarande dokumentation ska innehålla information om föräldradjuren och tydliga uppgifter om uppfödaren. Om båda eller ett av föräldradjuren har importerats till EU ska du ha en kopia på CITES importtillstånd för det/de djur som importerats. Kopian på importtillståndet ska följa djuret/föräldradjuret/föräldradjuren vid varje ägarbyte inom EU. Hur påverkar det oss som djurägare? Du som säljer djur ska förse köparen med relevant information om djurets ursprung. Både artskyddsoch djurskyddsregelverket innehåller krav på dig som säljer djur i större omfattning. Köper du fasta ringar av Riksförbundet Svensk Fågelhobby får du med ett uppfödningsbevis där fält för alla relevanta uppgifter finns. Var noga med att fylla i det och förklara för köparen att det är en värdehandling och ska alltid åtföljas fågeln. Det finns inte samma märkningskrav för B-listade fåglar som det finns för A-listade fåglar. Jordbruksverket rekommenderar dock att alltid märka sina fåglar eftersom det underlätta att man kan visa den lagliga bakgrunden. Du som köper djur har samma ansvar som säljaren och därför måste du vara säker på att de djur du tänker köpa är fångenskapsuppfödda djur med lagligt ursprung. Det är olagligt att köpa eller bara efterfråga CITES-listade djur då det skapar en efterfrågan som innebär att det finns ekonomisk vinning att erbjuda djur till försäljning. Du har även ansvar att kontrollera att de uppgifter du får är korrekta. Använd sunt förnuft! Du bör ställa dig frågan om arten är lättförökad i fångenskap, om den får handlas med och exporteras från ursprungslandet med mera. Du som köper djur vid exempelvis mässor eller via internet ska vara extra försiktig och observant så att du endast köper djur med lagligt ursprung. Hårdare krav för vissa arter Kraven på hur man ska dokumentera lagligt ursprung är inte exakt specificerade. För arter som är lättförökade och förekommer i stor utsträckning inom handeln kan det vara tillräckligt med endast ett härstamningsbevis (uppfödningsbevis) eller likvärdigt dokument. Vid handel med arter som är sällsynta, dyra, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av handels- eller exportförbud i ursprungslandet krävs ofta mer information för att visa lagligt ursprung. Exempel på sådana arter gulstjärtad korpkakadua (Calyptorhynchus funereus) och svartnäbbad amason (Amazona agilis). Papegojor som inte är upptagna på CITES appendix I-II / EU:s bilaga A-B Samtliga papegojor förutom undulat, nymfparakit, halsbandsparakit och rosenhuvad dvärgpapegoja är upptagna på EU:s bilaga A eller B. Även detta påverkar dig som fågelägare till exempel vid import, export och om du ska åka på semester med dina fåglar utanför EU. Du behöver inte CITES-tillstånd för dessa arter, men olika länder kan ha andra krav så som krav på hälsointyg. Ta i god tid kontakt med landets motsvarighet till Jordbruksverket och hör efter vilka krav de ställer. Framtiden Med tanke på den habitförstöring som sker och att det tyvärr fortfarande vildfångas papegojor för försäljning är det tyvärr troligt att fler papegojor kommer att hamna på CITES appendix I /EU:s bilaga A. Agera därför redan nu och IDmärk alla fåglar och säkerställ att dokumentation som kan efterfrågas i framtiden följer med fågeln. Måste en fast fotringen tas bort ska detta göras hos en veterinär samtidigt som fågeln istället chipmärks och åtgärden dokumenteras. Funderar du på att köpa en papegoja, se till att den är ringmärkt och att all dokumentation är i sin ordning. Behandla din fågels dokument som värdepapper och se till att förvara dem på ett ställe där de inte kan bli stulna, försvinna eller brinna upp. Själv har jag alla mina fåglars dokument i bankfacket och kopior mer lättillgängliga. Ett stort tack till Andrea Ljung och Michael Diemer, Statens Jordbruksverk, Enheten för CITES, foder och djurprodukter, som svarat på mina frågor och faktagranskat artikeln före publicering. Informationen till artikeln kommer från Jordbruksverket, www.jordbruksverket.se Observera Tyvärr har Naturvårdsverket använt sig av en lista från Sveriges Ornitologiska Förening för trivialnamnen i bilaga A-D. De har ersatt namn som sedan det begav sig använts inom svensk litteratur och i dagligt tal. De nya namnen innehåller anglicismer; amason med z eller saint istället för sankt (s:t). Man har även vid ett flertal tillfällen gått ifrån vad det vetenskapliga namnet betyder; (amazona viridigenalis) som betyder just grönkindad amason mot rödkronad amazon eller (cacatua goffini) som inte längre heter goffinkakadua utan Tanimbarkakadua. 10
Papegojor Kakaduor och fågelhobbyn av Jan Högberg, UFH Om vi förflyttar oss långt tillbaka i tiden, när zoobutiker hette fågelaffärer, kan jag minnas att alla affärer, som ville framstå som välsorterade hade en eller flera kakaduor i lager. Särskilt stort intresse för kakaduor, som sällskapsfåglar, blev det under senare delen av sjuttiotalet. Det var när deckaren Baretta gjorde entré i TV-apparaterna tillsammans med sin stora gultofskakadua Fred. Många andra fågelarter fanns givetvis också i fågelaffärerna. Hobbyfågelentusiasterna fick sitt lystmäte och fågelhobbyn utvecklades i god takt. Kommer på mig själv med att sitta och skriva dessa rader med ett brett leende. Det var spännande, givande, lärorika tider. Raden av kakaduor jag, under många år, haft förmånen att få dela mitt liv med Hjälmkakadua hane Foto Jörgen Lorenzen inleddes av en liten gultofskakadua. Trots alla andra spännande kakaduor kneps mitt hjärta av rosenkakaduorna. Helt ofrånkomligt upptogs en stor del av min tid och mitt intresse av kakaduor, under min resa i Australien. Några speciella minnen, som aldrig kan utplånas var när ett par rödstjärtade korpkakaduor flög förbi min utkiksplats och när en trio ganggangkakaduor slog sig ner i ett träd bredvid mig. Släkten Till kakadua-familjen Cacatuidae hör 6 släkten. Deras olika utbredningsområden finns i Australien, Tasmanien, Nya Guinea, Indonesien och Filipinerna. Ibland förekommer missförstånd och man tror att det heter kakaduvor, men denna grupp har inget med duvor att göra utan de heter kakaduor. Många som hör ordet kakadua tänker på en gosig vit papegoja med tofs. Visst kan kakaduor vara gosiga, visst finns det vita kakaduor, visst är kakaduor papegojor och visst har de tofs, men kakaduor är så mycket mer. Jag tillbringade nästan ett halvt år i den fantastiska australiska naturen för att lära känna dess djurvärld. Såväl före som efter den perioden har jag haft, samt fött upp, olika kakaduor och även haft Hona av Hjälmkakadua, hon saknar den röda huvudfärgen. Foto Jan Högberg en del av dem friflygande. De som flög fritt var givetvis helt tama. När människor möter kakaduor som flyger fritt i träden, sitter på axeln och vill bli kliade, pratar och bara är underbart vackra att se på, ja, då står det plötsligt en kakadua högst upp på deras önskelista. Komplicerade och krävande Nu blir inte alla kakaduor så tama, långt ifrån alla kakaduor lär sig tala. 11
Kakaduor har dessutom ett ganska komplicerat känsloliv och lämpar sig absolut bäst för att hållas i par och i voljärer. Det är stor variation på deras individuella själsförmögenhet oavsett art. Den kände fågelmannen V. Wiese, som sysslade mycket med kakaduor på sin tid, lär ha vittnat om kakaduors psyke genom att säga: Den fågelvän som förmår sig att sätta sig in i dessa fåglars karaktär och behandlar dem som en förståndig vän, vill se fågelsjälens djup och rikedom, mot vilken hunden, som man annars i detta hänseende vill sätta högst, så avgjort får träda undan. De flesta kakaduor är mycket krävande, synnerligen högljudda och helt suveräna på att gnaga. Känner en kakadua sig ignorerad av sin ägare ökar intensiteten på det nyss nämnda och dessutom kastar den ut mat, biter sönder leksaker, försöker montera ner buren/voljären efter att alla grenar är nermalda. Likt bl.a. grå jako har kakaduor benägenheten att plocka sig vid stress, brist på sysselsättning eller om de inte får tillräckligt med uppmärksamhet. Ibland stannar det inte vid fjäderplockning utan de kan bli rent självdestruktiva. Innan en kakadua blir ny familjemedlem skall man, förutom att läsa på om arten, noga gå igenom de krav som ställs på en kakadua-ägare t.ex. att man måste avsätta väldigt mycket tid varje dag i många år för sin kakadua. Dessutom bör man inte ha grannar i närheten av bostaden! Kanske tror någon och tycker någon annan att jag överdriver. Ingalunda. Givetvis finns det en rad undantag vilka som bekant bekräftar regeln. Inte heller att förglömma den ovan nämnda individuella variationen, men Palmkakadua nu gäller det de generella förhållandena. Det sekret som produceras från körteln vid gumpen hos kakaduorna fungerar vattenavstötande på fjädrarna samt även som skydd mot ohyra. Inomhus kan detta damm vara besvärande men det går att dämpa sidoeffekten en del genom att varje vecka duscha fåglarna. Medfödda beteenden hos vissa arter och som uppvisas spontant, när de är uppspelta eller när de känner sig hotade, är att stampa med en fot, skrika på morgonen direkt eller vid skymning på kvällen, burra upp sig och breda ut vingarna, resa upp tofsen, vagga fram och tillbaka, väsa och klappra med näbben. Hos vissa arter finns tydlig könsskillnad i fjäderskrudens färg. Hos andra finns könsskillnad i irisfärgen. Den är då brun hos honor och har mer dragning åt svart hos hanar. Kakaduor kan leva omkring 40-60 år. När de blir äldre drabbar dem olika ålderskrämpor som led-, hjärt- och ögonproblem samt lipom/svulster bestående av fettvävnad. Eftersom kakaduorna förutom frukt, nötter och ibland småkryp, Foto Jan Högberg 12
även äter frön/spannmål hemsöker de jordbruksmarker. Här anses de som pest av jordbrukarna, som slaktar dem i stora antal. De förgiftas, skjuts samt fångas och slås ihjäl. De mest drabbade kakaduorna är rosen, barögda och stor gultofs. Även näskakaduan drabbas och den inte alltför talrika Inkakakaduan. Ett söndagsnöje är att dricka öl och tävla om vem som skjuter flest rosenkakaduor, varvid antalet avskurna vingar visar antalet dödade djur. I december 1959 togs i Australien ett beslut om exportstop av fåglar. Om det är bättre att skjuta, förgifta och slå ihjäl papegojor än att exportera, har sedan livligt diskuterats utan att man hitintills kommit fram till någon ändrad ståndpunkt. Svarta Kakaduor I Fågelhobby har det under senare tid skrivits artiklar om olika kakaduor. Förutom vita kakaduor och rosenkakaduor, kan också nämnas inkakakaduor och moluckkakaduor, som färgmässigt är något slags mellanting. Inklusive nymfkakaduan, som hör till familjen med en underfamilj, har det skrivits om tre av de sex släktena. Nämner man att det finns svarta kakaduor och grå med röda huvuden, blir man knappast trodd. Nu skall vi bekanta oss lite mer med dessa, inom hobbyn inte alltför vanliga kakaduorna. Det handlar då om de tre kvarvarande släktena. Palmkakaduan (Probosciger a. aterrimus) är släktets enda art, d.v.s. den är monotypisk. Den har 3 underarter och är den största av kakaduorna med 60-65 cm och med snittvikt hanar 725 gram och honor 605 gram. De lever i regnskogar på halvön Peninsula i norra Australien och på Nya Guinea. Det är en unik fågel Kungen bland kakaduor. Den har en mycket stor dominerande funktionell näbb samt en unikt specialiserad röd tunga med svart spets. De är ganska klumpiga flygare som häckar i håligheter i träd där Lilla gulstjärtade korpkakaduan. de bygger sitt bo och lägger sitt ägg. Första världsuppfödning var 1968 i Australien. 1860 kom de första till Europa och Amsterdam. De drabbas inte av de fettansättningsproblem som andra kakaduor kan råka ut för. Palmkakaduan finns på kommissionsförordningens (EG) CITES-listade arter bilaga A. De svarta korpkakaduorna Korpkakaduor (Calyptorynchus) Foto Jan Högberg finns det 3 arter av. Det är 50-65 cm stora, svarta kakaduor med något annat färginslag, mestadels på stjärtfjädrar och vikter omkring 600-700 gram. Deras utbredningsområden är norra, östra och sydvästra Australien. De är mycket vaksamma nomader som lägger 2 ägg varav de drar upp en unge och har den andra ungen som reserv om den första misslyckas. Uppehåller sig mycket på marken och äter bl.a. 13
Rödstjärtad korpkakadua. frökapslar. Den gulstjärtade korpkakaduan (Calyptorynchus f. funereus) har förutom gula undre stjärttäckare även en gul öronfläck precis som den vitstjärtade korpkakaduan (C. f. baudinii) har vitt på dessa ställen. Dessa är de 2 mest kända av de 3 underarterna. En något mindre underart till den gulstjärtade är (C.f. xanthanotus), kallad lilla gulstjärtade korpkakaduan. De gulstjärtade kom 1879 till Europa och visades på en utställning i Berlin 1880. På en utställning i Stockholm fanns de 1953 och därefter till salu i Zoologiska Importen vid Slussen. Mitt första möte med korpkakaduor var som djurskötare på denna utställning. Släktet (Calyptorynchus) har 4 underarter av vilka den rödstjärtade (C. m. magnificus) är den vanligaste av korpkakaduorna. Den har inte någon öronfläck utan den sotsvarta hanen har bara det röda på stjärtfjädrarna. Honan är mer gråtonad med gula prickar och små band samt gulorange färg på stjärtens undersida. Den rödstjärtade kan man även finna med namnet Banks korpkakadua och då med det latinska namnet (C. banksii). Första i Europa kom 1862 till London. Den fjärde arten är den bruna korpkakaduan (C. lathami), som är minst och mer svartbruna. Hjälmkakaduan (Callocephalon fimbriatum) från sydöstra Australien är en av de mindre kakaduorna med sina 34 cm. Kallas även Gang-Gang kakadua. Den är grå med tydlig könsskillnad då hanens huvud med den burriga tofsen är röd. Honans huvud och tofs är grå men hon har bröstets och bukens grå fjädrar kantade med mörkt rött vilket syns bäst i bra ljus. Man kan redan i holken urskilja hanar genom lite röda huvudfjädrar. Dessa krustofsade charmkakaduor lever i områden med tidvis regn, kyla, snö och temperaturskillander från 10 Foto Jan Högberg till +35 grader. Därför kan de vara svåra att få igång med häckning om de hålls för torrt och varmt. Sprinklersystem är ofta nödvändigt. De behöver också en mycket varierad foderstat där animaliska proteiner är en mycket viktig, för att inte säga helt nödvändig, faktor! De tillhör de flitigaste gnagarna. Fjäderplockningen är ett annat av problemen liksom att de kan gå hårt åt ungarna med plockning och det har hänt att de även kunnat bita av ben. Det kan kanske vara så att problemet kan ligga i foderstaten. Otroligt charmiga är de ändå. Samtliga av dessa kakaduor är inte speciellt vanliga i Sverige. 14
Vaktlar Kalifornisk tofsvaktel - en prydnad i voljären av Jan Högberg, UFH Onekligen är ett par kaliforniska tofsvaktlar en fröjd att få vila ögonen på. När jag för många många år sedan köpte mitt första tofsvaktelpar var mina förväntningar stora. Givetvis var min önskan att inte bara få njuta av att titta på dem, utan även att få stilla min nyfikenhet genom att få dem att häcka. Efter att fått lära känna kinesiska dvärgvaktlar trodde jag, ung och utan större erfarenheter att dessa vaktlar skulle vara något liknande till sitt väsen. Så var det nu inte. Visserligen insåg jag, innan köpet, att de skulle behöva en voljär. Det var inte bara att den behövde vara ett nummer större, utan inredningen behövde också vara lite mer artanpassad, bl.a. med gömslen. Kaliforniska tofsvaktlar blir lätt skrämda och därmed fladdriga, varför häckning under rådande förhållande var uteslutet. Senare i livet, när några kunskapsluckor hade fyllts, blev det åter dags för denna vackra fågel att göra entré i min fågelhållning. Nu var förhållandena ändrade och nu blev det också tillökning, i en större voljär. Kalifornisk tofsvaktel. Tandvaktlarna, som denna art tillhör, har fått sitt namn av att de på undernäbbskanten har som små taggar. Dessa slits med tiden ner en del. Samtliga tandvaktlar har Foto Karl-Erik Tenglin sin hemvist i Amerika. De lever oftast i ganska öppna områden. Det minsta som skrämmer dem, gör att de flyger iväg och då helst landar i ett träd. Genom att deras bakre tå sitter lite lägre än hos andra vaktlar kan de bättre gripa om grenar och lättare vistas bland grenverk. Nattetid sover de gärna i träden. Något att tänka på när 15
voljären inreds. Det är uteslutande voljärfåglar. Deras vaksamhet och snabba flyktreaktion gör att de inte skall gå tillsammans med småfåglar, vilka lätt blir skrämda när vaktlarna plötsligt flyger iväg. Örontofsvakteln (Gambelsvakteln) Callipepla gambelii och blå sköldvakteln C. squamata hör också till denna grupp, precis som kaliforniska tofsvakteln och Bob White ( vitstrupiga vakteln,virginska trädvakteln). I hobbysammanhang är denna vaktel välkänd och beundrad. Det vetenskapliga namnet är Lophortyx californica, genom namnet framgår att den kommer från de västliga delarna av USA. Californian Quail på engelska, Kalifornische Schopfwachtel på tyska och i Danmark heter den Kalifornisk topvagtel. Denna vaktel som är 24 cm har tydlig skillnad mellan könen, då bl.a. tuppen har kontrastrik svartvit färg i ansiktet samt svart haklapp medan hönans motsvarande färg bara antyds. Hennes framåtböjda hjässtofs är mycket mindre än tuppens. De lever i tropisk snårskog där de snabbt kan springa iväg och gömma sig, om de inte flyger upp i ett träd. I voljärer skall de ha tillgång till jordtorvor, gömslen gjorda av t.ex. tallgrenar samt grenar att flyga upp på. Foder Fodret skall förutom levande föda, som mjölmask, bestå av grönt, frukt, universalfoder och fröblandning med bl.a. vit hirs och blå vallmo. Häckningen brukar börja under våren då hönan uppvaktas av tuppen, som uppskattar en större sten som estrad. En stor sten i voljären uppskattas också av många andra arter. Boet består av en grop i sanden med lite grässtrån och blad. Helst placerad i ett buskage. Äggen är ljusa beigetonade med mörkt bruna fläckar, 10-16 till antalet och ruvas i 23 dygn. När kycklingarna kläckts utökas foderstaten med äggfoder, små mjölmaskar, gärna myrägg och fasankyckling-granulat. Redan efter 10 dygn börjar kycklingarna bli ganska självsäkra och efter c:a fyra veckor är de självständiga. De ringas med 5,5 mm ringar. Svensk förstauppfödning 1953. www.melorm.dk Tørringvej 62 Ildved 7300 Jelling tel: +45 22 64 52 51 16
Finkar Antilfink (Loxigilla noctis) av Ingemar Nilsson, ÖFF Antilfinken är något så sensationellt som en ny fågelart inom fågelhobbyn i Sverige. Det är numera extremt ovanligt att man stöter på nya fågelarter som inte tidigare har varit kända i fågelhobbyn men det ger lite spänning i tillvaron inom fågelhobbyn att arbeta men en fågelart som det i praktiken inte finns något skrivet om i fågelhobbyn. Här blir det till att testa sig fram vad man kan erbjuda sina nya fåglar. erna som finns på öarna. Som det framgår av bilderna är det stor skillnad i fjäderdräkten mellan könen varför man aldrig behöver vara i tvivel över vilket kön fågeln har som man har framför sig bortsett från ungfåglar. Ungfåglarna liknar honan mycket i färgen. De tar lång tid på sig för att färga ut jämfört med många andra fågelarter. Henning Pust uppger att det tar 9-12 månader innan hanungarna färgar ut men hanungen i min första kull började färga ut när den var sex månader gammal. Vid vilken ålder hanungar börjar färga ut kan vara beroende på under vilka omständigheter fåglarna vistas, som t.ex. foder, värme, plats etc. Fågelns längd är 14-15 cm. Vilda fåglars Antilafink, hona Foto Bjarne Jensen Antilafink, hane Foto Mike Danzenbaker Antilfinken är en fågelart som hör hemma i Nya Världen närmare bestämt i Västindien. Arten påträffas på flertalet av de små öarna som finns i det området vi benämner Små Antillerna. Förutom nominatarten skall det enligt uppgifter i litteraturen finnas 7 underarter. Här på de olika små öarna skall arten vara vanligt förekommande samt vara livskraftig. I vilt tillstånd lever antilfinken i de flesta miljö- 17
äta hemlagat äggfoder både då och senare när de hade ungar i boet. Frysta men upptinade levande buffalo hade ett mycket begränsat intresse hos fåglarna både då och senare när de hade ungar i boet. Summa summarum är att fåglarna inte är några kostföraktare utan äter det mesta och är således lätta att tillfredställa i deras kost. Fruktdieten är en väsentlig del av antilfinkens föda varför de alltid skall ha tillgång till frukt. Antilafink, hane. kost är mycket varierad, de flesta typer av födoämnen verkar vara av intresse såsom olika fröer, frukter och insekter. Mitt första sammanträffande med antilfinken var 2009, då jag besökte Köge fågelföreningens utställning i oktober. På utställningen satt ett par med ungar utställda men vid kontakt med utställaren var inga av fåglarna till salu vid det tillfället. Under vintern 15/16 fick jag möjlighet att införskaffa ett par som var helt utfällda men skulle vara födda i början av 2015. Foto Bjarne Jensen även tillgång till hemlagat äggfoder, salladskål och insektsfoder. I levande foder testades djupfryst men upptinade soldatfluglarver, pinkies (fluglarver) och buffalo (mikromask). Det jag kunde konstatera var att antilfinken åt lite av många slags födoämnen med några undantag. De vägrar bestämt att Nyutflugen Antilafinkunge, 1 månad gammal Efter en passande tid flyttades paret över till en större voljär i min källare och där det i förväg hade hängts upp olika typer av reden så paret hade möjlighet att välja om de skulle vilja häcka. Ganska snart efter att de hade placerats i voljären började paret intressera sig för en övertäckt flätad bokorg strax under taket. De byggde boet med både kokosfiber och torkat gräs. Vid kontroll visade det sig att boet innehöll fyra ägg. En normal kull innehåller 3-4 ägg. Endast honan ruvar på äggkullen, hanen såg jag aldrig på boet. Någon sång hörde Foto Henning Pust Väl hemma placerades paret i en mindre voljär, dels för att de skulle falla till ro i sin nya miljö och samtidigt att jag skulle kunna utröna vad de kunde tänkas föredra att äta. Av frö fick de tillgång till följande, en skål ren kanariefrö, en skål med vit hirs, en skål med finkblandning, en skål med siskblandning, röda hirskolvar och grott frö. Äpple och päron utgjorde basen i fruktdieten och dessutom testades kiwi, tomat, apelsin, plommon, melon, banan, gurka och vinbär såväl vita som röda vid olika tillfällen. De hade 18
jag inte från hanen under tiden honan ruvade, för övrigt är fåglarna mycket tystlåtna i sitt uppträdande. Ruvningstiden är ca 14 dagar och när 14 dagar gått plus lite extradagar kontrollerades äggen som visade sig vara obefruktade. Strax efter äggen avlägsnats värpte honan en ny kull som även den här gången bestod av fyra ägg. Den här gången var äggen befruktade och resultatet blev tre ungar som lämnade boet efter en 18-21 dagars botid. Ungarna ser ut till att ha lämnat boet alldeles för tidigt då de ser ofärdiga ut men samtliga ungar jag har fått har varit synnerligen kraftiga och robusta när de lämnat boet. De har kunnat flyga och landa i grenverket utan problem från dag ett, inte en unge har tillbringat sina första dagar utanför boet på golvet/marken vilket annars är relativt vanligt beteende hos nyutflugna ungar. Ungarna är den första veckan mycket orörliga och är mycket svåra att upptäcka i grenverket i en väl beplantad utevoljär. Fodret under häckningstid är de födoämnen som är nämnt ovan. Viktigt att påtala är att ungarna uppmatas nästan uteslutande med levande foder, dvs. upptinande soldatfluglarver, pinkies och buffalo. De här tre nämnda frysta foderämnen får aldrig saknas under ungarnas botid. Konsumtionen av frukt gick ner väsentligt under ungarnas botid. var det som nämnts tidigare plus att de fick tillgång till levande vita mjölmaskar och vita mjölpuppor, vilka togs mycket begärligt av fåglarna. En månad efter att den här kullen varit ute gick paret i gång igen med en ny kull och i samma bo som tidigare. Den här gången blev där lagt tre ägg vilket resulterade i två ungar. Häckningsförlopp som tidigare. Samtidigt som den här sista kullens ungar kläcktes togs den förra kullens tre ungar bort från voljären och placerades i voljären bredvid. Antilfinken verkar okänslig för bokontroll men all bokontroll skall ju ske med måtta och sans. Fåglarna gick kvar i utevoljären till den sista dagen i oktober månad vilket de klarade helt utan problem. Hur är då antilfinken som fågelart i fågelhobbyn. Här vill jag i fri översättning citera vad Henning Pust har skrivit: Rent allmänt påminner de otroligt mycket om Nyutflugen Antilafinkunge, 1 månad gammal kubafinkar i sitt levnadssätt och häckningsförlopp bortsett från, att de absolut är mer fruktätare än kubafinkar. Är antilfinken fredlig gentemot andra fågelarter, här är det nog som hos kubafinkar väldigt individuellt. En medlem i min förening har ett par antilfinkar gående ihop med en 30-35 småfåglar i en voljär utan problem även under häckningstid medan någon annan medlem tyckte de var lite tuffa. Som sagt, det är nog individuellt med temperament och fredlighet som hos så många andra fågelarter inom fågelhobbyn. Antilfinken är en ny trevlig bekantskap inom fågelhobbyn som jag hoppas får en större spridning i svensk fågelhobby nu när vi har möjlighet att utöka bredden i fågelhobbyn med en ny fågelart. Litteratur James Bond: Birds of the West Indies Henning Pust: Dansk Fuglehold 2014 sidan 37-41 Foto Henning Pust När den ovanstående kullens ungar kunde äta själv flyttades häckparet ut till en utevoljär. Här dröjde det ett tag innan fåglarna acklimatiserat sig till livet utomhus och när de väl gjort det, började de intressera sig för en flätad övertäckt bokorg som de byggde sitt bo i. I utevoljären fanns det mycket goda möjligheter att bygga fritt i grenverket men de valde trots detta en flätad övertäckt bokorg. Även den här gången bestod kullen av fyra ägg och resultatet blev tre ungar. Fodret 19
Frukt- & Insektsätare Rödnäbbad blåskata graciös skata från Kina av Mats Wettergren, MBF Nu blev det åter dags att plocka fram minnen och erfarenheter från den tid då vi drev två mindre fågelparker, både på Norrvikens Trädgårdar i Båstad och därefter på ön Madeira i Portugal. Förhoppningsvis är mina erfarenheter läsvärda, trots att det gått så lång tid sen vi höll rödnäbbade blåskator i Norrvikens Trädgårdar i Båstad. Den rödnäbbade blåskatan (Urocissa erythroryncha) tillhör familjen kråkfåglar (Corvidae). Nominatformen (Urocissa e. erythroryncha) återfinns i centrala Kina, södra Yunnan, norra Laos och norra Vietnam. Så tidigt som år 1783 namngav den nederländske zoologen och naturforskaren Pieter Boddaert denna vackra asiatiska art. Rödnäbbad blåskata är något större än vår skata, men har betydligt längre stjärtfjädrar. Den totala längden är ca 65 cm. Rödnäbbad blåskata är en iögonfallande och graciös fågel som tilldrar sig allas uppmärksamhet i många djur- och fågelparker. Fjäderdräkten är vackert tecknad med syrénblå rygg, vingar och syrénblå ovansida av stjärtfjädrarna. Undersidan av stjärtfjädrarna är mönstrade i blått och vitt med vita spetsar. Buken är vit, bröst och huvud sammetssvart, förutom en ljusblå strimma som löper från hjässan ned mot ryggen. Näbb och fötter är orangeröda. Könen är lika men ungfåglar har en mattare fjäderdräkt, gråvitt ansikte och hals, större och blekare nackfläck och ljusgrå näbb. Rödnäbbad Blåskata. Foto Josefina Pehrson 20
I vilt tillstånd byggs boet i ett buskage ca 3-6 meter ovan marken och påminner mer om ett kråkbo än ett klotformat skatbo. Boet är byggt av tunna kvistar, rötter och torrt gräs där 3-6 ägg ruvas i 17 dagar. Den rödnäbbad blåskatan är talrik inom sitt omfattande utbredningsområde. Med sina fem lokalformer är arten utbredd från västra Himalayaregionen, Myanmar, Laos, Kambodja, Vietnam via Yunnan i västra Kina in till centrala Kina. Rödnäbbad blåskata trivs i höglänt, kuperad terräng bland städsegröna skogar av bambu, rododendron med inslag av poppel. Nominatformen och lokalformerna (Urocissa e. brevivexilla) samt (Urocissa e. occipitalis) lever i ett klimat där vintrarna kan vara väl så kalla och snörika. Nominatformen delar sina bambuskogar med bl.a. jättepanda och röd panda s.k. kattbjörn. Blåskatornas uppehåller sig gärna på marken under deras fodersök. I vilt tillstånd består födan av insekter, frö, smådjur och frukt. Blåskatorna är även notoriska boplundrare och tar både ägg som nykläckta fågelungar. Denna graciösa art avbildas ofta i olika former av asiatiskt konsthantverk t.ex. kinesiska målningar på rispapper, frimärken och på kinesiskt porslin. År 1986 importerade vi tre stycken rödnäbbad blåskator från djurimportören AVIFAUNA Dyrehandel, vid den tiden belägen i Kruså på södra Jylland i Danmark. Efter avslutad karantän placerade vi ut fåglarna i en stor utomhusvoljär i den orientaliska stilträdgården inom Norrvikens Trädgårdar i Båstad. Lämpligare belägenhet av en sommarvoljär avsedd för kinesiska rödnäbbade blåskator får man leta efter. Inbäddad i bambusnår och resliga rododendronbuskar låg biotopvoljären helt i lä, endast ett stenkast från den grunda Laholmsbukten. Trädgården gränsade dessutom till Bjärekustens naturreservat, i mitt tycke en mycket lämplig miljö intill blåskatornas utomhusvoljär. Voljären var planterad med tuja och bambu. Voljärgolvet var bestrött med barkflis där stubbar och grova grena var utlagda. Ett mindre regnskydd var allt som behövdes för att de härdiga fåglarna skulle klara sommarhalvårets åskskurar. Deras långa stjärtfjädrar svepte elegant efter fåglarna då de flög runt i sin rymliga voljär och kraxade som vilken skata som helst. Fåglarna fick dela voljär med ett par satyrtragopaner (Tragopan satyra). Några tragopanägg och framruvade kycklingar fick det inte bli i den voljären, fasankycklingarna hade blåskatorna ätit upp direkt. Endast jämnstora eller större arter kunde dela voljär med blåskatorna, då skatorna med stor iver kunde jaga och döda mindre fågelarter. Blåskatorna var allätare med förkärlek för kött. Dränkta, ituskurna tuppkycklingar och strimlat svinhjärta togs alltid före ORLUX grovt insektsfoder, frukt och bär. Fruktsalladen bestod av gröna ärtor, där söta äpplen, päron och halvmogna bananer skurits i centimeterstora tärningar. Vi blandade kokt ris i fruktsalladen som vi pudrade med kalciumpulver. Blåbär, oxelbär och rönnbär var mycket uppskattade. Rödnäbbad blåskata är en elegant Rödnäbbad blåskata, Bilden är tagen i Segang i provinsen Henan i Kina. Foto Josefina Pehrson och graciös art som pryder en rymlig utomhusvoljär. Då blåskatorna är synnerligen härdiga passar arten utmärkt i våra skånska trädgårdsvoljärer. Givetvis ska man erbjuda fåglarna ett frostfritt skyddsutrymme med belysning och en inomhus belägen utfodringsstation. Men se upp! Inga mindre eller mellanstora fågelarter bör dela voljär med rödnäbbade blåskator, för då blir de snabbt till levande foder. De rödnäbbade blåskatorna är inte bara graciösa skator från Kina, utan även rovgiriga jägare och boplundrare med smak för småfåglar. Litteraturhänvisning: A. Rutgers and K. A. Norris, Encyclopaedia of Aviculture, Volume 3. 1977 Blandford Press Ltd., Poole, Dorset, GB Clive Roots, Softbilled Birds. 1970 John Gifford Ltd., London, GB 21
Sparvpapegojor Lessons Sparvpapegoja av Martin Ogemark, BDF Lessons Sparvpapegoja, Forpus coelestis, lever normalt i västra Sydafrikas tropiska områden där den lever i kolonier. Hanen är grön med blå band bakom de bruna ögonen, är blå på stjärtens ovansida samt vingarnas undersida. Honan saknar det blå på stjärt och vingar och har diffusare ögonband. Både hanen och honan är ca 12 cm långa. Honan lägger 4-6 ägg som ruvas i 17-21 dygn. Ungarna är flygfärdiga efter 30-34 dygn. Det var en kombination av nyfikenhet, slump och omtanke om djur som fick mig att skaffa mitt första par av Lessons Sparvpapegoja (första papegojor överhuvudtaget om jag ska vara ärlig). I en zooaffär stod en bur med några väldigt små, gröna papegojor. Dom verkade inte ha speciellt kul i affären så jag tänkte att då kan jag erbjuda dem ett bättre liv hemma hos mig. Eftersom priset var mycket överkomligt så blev det affär. Försäljaren hade naturligtvis inga uppgifter om ursprung, ålder, släktskap etc. men hävdade att dom var i häckningstagen. Det verkade ju lovande. Men det visade sig att de, trots idoga försök, inte var kapabla att producera avkomma. En tid senare skaffade jag ytterligare ett par. Dessa verkade vara betydligt fertilare än det första paret. Dom fick en holk och efter bara några veckor var första kullen på gång. Efter ungefär en månad flög fyra stycken välskapta papegojynglingar ut. Sedan dess har det blivit många kullar. Lessons sparvpapegoja ung hane. Foto Nina Johansson 22
Foder En blandad kost bestående av grodda frö, torra frö, äggfoder, papegojpellets och blandade frukter och grönsaker (ex äpple, apelsin, sallad men ej avokado) är att rekommendera. Undvik solrosfrö. När papegojungar finns i holken brukar jag ge äggfoder uppblött i vatten. Mina erfarenheter av Lessons Sparvpapegoja är att det är en mycket trevlig papegoja. I Stora Burfågelboken av Uno Plazikowski kan man läsa följande; Sparpapegojans stora fel är emellertid deras ängslighet, och hos få fågelarter torde beteckningen dumrädd ha så stor täckning. Detta vill jag inte hålla med om. Min erfarenhet är, tvärt om, att det är en nyfiken och ganska kaxig liten papegoja (se bild) som dessutom går att få väldigt tam om man så önskar. Den är vidare mycket lätthäckad. Det räcker i stort sett att sätta in en holk i buren. Har man flera par är det att rekommendera att skilja på paren för att få dom att häcka. Unge med fyra ägg. Man får faktiskt bättre häckningsresultat i en bur än i en stor voljär även om man bara har ett enda par. En annan stor fördel med denna art är att könsbestämningen inte är något problem. Redan när ungarna har fått sina första fjädrar (ca två veckor efter kläckning) kan man Foto Nina Johansson urskilja hanarna från honorna på de blå fjädrarna vid ögon, stjärt och under vingarna. Sparvpapegojan är vidare en papegoja som man kan ha i en lägenhet och fortfarande vara god vän med sina grannar eftersom den inte så högljudd som en del andra arter. Två hanungar av Lessons sparvpapegoja. den bakre ungen i bilden är en blå mutation. Foto Nina Johansson 23
Tamfåglar Ida får en ny livskamrat av Nina Johansson, Bloggare - Bluebirdsmiling.com Ett par jämngamla Lessons sparvpapegojor lever tillsammans i lycklig tvåsamhet. Men en dag går en av dem bort, plötsligt och utan förvarning. Kvar i den stora buren sitter nu en ensam liten fågel och undrar vad som hände. Hur ska det här gå? I början av 2011 köpte jag en liten Lessons sparvpapegoja, en söt blå hane som fick heta Pontus. Det var kärlek vid första ögonkastet - i alla fall från min sida. Pontus var lite blyg och avvaktande till en början, men med tålamod och vänlighet vann jag snart hans förtroende. Jag tillbringade mycket tid med att sitta vid hans bur och småprata, och det dröjde inte länge innan han vågade komma fram och äta hirsfrön ur min hand. Med tiden blev Pontus allt modigare. Så fort han fick syn på mig började han kvittra och hoppa runt mellan grenarna, och när jag öppnade burdörren kom han genast ut. När han inte flög omkring och utforskade omgivningen, satt han gärna på min axel eller spatserade omkring på mitt skrivbord. Han var en social liten krabat och ville gärna vara där jag var. Samtidigt planerade jag att skaffa en hona åt honom. Mänskligt sällskap i all ära, men för en liten sparvpapegoja är höjden av lycka en kompis av samma art - någon att leka med på dagen och sova tätt intill på natten. Skaffade partner Senare under våren fick jag tillfälle att köpa en ung sparvpapegojhona. Ida var importerad från Holland Pontus och Ida äter hirskolv. Pontus är en blå mutation av Lessons sparvpapegoja och ida en amerikans vit mutation. Foto Nina Johansson 24
och hade en ovanlig färg som kallas Amerikansk vit - vit med svagt ljusblå skiftningar. Jag tyckte att hon var sagolikt vacker, men förberedde mig på att hon förmodligen inte skulle bli lika tam som Pontus. Dels var hon ett halvår äldre och dels så hade hon inte fått någon tamträning, utan köpts in av en uppfödare i syfte att användas som avelsfågel. Pontus och Ida blev störtförälskade. Redan från första stund gjorde de allt tillsammans - de åt och lekte sida vid sida, pussades och putsade varandra, och på kvällen när det var dags att sova satt de tätt intill varandra, men näbbarna instuckna i varandras fjädrar. Pontus var inte längre lika intresserad av mig - inte så konstigt, han hade ju drabbats av Den Stora Kärleken. Men det var underbart att se dem tillsammans. Sparvpapegojor är kända för att vara mycket kärleksfulla mot sin partner, de är verkligen som gjorda för att leva tillsammans i par. När det gällde Idas personlighet blev jag glatt överraskad. Jag hade ju förväntat mig att hon skulle vara skygg och blyg, men det visade sig att hon var minst lika framåt som Pontus. Lessons är verkligen små individer med olika temperament, och man vet aldrig riktigt vad man får förrän man lär känna fågeln. Ida var redan från början orädd och nyfiken, och när ytterligare en liten tid hade gått var rollerna ombytta. Nu var det Ida som var tamast och som gärna kom fram för att äta hirs ur min hand, medan Pontus höll sig lite mer i bakgrunden. Livskamrat Ida och Pontus fick fem lyckliga år tillsammans. De följdes åt och höll ihop i vått och torrt. Under sommaren 2013 fick de en kull med underbara små ungar, varav allihop blev blå och såg ut som små kopior Pontus och Ida bekvämt placerade på väggspegeln av pappa Pontus. Men i oktober förra året blev Pontus hastigt sjuk och gick bort. Det hela gick väldigt fort - jag märkte en morgon att han såg lite hängig ut och samma kväll somnade han in. Sex år är ingen hög ålder på en sparvpapegoja, enligt vissa uppgifter kan de bli åtminstone tio- tolv år. Jag blev så klart ledsen över att förlora min lilla Foto Nina Johansson blå fågel så oväntat, men framför allt blev jag orolig för Ida. Hon hade förlorat sin livskamrat och själsfrände, hur skulle hon nu klara sig? Det gjorde ont i hjärtat att se henne sitta alldeles tyst för sig själv i den stora buren. Då och då åt hon några enstaka frön, men det mesta av tiden satt hon bara och stirrade ut i tomma luften. Jag förstod att 25
Casper och Ida Foto Nina Johansson hon måste känna sig väldigt ensam och övergiven, så jag bestämde mig för att så fort som möjligt försöka hitta en ny hane åt henne. Först letade jag efter en hane i ungefär samma ålder som Ida, men kom sen fram till att det nog inte spelade så stor roll. För det mesta brukar en äldre hona acceptera en yngre hane, och det fanns det en kull med ungar i närheten som snart skulle bli leveransklara. Jag fastnade för en fantastiskt fin dominantbrokig grön hane som jag tingade, och sen var det bara att vänta på att han skulle bli gammal nog att flytta hemifrån. Det rörde sig bara om ett par veckor, men det kändes som en lång väntan. Idas bur fick stå i köket under tiden, då jag tänkte att det kunde vara bra för henne att vara med där det var liv och rörelse. Jag visslade och småpratade med henne så ofta jag kunde, men hon ville inte komma ut ur buren. Så kom äntligen dagen då Casper var sju veckor gammal. När han flyttade in fick han först bo i en tillfällig bur jämte Idas, så att de skulle kunna se men inte röra varandra. Jag ville inte ta några risker ifall de mot förmodan inte skulle komma överens. Casper fann sig snabbt tillrätta och verkade glad och avslappnad. Det syntes även på Ida att hon tyckte situationen var spännande. Hon började lämna sin vanliga sittplats på favoritgungan och uppehöll sig långa stunder intill gallret på buren, där hon kunde kika ner och ha uppsikt över nykomlingen. 26
Casper brydde sig inte så mycket om hennes nyfikna blickar, utan lekte med sina leksaker som ungfåglar gör. Jag passade på att tamträna honom varje dag med hjälp av hirs, och han gjorde fina framsteg. Ännu en orädd liten sparvpapegoja med härlig framåtanda! Sitter samman Efter ett par veckor var det dags att låta Ida och Casper träffas utan galler emellan sig. Först bytte jag grenarna och inredningen i Idas bur, för att minimera risken att hon skulle vilja försvara sitt revir. Sen öppnade jag luckorna till båda burarna och efter flera timmar (!) av tvekan blev det till slut Ida som tog mod till sig och klättrade in till Casper. Till min förtjusning började de omedelbart pussas med varandra! När jag såg hur bra det fungerade mellan fåglarna visste jag att jag hade gjort rätt och att allt skulle gå bra. Det var ett klokt beslut att ge dem tid att vänja sig vid varandra i lugn och ro. Tack vare att de hunnit lära känna varandra så blev det aldrig något bråk eller någon uppgörelse mellan dem. Nu har Ida och Casper bott tillsammans i flera månader och är ett harmoniskt par. Ida är sex år och Casper är sex månader, men åldern spelar ingen roll när man tycker om varandra och trivs tillsammans. De ger sig gärna ut på små flygturer utanför buren och Ida tycks ha smittats av Caspers lekfullhet och äventyrslust. Varje kväll när det är läggdags sover de tätt tillsammans, precis som Ida och Pontus brukade göra... Det är ingen tvekan om att Ida har fått livsglädjen tillbaka nu när hon åter igen får uppleva kärlek och gemenskap med en artfrände. 27 Casper är vill smaka på hirskolven. Foto Nina Johansson
Fågelhobbyns Dag 2017 I år äger FH-dagen rum den 10 juni. Platsen är likt förra året Djur- och lekparken i Helsingborg, Rausvägen 671, Helsingborg. Det blir en intressant dag med föredrag, bildvisningar, uppfödningsberättelser samt, nytt för i år, presentation av vinnarna i tävlingen Bästa Uppfödning 2016. I nästkommande nummer av Fågelhobby följer ytterligare information om vad som händer under Fågelhobbyns Dag 2017. Välkomna till Helsingborg den 10 juni! Öresunds Fågelförening i samarbete med riksförbundet Svensk Fågelhobby Bästa uppfödningen 2016? Riksförbundet Svensk Fågelhobby utlyser en tävling om Bästa Uppfödning under 2016. Tävlingen sker i två kategorier - kroknäbbar och raknäbbar - det vill säga papegojor och parakiter respektive finkar, frukt- och insektsätare samt duvor och mindre hönsfåglar. Var och en förening inom SF får nominera en bästa uppfödning i vardera kategorin. För att kravet på opartisk bedömning skall tillgodoses kommer en jury bestående av tre danska domare att kora de slutgiltiga vinnarna. Anmälda uppfödningar till tävlingen skall innehålla uppgift om fågelart, namn på uppfödaren, tidpunkt för uppfödningen samt uppgift om antal ungar och de övriga fakta som kan vara relevanta för domarna att känna till. Det är föreningarnas styrelser som skickar in anmälningarna till tävlingen. Pris delas också ut för Bästa artikel under 2016 insänd från läsekretsen. Redaktionen deltar inte i tävlingen. Vinnarna kommer att presenteras på Fågelhobbyns Dag den 10 juni då även priserna kommer att överlämnas. Anmälda bidrag till tävlingen skickas till SF:s ordförande Lennart Svenzon senast den 31 mars.
Resor Resa till Berlin Zoo Öresunds Fågelförening arrangerar en resa till Berlin Zoo med den speciella avdelningen World of birds den 18-21 maj. Resan startar torsdag kväll den 18:e vid Djurparken i Helsingborg och går med buss till Trelleborg för vidare befordran till Tyskland med TT-line. Framme i Berlin på fredag förmiddag tar vi in på centralt belägna Hotell Wyndham Berlin Excelsior - endast fem minuter från Zoo och åtta minuter från shoppingstråket Kurfurstendam. Fredagen ägnas åt Zoo/shopping med gemensam middag på kvällen. Efter frukost lördag morgon åker vi med vår buss till Potsdam för besök på Biosphäre Potsdam Schmetterlinghaus. Efter besöket i Potsdam tar vi bussen till färjan och är sedan tillbaka i Helsingborg söndag förmiddag den 21:e, ca kl 9. Priset för resan är 2975:- och då ingår, förutom buss och färja, tre övernattningar, två frukostar och en middag samt entré till Zoo och fjärilshuset. Deltagarna på resan får en plan med mera exakta tider för avfärd, påstigningar etc.. Sista anmälningsdag är den 28 mars Anmälan görs till Nils-Åke Svensson, mail boulevarden23@gmail.com eller tel 0435-20942 Uppfödare Annonspriser Modul 58x32mm 460:- utan bild Modul 58x65mm 740:- med bild Dessa annonser är endast avsedda för presentation av hobbyverksamhet. Kontakta oss: redaktor@fagelhobby.nu Obs! För att annonsera under rubriken uppfödare kräver Jordbruksverket att man har Cites-dokument på samtliga Cites-A fåglar. Edsrosens Papegojor Uppfödning av Gulpannad Amason www.papegojsidan.se Ulf Zakariasson tel. 0703-34 78 75 Hulegårdens Papegojor Uppfödning av Aror & Amasonpapegojor www.hulegarden.se Mats Åkerman hulegarden@telia.com Ledig Annonsplats kontakta: redaktor@fagelhobby.nu format: 58x65mm Pris: 740:- 6 nr. á 124:- Gäller endast för uppfödare Papegojboet Amasonpapegojornas hemvist www.papegojboet.se Jan Svenberg tel. 0730-54 96 76 Björn Johansson www.bjornjohansson.dinstudio.se Tel.08-560 428 84 29
Föreningskontakt Veterinärer Bohuslän-Dals Fågelhobby (BDF) Alice Jansson Tanums-Solbräcke 6, 457 91 Tanumshede Tfn 0738-431553 bdf@fagelhobby.se www.bdfhobby.se Dalarnas burfågelförening (DBF) Ann-Marie Green Björbovägen 104, 785 45 Björbo Tfn 0241-23095 dbf@fagelhobby.nu www.dalarnas-burfagel.se Ekens fågelhobby (EFH) Michael Thoresten Kärrvägen 6, 375 22 Mörrum Tfn 0454-544 84 efh@fagelhobby.nu www.ekensfagelhobby.n.nu Göteborgs Fågelförening (GBF) Rita Grandér Forellgatan 32, 426 58 Västra Frölunda Tfn 0707-97 49 69 gbf@fagelhobby.nu www.gbfhobby.se Jönköpings läns fågelförening (JLF) Martin Simonsson, Boda Fågeläng 1, 570 03 Vrigstad Tfn 0382-307 12 jlf@fagelhobby.nu www.jlf.gojor.se Kristianstads Fågelhobby (KFH) Nils Jönsson, Galeasvägen 4, 296 37 Åhus Tfn 044-24 87 16 kfh@fagelhobby.nu www.ronnieland.se/kfh Kullabygdens Fågelförening (KFF) Kjell Friberg, Sädesvägen 9, 263 54 Lerberget kff@fagelhobby.nu www.kullabygdensfagelforening.se Malmö Burfågelförening (MBF) Tord Widell Poppelgatan 49, 213 62 Malmö Tfn 040-94 71 17 eller 0702-610789 tordwidell@msn.com www.mbf@fagelhobby.nu Mölndals Tropiska Fågelförening (MTF) Göran Andersson Strandabjärsvägen 23, 430 22 Väröbacka Tfn 0340-65 73 56, mobil 0705-87 26 05 mtf@fagelhobby.nu www.mtff.se Pjoddens Vänner (PV) Acke Hjälte Össjö Byaväg 186, 266 91 Munka Ljungby Tfn. 0431-43 34 70, Mob 0738-23 80 46 pv@fagelhobby.nu www.pjoddens.se Ringsjöbygdens Burfågelförening (RBK) Jan-Eric Jönsson Eksvägen 7, 243 93 Höör Tfn 0413-253 12 rbk@fagelhobby.nu www.ringsjobygdensbk.se Stockholms Burfågelförening (SBF) Jonas Lundberg, Lofotengatan 8, 164 33 Kista Tfn 0737-62 95 85 kontakt@fagelforening.se www.fagelforening.se Upplands Fågelhobby (UFH) Kristina Lennartsson Skattunge Rosendal 345, 743 71 Björklinge Tfn 018-12 80 77 ufh@fagelhobby.nu www.ufh.nu VästeråsOrtens BurFågelvänner (VOBF) Lotta Wahlund Repslagargatan 12, 724 60 Västerås Tfn 070-574 44 46 vobf@fagelhobby.nu www.vobf.se Ystadsbygdens Fågelhobby (YBF) Bo Hedlund, Snavavägen, 270 31 Äsperöd Tfn 0417-271 17 ybf@fagelhobby.nu Öresunds Fågelförening (ÖFF) Roland Olsson, Södergårdsvägen 8, 255 92 Helsingborg Tfn 0707-17 49 58 off@fagelhobby.nu www.oresundsfagelforening Specialföreningar inom SF: Svenska Undulathobby (SUH) Kent-Mikael Edoff Lundgatan 236, 566 33 Habo Tfn 036-468 28 suh@fagelhobby.nu www.suh.se Sveriges Tamfågelförening (STF) Ordförande Kent Tillberg Kassör Steffen Langhammer info@sverigestamfagel.se www.sverigestamfagel.se Tropika Karl-Erik Tenglin Borstvetevägen 7, 178 35 Ekerö Tfn 08-560 325 79 tropika@fagelhobby.nu Intressegrupper inom SF: Vitbukspapegojor, pionites Jöran Nissen, Jörgensgatan 1, 271 40 Ystad Tfn 0411-742 20 vitbuk@fagelhobby.nu Evidensia Djurkliniken Roslagstull Valhallavägen 12A, 114 22 Stockholm Tfn 08-612 57 60 www.evidensia.se/djurkliniken-roslagstull-1.0.2084.1 Djursjukhuset Blå Stjärnan i Gbg Bo Runsten, Gjutjärnsgatan 4, 417 07 Göteborg Tfn 031-65 35 00 www.blastjarnan.se Evidensia Djursjukhuset Peter Zaff, Företagsvägen 5, 954 33 Gammelstad Tfn 0920-253 020 www.evidensia.se Fågelkliniken Cecilia Trägårdh & Cordelia Bracht Järngatan 14, 234 35 Lomma www.fagelkliniken.se Tfn 040-460 560 Djursjukhuset Malmö Mona Lindblad, Cypressvägen 11, 213 63 Malmö Tfn 040-55 22 00 Djurkliniken i Skellefteå AB S Järnvägsgatan 50, 931 32 Skellefteå Tfn 0910-560 04 Mälaren Smådjursklinik Marianne Tornvall, Trävaruvägen 19, 195 92 Märsta Tfn 08-592 540 80 www.malarensmadjur.se 30
Posttidning B Fågelhobby Co/ IT Grafiska Orrekulla industrigata 36 425 36 Hisings-kärra Äggfoder extremt stort sortiment Pellets och Uppmatningsfoder Över 8000 produkter Frakt från 49 kr Stort utbud till fåglar Riktigt bra priser! Varumärken Orlux Cédé Bogena Wittemolen Nutribird Hagen Roudybush ZuPreem Leverans 1-2 dagar Frakt 69 kr Fraktfritt över 900 kr Sortiment för fåglar och andra husdjur Ange rabattkod: fågelhobby i kassan på ZooSajten så får du 10% rabatt på första köpet! Betalningsalternativ: Faktura 14 dagar Kortbetalning Direktbetalning Swedbank Dela upp betalningen