Nulägesanalys Tillgänglig Bio En introduktion till regeringsuppdraget om ökad tillgänglighet till film på digitala biografer

Bilaga Ku2011/977/MFI Nulägesanalys Tillgänglig Bio En introduktion till regeringsuppdraget om ökad tillgänglighet till film på digitala biografer S v e n s k a F i l m i n s t i t u t e t

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 3 Omvärldsanalys... 5 3.1 Beskrivning av filmproduktionsprocessen... 5 3.1.1 Företag i värdekedjan aktörerna i en filmproduktion... 6 3.1.2 Besökare med särskilda behov personer med synnedsättningar... 8 3.1.3 Besökare med särskilda behov - personer med läs- och skrivsvårigheter... 8 3.2 Inventering av nuvarande stöd... 8 3.2.1 Stöd till syntolkning och textning av film Svenska Filminstitutet SFI... 8 3.2.2 Biografstöd - SFI... 9 3.3 Inventering av angränsande projekt... 9 3.3.1 Uppläsning av textremsor med talsyntes... 9 3.3.2 Utredning avseende TV-tillgänglighet - Myndigheten för radio och tv... 9 3.3.3 Talande textremsa i mobilen... 10 3.3.4 Textöversättning för scen... 10 3.3.5 Digitalteatern kulturportal för funktionshindrade... 10 3.4 Inventering av existerande tekniska lösningar... 10 3.4.1 England... 10 3.4.2 U.S.A.... 11 4 Behov och förutsättningar...12 4.1 Producenternas/produktionsbolagens situation... 12 4.2 Distributörernas situation... 13 4.3 Biografägarnas situation... 14 4.4 Situationen för personer med synnedsättningar... 16 4.4.1 Målgruppens möjligheter att ta del av film idag... 16 4.5 Situationen för personer med läs- och skrivsvårigheter... 16 4.5.1 Målgruppens möjligheter att ta del av film idag... 17 4.6 Tekniska förutsättningar... 17 4.6.1 Introduktion till den digitala biografen... 17 4.6.2 Grundförutsättningar för tekniska helhetslösningen... 18 4.6.3 Tekniska förutsättningar för distributionssystem i salongen... 18 4.6.4 Tekniska förutsättningar kring mottagarutrustning hos slutanvändaren... 19 4.7 Ekonomiska förutsättningar... 19 4.7.1 Beskrivning av SFIs befintliga budgetramar och stödmöjligheter... 19 4.7.2 Kostnader för biobesökaren... 20 2

1 Sammanfattning Denna förstudie har genomförts av Filminstitutet i samarbete med Post & Telestyrlsen (PTS) inom ramen för regeringsuppdraget Tillgänglig Bio som syftar till att göra film på bio mer tillgänglig för personer med synnedsättningar och för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det finns idag inte någon fungerande teknisk helhetslösning för syntolkning och uppläst textremsa på digitala biografer i Sverige. Filminstitutet söker därför aktörer som kan ansvara för utvecklingen och sammanställningen av de enheter som kan komma att utgöra en teknisk helhetslösning på landets digitala biografer. Teknikproducenter bör bjudas in brett för att uppmuntra innovativa helhetslösningar. Därför bör metoden för att nå dessa aktörer vara en öppen utlysning finansierad enlig de minimis Val av denna finansieringsmetod förklaras även av önskemålet om att få in lösningar inom regeringsuppdragets tidsram (maj 2013). För att nå en så bred acceptans som möjligt bland filmbranschens aktörer och hos tänkta användare, rekommenderas en projektgrupp med representanter från regissörer, produktionsbolag, distributörer, biografägare samt personer med synnedsättningar och personer med läs och skrivsvårigheter. Det är lämpligt att utlysningen sker i olika etapper för att säkerställa hög kvalitet på lösningar och få kännedom om leverantörernas förmåga att garantera säker drift, underhåll och service. Utlysning bör ske den 31 maj. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Trots många olika sätt att konsumera film, är film på bio fortfarande en viktig arena för publik att ta del av filmskaparens utryck och berättelse. Statistiken visar att antalet biobesökare hållit sig på en relativt konstant nivå de senaste 15 åren med ca 15 miljoner biobesök/år. Det finns dock grupper i samhället som har små möjligheter att ta del av film på bio med god behållning. Några av dessa grupper är de ca 120 000 personer i Sverige som har olika grad av synskada 1 1 Synskadad är den som har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. De flesta kan svagt skönja färger och föremål eller ser med starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. SRF beräknar antalet till över 120 000. Omkring 100 000 finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker. Källa: Synskadades Riksförbund 2 Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Personer med dyslexi utgör en undergrupp som särskilt definieras med avseende på svårigheternas orsaker och yttringar. 25 % av den vuxna svenska befolkningen, 20<, läser inte så bra som man förväntas göra när man lämnar grundskolan. Man kan exempelvis inte med god behållning tillgodogöra sig innehållet i en vanlig dagstidning eller läsa instruktionerna för receptbelagda läkemedel. Källa: Svenska Dyslexiföreningen och Centrum för lättläst 3

samt personer med läs-och skrivsvårigheter, t ex dyslektiker och andra som har behov av uppläst textremsa 2 ca 1 700 000 personer. De senaste åren har omkring 70 syntolkade filmvisningar per år genomförts över hela landet med totalt ca 1000 synskadade biobesökare som utnyttjat syntolkarnas tjänster och 4 8 svenska dvd-utgåvor per år har försetts med ett syntolkat ljudspår. Filmvisningar på bio som är syntolkade innebär att en person som genomgått en syntolkutbildning, sitter i salongen och berättar med en mikrofon och enkel sändar-/mottagarutrustning till de synskadade vad som händer visuellt i filmen. Eftersom dessa visningar sker på analoga biografer med en person som måste vara på plats och tolka live, så blir visningarna relativt kostsamma. Visningarna kräver även ett stort mått av framförhållning och planering av både arrangörer och de som ska besöka visningarna, vilket är en begränsande faktor. Utbudet av filmer och möjligheterna till visningar är idag alltså för små för att man ska kunna anse att film på bio är tillgänglig för personer med synnedsättningar. Att film på bio inte är tillgänglig gäller även för personer med läs- och skrivsvårigheter, som i dag har betydande svårigheter att ta del av utländska filmer med svensk text p.g.a. svårigheter att hinna läsa översättningen. (I de fall kunskaperna i aktuellt språk inte är tillräckliga för att ta del av dialogen.) I takt med att biograferna nu byter från analog till digital visningsteknik förbättras möjligheterna för personer med synnedsättningar och personer med läs- och skrivsvårigheter att ta del av film på bio eftersom den planerade sändnings- och mottagningsutrustning som är nödvändig därmed lättare kan kopplas till den utrustning som biograferna installerar i sina maskinrum. Den digitala visningstekniken ger helt andra möjligheter att tillgängliggöra svensk och utländsk film eftersom digitala filmkopior kan innehålla både en otextad version, en svensktextad version, ett syntolkat ljudspår 2 och en inläst textremsa 3. Detta gör att filmen är potentiellt tillgänglig för döva, hörselskadade, synskadade och långsamläsande från premiär och framåt, oavsett var och när den visas. För att kunna utnyttja möjligheterna med den digitala visningstekniken efterlyses nu en teknisk helhetslösning för paketering, utsändning, överföring och mottagning av syntolkade ljudspår och uppläst textremsa. I juni 2011 gav regeringen Filminstitutet och Post och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra ett projekt som syftar till att utveckla ett system för syntolkning av film på digitala biografer för att öka tillgängligheten till film för 2 En syntolkare går igenom filmen och bestämmer vilka händelser som behöver beskrivas och skriver ett manus. Filmens pauser, alltså när det inte förekommer dialog, används. När manuset är klart ska det läsas in och bilda ett nytt ljudspår. I första hand är det svenska filmer som syntolkas. Främsta anledningen är att det kan vara svårt för publiken att följa en utländsk dialog och samtidigt lyssna på en svensk berättarröst. Källa: Syntolkning.nu 3 Inläst textremsa avser utländsk, svensktextad film. Texten läses in neutralt utan dramatisering och underlättar för personer med läs- och skrivsvårigheter som har svårt att hinna med att läsa texten. 4

synskadade. Möjligheten att använda tekniken för andra grupper med särskilda behov, t ex dyslektiker ska också beaktas. 4 Filminstitutet och PTS har utrett på vilket sätt denna utveckling ska ske och kommit fram till att göra en utlysning av stöd enligt de minimis 5. 3 Omvärldsanalys 3.1 Beskrivning av filmproduktionsprocessen Produktionen av en film kan delas in i fem huvud stadier: 1. Utveckling 2. Förproduktion/förberedelser 3. Inspelning 4. Efterbearbetning/Postproduktion 5. Distribution I Sverige tar hela cykeln ungefär två år. En fullskalig Hollywood-produktion tar cirka tre år. Den första tredjedelen av tiden går åt att utveckla idén. Den andra tredjedelen åt förberedelser och inspelning. Den sista tredjedelen åt efterbearbetning (inklusive musikläggning) och distribution. Utveckling Här utvecklas en idé till ett filmmanus i flera steg: från de första nerskrivna tankarna till en s.k. step outline, till ett manus, och slutligen ett antal bearbetningar. Under arbetet har manusförfattaren mycket kontakt med tänkbara produktionsbolag för att se om det finns någon marknad för manuset. Sedan presenteras manuset för producenter och regissörer för att säkerställa filmens finansiering. Förproduktion Under förproduktionen får filmen sitt utseende och arbetet planeras, med budget och inspelningsschema. De poster som behövs under inspelningen tillsätts. Inspelning Varje tagning numreras i en klappa för att hjälpa redigeraren hålla reda på tagningarna vid klippningen. Klappan anger scenens nummer, tagningens nummer, regissör, producent, datum och filmens namn. Klappan används också för att synkronisera ljud och bild, eftersom ljudet spelas in separat. Vanligen skickas dagens tagningar i traditionell film (analog) till framkallning över natten (de kallas dagstagningar, på engelska dailies ) och granskas av regissören och vissa ur teamet så snabbt som möjligt. För digitalfilm visas filmen på liknande sätt. 5 Insatser till enskilda företag som de minimis får beviljas för är mjuka investeringar, till exempel kontantstöd som beviljas med stöd av en författning eller ett regeringsbeslut 5

Efterproduktion/Postproduktion Här ställs filmen samman till en helhet. Filmen sätts ihop ( klipps ), och de visuella effekterna görs och fogas in i filmen. För- och eftertexter, samt alla skyltar i filmen, läggs in. Det ljud som tas upp under inspelningen är ofta endast dialogen, allt annat ljud undviks till så stor utsträckning som möjligt. Allt annat ljud läggs istället på i efterhand, vilket är två procedurer, fotsteg och ljudeffektläggning. I många länders filmer brukar dock mycket av dialogen spelas in i studio efteråt; en procedur kallad eftersynkning, där man till rörliga bilder, till exempel film, spelar in nytt talspår till en bild som redan har tal, där talet ska stämmas överens med bilden, bland annat synkroniseringen av munrörelser. Eftersynkmetoden är dyr eftersom skådespelarna måste få lön under en längre tid, men ger ofta ett ljudkvalitetsmässigt högre resultat både i talet och i ljudsammanställningen. Ibland görs samma film också i olika språkversioner direkt som dubbning i vissa länder. Viss dialog spelas in på nytt, ljudet synkroniseras, och ljudeffekter(inklusive tramp och eftersynkning) läggs på. Musiken komponeras och läggs på. Den slutliga ljudmixen sker i en biografliknande miljö. Därefter är filmen låst, och filmen sägs ha nått final cut. En klipplista produceras och masternegativet skapas. Den kopieras till ett positiv, varpå den resulterade kopian blir master för de filmer som ska distribueras. (Anledningen till att man inte kopierar direkt från masternegativet är att man inte vill riskera att stå utan masternegativ.) Filmbolaget gör (ibland i Sverige, alltid i USA) en testvisning inför publik. Den feedback som kommer in avgör bland annat om vissa scener ska tas om. Distribution Det här är det sista stadiet, där filmen går upp på biografer eller säljs till Tvkanaler och/eller dvd. Vanligtvis sker detta genom en distributör/ett distributionsbolag, ibland med egna biografer. Filmen kopieras i tillräckligt många exemplar utifrån beräkningar om en kommande publik. Pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial publiceras. Filmens trailer börjar visas. Filmens reklamkampanj startar ofta med presskonferenser, intervjuer, pressvisningar och visningar på filmfestivaler. Det är också vanligt att skapa en egen hemsida och att finnas i sociala medier som t ex Facebook. Filmen går upp på ett visst antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd. 3.1.1 Företag i värdekedjan aktörerna i en filmproduktion Producent Regissör butörer Produkt- Postproduktion Distri- Biografer ions- bolag 6

Regissören Är ansvarig för filmens konstnärliga uttryck. Regissören bestämmer vilka skådespelare som besätter rollerna, i samråd med producenten. I Europa har regissören mer makt över en filmproduktion och den slutgiltiga filmen än en regissör i Hollywood. I Hollywood, där film är mer en industri än en konstform, så spelar pengar och reklamsponsring en sådan viktig roll och därför är producentens roll viktigare i USA än i Europa. Producenter En filmproducent är en person som ansvarar för en filmproduktion. Filmproducenten har det högsta ansvaret för att filmen genomförs, både ekonomiskt och kreativt. Exekutiv producent även kallad verkställande producent, är en sorts överordnad producent inom nöjes-, media- och kulturindustrin. Den exekutive producenten ägnar sig mer åt det övergripande ansvaret, till exempel finansiella frågor, medan en vanlig producent, särskilt inom musikinspelningar, arbetar närmare inspelningsprocessen, till exempel med att ge instruktioner i studion. En filmproducent ger inte instruktioner till skådespelarna. En producent har ansvar för pengar, sponsorer, dagsscheman osv. Man ordnar auditions (provfilmning) och castings Verkar inom ett Produktionsbolag (Lista - se bilaga). Postproduktionsbolag efterbearbetning, efterarbete; engelska Post Production, innefattar det arbete som sker efter det att råmaterialet till en film är inspelat, till exempel klippning och ljudeffekter. Inom film finns det olika typer av ljudeffekter: Ljudeffekter som dörrstängningar, gevärskott eller billljud läggs på i efterhand av en ljudeffektläggare. Atmosfärsljud eller bakgrundsljud behöver inte synka (men kan också göra det) med det som händer i filmen och ger en atmosfär i miljön. Atmosfärsljud ger ofta mycket känsla och trovärdighet till filmen. Tramp eller foley kallas den typ av ljudeffekter som är vardagliga ljud, vanligen fotsteg, rörelseljud och andra ljud som kommer från vardagliga saker. Dessa är unikt inspelade för filmen i en ljudstudio avsett för detta ändamål. (Lista - se bilaga) Distributörer En förmedlande part i film/biografbranschen. Antingen går filmen upp på bio (vilket är ett krav om filmen fått produktionsstöd från Svenska Filminstitutet) eller säljs till TV-kanaler alternativt direkt till dvdmarknaden. Filmen kopieras i tillräckligt många exemplar utifrån ett beräknat antal besökare. Pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial publiceras. Filmens trailer börjar visas. Filmens reklamkampanj startar ofta med ett presskonferenser, intervjuer, pressvisningar och visningar på filmfestivaler. Numera är det också vanligt att skapa en egen hemsida för filmen. Filmen går upp på ett visst antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd. Biljettintäkterna från filmens biografvisningar delas mellan biografägare, distributör och produktionsbolag. (Lista se bilaga) Biografägare Det sista ledet i biograffönstret. Biografen hyr filmen av distributörerna och betalar filmhyra som baseras på biljettintäkterna, ca 30-50 %. I Sverige är ägarstrukturen relativt varierad, från helt ideella till vinstdrivande, internationella bolag. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 830 st salonger i 478 stycken aktiva biografer. I landets 290 kommuner finns biografer i 262 kommuner. (Se bilaga) År 2007 2011 har det totalt premiärsatts 1251 långfilmer på biografer varav 187 stycken som räknas som 7

svenska produktioner. Publiksnittet de senaste fem åren är 15 975 094 stycken besökare/år. Källa: SFI 3.1.2 Besökare med särskilda behov personer med synnedsättningar Synskadad är den som har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. De flesta kan svagt skönja färger och föremål eller ser med starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. Lässvårigheter kan vara mer eller mindre grava. En majoritet - uppskattningsvis 85 procent - är äldre och har användbara synrester. De kan läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor. God kontrast och logisk layout ökar läsbarheten. Resterande 15 procent har så pass nedsatt syn att de behöver använda omvägar av något slag. Läsa punktskrift, lyssna på band eller syntetiskt tal på dator, låta någon läsa upp texten åt sig. Många sådana omvägar har organiserats i samhället. De fungerar mer eller mindre bra. Gränsen mellan grava och lindriga synskador är flytande. Många kan läsa korta tryckta meddelanden men använder andra medier för långa texter. Exakt hur många som är synskadade är oklart men man beräknar antalet till över 120 000. Tiotusen prenumererar på daglig taltidning. 25 000 personer har cd-spelare som bidragsberättigat hjälpmedel. Omkring 100 000 finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker. Det finns ungefär 3 000 barn med synskador. Över hälften har förutom synskadan ytterligare funktionsnedsättningar. Källa SRF 3.1.3 Besökare med särskilda behov - personer med läs- och skrivsvårigheter Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Möjliga orsaker kan vara syn- eller hörselnedsättning, språkstörning, bristfälliga språkkunskaper, understimulans, bristfällig undervisning eller begåvningshandikapp. Termen specifika läs- och skrivsvårigheter används ibland med likartad innebörd som dyslexi. Tidigare var det vanligt att använda ordblindhet med samma betydelse. Många med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till exempel adhd/add och Aspergers syndrom har också läs- och skrivsvårigheter. Målgruppen består totalt av ca 1 700 000 personer (Centrum för lättläst). 3.2 Inventering av nuvarande stöd 3.2.1 Stöd till syntolkning och textning av film Svenska Filminstitutet SFI På regeringens uppdrag fördelar Svenska Filminstitutet sedan 2000 stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk. Stödet till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk är viktigt för att hörselskadade och synskadade ska få möjlighet att ta del av svensk film på bio och dvd. Stöd fördelas för textning på svenskt språk av svensk film för biografkopior och dvd, syntolkning på svenskt språk av svensk film för dvd, biografvisning av svensk film, textad eller syntolkad på svenskt språk och utvecklings- och försöksprojekt som främjar stödets syfte. 8

Ett normalt år används ca 50 % av stödmedlen (1 500 000 kr) till textning av svenska filmer och resterande del till syntolkade DVD-filmer och regionala syntolkningsprojekt med syntolkning live i salongen. I dagsläget finns inget uppdrag till filminstitutet att främja tillgänglighet till film för långsamläsare. Handläggare: Tomas Johansson, 08-665 11 35, E-post: textsyn@sfi.se 3.2.2 Biografstöd - SFI För närvarande hanterar SFI två olika stöd för att främja biografernas digitala utveckling. Det ena stödet ligger inom ramen för Filmavtalet och kallas för Teknisk upprustning. Syftet är att ge biografer en teknisk standard som bidrar till att biografstrukturen på främst mindre och medelstora orter bevaras och förstärks samt till en likvärdig teknisk biografstandard över hela landet. Stöd fördelas till inköp och installation eller upprustning av projektor med kringutrustning, ljudutrustning och filmduk, samt till eventuella kringkostnader. Stödområdets totala pott varierar år från år men de sista åren har ca 3 500 000 kr fördelats. Lokal medfinansiering krävs med minst hälften av projektets totala kostnad. Inom ramen för detta stöd finns även möjlighet att söka en del till anskaffning av digital projektionsutrustning. Varje biograf kan söka max 300 000 kr/salong. Det andra stödet är ett särskilt, av regeringen anslaget stöd, som är avsett enbart för digitalisering av landets biografer kallat Stöd till digitalisering av biograf de minimis. Detta stöd är tänkt att under 2011-2014 fördela 15 milj., kr/år. Varje biograf kan söka max 300 000 kr/salong. Lokal medfinansiering krävs med hälften av kostnaden för grundutrustningen. Syftet är att genom stöd till biografer för inköp av digital biografutrustning öka tillgången till ett brett utbud av film i hela landet. Stöd kan sökas av biografägare som är registrerade hos Filmägarnas Kontrollbyrå (FKB). Stöd kan sökas för salong som ingår i biograf med högst tre salonger och med i genomsnitt mindre än två miljoner kronor i bruttobiljettintäkter per salong och år. Stöd ges för investering i digital biografutrustning avsedd för filmföreställning för allmänheten. Handläggare: Ramon Reissmüller, 08-665 11 59, upprustning@sfi.se 3.3 Inventering av angränsande projekt 3.3.1 Uppläsning av textremsor med talsyntes DART utvecklar ett verktyg där datorn kan läsa upp textremsor från filmer och tv-serier. Verktyget hämtar information från undertextfiler som laddas hem från Internet eller hämtas från en dvd, och läser texten högt via en talsyntes. Målgruppen är personer som har svårigheter att läsa textremsor, till exempel på grund av synnedsättning eller dyslexi. Kontaktperson: Maria Olsson, 031-342 08 14 maria.in.olsson@vgregion.se 3.3.2 Utredning avseende TV-tillgänglighet - Myndigheten för radio och tv Myndigheten för radio och tv har fått i uppgift att besluta om i vilken omfattning leverantörer av medietjänster ska vara skyldiga att utforma sina tjänster 9

så att de också blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Skyldigheten omfattar endast tekniska hjälpmedel som textning, tolkning, uppläst text eller liknande och inte innehållsrelaterade tjänster. Regeringen har i uppgift att fatta motsvarande beslut för public service-företagen. Utredningens syfte är att kartlägga de behov personer med funktionsnedsättning har av tillgänglighetstjänster, vilka tekniska hjälpmedel som finns idag för att tillgängliggöra leverantörernas linjära TV-tjänster, vilka tekniker som utnyttjas i praktiken samt undersöka utvecklingen av tekniska hjälpmedel. Vidare ligger det i uppdraget att redovisa en uppskattning av kostnader för att producera de olika tjänsterna och vilken kapacitet som krävs för att sända ut dem. En internationell utblick ska också inkluderas. Leds av A-focus, 08-679 9900, office@a-focus.se, www.a-focus.se 3.3.3 Talande textremsa i mobilen Dyslexiförbundet FMLS utvecklar en applikation till smart-telefoner som plockar upp ett ljudspår som sänds ut via ett wifi-nät. Ljudspåret innehåller en synkkod som behövs för att tal och bild ska fungera ihop synkroniserat. Applikationen och synkkoden kommunicerar med varandra via wifi-nätet och applikationen läser sedan upp textremsan för slutanvändaren. Målgrupperna är personer med dyslexi, koncentrationssvårigheter eller personer med utvecklingsstörning. Kontaktperson: Eva Hedberg, 08-665 1705, eva.hedberg@dyslexiforbundet.se 3.3.4 Textöversättning för scen Riksteatern utvecklar en applikation för smarttelefoner för att kunna producera textade teaterföreställningar. Målgrupperna är till exempel personer med hörselnedsättning eller personer som har svenska som andraspråk. Kontaktperson: Victoria Smedman, 070-5139 9297 victoria.smedman@riksteatern.se 3.3.5 Digitalteatern kulturportal för funktionshindrade Frekvens Produktions projekt handlar om att digitalisera svensk scenkonst, tillgängliggöra scenkonsten och distribuera den till slutanvändare. Televiseringar av scenkonst kompletteras med bland annat textning, syntolkning och teckenspråksruta. Slutanvändaren kan välja mellan att se föreställningen strömmad eller genom att ladda ned den till sin dator, mobil eller surfplatta. Kontaktperson: Göran Carlsson, 070-328 77 88 goran.carlson@frekvens.se 3.4 Inventering av existerande tekniska lösningar 3.4.1 England Mer än 300 biografer runt om i England har utrustning för att kunna visa de senaste filmerna med syntolkat spår. Organisationen som håller i detta heter Your Local Cinema.com. De stora filmbolagen bär kostnaderna för syntolkningsspår själva, medan mindre bolag har möjlighet att söka statligt stöd. Syntolkningsspåret för t ex Harry Potter-filmerna bekostades av Warner Bros och spåret för James Bond-filmer av Sony Pictures. De tekniska system som behövs för att visa filmer med syntolkningsspår finansierades delvis av regeringen och 10

delvis av biograferna. Cineworld, Vue, Odeon och andra biografer tog emot statliga stöd men betalade en del själva också. Syntolkningsspåret levereras på separata CD-skivor som synkroniserats med filmljudet via DTS-CSS eller Dolby Screentalk till analoga biografer. Skivan synkroniseras med filmen när den spelas upp. Till digitala biografer levereras syntolkningsspåret/inlästa textremsan oftast på den digitala filmkopian, inkluderad på hårddisken. Utsändningen görs via IR-system som också används för hörselslinga på brittiska biografer. De flesta brittiska biografer är utrustade med IR-system. Mottagarutrustningen är trådlösa hörlurar som biograferna tillhandahåller för de synskadade besökarna. Ca 300 biografer har sådana hörlurar. Källa: Sonali Rai, Media and Culture Development Officer, Royal National Institute of Blind people, RNIB. De faktorer som har påverkat utvecklingen av syntolkning i England är enligt World Blind Union Toolkit 6 : Engagemang och lobbying från synskadades intresseorganisationer Lagstiftning och reglering av media Filmbranschens engagemang och stöd Delat ansvar 3.4.2 U.S.A. Syntolkningen i salongen genomförs vanligtvis digitalt numera via ljudspår på DCP eller på en CD som är synkroniserad med filmen och vanligtvis utsänd via IR alternativt via FM-system som är installerat i salongen. Besökarna använder hörlurar. I U.S.A. finansieras syntolkningen av biografen eller producenten. Ofta samlar också medborgare in medel så att utrustning kan installeras och för löpande kostnader. Nedan beskrivs den kronologiska ordningen för exempel på förekommande lösningar av syntolkat ljudspår/uppläst textremsa. I. Filmen distribueras till biograf på DCP (bild och 16 kanaler) II. Filmens filer tankas in i biografens server III. Server skickar signal till Mediaspelare IV. Mediaspelaren skickar bild-signal direkt till projektor V. Ljud (16 kanaler)skickas till ljudswitch som separerar det ordinarie salongsljudet från ljudspår (stereo 5.1 /7.1) som innehåller syntolkspår och/eller uppläst textremsa. (kanal 7 och 8, alternativt 15 och 16) VI. Ljudspår med syntolkning/uppläst textremsa skickas till DA-omvandlare (digital till analog) VII. Ljudsignal (antingen ett inläst innehåll i stereo eller två olika inlästa innehåll i mono) skickas till sändare i salong och distribueras via IR till besökarnas mottagningsutrustningar/avlyssningsenheter. VIII. Besökarnas mottagningsutrustning består av en mottagningsenhet i storlek av ett cigarettpaket som tar emot IR-signal och leder den vidare till användarnas hörlurar. 6utgiven av World Blind Union, info@wbuoffice.org 11

4 Behov och förutsättningar 4.1 Producenternas/produktionsbolagens situation En filmproducent är en person som ansvarar för en filmproduktion. Filmproducenten har det högsta ansvaret för att filmen genomförs, både ekonomiskt och kreativt. En filmproducent ger inte instruktioner till skådespelarna. En producent har ansvar för pengar, sponsorer, dagsscheman osv. Producenten är knuten till ett produktionsbolag som håller i inspelningen av filmen. I den kartläggning som gjorts inom detta uppdrag, har det inte framkommit några tecken, från representanter i produktionsledet, att de har behov av eller har andra incitament som tyder på att de kommer att driva processen fram till att filmen syntolkas och förses med uppläst textremsa. Det kan däremot inte uteslutas att det i framtida filmavtal kommer krav från staten, att stöd till filmproduktioner också omfattar att filmen får ett syntolkat ljudspår och ett spår med uppläst textremsa. Det är annars troligt att producenterna/ produktionsbolagen får önskemål från distributörerna att filmen även ska ha ett syntolkat ljudspår och en uppläst textremsa och att dessa produceras i senare delen av produktionsprocessen. 4.1.1 Producenternas/produktionsbolagens ekonomiska förutsättningar En film har en hårt reglerad budget och ofta ett tight tidsschema. Olika typer av stöd kan sökas från SFI. Utvecklingsstöd söker man i tidigt stadium i ett projekt, för att kunna utveckla en idé, ett manus eller göra research. Syftet kan också vara att göra fördjupad research. Utvecklingsstöd kan sökas av manusförfattare, regissörer och producenter i initialskedet av ett projekt och avser bearbetning av ett manuskript, ett bildmanus eller motsvarande research för en dokumentär. Producenter kan söka för vidareutveckling av ett projekt fram till produktionsbeslut. Ansökan kan avse fördjupat manusarbete, finansierings- och kalkyleringsarbete, casting, kostnader för research, med mera. För långfilm gäller från och med 2007-01-02 att endast erfarna producenter/produktions-bolag kan söka stöd. För utvecklingsstöd kan undantag medges för etablerade manusförfattare/regissörer. Produktionsstöd kan sökas av produktionsbolag och avser delfinansiering av en filmproduktion. Stödet kan sökas fram till filmens premiär. För långfilm gäller från och med 2007-01-02 att endast erfarna producenter/produktionsbolag kan söka stöd. Med svensk producent avses "den fysiska person, det bolag eller annan juridisk person som verkställer produktionen av en film genom att projektutveckla, finansiera, inspela och färdigställa densamma och som därigenom förvärvar och ansvarar för de i filmverket ingående rättigheterna.", enligt Filmavtalet 6. 7 För utvecklingsstöd kan undantag medges för etablerade manusförfattare/regissörer. 4.1.2 Producenternas tekniska och juridiska förutsättningar Producenterna beskriver sin del i processen som mycket tids- och budgetpressad. De menar att möjligheterna att lägga in ytterligare ett moment i form av ett syntolksspår eller en inläst textremsa förefaller små om inte särskilda medel 7 SFI 12

kan läggas till eller sökas för detta. Producentledet har att ta hänsyn till upphovsrättsliga krav att inte filmens konstnärliga innehåll förvanskas som kan ställas av regissören och/eller manusförfattaren. 4.2 Distributörernas situation Distributören är den förmedlande parten i film/biografbranschen. Det finns i dag ca 20 registrerade distributionsbolag i Sverige, både svenska och utländska. Svensk Filmindustri, (SF-film) och Nordisk film är de distributörer som har störst marknadsandel. Därefter följer Folkets Bio, Scanbox Entertainment, Buena Vista m.fl. Antingen går filmen upp på bio (vilket är ett krav om filmen har fått produktionsstöd från Svenska Filminstitutet) eller så säljs den till TVkanaler alternativt direkt till dvd-marknaden. I nedanstående graf visas distributionsbolagens andel av biografbesöken i Sverige år 2011. Marknadsandel besök per distributör Distributör Marknadsandel (besök) 2011 % SF Film 19,1% Walt Disney 13,6% Warner (Fox) 13,6% Sony (Walt Disney) 11,6% Nordisk Film 11,2% 20th Century Fox 10,1% UIP / Paramount 9,2% UIP / Universal 4,9% Scanbox Entertainment 2,0% Nonstop Entertainment 1,2% Övriga 3,4% 100 Källa: SFI 4.2.1 Distributörernas ekonomiska förutsättningar Varje filmtitel är unik och distributören behandlar varje enskild film utifrån dess förutsättningar och möjligheter. Denna bedömning styr bland annat antalet kopior/premiärbiografer, marknadsföring och PR-kampanjer samt andra 13

aktiviteter som syftar till att öka intresset för filmen i biograffönstret. Distributören ansvarar för att pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial produceras och publiceras. Filmens trailer visas på tv och biografer flera veckor innan filmens premiär. Filmens reklamkampanj startar ofta med presskonferenser, intervjuer, pressvisningar och visningar på festivaler. Numera är det också vanligt att det skapas en webbplats och andra fönster i sociala medier för varje enskild film. Filmen går upp/har premiär på ett antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd. Distributörerna tar ut filmhyra av biograferna utifrån antalet besökare, se mer under Biografernas ekonomiska förutsättningar, 4.3.2. Filmhyran inkluderar även den ersättning som producenter och andra upphovsmakare delar på. 4.2.2 Distributörernas tekniska och juridiska förutsättningar Distributörerna hanterar sällan de fysiska filmerna, utan de beställs från filmlabb/postproduktionsbolag där de dupliceras i rätt antal och skickas ut till ett filmlager och därefter till rätt biograf utifrån distributörens sändlista. Distributörerna är angelägna om att biograferna snabbt och korrekt redovisar antalet besökare på varje enskild föreställning. Motverkandet av piratkopiering och illegal nedladdning har varit och är fortsättningsvis föremål för distributörernas intresse. 4.3 Biografägarnas situation I Sverige är ägarstrukturen för biograferna relativt varierad, från helt ideella biografer i föreningsform till större kommersiella bolag. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 831 salonger i 478 aktiva biografer. Det finns biografer i 262 av landets 290 kommuner. Digitaliseringen av landets biografer innebär också möjlighet till nya användningsområden där biografer kan bredda och utöka sin verksamhet. Förutom filmvisning av nationellt premiärsatta långfilmer kan biograferna visa lokalt producerad film av amatörer men även film som barn och ungdom producerat i skolarbetet, arkivfilmer, direktsända arrangemang såsom teater, opera, musikkonserter och sport. Att utnyttja biografernas teknik och salonger till konferens och utbildning har utvecklats till ytterligare en tjänst som biograferna numera kan erbjuda. Den pågående digitaliseringen är inte positiv för alla landets biografer. Det finns en risk att investeringskostnaden för nödvändig teknik är så kännbar för biografer på mindre orter att de kan tvingas att upphöra med sin verksamhet. 14

Biobesök 2011 fördelade på biografägarna Svenska Filmindustri (SF Bio) 65,2 Svenska Bio 15,4 Övriga : 19,4 Folkets Hus & Parker Eurostar AB Folkets Bio Cinemascenen Våra Gårdar Mfl Källa: Svenska Filminstitutet 4.3.1 Biografernas ekonomiska förutsättningar Biografen hyr filmen av distributörerna och betalar filmhyra som baseras på biljettintäkterna, ca 30-50 %. År 2007 2011 har det premiärsatts 1251 långfilmer på biografer varav 187 som räknas som svenska produktioner. Publiksnittet de senaste fem åren är 15 975 094 besökare/år. Det är den enskilda titeln som avgör om människor går på bio eller inte. Bland de 20 mest populära svenska filmerna under 2011 varierar biobesöken från 536 646 på Jägarna 2 till 23 950 Gränsen Källa: SFI Biografer/salonger på mindre orter visar film 2-5 ggr/ vecka. Dessa kallas för grön biograf. Biografer/salonger som har fler visningar än 5/vecka kallas för röd biograf och betalar utöver filmhyra även en s.k. SFI-avgift baserad på biljettintäkterna. Den avgiften hanteras av Svenska Filminstitutet och är en del i det svenska Filmavtalet. Biograferna bör kunna se fördelar med att tjänsten införs. Flera besökare, leder till ökade biljettintäkter och ökad annan försäljning. För att tjänsten med syntolkning och uppläst textremsa ska accepteras av biografernas personal måste hanteringen i maskinrummen vara enkel och servicen till besökarna lätt att ge. 15

4.3.2 Biografägarnas tekniska förutsättningar Biografbranschen i Sverige och övriga världen genomgår för närvarande den största tekniska omställningen sedan ljudfilmens införande. Alla filmer kommer inom kort att distribueras digitalt till biograferna på s.k. DCP. (Det är i dagsläget inte möjligt att ange ett exakt datum men många hävdar att det i Sverige kommer att finnas liten om ens någon tillgång till ny, analog film från mitten av 2013). Se mer i kapitel 4.6.1. 4.4 Situationen för personer med synnedsättningar Viktigt att föreslagen mottagningsutrustning är enkel och användarvänlig. Vissa synskadade använder idag androidtelefoner med talsyntes, andra inte. Som komplement kan äldre trådlösa mottagare användas under övergångsperiod för gruppaktiviteter, främst för de som saknar tillgång till androidbaserade telefoner. Introduktion av filmen innan handlingen/syntolkningen startar ses som ett stort mervärde för att etablera karaktärer, beskriva relationer, tidsperiod etc. en kommande innehållsfråga. Svensk film är det primära önskemålet. Målgruppen består av ca 120 000 personer 8. 4.4.1 Målgruppens möjligheter att ta del av film idag Före år 2000 arrangerades nästan inga syntolkningar på bio. Främst för att det nästan helt saknades finansiering för verksamheten. 2004 arrangerades ungefär 60 syntolkade filmvisningar runt om i landet. 2009 hade det ökat till närmare 90 filmer. Oftast är det SRF eller US som står bakom dessa visningar. Syntolkade filmvisningar på bio arrangeras numera i ca 12 av landets 21 län. I första hand är det svenska filmer som syntolkas. Främsta anledningen är att det kan vara svårt för publiken att följa en utländsk dialog och samtidigt lyssna på en svensk berättarröst. En syntolkad filmvisning sker alltid live medan förinspelad berättarröst används på syntolkade DVD-filmer. Läs mer om stöd till detta i kapitel 3.2.1. 4.5 Situationen för personer med läs- och skrivsvårigheter Personer med läs-och skrivsvårigheter kan ha svårt att hinna med att läsa den textade remsan. För att hinna med att läsa en textremsa krävs en läshastighet motsvarande 100 125 ord per minut. En person med stora svårigheter kan ha en läshastighet av 25 ord/minut. Enligt Centrum för Lättläst 9 möter 25 procent av befolkningen dagligen texter som de har svårt att ta till sig så målgruppen för uppläst textremsa beräknas till 1 700 000. 8 SRF 9 Centrum för Lättläst har regeringens och riksdagens uppdrag och lyder under Kulturdepartementet. Deras uppdrag är att göra texter tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare. Målgrupper är bland annat personer med funktionsnedsättningar, personer med dyslexi, invandrare, äldre och lässvaga unga. 16

Önskemålet från målgruppen är att tjänsten införs så fort som möjligt på så många titlar och visningar som möjligt. Besökarna är beredda att använda egen, personlig mottagningsutrustning. Utländska filmer med eller utan textad dialog är huvudsakliga behovet. 4.5.1 Målgruppens möjligheter att ta del av film idag Uppläst textremsa avser utländsk, svensktextad film. Texten läses in neutralt utan dramatisering och underlättar för personer med läs- och skrivsvårigheter som har svårt att hinna med att läsa texten. Även om många förstår engelska, vilket är det vanligaste språket om filmen inte är på svenska, är det ändå långt ifrån likvärdigt med att kunna ta del av den svenska översättningen. För filmer på mindre vanliga språk än engelska är det än mer angeläget att läsa upp textremsan. I dagsläget finns inget uppdrag till filminstitutet att främja tillgänglighet till film för långsamläsare 4.6 Tekniska förutsättningar 4.6.1 Introduktion till den digitala biografen Biografvärlden står inför det största teknikskiftet någonsin, övergången från analog till digital film. Processen startar redan vid produktionen av filmen, som redan i dag oftast sker med ett digitalt inspelningsmedia och fortsätter sedan genom hela processen till den färdiga DCP:n(digital cinema package). Visningen i biosalongen ger nu lika hög kvalitet som Master originalet. I alla tidigare forum har man redovisat den otroligt höga bildkvalitet man får med den nya tekniken. Svenska Filminstitutet 10 stödjer teknikskiftet på landets små och medelstora orter med max 50 % av kostnaden för 2K-utrustning som uppfyller DCI:s kravspecifikation, dock max 300 000 SEK. Resterande summa, ska finansieras av biografägare, kommun eller annan aktör. Den digitala biografprojektorn är mycket ljusstark, med god färgåtergivning och kontrast. Filmservern är en kraftfull dator med stor kapacitet. Filmen levereras komprimerad och krypterad på en mini-hårddisk som laddas ner i servern. Filmen är därmed oåtkomlig för olaglig nedladdning. Det är enkelt att koppla andra digitala källor till projektorn, och visa innehåll i mycket hög kvalitet: satellit, bredband, BluRay, Twix, DVD, PC, TV, TV-spel, m m. Tillverkningskostnaden är låg för digitala kopior. Kvaliteten är bättre än traditionell 35 mm film, och alltid i premiärskick. Dessutom är den skyddad mot piratnedladdning. Den lilla hårddisken innebär miljövänlig och kraftigt förbilligad transportkostnad och enklare hantering av filmen. Genom samtidig premiär i hela landet, får både publik, distributör och biograf glädje av premiärlanseringens annonser, TV- och radioreklam, intervjuer, recensioner, m m. Då ökar publiktrycket kraftigt på mindre orter. Tekniken gör att även smalare filmer som i dag tas fram i ett fåtal kopior, kan spridas till fler platser. Digital bio innebär även nya möjligheter för reklamfilm. 10 Se mer info om stöd till digitalisering www.sfi.se/varastod 17

Per den 15 mars 2012 är 302 av 831 biografer digitaliserade. Till årsskiftet beräknas siffran vara 500 biografer. 11 En affärsmodell baserad på en avgift, s.k. VPF (Virtual Print Fee), som distributörer betalar in till en fond vilken syftar till att bidra till investeringskostnaden för biografers digitalisering diskuteras just nu i filmbranschen. Denna modell bygger på att distributörerna betalar en avgift (VPF) för att säkerställa visningsrätt på biograf som utrustats med digitalutrustning från en tredje part (teknikbolag) som distributören ingått avtal med. Ju mer kommersiell titel ju högre VPF och därmed större intresse från biografägaren att visa filmen. En uppenbar risk finns därmed att den smala filmen samt annan verksamhet på biografen som exempelvis filmstudioverksamhet trängs undan till förmån för VPF-berättigade filmer. 4.6.2 Grundförutsättningar för tekniska helhetslösningen Innovatörer och leverantörer av teknik välkomnas även från andra branscher än filmbranschen, välkomnas att utveckla den tekniska helhetslösningen. Sökanden kan vara ett redan etablerat varumärke i andra branscher men sökanden måste vara införstådd med att det krävs samverkan med en, för biografbranschen känd och accepterad teknikleverantör i det senare implementeringsskedet. Detta för att säkerställa att installation, service och underhåll sker i enlighet med biografens krav och fungerar i samklang med biografernas övriga utrustning. De större, hittills kontaktade biografägarna (SF-Bio) är försiktigt positiva till syntolksspår och uppläst textremsa, men är just nu hårt ansträngda av arbetet att installera digital utrustning. Deras teknikskifte förväntas vara klart hösten 2012 vilket innebär att f o m då kommer filmer att levereras på DCP. Användarnas mottagningsutrustning får inte störa övrig publik avseende ljud och ljus (från displayer). Den tekniska lösningen ska vara utvecklad i enlighet med DCIs standard. Aspekter som garanti, service, underhåll, uppgradering och ingen påverkan på övrig utrustning på biografen är i princip absoluta krav. Att användarna har egen mottagningsutrustning med sig så biografen slipper hantering med laddning, service och utlämning/inlämning måste ses som oerhört viktigt. 4.6.3 Tekniska förutsättningar för distributionssystem i salongen Nätverk eller i dagligt tal WIFI är en teknik som används både i privat och offentlig miljö för olika ändamål. IR (Infrarött ljus) är den lösning som används i England och USA. Tekniken i sig förutsätter att sändardelen har visuell kontakt med mottagningsutrustningarna i salongen. I dag använder inte projektets tänkta användare någon slags IRmottagare i övriga vardagen, vilket medför att varje användare måste köpa eller på annat sätt införskaffa den nödvändiga tekniken. Radio eller som det också kallas FM-bandet, är den teknik som används för da- 11 SFI 18

gens manuella syntolk-(guide)utrustningar från Sennheiser och Okayo. Denna teknik kräver enligt tidigare kontakter mellan SFI och PTS tillstånd för varje enskild anläggning. Tekniken kan även påverka/påverkas av andra utrustningar i samma eller närliggande lokaler p.g.a. små skillnader mellan frekvenser. 4.6.4 Tekniska förutsättningar kring mottagarutrustning hos slutanvändaren För både synskadade och dyslektiker är det önskvärt att hitta teknisk utrustning som är kompatibel med andra funktioner eller kan användas för andra tjänster i vardagen. Bland de förslag som nämnts i dialogen med företrädare för användarna har nämnts i-phones/androidtelefoner samt Daisy-spelare av olika slag. Tekniska lösningar som förutsätter att biografen tillhandahåller och hanterar mottagarutrustningen är nästintill uteslutet, p.g.a. förväntad arbetsbelastning avseende utlämning/mottagning, laddning och rengöring. Att biografen kan sälja nya mottagare till självkostnadspris är möjligt. 4.6.5 Skillnader och likheter i lösningar för syntolkning och dyslektiker Dyslektiker och andra personer med läs- och skrivsvårigheter har behov av översatt och textad dialog, uppläst från filmer med annat språk än svenska. Den upplästa, till svenskt språk, översatta dialogen, får inte störa övriga besökare. Övrigt miljöljud och ljudeffekter från filmen som kommer från biografens högtalare ska förmedlas på samma sätt som till övriga besökare. Att dialogen läses upp synkront med filmen är nödvändigt. Synskadade (helt eller delvis) som besöker biografer har ett behov av att få filmens visuella gestaltning beskriven. Händelser, rörelser, ansiktsuttryck och annat som är viktigt för att förstå filmen handling och budskap förmedlas till de synskadade i neutrala ordalag. Lämpligen sker tolkningen i pauser mellan dialogerna för att inte förstöra hörbara händelser som är viktigt för förståelsen av filmen. För synskadade är svenska filmer prioriterade. Mottagningsutrustningar som har enkla rattar/knappar för volymkontroll och andra funktioner är att föredra. Viktigt att betänka svårigheten som många synskadade kan ha att navigera på utrustningar med platta skärmar. Att mottagningsutrustningarna är diskreta d v s inte pekar ut besökarna med särskilda behov är önskvärt i alla målgrupper. Ett grundläggande synsätt ryms inom arbetssättet Design för alla, d v s att alla produkter, miljöer och tjänster utformas för att fungera för så många människor som möjligt. Utgångspunkten är att se till människors skilda behov i olika situationer i livet, och inte fokusera på särlösningar för vissa grupper, till exempel funktionshindrade. 4.7 Ekonomiska förutsättningar Enligt regeringsuppdraget får förslaget inte innebära ytterligare statlig finansiering utan det kommer förmodligen att bli en omdirigering av de nuvarande stöden (se nedan) mot att kunna få stöd för att lägga in syntolkningsspår och spår för uppläst textremsa på DCPn. 4.7.1 Beskrivning av SFIs befintliga budgetramar och stödmöjligheter Syftet med det stöd som SFI administrerar är att ge döva/hörselskadade och synskadade möjlighet att ta del av svensk film på bio och dvd i hela landet. Stödet kan sökas av distributör, biograf eller annan aktör med avsikt att distribuera eller visa film för döva, hörsel- och/eller synskadade. Stödet avser kostna- 19

der som är direkt kopplade till textningen, syntolkningen eller visningen, samt kostnader för information och marknadsföring av de textade och syntolkade filmerna/visningarna. Stöd kan också beviljas för uppstart av syntolkningsverksamhet, t ex för utbildning och utrustning. Stöd kan inte användas till löpande verksamhetskostnader, såsom löner, lokalhyra, etc. Stödets storlek fastställs i varje enskilt fall. Stöd kan beviljas för hela eller del av kostnaden för textning eller syntolkning. Vid bedömning av ansökningar prioriteras filmer producerade för biografvisning, filmer med svensk dialog samt barn- och ungdomsfilm. Filmens kommersiella potential och dess möjlighet att nå ut till synskadade och döva/hörselskadade är en annan viktig aspekt. Biografvisningar med stor potential att nå ut till synskadade och döva/hörselskadade, t.ex. på grund av ett aktivt publikarbete eller attraktiva visningstider, prioriteras. Den pågående digitaliseringen av biograferna i landet ger även utvecklingsmöjligheter för hörselskadade då det rent teoretiskt kan adderas en textfil till alla kopior på svenska filmer utan större merkostnad. Tidigare kostade varje analog kopia ca 25 000 kr och man fick då göra ett val om kopian på den svenska filmen skulle ha text eller ej. Historiskt sett har svenska filmer med bedömt stor publikpotential kunnat få stöd till 1-4 kopior. De textade kopiornas utvecklingsmöjlighet ska eller kan inte förväxlas med detta uppdrag men det kan finnas synergieffekter och samordningsvinster i rutiner, produktionsprocess och distribution på svenska filmer som ska syntolkas. 4.7.2 Kostnader för biobesökaren Intresset för en särlösning, d.v.s. en mottagarutrustning vars syfte endast är att användas på biografer för att ta emot syntolkat ljudspår eller uppläst textremsa, påverkas av inköpsprisets storlek. En annan viktig utgångspunkt är att besökarna som använder dessa tjänster inte ska betala mer för sin biljett. Priset för mottagarutrustningen påverkar användarnas intresse för syntolkning och uppläst textremsa. 20