Tillsyn av företag inom Kabelförläggning Efter att nya elsäkerhetslagen trädde i kraft 2017 uppmärksammade Elsäkerhetsverket att det fanns företag som man misstänkte var felaktigt registrerade för verksamhetstypen "Kabelförläggning i mark". Läs mer "Nya" stickproppar och uttag till lampor Från och med den 1 april 2019 gäller en ny typ av stickproppar och uttag för anslutning av taklampor i Sverige. Standarden som reglerar detta baseras på ett EU-direktiv med syftet att öka säkerheten samt underlätta handeln på europamarknaden. Läs mer Senaste nytt om de norska spisdonen Katarina Olofsson arbetar som inspektör med marknadskontroll vid Elsäkerhetsverket. Här svarar hon på frågor om det nya anslutningsdonet för spisar. Läs mer
Golvvärme - vad gäller? Elsäkerhetsverket får många frågor om vad som egentligen gäller vid installation av elektriska golvvärmesystem. Huvudregeln är att förläggning och inkoppling av elektrisk golvvärme är ett arbete som kräver auktorisation. Läs mer Installera belysning rätt och undvik EMC-problem Belysning är ett område som utvecklats enormt under åren, framförallt med anledning av energisparande. Därför innehåller belysning numera nästan alltid elektronik vid sidan av ljuskällan. Elektroniken gör också att det går att styra och reglera belysningen på olika sätt. Läs mer B-auktorisation - vad får man göra? Elsäkerhetsverket får ofta frågor om B-auktorisation. Här kan du läsa svaret på en vanlig fundering kring vad auktorisationen omfattar. Läs mer
Översyn av föreskriften 2006:1 Under 2018 startar Elsäkerhetsverket ett arbete med en översyn av föreskriften ELSÄK-FS 2006:1. Johan Lidbaum leder arbetet med översynen. Läs mer Informationsinsatser gällande försäljning av elektriska installationsprodukter Under 2018 ska Elsäkerhetsverket på uppdrag av regeringen ta fram en handlingsplan för informationsinsatser gällande försäljning av elektriska installationsprodukter. Syftet är att motverka det olagliga elinstallationsarbetet. Läs mer Kolla elföretaget ny kampanj i digitala kanaler Alla som ska anlita någon för att göra elarbeten behöver känna till e-tjänsten "Kolla elföretaget". Därför genomför Elsäkerhetsverket under hösten en massiv annonskampanj på webben. Läs mer Webbportal om solel I september lanserade Energimyndigheten Solelportalen, en ny webbplattform med offentlig information och oberoende vägledning om solceller. Läs mer
Tillsyn av företag inom verksamhetstypen kabelförläggning i mark Efter att nya elsäkerhetslagen trädde i kraft 2017 uppmärksammade Elsäkerhetsverket att det fanns företag som man misstänkte var felaktigt registrerade för verksamhetstypen "Kabelförläggning i mark". Myndigheten arbetar därför med ett projekt vars syfte är att säkerställa att företag som är registrerade enbart för kabelförläggning i mark, är korrekt registrerade. Från information till förelägganden I juni skickade Elsäkerhetsverket ut information till 600 företag som är registrerade enbart inom "Kabelförläggning i mark". Där informerade myndigheten om vad som gäller för verksamhetstypen och bad företagen att kontrollera om de var registrerade inom rätt verksamhetstyp. Endast ett fåtal företag hörde av sig och då i syfte att få bekräftat att de var rätt registrerade. Efter semestrarna valdes 65 företag ut för tillsyn i projektet. Elsäkerhetsverket skickade då ut ett föreläggande om att företagen skulle skicka in sitt egenkontrollprogram samt redogöra för vilka elnätsföretag de arbetade för. Urvalet baserades bland annat på företagsnamn som tydde på att någon annan verksamhet bedrevs eller att företagen var registrerade med SNI-koder* som uppgav att de utförde elinstallationer och inget inom entreprenad, säger Jimmy Grilfve, handläggare på Elsäkerhetsverket. Reaktioner på föreläggandena Cirka 50 procent av de som fick föreläggande har agerat på något sätt. En del har uppgett att de inte arbetar inom verksamhetstypen och har då antingen avregistrerat sig från företagsregistret eller skaffat sig en elinstallatör för regelefterlevnad och även registrerat sig inom rätt verksamhetstyp. Ungefär 20 företag har inte kommit in med de uppgifter som Elsäkerhetsverket krävt. Myndigheten har därför gått vidare i processen och skickat föreläggande
med vite för att företagen ska lämna de uppgifter som krävts av dem. Vitesbeloppet är beroende på hur mycket företaget omsätter men det rör sig om summor mellan 25 000 kr till 50 000 kr. Resterande av de utvalda företagen har visat sig vara korrekt registrerade inom verksamhetstypen "Kabelförläggning i mark". Vid kontroll av deras egenkontrollprogram har det dock konstaterats att flertalet påvisar brister. I många fall har företagen varit ovetande om vad ett egenkontrollprogram ska innehålla, säger Jimmy Grilfve. Vi har i dessa fall varit behjälpliga med information så att företagen kunnat upprätta egenkontrollprogram, fortsätter han. Vikten av rätt registrerade företag I Elsäkerhetsverkets e-tjänst "Kolla elföretaget" kan man kolla upp att företaget är registrerat för rätt verksamhetstyp, det vill säga att de verkligen får utföra den typ av arbete som man vill ha utfört. Verksamhetstypen "Kabelförläggning i mark" innefattar de som utför arbeten i så kallade "koncessionspliktiga ledningssystem", det vill säga ledningar i mark eller luft för överföring av el i stam- region- eller lokalnät, ägda av elnätbolag. Ett företag som enbart är registrerat för verksamhetstypen "Kabelförläggning i mark" men som utför arbete exempelvis i bostäder utför alltså olagligt elinstallationsarbete, vilket kan leda till polisanmälan, säger Jimmy Grilfve. För att tydliggöra för den som använder e-tjänsten har myndigheten lagt till en informationsruta, där det framgår att företag som enbart är registrerade inom "Kabelförläggning i mark" inte får utföra elinstallationer i till exempel bostäder eller allmänna/offentliga utrymmen. Vad är nästa steg? När ett företag inte kommer in med de begärda uppgifterna kommer Elsäkerhetsverket att begära att vitesbeloppet döms ut genom domstolsbeslut, detta till dess att de kommer in med begärda uppgifter eller själva avregistrerar sig från företagsregistret. Elsäkerhetsverket har också möjlighet att avregistrera ett företag från företagsregistret. Med tanke på mängden konstaterade felregistreringar kan det finnas anledning för oss att också göra en uppföljning av företag som enbart är registrerade för verksamhetstypen "Kabelförläggning i mark", säger Jimmy Grilfve. * SNI-kod = Standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, används för att klassificera företag och arbetsställen efter vilken verksamhet de bedriver. Elsäkerhetsverkets fakta om kabelförläggning i mark Text: Camilla Arnäs-Nielsen Foto: Mostphotos
"Nya" stickproppar och uttag till lampor Från och med den 1 april 2019 gäller en ny typ av stickproppar och uttag för anslutning av taklampor i Sverige. Standarden som reglerar detta baseras på ett EU-direktiv med syftet att öka säkerheten samt underlätta handeln på europamarknaden. Det har pågått en 10 år lång utfasningsperiod sedan beslutet om den nya standarden fattades 2009. Den tar slut den 1 april 2019 då den gamla standarden för lampdon upphör att gälla. Den gemensamma standarden inom EU innebär att de stickproppar och uttag till taklampor som används idag kommer att sluta säljas. Planera för förnyelse De nya uttagen är CE-märkta och jordade. Stickpropparna är CE-märkta och antingen jordade eller dubbelisolerade. För dem som bor i ett hem med ojordade uttag är det god idé att planera för jordning i dialog med sitt elinstallationsföretag. Om man bor i hyresrätt är det fastighetsägaren man ska kontakta (som i sin tur har kontakt med elinstallationsföretaget). Det här gäller vid installation av lampanslutningdon Du som utför elinstallationsarbeten berörs av den nya standarden beroende på vilken typ av anläggning (jordad eller inte) det rör sig om och om det är ett nytt utförande eller underhåll. DCL-uttag får aldrig installeras utan jord. Nyinstallationer av uttag för taklampor ska göras med de nya DCL-donen. I äldre anläggningar får trasiga uttag av den äldre ojordade modellen bytas ut till ett motsvarande uttag, så länge produkten finns kvar på marknaden. När det gäller äldre anläggningsdelar i till exempel bostäder rekommenderar vi att man planerar anläggningens förnyelsetakt och utbyte till de nya DCL-
uttagen tillsammans med anläggningsinnehavaren, för att övergången ska gå så smidigt som möjligt. Lång utfasningstid Det har pågått en 10 år lång utfasningsperiod sedan beslutet om den nya standarden fattades 2009. Den tar slut den 1 april 2019 då den gamla standarden för lampdon upphör att gälla. Den långa övergångsperioden har varit viktig för att ge branschen möjlighet till en smidig övergång. Det här är ett långtidsprojekt inom EU som nu närmar sig sitt slut. Förutom att vi på Elsäkerhetsverket sitter med i den kommitté som arbetat fram den nya standarden, har också representanter från branschen deltagit, säger Katarina Olofsson, inspektör med marknadskontroll vid Elsäkerhetsverket. Läs mer på www.elsakerhetsverket.se/nya-lampdon-dcl Text: Sandra Hjelm Foto: Elsäkerhetsverket Kontakt Katarina Olofsson Inspektör marknadskontroll Telefon: 010-168 05 25 E-post: katarina.olofsson@elsakerhetsverket.se
Hej Katarina! Vad är senaste nytt om de norska spisdonen? Katarina Olofsson arbetar som inspektör med marknadskontroll vid Elsäkerhetsverket. Här svarar hon på frågor om det nya anslutningsdonet för spisar. Vad är senaste nytt? Den 9 september publicerade SEK Svensk Elstandard ett tillägg till standarden SS 428 08 34. Tillägget innehåller en typ av stickpropp för anslutning av spisar med enfasanslutning upp till 25 A. Det är denna produkt som ibland kallas för det norska spisdonet. Elsäkerhetsverket har till följd av detta skickat ut ett förslag om att uppdatera de föreskrifter som gäller för stickproppar och uttag, så att produkter får börja utföras enligt det nya tillägget. Varför kallas det för det norska spisdonet? Det anslutningsdon som tillägget till standarden beskriver har sitt ursprung i Norge. Får det norska spisdonet säljas i Sverige? Nej, det är inte tillåtet att sälja i Sverige idag. Vi har detaljregler om vilka stickproppar och uttag, eller anslutningsdon, som får finnas i Sverige, och det norska spisdonet listas inte i dessa regler. Vad gör ni åt det? Vi vill ändra på föreskrifterna så att man kan tillverka och sälja anslutningsdon som är gjorda enligt det nya tillägget. Vi har därför skickat ett förslag om det på
remiss, så att de som vill kan lämna synpunkter. Förhoppningen, om inget oförutsett händer, är att det ska bli tillåtet att sälja de norska spisdonen från 1 januari 2019. Finns det några undantag från förbudet att sälja? Det finns ett undantag som gäller produkter som tillverkats i Norge. Eftersom Norge ingår i EES-avtalet får vi inte hindra produkter som tillverkats i Norge, så länge de är ofarliga. Detta betyder att i de fall ett specifikt spisdon faktiskt tillverkats i Norge, enligt norska regler, får de säljas även här i dag. Får man installera det norska uttaget? Nej, det är inte tillåtet att installera dessa uttag med annat än att de är tillverkade i Norge. Då det kan vara väldigt svårt att få tag på ett sådant norsktillverkat uttag är det i praktiken fast installation som gäller. Men det är detta vi vill ändra på genom att föreslå ändrade regler. Text: Sandra Hjelm Foto: Elsäkerhetsverket, Mostphotos
Golvvärme - vad gäller? Elsäkerhetsverket får många frågor om vad som egentligen gäller vid installation av elektriska golvvärmesystem. Huvudregeln är att förläggning och inkoppling av elektrisk golvvärme är ett arbete som kräver auktorisation. Elinstallationsarbete består av en mängd olika moment och det är inte möjligt att i lagen närmare precisera vilka uppgifter eller åtgärder som ska omfattas av uttrycket. En sådan reglering skulle bli detaljrik, svårtillgänglig och snabbt riskera att bli omodern. En del av en starkströmsanläggning I diskussioner och frågeställningar används ofta argumentet att golvvärme är en elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning och att det endast är själva anslutningen som skulle omfattas av elinstallationsarbete. Vi delar inte den uppfattningen, värmekablar, värmefolier och andra elektriska system för inbyggnad är en del av den elektriska starkströmsanläggningen och omfattas därmed av reglerna som gäller vid utförande av elinstallationsarbete, säger Peter Lindberg, elinspektör vid Elsäkerhetsverket. Auktoriserad elinstallatör krävs Att installera golvvärme ingår i begreppet utförande av starkströmsanläggning och ska antingen utföras av en elinstallatör som är auktoriserad för arbetet eller om arbetet utförs yrkesmässigt av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket för relevant verksamhetstyp exempelvis Bostäder eller Allmänna och offentliga utrymmen. När det gäller golvvärme så motiveras Elsäkerhetsverkets uppfattning av nedanstående skäl: Anläggningsinnehavaren ska se till att arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen eller anordningen, sker på sådant sätt att betryggande säkerhet ges mot person- eller sakskada.
Konsumenterna i egenskap av anläggningsinnehavare, måste ges förutsättningar att säkerställa att de som arbetar på anläggningen har en säkerställd grundkompetens. Fast anslutning till nätet är alltid elinstallationsarbete. Förläggning av ledning för fast installation är arbete som endast får utföras av elinstallatör som innehar relevant auktorisation eller någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. Inspektion och spänningskontroll Att dela upp ett arbete som omfattar installation av golvvärme är inte praktiskt möjligt, då elinstallatörens kontroll innan spänningssättning bland annat omfattar inspektion, förutom de mätningar som också ska utföras, säger Peter Lindberg. Inspektionen ska göras för att bekräfta att elmaterielen som ingår i installationen: Överensstämmer med säkerhetsfordringarna enligt relevant produktstandard. Är för ändamålet riktigt vald och monterad enligt standard och/eller tillverkarens anvisningar. Inte har synliga skador eller är defekt på ett sådant sätt att säkerheten försämras. En inspektion är inte möjligt att utföra för elinstallatören efter att golvläggaren har spacklat golvet eller lagt på matta. Text: Cia Edlund/Peter Lindberg Foto: Shutterstock
Installera belysning rätt och undvik EMC-problem Belysning är ett område som utvecklats enormt under åren, framförallt med anledning av energisparande. Därför innehåller belysning numera nästan alltid elektronik vid sidan av ljuskällan. Elektroniken gör också att det går att styra och reglera belysningen på olika sätt. Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) handlar om att utrustningar ska fungera tillsammans utan att störa varandra och när sakerna blir mer komplexa så ökar risken för problem. Exempel på problem kan vara att belysning stör radiomottagning men också att lampor tänds och släcks till synes av sig själva. För att undvika sådana problem finns vissa grundkrav på produkterna och det ingår i CE-märkningen att vissa EMC-krav ska vara uppfyllda. Sedan är det lika viktigt att produkterna installeras riktigt och att man väljer produkter som passar i en tänkt miljö, säger Henrik Olsson, inspektör och EMCexpert vid Elsäkerhetsverket. Viktigt att vara uppmärksam vid köp Som kund måste man också vara kritisk och köpa produkter som håller god kvalitet. Elsäkerhetsverkets marknadskontroll avslöjar ofta produkter som inte håller måttet, både avseende EMC men även elsäkerhet. Avskräckande exempel finns bland annat på Elsäkerhetsverkets webbsidor om försäljningsförbud. Drivdonen för LED- och halogenlampor använder sig av så kallad switchteknik vilket medger energisparande, kompakt utförande och låg vikt. Dessutom är den tekniken en förutsättning för att kunna ljusreglera vilket efterfrågas allt mer. Tekniken bygger på en energiomvandling i flera steg där det centrala steget är att en spänning "hackas upp" i en switchkrets. Tittar man i blockschemat verkar det väldigt komplicerat men det är faktiskt lätt ordnat med moderna elektronikkomponenter.
Blockschema för ett typiskt drivdon. Övertoner och störande signaler Själva switchningen ger upphov till en besvärande biprodukt, nämligen högfrekventa övertoner. Dessa övertoner täcker stora frekvensområden och kan orsaka radiostörningar om de når radioutrustning i närheten. Övertonerna är radiosignaler som kommer ut på anslutna ledningar, från elnätet och ut till armaturen som drivdonet matar. Störande signaler från omgivningen kan också komma in samma väg och påverka drivdonets funktion. Tillverkaren kan dock konstruera produkten så att risken minskas avsevärt genom lämpliga åtgärder. Genom att ha ett nätfilter på anslutningen till elnätet stoppas störningar från att komma ut den vägen, och även störningar från att komma in. Det prutas ofta på filter på utgången (som driver armaturen) men den ledningen är i allmänhet kort och då är risken för störningar liten. Ibland ser man att tillverkarna begränsar längden mellan drivdon och armatur till kanske två meter. När man installerar ska alltid tillverkarens anvisningar följas. Står inga maxlängder kan två meter kabellängd vara ett bra riktmärke. Undvik också att dra utgångskabeln tillsammans med andra kablar för att undvika spridning av störande signaler. Man ska också vara medveten att tillverkarna normalt konstruerar för mer ordinära miljöer, som kan vara bostäder, kontor eller industrier. Sätter man upp belysning i mer känsliga miljöer, exempelvis nära radioantenner är det inte säkert att kraven för CEmärkning är tillräckliga. Några råd Välj produkter som är lämpliga för miljön (bostad, industri etc) Anpassa installationen efter miljön Produkter ska vara CE-märkta Var en kritisk kund och köp kvalitetsprodukter Läs och följ anvisningarna Undvik långa ledningar mellan drivdon och armaturen samt håll ledningarna åtskilda Text: Henrik Olsson Foto och illustration: Elsäkerhetsverket
B-auktorisation - vad får man göra? Elsäkerhetsverket får ofta frågor om B-auktorisation. Här kan du läsa svaret på en vanlig fundering kring vad auktorisationen omfattar. Fråga: Jag har en B-auktorisation. Min fråga är om rörläggning inomhus/utomhus ingår i auktorisationen samt om dosor på en befintlig gruppledning är ett okej arbete? Vad mer får jag göra? Elsäkerhetsverket svarar och förklarar Med hänvisning till ELSÄK-FS 2017:4 gäller följande: En begränsad auktorisation (B) omfattar elinstallationsarbeten på en starkströmsanläggning för lågspänning, begränsat till arbete i befintlig gruppledning både ute- och inomhus. Det innebär att du får: sätta upp och flytta ljusarmaturer, elkopplare och uttag med tillhörande kablar, fast ansluta elektrisk utrustning som förbrukar el med tillhörande don samt förläggning och anslutning av kablar som tillhör donen, koppla loss elektrisk utrustning som förbrukar el med tillhörande don och kablar. Som förklaring menas att du med en begränsad B-auktorisation får utföra reparationsarbete i en befintlig gruppledning, på både dold och öppen förläggning. Dock inte ombyggnad eller utvidgning av en elanläggning. Det går till exempel inte att be ett elföretag med auktorisation A att förbereda en så kallad avdosning, där kopplingsdosa sätts upp efter elcentralen, och sedan bygga vidare gruppledningen med en B-auktorisation i elanläggningen.
Med en B-auktorisation har du rätt att utföra flyttning av elapparater så som belysningsarmatur, elkopplare, uttag med tillhörande förläggningsätt, anordningar för in- och losskoppling av exempelvis värmepanna och hissanordning. Du får även byta arbetsbrytare eller liknade frånskiljningsanordning. Att tänka på B-auktorisationen gäller inte för någon typ av elarbete i gruppcentral eller liknande kopplingsutrustning. För yrkesmässigt arbete gäller att den som utför arbetet ska ingå i elinstallationsföretagets egenkontrollprogram samt (om företaget utför arbete på annans anläggning) att företaget ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket för rätt verksamhetstyp. Text: Magnus Karlsson Foto: Adobestock
Översyn av föreskriften 2006:1 Under 2018 startar Elsäkerhetsverket ett arbete med en översyn av föreskriften ELSÄK-FS 2006:1. Johan Lidbaum, överinspektör vid Elsäkerhetsverket, leder arbetet med översynen. Föreskriften ELSÄK-FS 2006:1 handlar om vilka regler som gäller om det finns elektrisk fara vid yrkesmässigt arbete. Den förklarar vilka åtgärder som ska göras så innehavaren kan uppfylla sina skyldigheter enligt elsäkerhetslagen, att se till att det är betryggande säkerhet vid arbete i elanläggningen. Hur går arbetet Johan? Vi har inlett ett arbete inom myndigheten där vi vänder på alla stenar gällande föreskriften och parallellt med det sker en förstudie för att sammanfatta och klargöra behoven av en revidering. När förstudien är klar kommer en referensgrupp att bildas med externa representanter, så att vi tillsammans med branschen får en gemensam problembild som leder till ett regelverk som är mer ändamålsenligt. Varför görs en översyn av föreskriften? Föreskriften handlar om vilka åtgärder som ska vidtas av anläggningsinnehavaren, för att personer ska kunna utföra arbete på ett betryggande sätt, där det finns elektrisk fara. Generellt kan man säga att föreskriften riktar sig till yrkesmässigt arbete vilket är Arbetsmiljöverkets tillsynsområde och 2006:1 utgör en grundnivå för det som regleras i arbetsmiljöreglerna. Syftet med översynen är att tillsammans med branschen hitta vägar att förbättra förståelsen och tillämpningen av regler, när elektrisk fara för person eller sakskada finns. Målet är att genom regelförändring förbättra elsäkerheten vid skötsel och arbete i elanläggningar. När ska översynen vara klar? Det här är ett långsiktigt arbete som kommer att pågå under 2018 och 2019. Efter det får resultatet visa hur och när en regelförändring kan ske. Text: Cia Edlund Foto: Elsäkerhetsverket
Uppdrag: Informationsinsatser gällande försäljning av elektriska installationsprodukter Under 2018 ska Elsäkerhetsverket på uppdrag av regeringen ta fram en handlingsplan för informationsinsatser gällande försäljning av elektriska installationsprodukter. Innehållet i handlingsplanen ska genomföras under 2019-2020. Syftet är att motverka det olagliga elinstallationsarbetet. Camilla Arnäs-Nielsen, kommunikatör vid Elsäkerhetsverket, är projektledare för regeringsuppdraget. Varför är det här ett viktigt projekt? Det finns idag inga krav på att elektriskt installationsmateriel ska vara märkt med information om vem som faktiskt får installera. Vi vet också, baserat på genomförda undersökningar, att det förekommer olagligt elinstallationsarbete i 3 av 10 hushåll. Det finns en viss övertro på den egna förmågan och en bild av att elinstallationsarbete är enkelt och ofarligt. Detta i kombination med bristande kunskap och respekt för gällande regler gör att det finns ett stort behov av tydlig information till privatpersoner. Innehållet i handlingsplanen ska därför omfatta de närmsta två årens insatser för att motverka det olagliga elinstallationsarbetet som görs av privatpersoner. Hur väljer ni vilka insatser som ska inkluderas i handlingsplanen? Vi har gjort ett gediget arbete för att se hur behoven av information faktiskt ser ut. Vi har undersökningar och slutsatser från tidigare regeringsuppdrag, men också ett bra underlag från kompletterande undersökningar som vi genomfört under 2018. Sist med absolut inte minst, så sker framtagandet av handlingsplanen tillsammans med en extern referensgrupp. Det ger oss riktigt bra förutsättningar för att hitta rätt i valet av insatser.
Vilka är det som deltar i referensgruppsarbetet? Utöver projektgruppen från Elsäkerhetsverket såingår cirka tjugo personer från branschorganisationer, konsumentorganisationer, försäkringsbolag, elinstallationsföretag, återförsäljare av elinstallationsmateriel, distributörer med flera. Även deltagare från Miljö- och energidepartementet har varit på plats för att följa arbetet. Vart befinner ni er nu i arbetet? Vi har ganska nyligen genomfört vårt andra möte i referensgruppen. Under första mötet presenterade vi underlaget från vår behovsanalys och diskuterade olika typer av insatser samt dess för- och nackdelar. Till andra mötet hade vi ringat in relevanta insatser och diskuterade prioriteringar, utmaningar, möjligheter samt fördelning av insatser över tid. Nu påbörjas arbetet med att ta fram första utkastet till handlingsplanen som vi ska testa på referensgruppen. När ska handlingsplanen vara klar? Handlingsplanen ska redovisas till Miljö- och energidepartementet senast sista januari 2019, så vi är inne i en intensiv period just nu inom projektet. Text: Cia Edlund Foto: Mostphotos
Kolla elföretaget ny kampanj i digitala kanaler Alla som ska anlita någon för att göra elarbeten behöver känna till e- tjänsten "Kolla elföretaget". Därför genomför Elsäkerhetsverket under hösten en massiv annonskampanj på välbesökta webbsajter, Facebook och Google. Hösten 2017 genomförde Elsäkerhetsverket under två månader det första steget i en digital kampanj för att nå ut till privatpersoner med information om det egna ansvaret för elen i sin bostad. Huvudsyftet var också att sprida kunskap om e-tjänsten "Kolla elföretaget" som kan användas för att kolla upp elföretag som man tänkt anlita. Idag har vi cirka 10 000 personer per månad som använder e-tjänsten "Kolla elföretaget". Vi fick ett bra genomslag för kampanjen förra hösten och nu genomför vi steg två. Det är ett långsiktigt arbete som kräver upprepningar och information via många kanaler, säger Cia Edlund, kommunikationschef på Elsäkerhetsverket. Resultat från förra kampanjen Lite resultat från den förra kampanjen: 4 procent av tre miljoner hushåll - villor och bostadsrätter - hade uppmärksammat kampanjen. 22 000 besökte kampanjens hemsida. Besökare till webbsidan om nya regler ökade från 20 procent till 25 procent under kampanjperioden och den totala ökningen besökare till webbplatsen var 54 procent. Fler personer, en av tre, mot tidigare en av fyra, vet att de kan hitta information om elsäkerhetsregler hos Elsäkerhetsverket.
Håll utkik Under oktober och november syns "Kolla Elföretaget" på Facebook och webbsajter där en bred och målgrupp bland privatpersoner finns, som exempelvis kvällstidningar/dagstidningar/branschsajter/sajter för företag/industri/handel/hemnet/mäklarbyråer/livsstil-familj/blocket m.fl. För de som söker och ska anlita elföretag syns kampanjen också på Google. Efter kampanjen kommer vi också att göra en mätning av effekter baserad på ett slumpmässigt urval av drygt 1000 personer bland Sveriges befolkning. Bland annat om kännedom och kunskap om ansvar i elsäkerhetsfrågor. Vi utgår från vår mätning efter förra kampanjen och ser då vad vårt arbete sammantaget hittills under året gett för resultat, säger Cia Edlund. Text: Camilla Arnäs-Nielsen Foto: Daniel Dahlgren
Ny webbportal om solel I september lanserade Energimyndigheten Solelportalen, en webbplattform med offentlig information och oberoende vägledning om solceller. Samtidigt passade Elsäkerhetsverket på att publicera helt nya informationssidor om installation av solceller på vår egen webbplats. Under de senaste åren har intresset för solceller ökat markant. Med investeringsstödet och övriga villkor som råder just nu ser vi en situation med goda förutsättningar för den som vill producera sin egen el. Syftet med den nya solelportalen är att ge privatpersoner oberoende information om solcellsanläggningar, från planeringsfasen inför en installation till avveckling av en anläggning. Portalen ska göra det lättare att avgöra om en investering i solceller är ett klokt val för det egna hushållet. Arbetet med att samla informationen har skett i nära samråd med Elsäkerhetsverket, Boverket, Energimarknadsinspektionen och Skatteverket. Det finns redan idag mycket information om solel. En del står offentliga aktörer bakom och annat kommer från marknadens aktörer, och det kan vara svårt för enskilda konsumenter att avgöra vilken information som är aktuell och objektiv. Med Solelportalen vill vi bidra till att öka kunskapen och därigenom öka konsumenters kapacitet att fatta medvetna och långsiktiga beslut i frågor som rör investeringar i solceller, säger Sara Grettve, projektledare på Energimyndigheten. Nya webbsidor om installation av solceller I samband med lanseringen av Solelportalen passade Elsäkerhetsverket på att publicera helt nya informationssidor om solcellsanläggningar på elsakerhetsverket.se. Vi får många frågor som rör installation av solceller och har sett ett behov av att även på vår egen webbplats berätta om vad man bör tänka på när man planerar och installerar solceller i den egna bostaden. Vi lyfter också vilka säkerhetsrisker som
finns om anläggningen inte installeras och underhålls på rätt sätt, säger Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket. Precis som på Solelportalen guidar Elsäkerhetsverkets webbsidor konsumenten genom de olika faserna, från planering och inköp till installation och underhåll av solcellsanläggningen. Informationen riktar sig främst till privatpersoner och småhusägare, men både portalen och Elsäkerhetsverkets webbsidor kommer under hösten och vintern att kompletteras med mer och djupare information till andra målgrupper, till exempel större fastighetsägare och elinstallatörer. SEK Svensk Elstandard har tagit fram en handbok om solelsinstallationer som just nu är ute på en remissrunda. Även den beräknas publiceras under vintern. Den gemensamma solelportalen: www.solelportalen.se Elsäkerhetsverkets informationssidor till privatpersoner om installation av solceller: www.elsakerhetsverket.se/solceller Text: Elisabet Ek Foto: Mostphotos